NYA KAROLINSKA SOLNA Projektprogram November 2007
INNEHÅlLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.0 Projektets bakgrund... 3 1.1 Det nya sjukhusets uppdrag... 4 1.2 Vision... 5 1.3 Projektmål... 5 1.4 Aktuella delmål... 6 2. Presentation av Förslaget... 8 2.0.1 Utveckling från idé till förslag i projektprogram... 8 2.0.2 Huvudidéer... 9 2.1 Projektmål: Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap... 12 2.1.1 Initialt aktuell verksamhetsbild (innehåll vid inflyttning)... 12 2.1.2 Konceptlösningar som stödjer ett multidisciplinärt och tvärvetenskapligt arbetssätt... 20 2.1.3 Fysiska och funktionella samband till KI som stärker samarbetsmöjligheter... 24 2.1.4 Komperativ medicin/forskning... 25 2.1.5 Förutsättningar för ett patienthotell... 25 2.2 Projektmål: Projektet skall skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset... 26 2.2.1 Stimulerande, trygga och attraktiva miljöer... 27 2.2.2 Konsten i NKS... 34 2.2.3 Kontakt med gårdar, Akademiska stråket och sjukhusparken... 34 2.2.4 God tillgänglighet och väl fungerande transporter inom staden och sjukhuset... 40 2.3 Projektmål: Vård- och stödprocesserna skall effektiviseras och resursutnyttjande optimeras... 46 2.3.1 Vårdprocesser... 46 2.3.2 Stödprocesser... 47 2.4 Projektmål: Projektet ska så långt möjligt arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling... 48 2.4.1 Generella byggnader som förutsättning för flexibelt utnyttjande... 48 2.4.2 Utbyggbara tekniska system för framtida förändringar och expansion... 54 2.4.3 Generell och multifunktionell utformning av lokaler... 56 2.4.4 Tekniska system med hög driftsäkerhet och flexibilitet... 59 2.4.5 Lösningar som minimerar underhåll och underlättar ombyggnader... 60 2.4.6 Konceptlösningar utifrån höga krav på säkerhet och integritet... 62 2.5 Projektmål: Sjukhuset och dess verksamhet ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden... 64 2.5.1 Universitetssjukhus med stark identitet och högt arkitektoniskt värde... 64 2.5.2 Mötet med befintlig bebyggelse... 65 2.5.3 Samordning av sjukhuset och utbyggnad av stadsdelen... 66 2.5.4 Entréplatsen till sjukhuset och KI. Den urbana integrationen och mötet mellan Stockholm och Solna... 68 2.6 Projektmål: Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån hållbarhetsperspektivet... 70 2.6.1 Minimering av tillförd energi... 72 2.6.2 Miljöanpassade försörjningssystem... 75 2.6.3 Optimala kostnader utifrån livscykelperspektiv... 77 3. Riskanalys och konsekvensbeskrivning... 78 3.1 Risker som kan påverka genomförandeprocessen... 80 3.1.1 Trafik och tillgänglighet... 80 3.1.2 Verksamhet... 82 3.1.3 Bostäder... 82 3.1.4 Samordning parallella projekt och paralella intressen... 83 3.1.5 Myndighetsprocess/planprocess... 83 3.1.6 Sjukvårdens och områdets framtida utveckling... 84 3.2 Landstingsägda beslut nödvändiga för uppfyllande av projektmål... 85 3.3 Icke landstingsägda beslut nödvändiga för uppfyllande av projektmål... 86 3.4 Sammanställning av risker... 86 3.5 Fortsatt hantering av risker... 87 4. Strategi för genomförandet av projektet... 88 4.1 Analys av när senast i planeringsprocessen beslut måste fattas om sjukhusets uppdrag och verksamhetsinnehåll... 88 4.2 Finansiering av forskningslokaler och lokaler som nyttjas av KI... 89 4.3 Rivning av byggnader inom byggområdet... 89 4.4 Förkortning av genomförandetiden med 2 år jämfört med huvudtidplanen från tävlingsförslaget.. 90 4.5 Möjligheter till tidigarelagd inflyttning... 91 5. Redovisning av den genomförda processen.. 92 6. Referensmaterial - underliggande material och utredningar... 94 nya karolinska Solna Projektprogram 1
1. Inledning 1. Inledning 1.1 Det nya sjukhusets uppdrag... 4 1.2 Vision... 5 1.3 Projektmål... 5 1.4 Aktuella delmål... 6 Att planera för och färdigställa ett helt nytt universitetssjukhus är ett för svenskt vidkommande unikt uppdrag där erfarenheter och inspiration hämtas från många källor, i Sverige och utomlands, och vävs samman till ett färdigt förslag. Uppgiften är komplex och sträcker sig över en lång tidsperiod och sker i flera steg, varav framställningen av detta projektprogram är ett avgörande steg. Projektprogrammet redogör för det förslag till nytt universitetssjukhus i Solna, kallat Nya Karolinska Solna (förkortat NKS), som arbetats fram av Nya Karolinska Solna-projektet inom Landstingsstyrelsens förvaltning på uppdrag av Stockholms läns landstingsfullmäktige. Enligt landstingsfullmäktiges uppdrag, har projektprogrammet haft fokus på att ta fram ett konceptförslag som kan utgöra grund för beräkning av investeringskostnader, byggnadsvolym och verksamhetsinnehåll, samt för planarbetet. Projektprogrammet är således inte att jämföra med ett en färdig programhandling. Projektprogrammet ska ses som ett konceptprogram att de naturligt faller in under flera projektmåls rubriker. För att kunna presentera ett projektprogram med så god läsbarhet som möjligt har vi undvikit att lägga in hänvisningar eller fotnoter i texterna. Till projektprogrammet hör ett antal beslutsunderlagspaket listade under punkt 6, Referensmaterial - underliggande material och utredningar, som i detalj beskriver bakgrunden till lösningar som NKS-projektet rekommenderar. Varje enskilt beslutsunderlagspaket är kopplat till ett avsnitt i projektprogrammet och har därför samma rubrik som underrubriken i projektprogrammet, t ex Tekniska system med hög driftsäkerhet och flexibilitet. Referensmaterialet kan beställas från NKS-kansliet, e- post: kontakta.nks@sll.se 1.0 Projektets bakgrund Inom hälso- och sjukvård, medicinsk forskning och ut- Den 10 maj 2005 beslutade landstingsfullmäktige i enlighet med landstingsstyrelsens förslag att uppdra åt landstingsstyrelsen att fortsätta planeringen för ett nytt universitetssjukhus att ange de preliminära lokalbehoven på Karolinska Universitetssjukhuset Solnas område med utgångspunkt i 3S-utredningen att uppdra åt landstingsstyrelsen att utarbeta program för projektet via en inbjuden formgivningstävling. Tävlingen avser utformning av ny sjukhusbyggnad och nya forskningslaboratorier. Landstingsstyrelsen ska fastställa program för formgivningstävlingen samt utse jury att uppdra åt landstingsstyrelsen att förelägga fullmäktige förslag till beslut om genomförande samt projektramar baserat på programhandlingar för ett nytt universitetssjukhus som föreslår huvudidéer, övergripande struktur och lös- bildning, biomedicinsk vetenskap och medicinteknik på- att uppdra åt landstingsstyrelsens allmänna utskott ningar, gestaltning, inre och yttre miljöer och tekniska går en snabb utveckling som ställer nya krav på moderna att vara parlamentariskt ledningsorgan för det fort- system för det nya sjukhuset. Projektprogrammet är en lösningar för vårdens organisation och fysiska miljöer. satta arbetet utgångspunkt för det fortsatta arbetet, och det redogör också för de processer som pågår bl a vad gäller planarbete för området. Forskningsgenombrott sker kontinuerligt inom flera områden och nya möjligheter för prevention, diagnostik och behandling introduceras. Samtidigt uppstår nya behov att uppdra åt landstingsstyrelsen att fatta beslut om projektorganisation för det fortsatta arbetet. 1. Projektprogrammet har två huvudsakliga syften: - att redovisa och illustrera det konceptuella förslaget till nytt universitetssjukhus i Solna, som nu föreläggs Stockholms läns landstingsfullmäktige för beslut. - att utgöra ett styrdokument inom ramarna för det fortsatta projektarbetet. Läsanvisningar Projektprogrammet struktur utgår i huvudsak från projektets hittillsvarande styrdokument Uppdragsramar för projektprogram (december 2006). Projektprogrammet domineras till omfånget av kapitel 2, Förslaget. Dispositionen i kapitel 2 utgår från sex projektmål, som ligger till grund för projektet, med ett antal underrubriker under respektive projektmål. Det är värt att påpeka att vissa beskrivningar av sjukhuset förekommer på ett likartat sätt flera gånger i texten pga från patienter, personal och forskare av moderna, attraktiva, mänskliga och integrerade vårdmiljöer. Allt detta ställer krav på nya lösningar för ett universitetssjukhus organisation, samband, logistik och fysiska miljöer. Stockholm läns landsting har under 2000-talet genomfört ett omfattande utredningsarbete i syfte att kartlägga, analysera och bemöta de aktuella krav som ställs på dagens och framtidens vårdgivare, liksom på sjukvårdsstrukturen i Stockholms län. Stockholms läns landstings Universitetssjukhusutredning (SNUS 2001), 3S-utredningen om Stockholms läns sjukvårdsstruktur, särskilda utredningar om barnsjukvård och laboratoriemedicin samt utredningar 0m fastighetsbeståndet på Karolinska-tomten i Solna, har alla kommit fram till samma sak: Stockholms läns landsting behöver ett nybyggt universitetssjukhus i Solna, som kan leva upp till framtidens krav på mänskliga miljöer, effektivitet och nära samband mellan samverkande verksamheter inom vården och mellan vård, forskning och utbildning. I den formgivningstävling som därpå arrangerades deltog fem internationellt sammansatta team av arkitekter och tekniska konsulter. Dessa hade valts ut bland nitton ursprungliga ansökningar till tävlingen. Tävlingsförlagen bedömdes anonymt av en jury med representanter från Stockholm läns landsting, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm Stad, Solna Stad, Locum AB, Akademiska hus i Stockholm AB samt Sveriges Arkitekter. Till vinnare i tävlingen korade juryn enhälligt förslaget Forum Karolinska, skapat av White arkitekter AB, Stockholm. Juryns beslut offentliggjordes i augusti 2006 och fastställdes av landstingsstyrelsen den 19 september 2006. Därpå vidtog arbetet med att bearbeta det vinnande förslaget samt utveckla det till ett projektprogram, som i form av detta dokument nu läggs fram som del av beslutsunderlaget för ett beslut om investering av ett nytt universitetssjukhus i Stockholms läns landstingsfullmäktige. 2 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 3
1. Inledning 1.1 Det nya universitetssjukhusets uppdrag 1.2 Vision 1.3 Projektmål Uppgiften för det nya universitetssjukhuset Nya sets olika vård- och forskningsverksamheter och förut- det nya universitetssjukhuset är: Planeringen av ett nytt universitetssjukhus sträcker sig Karolinska Solna är att bedriva vård, forskning och utbildning av betydande omfattning och yppersta kvalitet. sättningar skapas för snabb kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård. Nya Karolinska Solna ska utformas så att det kan be- - integrerat men självständigt - föränderligt men beständigt över en lång tidsperiod och sker i många steg och i många sammanhang. Under denna process är det viktigt att ha samma utgångspunkter och samma mål att arbeta mot, Det nya universitetssjukhuset ska vara navet i ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukvårdssystem. Det ska vara ett specialsjukhus för regionen med inriktning på högspecialiserad och specialiserad vård. Det nya universitetssjukhuset ska inta en central roll vid utvecklingen av stockholmsregionen till ett biomedicinskt kraftcentrum. Ambitionen är att skapa ett nytt universitetssjukhus med ett nytt verksamhetsuppdrag och med väsentligt förbättrade förutsättningar att åstadkomma en väl fungerande integration mellan vård, forskning och utbildning. Sjukvårdsuppdraget måste på bästa sätt balanseras mot forskningsuppdraget och relateras till utbildningsuppdraget. God samverkan mellan vård, forskning och utbildning är således grundläggande och ska genomsyra planeringen av sjukhuset. Genom goda fysiska samband och en väl utvecklad infrastruktur kan vården, forskningen och undervisningen tillsammans och var för sig stödja framtagandet av ny kunskap och avancerad vård och behandling. Nya Karolinska Solna ska ha en tydligare inriktning mot högspecialiserad och specialiserad vård än vad som är fallet vid dagens Karolinska. Teknikintensiv, kompetens- och resurskrävande vård ska koncentreras till NKS, som utvecklas till ett remiss- och hänvisningssjukhus för hela regionen och landet. Motivet för att i högre grad än idag koncentrera högspecialiserad vård till ett sjukhus är de allt viktigare sambanden mellan forskning och utveckling av specialiserad vård. En stor del av utrustningen och reda plats för alla former av högspecialiserade och resurskrävande verksamheter som finns i Stockholmsregionen. Det ska även kunna ta ett ökat regionalt sjukvårdsansvar för den högspecialiserade vården jämfört med dagens Karolinska Solna. Bassjukvårdsuppdraget bör därför minska jämfört med idag och akutmottagningen på NKS bör ställas om till huvudsakligen en remiss/hänvisningsenhet för regionen samt för svåra akutfall som anländer med ambulans eller helikopter. Samtidigt dimensioneras det nya universitetssjukhuset så att viss bassjukvård/specialistvård kan utföras här med syfte att kunna tillgodose undervisningsuppdraget. Det är av flera skäl för tidigt att i detta projektprogram föreslå vilket verksamhetsuppdrag NKS bör ha för sjukvård, forskning och utbildning. Detta bör istället ske så sent som möjligt, med det föreslagna datumet 31 december 2010. Ett av de viktigaste motiven för att avvakta med att fastställa verksamhetsinnehåll är den snabba medicinska och tekniska utvecklingen. Så är t ex högspecialiserad vård ett över tiden föränderligt begrepp vilket gör att det som är högspecialiserade vård idag inte nödvändigtvis är det när NKS tas i drift om drygt åtta år. Ett annat skäl för att hålla verksamhetsinriktningen öppen är ansvarskommiténs förslag om färre och större landsting som kan komma att få konsekvenser också för Stockholm läns landsting. Även inom Stockholms läns landstings sjukvårdsstruktur kan förändringar komma till stånd som påverkar NKS uppdrag. Ytterligare skäl att avvakta är det pågående arbetet med profileringen av verksamheter inom dagens Karolinska universitetssjukhuset mellan Solna och Huddinge. - effektivt men respektfullt och mänskligt - en lyckad förening av kreativitet, produktivitet och omtanke Redan i projektets initiala skede, i tävlingsprogrammet, formulerades visionen för det framtida universitetssjukhuset. Visionen berör alla sjukhusets intressenter och omfattar alla aspekter på och dimensioner av det nya universitetssjukhuset, från den mest övergripande nivån ner till minsta detaljnivå. men också att följa upp och stämma av de övergripande målsättningarna. I NKS-projektet har de övergripande målsättningarna stämts av vid hittills två tillfällen: i oktober 2005 godkände lanstingsstyrelsen Tävlingsprogram för formgivningstävling gällande ett nytt universitetssjukhus vid Karolinska i Solna. i september 2006 fastställde landstingsstyrelsen juryns beslut i enlighet med Tävlingsresultatet och utsåg det vinnande förslaget. kompetensen måste kunna samutnyttjas mellan sjukhu- 4 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 5
1. Inledning 1.4 Aktuella delmål På grundval av de fattade politiska besluten fastställde projektets styrgrupp i den 2006 Uppdragsramar för projektprogram. Detta dokument har varit projektets övergripande styrdokument. Här har 6 projektmål formulerats som styr hela planerings- och genomförandeprocessen. Dessa projektmål utgör också grundstruktur för presentationen av förslaget i detta projektprogram. Projektprogrammet har ambitionen att vara ett beslutsunderlag med så stor säkerhet som möjligt för kostnadsberäkning och genomförandeplanering. Arbetet har därför inledningsvis inriktats på att identifiera volym- och kostnadsbärande områden i utformningen av sjukhuset, samt projektrisker. Särskild vikt har lagts på att beakta miljöaspekter och minimera projektets miljöpåverkan. Utforma byggnaderna generellt som förutsättning för flexibelt utnyttjande. Hitta utbyggbara tekniska system med tanke dels på verksamhetens framtida förändringar, dels möjligheter till expansion. Ge tekniska system en hög driftsäkerhet och flexibilitet. Både inom sjukhuset och inom staden skapa förutsättningar för god tillgänglighet och väl fungerande transporter. Ge sjukhuskomplexet en stark identitet med högt arkitektoniskt värde. Hitta ett medvetet sätt att möta befintlig bebyggelse. Projektmål: Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap för vård av svårt sjuka och skadade patienter. Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset. Vårdprocesserna ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. Projektet ska, så långt möjligt, arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån hållbarhetsperspektivet. Följande delmål har formulerats för projektprogrammet, och arbetet har hittills fokuserats på att utreda dessa områden mer detaljerat: Föreslå den initialt aktuella verksamhetsbilden av vissa grundläggande verksamheter som underlag för kalkylering, fortsatt programmering och projektering utifrån angivna dimensionerande data. Klargöra när senast i planerings- och byggprocessen beslut måste fattas om sjukhusets verksamhetsuppdrag och verksamhetsinnehåll. Hitta fysiska och funktionella samband till Karolinska institutet som stärker samarbetsmöjligheter. Klargöra volymässigt behov och finansiering av forskningslokaler och övriga lokaler tillhörande KI. Gemensamt med KI utforma lokaler för djurexperimentell forskning. Klargöra de kommersiella och verksamhetsmässiga Utforma lokalerna generellt och multifunktionellt (genom multiplicerbara typblock och typrum). Hitta konceptlösningar som minimerar underhåll och underlättar ombyggnader. Hitta och utveckla miljöanpassade försörjningssystem. Hitta och utveckla konceptlösningar utifrån högt ställda krav på säkerhet och integritet. Hitta konceptlösningar som minimerar användning av tillförd energi. Erbjuda stimulerande, trygga och attraktiva miljöer för patienter, anhöriga, personal, forskare och studenter. Hitta konceptlösningar som kan stödja ett multidisciplinärt och tvärvetenskapligt arbetssätt. Utveckla ljusgårdarna, det Akademiska stråket och kontakten med sjukhusparken utifrån mänskliga behov av sol, ljus och grönska. Samordna den planerade utbyggnaden av stadsdelen (Norra station) med sjukhusprojektet. Utforma entréplatsen till sjukhuset respektive KI så att den stimulerar det urbana integrationen i sjukhusområdet och mötet mellan Stockholm och Solna. Hitta den optimala kostnaden utifrån livscykelperspektiv. Undersöka när thoraxbyggnaderna måste rivas och verksamheten flyttas för att ge plats för det nya universitetssjukhuset. Hitta sätt och metoder för att förkorta genomförandetiden för projektet med ca två år jämfört med huvudtidplanen baserad på tävlingsförslaget. Undersöka möjligheten till en tidigarelagd delinflyttning. Projektprogrammets förslag svarar mot ovanstående projektmål och aktuella delmål. De övergripande projektmålen kommer att i varje skede av projektets fortsättning att brytas ner till ett antal rele- förutsättningarna för ett sjukhusnära hotell med minst 100 patientplatser. vanta delmål att styra mot. 6 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 7
2. Presentation av förslaget 2. Presentation av förslaget 2.1 Projektmål: Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att det effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap... 12 2.2 Projektmål: Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset... 26 2.3 Projektmål: Vård- och stödprocesser ska effektiviseras och resursutnyttjande optimeras... 46 2.0.1. Utveckling från tävlingsidé till projektprogrammets förslag Förslaget till Nya Karolinska Solna har tagits fram i flera steg och i stor idékonkurrens. Till grund för förslaget ligger flera landstingsinterna utredningar. l o k a l i s e r i n g e n Redan i Stockholms läns landstings SNUS-utredning identifierades lokaliseringen i Solna som den med störst möjligheter till goda integrationslösningar mellan vård, forskning och utbildning. Placeringen har också prövats i tre parallella uppdrag till oberoende arkitektkontor som undersökt möjligheterna och begränsningarna med den föreslagna lokaliseringen. 2.4 Projektmål: Projektet ska så långt möjligt 2.5 2.6 arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling... 48 Projektmål: Sjukhuset och dess verksamhet ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden... 64 Projektmål: Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån hållbarhetsperspektivet... 70 f o r m g i v n i n g s t ä v l i n g e n I nästa steg formgivningstävlingen - var syftet dels att hitta ett högkvalitativt förslag till utformning av sjukhuset dels att hitta en kreativ partner för det fortsatta arbetet med att utveckla det föreslagna konceptet. I en konkurrens av 19 kompetenta team valdes de fem bäst meriterade ut för att göra sin tolkning av tävlingsuppgiften. De tävlande skulle föreslå en lösning där frågor kring verksamhetssamband, gestaltning, långsiktig hållbarhet, trafik och logistik utvecklas till en helhet, som med stöd av 2. modern teknik kan möta sjukvårdens och forskningens krav på oförutsedda förändringar långt in i framtiden. d e t v i n n a n d e förslaget White arkitekter AB, Stockholm, vann tävlingen med förslaget Forum Karolinska. Motiveringen löd: Förslaget Forum Karolinska har en enkel, effektiv och hållbar strukturell uppbyggnad, en överlägsen inre logistik, god inre miljö, stadsbyggnadsmässiga kvaliteter och ett arkitektoniskt gestaltningskoncept som sammantaget ger förutsättningar att kunna utvecklas till en anläggning av hög klass. Forum Karolinska är också ett förslag som erbjuder det hållbara huvudgrepp som kommer att krävas i det fortsatta arbetet att utveckla det högklassiga forskningsoch undervisningssjukhus som tävlingen syftar till. Juryn pekade på ett antal punkter i förslaget som den ansåg viktiga att utveckla i det fortsatta arbetet. Alla punkter har beaktats i det genomförda arbetet med projektprogrammet. Vissa områden måste dock fortsätta att utvecklas tillsammans med andra intressenter, framför allt med KI, Solna stad och Stockholm stad. 2.0.2. Huvudidéer sjukhuset i staden Nya Karolinska Solna planeras som en helt ny anläggning och är inte en tillbyggnad till det nuvarande sjukhuset. NKS lokaliseras till en tomt i sydvästra sjukhusområdet och sydöstra KI-området på ömse sidor om Solnavägen. Här finns en unik möjlighet att etablera en tät samverkan mellan det nya universitetssjukhuset och forskningen på KI. Den strategiska placeringen i den framväxande stadsdelen Norra station ger möjlighet till en integration mellan sjukhuset och stadslivet, där både vården och stadsdelen drar fördel av ett ömsesidigt utbyte. Ett stort utbud av service, goda kommunikationer och en känsla av stadsmässighet gör sjukhuset attraktivt för både personal och besökare. Förslaget bygger i grunden på en enkel, rätvinklig kvartersstruktur som fortsättning på den expanderande innerstaden. Sjukhusets fotavtryck utgörs av sju kvarter som inordnar sig i den omgivande stadsstrukturen. Ett södervänt torg i gränszonen mellan Solna, den nya stadsdelen vid Norra stationsområdet, NKS och KI bildar en gemensam entréplats. Det är ett långsträckt sjukhus vars vårdkvarter sträcker sig från sjukhusparken i öster över till Karolinska institutets entrébyggnad i väster och som passeras igenom av Solnavägen och Gävlegatan. Parallellt med och norr om vårdkvarteren sträcker sig forskningskvarteren, som är likartat uppbyggda. s j u k h u s e t s kv a r t e r s s t r u k t u r r e d o v i s a d i re l a t i o n ti l l he l a stadsdelens kvartersstrukt u r. tomten för det nya universitetssjukhuset ligger mellan nuvarande karolinska universitetssjukhuset i solna (ks) och karolinska institutet (ki). 8 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 9
2. Presentation av förslaget kärnor och mantlar Varje kvarter består av ett antal kärnor (eller verksamhetskärnor), som är slutna, inåtvända byggnadskroppar i tegel, anpassade för vård eller forskning. Kärnorna omgärdas och förenas ovanför markplanet av en överordnad transparent mantelstruktur i glas. Manteln sammanbinder anläggningen med utåtriktade lokaler och kommunikationer. Mantelns lägre höjd tar ned sjukhusets skala och möter den omgivande bebyggelsen. TEKNIKBYGGNAD expansion BEFINTLIGA LAB LAB expansion kärna mantel KI AKADEMISKA STRÅKET KS GEMENSAMMA mantel LOKALER VÅRD AULA kärna mantel expansion o v a n d e ge n e r ö s a en t r é h a l l a r n a på to r g n i v å n e r b j u d e r en va r i e r a n d e oc h av s p ä n d pu b l i k m i l j ö me d ett ri k t ut b u d av pe r s o n l i g oc h kommersiell service. generalitet och flexibilitet Att etablera nya Karolinska mitt i stadsdelen, omgiven av en kvartersstruktur, låser tomten under många decennier och ställer därför krav på en byggnad som medger ett varierat nyttjande av lokalerna under hela dess livslängd. Därför präglas hela projektet av ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv och generella lösningar. En generell stomme med väl studerade dimensioner, generella installationer och flexibla byggtekniska lösningar ger möjlighet att anpassa lokalerna till framtida förändringar, såväl organisatoriska, tekniska som medicinska. k v a r t e r e t s ve r k s a m h e t s k ä r n o r bi n d s sa m m a n av up p g l a s a d e k o m m u n i k a t i o n s s t r å k, ma n t l a r n a. b i l d e n vi s a r om r å d e t s disposition: vårdlokaler, fullt utbyggda lablokaler, gemensamma lokaler för ki och nks, teknikbyggnad samt expans i o n s a r e a. patienten i c e n t r u m I Nya Karolinska Solna skapas attraktiva miljöer där patienter kan känna sig trygga och väl omhändertagna. Inneliggande patienter har enkelrum med toalett/dusch och god plats för anhöriga och vårdteam som kan samlas runt patienten. Sjukhusets ger förutsättningar för effektiva flöden där samverkande enheter ligger nära varandra, vilket medger få och korta förflyttningar för patienten. Publika zoner är åtskilda från professionella zoner, vilket stärker patientens integritet. v ä n s t e r h u v u d e n t r é n ti l l ny a ka r o l i n s k a solna få r en gatuadress vid karolinska plan. akademiska stråket Ett öst-västligt grönt stråk - Akademiska stråket - förbinder sjukhusparken och det befintliga Karolinska-området med KI:s campusområde via en grön parterr eller ekodukt över Solnavägen. På ömse sidor om det Akademiska stråket etableras kvarter för vård respektive forskning. Parkstråket utgör universitetssjukhusets gröna lunga och i gränszonen mellan byggnaderna och stråket skapas en akademisk miljö som knyter samman vård, forskning och utbildning. Strukturen integrerar även de befintliga laboratoriekvarteren i sjukhusparkens västra del samt eventuell expansion av vården eller laboratorierna. u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t de l a s in i sju kv a r t e r. ett ös t- v ä s t l i g t gr ö n t st r å k ko p p l a r v å r d k v a r t e r e n i sö d e r me d l a b o r a t o r i e k v a r t e r e n i n o r r oc h sj u k h u s p a r k e n i ö s t e r me d ki :s pa r k i vä s t e r. t r e kv a r t e r re s e r v e r a s fö r e x p a n s i o n. 10 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 11
2. Presentation av förslaget 2.1 Projektmål: Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att det effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap. Nav i sjukvårdssystemet Det nya universitetssjukhuset skapas för ett nytt uppdrag och ska inte ses som ersättningslokaler för det befintliga Karolinska Solna. Sjukhuset ska utvecklas till ett resursoch kompetensnav i universitetssjukvårdssystemet. Teknikintensiv kompetens- och resurskrävande vård koncentreras till sjukhuset. Nya Karolinska Solna ska utformas så att det är möjligt att bereda plats för alla former av högspecialiserade och resurskrävande verksamheter som idag bedrivs inom Stockholms läns landsting. Nya Karolinska Solna ska även kunna ta ett ökat regionalt sjukvårdsansvar. Bassjukvårdsuppdraget bör därför minska jämfört med idag och akutmottagningen på Nya Karolinska Solna bör ställas om till huvudsakligen en remiss- och hänvisningsenhet för regionen samt för svåra akutfall som anländer med ambulans eller helikopter. Samtidigt dimensioneras det nya universitetssjukhuset så att viss bassjukvård/specialistvård kan utföras här. 2.1.1. Initialt aktuell verksamhetsbild (innehåll vid inflyttning) Den medicinska utvecklingen gör att kontinuerliga verksamhetsförändringar är att vänta. Vi kan också utgå ifrån fortsatta förändringar av sjukvårdens struktur i Sverige, där till exempel ansvarsfördelningen mellan högspecialiserade sjukhus i Mälardalen kan komma att förändras. Förändringarna kan innebära att Karolinska universitetssjukhuset får ett utökat regionalt ansvar för flera verksamheter. Detta i sin tur kommer att påverka verksamheternas dimensionering och placering inom Nya Karolinska Solna. Det är därför av stor vikt att inte låsa verksamhetsinnehållet för tidigt och bygga fast sig i lösningar som senare måste byggas om med förseningar och fördyringar som följd. Principen för planeringen är istället att översätta och sammanväga många olika verksamheters specifika krav till generella lösningar. generalitet Programarbetet har under detta tidiga skede inriktats i första hand på att utveckla en generell byggnadsstruktur som ger verksamheten flexibilitet att uppfylla villkoren i enlighet med vård- och forskningsuppdraget. Verksamheters behov att kunna förändras inom den fasta strukturen hanteras genom elasticitet, dvs förmågan att växa eller krympa. Byggnadsstruktur och tekniska system dimensioneras därför för att tillgodose detta genom en inbyggd utbyggbarhet. Disponibla ytor har också lagts till, för att i ett senare skede kunna möta kommande verksamhetskrav, som i dagsläget ej är möjliga att förutse. För de funktioner som har specifika krav, men vars placering i det nya sjukhuset inte är beslutad, har en uppskattad area reserverats i projektprogrammet, i avvaktan på det slutgiltiga beskedet gällande sjukhusets profilering. initial m o d e l l f ö r m a t r i s o r g a n i s a t i o n Sjukhusbyggnadens inre struktur baseras på en tredimensionell matrisorganisation, där olika huvudfunktioner som mottagningar, bild- och funktionsmedicin, operation, dagvård och vårdavdelningar placeras horisontellt i sjukhusbyggnaden medan medicinska teman (som t ex neurovård eller hjärt- och kärlvård) organiseras vertikalt i huset. Varje medicinskt tema utnyttjar funktionerna efter behov behov som kommer att variera över tiden. NKS förbereds för att hantera de ständigt pågående organisationsförändringar som präglar ett universitetssjukhus. I den omslutande manteln skapas flexibla zoner där olika medicinska program kopplas till varandra för att kunna utnyttja vissa funktioner gemensamt. Här placeras mer utåtriktad verksamhet som väntrum, viss typ av dagvård samt utbildnings- och administrativa miljöer. Forskningsprogram Elektivt flöde Funktioner Medicinska program V å r dav d e l n ing a r D a gvå r d M o tta g n ingar O p e r a t i o n I n tensivv ård I n ter m ediär v å r d Dia gno s t i s k t C e n t r u m / B e h and lin g M o tta gni n gar Akut flöde n y a ka r o l i n s k a so l n a s gr u n d s t r u k t u r by g g e r på ett t r e d i m e n s i o n e l l t or g a n i s a t i o n s s c h e m a so m sk a tillfredsställa v å r d e n s, fo r s k n i n g e n s oc h ut b i l d n i n g e n s be h o v av sa m v e r k a n o c h nä r h e t. 12 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 13
2. Presentation av förslaget s j u k h u s e t s d i m e n s i o n e r i n g e n t r é v å n i n g a r f o r s k n i n g s k v a r t e r e t Det beräknade antalet öppenvårdsbesök vid det nya universitetssjukhuset uppgår till ca 500 000 planerade besök/år eller ca 1 400/dag. Nya Karolinska Solna dimensioneras för sammanlagt 600 slutenvårdsplatser. Dessa fördelas på 400 vårdplatser inkl barnsjukvårdsplatser varav 10-15 % med isoleringsfunktion, 125 intensivvårdsplatser/intermediärvårdsplatser och 75 uppvakningsplatser/postoperativa platser. NKS får därmed färre vårdplatser än dagens Karolinska Solna, men en kompakt utformning, matrisstruktur och korta kommunikationsvägar ger goda förutsättningar för ett ökat kapacitetsutnyttjande så att vårdproduktionen ska kunna ligga på en oförändrad nivå. Vid sjukhuset inrättas också 100 dagvårdsplatser för patienter som genomgår undersökningar och behandlingar/operationer och som inte behöver kvarstanna över natt. Därtill planeras för 100 platser i ett intilliggande patienthotell. v e r k s a m h e t s k ä r n o r Verksamhetskärnorna i de södra kvarteren innehåller sjukvårdens huvudfunktioner, medan de norra föreslås innehålla renodlade lokaler för grundforskning (laboratorier mm). Funktioner med stora patientflöden (mottagningar mm) planeras på entréplanen, medan diagnostik, behandling och slutenvård föreslås högre upp i byggnaden. 75 vpl uppvakn postop operationsavd 38 opsalar 6 dagkir 28 slvkir 2 hybrid 2 min invas 125 vpl intermed/ intensivvårdt vårdplatser dagvård 100 vpl slutenvård 400 vpl akut 150 plan 250 125 pat 70 pat mottagning 1400 planerade mottagningsbesök röntgen akut/ plan akutmottagning gå/taxi ambulans 135 besök 65 vuxna 70 barn 40 ambtrp 35 vuxna 5 barn från öppenvårdsmottag. till rtg 105 pat skrivs hem från akutmottagn beräknade patientströmmar som ligger till grund för dimens i o n e r i n g av vå r d p l a t s e r oc h op e r a t i o n s r e s u r s e r vi d nk s. I byggnadernas två våningar höga sockel planeras lokaler av mer publik karaktär. En stor restaurang får en urban placering i hörnan Solnavägen-Karolinska plan. Sjukhusets entréhall placeras i direkt anslutning till torget. Innanför entréerna möts man av stora generösa foajérum med högt i tak som inrymmer centralreception, mottagningar, kommersiellt apotek, infotek och ett större utbildning- och konferenscentrum med delbar föreläsningssal som kan inrymma upp till 400 personer. Även provmottagning och mottagningar planeras i anslutning till entréhallarna, med direktaccess (under Akademiska stråket) till de kliniska laboratorier som föreslås en placering i de nya labkvarteren. I sockelns kanter, ut mot omgivande gator och torg, föreslås uthyrbara lokaler för service som butiker och caféer. Publika stråk i mantlarna binder samman dessa med entréhallar och med verksamhetskärnornas entréer. Patienter och besökare ska erbjudas en aktiv och stimulerande miljö under sitt besök på NKS, vilket beskrivs utförligare under 2.2. Akutmottagningen föreslås en placering i kvarteret öster om Gävlegatan, med egen angöringsgata vid Sjukhusparken och med direkt koppling till en föreslagen dubbel helikopterlandningsplats på taket. Även strålningsverksamheten föreslås i detta kvarter, med egna entréer från Gävlegatan alternativt från Akademiska stråket. u t b i l d n i n g s n a v De nya forskningslaboratorierna är strategiskt utlagda i ett eget kvarter och kan, när de är fullt utbyggda, erbjuda 2000-3000 labarbetsplatser. Innehållet i labkvarteren är inte definierat i nuläget utan kommer att tas fram i samarbete med KI och i samverkan med KI:s lokalplanering. Befintliga forskningskvarter på dagens Karolinska (Lkvarteren) integreras med NKS. support- och stödfunktioner All försörjning sker från den gemensamma varumottagningen under Akademiska stråket. Av sambandskäl placeras här även funktioner som mottagningskök, centralapotek och sterilcentral. Omklädning placeras med direkt koppling till entréhallarna och med god tillgänglighet från t-bana och parkeringsgaraget. Norr om forskningskvarteret placeras en teknikbyggnad med centraler för teknisk försörjning. m a n t l a r De omslutande mantlarna föreslås inrymma mer utåtriktad verksamhet. I sjukhusbyggnadens södra mantel med stora besöksflöden planeras mottagningar och viss typ av dagvård. I anslutning till de publika hiss- och trapphusen placeras på varje våningsplan väntlounger som servar verksamheter till såväl mantlar som kärna. I de norra mantlarna kring Akademiska stråket etableras utbildnings- och administrativa lokaler med bland annat seminarierum, konferenslokaler, personalrum och arbetsplatser i form av enskilda rum och öppna kontorslandskap. Här föreslås olika funktioner som främjar det akademiska livet som studentcentrum, faculty club, bokhandlar, caféer. Behovet av täta kontakter mellan forskningskvarteren och vårdkvarteren tillgodoses genom ett antal skyways i olika plan och strategiska lägen. På västra sidan om Solnavägen (KI-sidan) och med förbindelser till sjukhuset i flera plan, planeras en aula med 1000 sittplatser. Byggnaden planeras även inrymma utbildnings- och administrativa lokaler. Finansiering av dessa lokaler väster om Solnavägen ligger utanför projektets kostnadsram. På sjukhussidan förbereds byggnaden närmast Solnavägen inrymma den mer forskningsintensiva sjukvården. I anslutning till entréhallen med omnämnda utbildnings- och konferenscentrum föreslås ett skill center som omfattar ett Kliniskt tränings center (KTC) och ett Teoretiskt träningscenter (TTC). Sammantaget utvecklas här ett utbildningsnav i ett strategiskt läge mellan KI, Akademiska stråket och Karolinska plan. 14 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 15
2. Presentation av förslaget operation Den nya operationsavdelningen planeras för sammanlagt 38 stora operationssalar. Samtliga salar är generella förutom två salar som dimensioneras som s k hybridsalar (större operationssalar med avancerad röntgenutrustning). Två operationssalar ingår i ett planerat minimalinvasivt centrum och 6 operationssalar i en dagkirurgisk sektion. Operationsavdelningen dimensioneras med ett SLUTENVÅRD inkl. IVA D AGVÅRD/MOTTAGNING/ STRÅLNING DIAGNOSTIK OPERAT ION LABORATORIER/FORSKNING UTBILDNING/FORSKNING KONTORSARBETSPLAT SER SERVICE ELASTICITETSYTA LOGISTIK KOMMUNIKATION TEKNIK PARKERING ENTRÉ genomsnittligt salutnyttjande med minst 1 500 tim/sal och år. Operationsavdelningen får nära samband med avdelningen för bild och diagnostik. bild- och funktionsmedicin Bild- och funktionsmedicinsk diagnostik får nära samband med operationsavdelningen för att underlätta utveckling av interventionsbehandling. Avdelningen får också goda samband med såväl akutmottagning som akutvårdsavdelning för snabb akutdiagnostik. kliniska laboratoriespecialiteter De kliniska laboratoriespecialiteter, som kräver direkt närhet till vårdverksamheter, kommer att placeras centralt i anläggningen för att underlätta integration både med de vårdande verksamheterna och med forskningslaboratorierna. Samordning av dyr laboratorieutrustning och av s k core facilities kommer att eftersträvas i planeringen. Både befintliga och nya lab kommer att kunna nyttjas för klinisk labverksamhet. verksamheter med specifika krav Vissa funktioner i sjukhuset har exceptionella tekniska, lokalmässiga och sambandskrav och är inte lämpliga att inrymmas i den generella strukturen. Dessa låsande funktioner är t ex strålbehandling, tryckkammare, och vissa laboratoriefunktioner. Därför reserveras redan i det inledande projektprogrammet antagna areor för dessa verksamheter. axionometri för huvudfunktioner i nya karolinska solna. PLAN 10 +71,0m PLAN 9 +66,2m PLAN 8 +61,4m PLAN 7 +56,6m PLAN 6 +51,8m 16 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 17
UTBYGGNADS- IGHET 2. Presentation av förslaget SJUKHUS- PARKEN UTBYGGNADS- MÖJ LIGHET PARKERING UTBYGGNADS- MÖJ LIGHET PAR KERING PAR KGATAN SJUKHUS- PARKEN PAR KGATAN UTBYGGNADS- MÖJ LIGHET PARKERING UTBYGGNADS- MÖJ LIGHET PAR KERING NOBELGATAN NOBELGATAN GÄVLEG ATAN KAROLINSKA PLAN NOBELGATAN P A R K E R I N G KAROLINSKA PLAN NOBELGATAN GÄVLEG ATAN P A R K E R I N G UTB YGGN ADSMÖJLIGHET PARKERING G O D S M O T T A G N I N G G O D S M O T T A G N I N G P A R K E R I N G P A R K E R I N G UTB YGGN ADSMÖJLIGHET PARKERING T E K N I K T E K N I K P A R K E R I N G T E K N I K PLAN 5 +47,0m PLAN 4 +42,2m PLAN 3 +37,4m PLAN 2 +32,6m A K A D E M I S K A S T R Å K E T P A R K E R I N G T E K N I K SOLNAVÄGEN KI +61,4m PLAN 7 +56,6m PLAN 6 +51,8m PLAN 5 +47,0m PLAN 4 +42,2m PLAN 3 +37,4m PLAN 1 +27,8m ENTRÉPLAN PLAN 6 PLAN 2 +32,6m PLAN 0 +23,0m ENTRÉPLAN 5 KI A K A D E M I S K A S T R Å K E T SOLNAVÄGEN KI +47,0m PLAN 1 +27,8m ENTRÉPLAN PLAN 4 +42,2m PLAN K1 +17,0m / +18,2m PLAN 0 +23,0m ENTRÉPLAN PLAN 10 +71,0m KI PLAN 3 +37,4m PLAN K2 +14,1m PLAN K1 2 +17,0m +32,6m / +18,2m PLAN 9 +66,2m PLAN K3 +11,2m / +12,2m PLAN 1 +27,8m PLAN 8 +61,4m ENTRÉPLAN PLAN K2 +14,1m PLAN 7 +56,6m PLAN 0 PLAN +23,0m K3 +11,2m ENTRÉPLAN / +12,2m PLAN 6 +51,8m PLAN K1 +17,0m / +18,2m PLAN 5 SLUTENVÅRD inkl. IVA D AGVÅRD/MOTTAGNING/ STRÅLNING DIAGNOSTIK OPERAT ION LABORATORIER/FORSKNING UTBILDNING/FORSKNING KONTORSARBETSPLAT SER SERVICE ELASTICITETSYTA LOGISTIK KOMMUNIKATION TEKNIK PARKERING ENTRÉ SLUTENVÅRD inkl. IVA D AGVÅRD/MOTTAGNING/ STRÅLNING DIAGNOSTIK OPERAT ION LABORATORIER/FORSKNING UTBILDNING/FORSKNING KONTORSARBETSPLAT SER SERVICE ELASTICITETSYTA LOGISTIK KOMMUNIKATION TEKNIK PARKERING ENTRÉ SJUKHUS- PARKEN PAR KGATAN NOBELGATAN NOBELGATAN GÄVLEG ATAN KAROLINSKA PLAN G O D S M O T T A G N I N G PLAN 10 +71,0m PLAN 9 +66,2m PLAN 8 +61,4m PLAN 7 +56,6m +51,8m A K A D E M I S K A S T R Å K E T SOLNAVÄGEN KI KI 18 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 19
2. Presentation av förslaget 2.1.2. Konceptlösningar som stödjer ett multidisciplinärt och tvärvetenskapligt arbetssätt Uppgiften för Nya Karolinska Solna är att bedriva vård, forskning och utbildning i ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt sammanhang med inriktning på högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården kännetecknas av att den är interdisciplinär/multidisciplinär till sin karaktär och kräver nära samband mellan grundforskning och klinisk forskning. interdisciplinär / multidisciplinär vård En tydlig tendens inom den högspecialiserade vården är kunskapskoncentration och direkt samverkan mellan specialister med patienten i centrum. Multidisciplinära team med samarbete över traditionella klinikgränser ger unika möjligheter att ta hand om och behandla patienter med svåra och komplicerade sjukdomar i sammanhållna vårdoch forskningsprogram. Den samlade, koncentrerade miljö som skapas vid NKS, med närhet mellan olika medicinska program och goda fysiska samband, ger utmärkta förutsättningar för att möta en dylik utveckling. Den tidigare beskrivna matrismodellen stödjer den efterfrågade integrationen mellan olika vårdnivåer och specialiteter genom att skapa förutsättningar för ett gemensamt resursutnyttjande av såväl teknik som kompetens. I en multidiciplinär arbetsmiljö placeras patienten i centrum, vilket resulterar i att allt fler sjukhus idag planeras med enbäddsrum. Kompetensen samlas kring patienten och fler behandlingsmoment kan ske på patientrummet. Enbäddsrummet underlättar även för den patientnära forskningen inom slutenvården. samverkan vård / forskning / utbildning Definitionen av ett universitetssjukhus är att det innehåller tre basfunktioner vård, forskning och undervisning. Sambandet dem emellan är av största betydelse. Då den högspecialiserade vården är forskningsnära och innovationsdrivande är en samordning och koncentration av verksamheten nödvändig. Den snabba kunskapsutvecklingen ställer även stora krav på kunskapsspridning samt kontinuerlig kompetensutveckling och efterutbildning. Genom goda fysiska samband och en väl utvecklad infrastruktur kan vården, forskningen och undervisningen tillsammans och var för sig stödja framtagandet av ny kunskap och avancerad vård och behandling. I NKS är vård och forskning organiserade i intilliggande och till varandra kopplade kvarter med hög grad av intern kontakt. I mantlarna ut mot det Akademiska stråket skapas förutsättningar för ett miniuniversitet där vård, forskning och utbildning integreras. De två sidorna binds samman med skyways över Akademiska stråket. Utbudet av lokaler som caféer, träffpunkter, datasalar, skriv- och läsplatser, seminarierum och faculty club gör denna akademiska miljö till en arena för informella och spontana möten - en nyckelfaktor för kunskapsutveckling och innovation. Målpunkter som caféhörnor, pausplatser och öppna, ljusa trappor är en del i regin för ökad samverkan och social interaktion. En bärande idé i NKS är att forskare och kliniker ska komma så nära varandra som möjligt med avsikten att skapa förutsättningar för forskningscentra ( Centers of excellence ) i en dynamisk och flexibel miljö i anslutning till den högspecialiserade och specialiserade vården. Kliniker som forskar skall exempelvis ges möjlighet att ha sin arbetsplats tillsammans med forskarna på laboratoriesidan. Samtidigt skapas förutsättningar för den kliniska, patientnära forskningen att bedrivas i tät samverkan med vården genom placeringen av enheter med små datalab, rum för observation och analys, apparatrum, etc. i omedelbar anslutning till vårdrum, operationsrum och bildoch funktionsmedicin. För att möta den framtida utbildningen planeras flexibla undervisningslokaler för såväl grundutbildning, vidareutbildning och forskarutbildning. Modern medicinsk pedagogik är förutom större föreläsningssalar även beroende av lokaler för arbete i mindre grupper liksom lokaler för klinisk träning med simulatorer och tillgång till IT. Det skillcenter med TTC, KTC, KKC etc som tidigare beskrivits i 2.1.1 erbjuder denna typ av lokaler. Det studentcenter som planeras på akademiska stråkets nordsida bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö där studenterna från olika utbildningsprogram och nivåer även kan vistas för självstudier och samvaro. Utöver en samlingslokal för 300-400 personer på östra sidan av Solnavägen skapas den stora aulan på KI-sidan som en resurs för alla typer av undervisning på NKS. Tillsammans med de publika miljöerna kring entréhallen med nära kopplingar mellan konferenslokaler, restaurang, centralreception och stora mingelytor möjliggör den även arrangemang av större internationella konferenser. VÅRD UTBILDNIN NG seminarierum SJUKHUS- PARKEN TEKNIK BEF. LAB FORSKNING Faculty Club VÅRD café LAB grupprum seminarierum seminarierum pod Student-C GEMENSAMMA LOKALER Konferens-C Teoretiskt Tränings-C pod café KI AULA grupprum grupprum bokhandel Skill-C TEKNIKBYGGNAD FORSKNING UTBILDNING u t b i l d n i n g e n kn y t e r vå r d e n oc h fo r s k n i n g e n sa m m a n oc h bi l d a r ett miniuniversitet på de t ak a d e m i s k a st r å k e t. bilden visar labkvarteret fullt utbyggt. VÅRD Kliniskt Kunskaps-C KI CAMPUS Aula (1000 platser) SJUKHUSPA RKEN i ma n t l a r n a kr i n g ak a d e m i s k a st r å k e t mö t s kl i n i s k t ve r k s a m m a oc h fo r s k a r e i en ge m e n s a m mi l j ö me d ko n t o r s p l a t s e r, m i n d r e gr u p p r u m, st o r a se m i n a r i e r u m, f a c u l t y cl u b, c a f é e r oc h an d r a informella mö t e s p l a t s e r. 20 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 21
2. Presentation av förslaget samverkan med andra institutioner och näringslivet TERRASS TERRASS PODS GRUPPRUM KONTOR PAUS FoU KONTOR GRUPPRUM SEMINARIERUM SEMINARIERUM KKC / KTC / TTC / (BIBLIOTEK) PAUS FÖ ÖR REL LÄ ÄS- UTBILDNINGSCENTRUM FÖR INTERVENTION RESTAURANG / KONFERENS / CAFÉ / BUTIKER STUDENTCENTER / CAFÉ / FÖRELÄSNINGSSALAR NKS strategiska placering med goda kommunikationer och tät kontakt med KI ger sjukhuset stora möjligheter att utvecklas till en viktig och central resurs i det täta kluster av FoU-relaterad verksamhet med internationell dragningskraft Vetenskapsstaden som även inkluderar Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet och Handelshögskolan. Ambitionen är att utgöra en arena för en samlad kompetens som även inkluderar vetenskaper inom natur, teknik, humaniora och ekonomi. Möjligheten till multidisciplinärt samarbete och täta relationer med den kliniska forskningen och vården förväntas attrahera forskare från andra institutioner, och forskningsaktiviteter som idag utförs i forskningslaboratorier på KI-området respektive på KTH, SU m.fl. kan erbjudas plats i det nya universitetssjukhuset. Universitetssjukhuset kommer att inta en central roll vid utvecklingen av stockholmsregionen till ett biomedicinskt kraftcentrum. Genom utbyggnad av Norra stationsområdet och friställande av lokaler inom nuvarande Karolinska Solna, finns goda möjligheter för näringslivet att etablera sig i anslutning till forskningsmiljöerna samt att skapa inkubatorer för nystartade företag, som utvecklats ur framgångsrik forskning. universitetsmiljön i akademiska stråket samlar alla de nyckelfunktioner som bygger plattformar för kunskapsutbyte Handelshögskolan den stora aulan för 1000 personer på ki-sidan utgör en del av utbildningscentrat. 22 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska solna är en del av det universitetskluster som samlar kth, stockholms universitet och handelshögskolan. nya karolinska Solna Projektprogram 23
2. Presentation av förslaget 2.1.3 Fysiska och funktionella samband till KI som stärker samarbetsmöjligheter Den tänkta lokaliseringen av NKS erbjuder optimala förutsättningar för integration med KI. Ett sådan nära koppling är något som eftersträvas vid utbyggnad av universitetssjukhus världen över, men som det sällan är möjligt att etablera. Denna unika situation tas i planeringen av det nya sjukhuset tillvara genom goda fysiska och funktionella samband. ömse sidor om Solnavägen genom gemensamma lokaler. Här finns förutsättningar för möten över administrationsgränserna och en inomhusförbindelse till den stora hörsalen på marknivån. Det Akademiska stråket (4) sträcker sig över Solnavägen och bildar en grön förbindelse mellan KI:s campus och sjukhusparken. På detta sätt kopplas KI-området till de nya laboratorierna i NKS. Även de befintliga laboratorierna i nuvarande labkvarteret väster om sjukhusparken kopplas till grundstrukturen. 2.1.4 Komparativ medicin/forskning AKM, Avdelning för Komparativ Medicin (djurexperimentell forskning), är en förutsättning för att NKS skall kunna fungera som ett komplett medicinskt centrum. AKM är nödvändigt för att utveckla nya metoder för diagnostik och terapi samt test av nya läkemedel. Den fortsatta planeringen sker gemensamt med KI, inte minst med planering av KI:s nya forskningsbyggnader väster om Solnavägen. Placeringen blir föremål för fortsatta studier inte minst utifrån miljö- och säkerhetsaspekter. AKM-verksamheten kräver ultrarena lokaler som skall vara av sådan storlek och kvalitet att effektiv forskning ge utrymme för anhöriga att sova över. Rummen behöver ej utrustas med särskild medicinsk-teknisk försörjning. Däremot kommer vårdutbildad personal vara tillgänglig i patienthotellet. En inomhusförbindelse behövs mellan sjukhusbyggnaden och patienthotellet för att kunna flytta patienter till hotellet och i det fall patient blir akut försämrad och behöver flyttas över till en vårdavdelning. Nya Karolinska Solna kommer att ha ambitionen att attrahera ett stort antal gästforskare och konferens/seminariedeltagare. För dessa är tillgång till attraktiva ho- fysiska samband Den kraftigt trafikerade Solnavägen utgör idag ett hinder för fysiska kontakter mellan Karolinska och KI. För att skapa en tät närhet mellan institutet och sjukhuset krävs lösningar som överbryggar denna barriär. Med de föreslagna nya byggnaderna etableras fysiska kopplingar på fyra nivåer: Det gemensamma torget i gatuplan (1) skapar en förplats som förmedlar unionen mellan Karolinska Institutet och universitetssjukhuset och blir Nya Karolinska Solnas funktionella samband Tack vare de fysiska kopplingar som etableras mellan fakultet och sjukhus skapas helt nya möjligheter för funktionella samband mellan KI och NKS, som exempelvis samordning av centraladministration och ledningsfunktioner. Den täta fysiska kopplingen medger även ett resurseffektivt lokalutnyttjande genom samordning av funktioner som restaurang, aula, utbildnings- och konferenscentra, djurexperimentell forskning etc. på högsta internationella nivå kan bedrivas. Lokalerna kan läggas öster eller väster om Solnavägen. Vid planering kommer hänsyn tas till försvar mot infektioner och spridning av allergener till personal och forskare. Verksamheten kräver separat inlastning från gatan med sluss och tillhörande hissar då lokalerna ställer höga krav på skalskydd. 2.1.5 Förutsättningar för ett patienthotell tellrum i närhet till Karolinska institutet och universitetssjukhuset av stort värde. Patienthotellet ska svara mot Nya Karolinska Solnas och Karolinska institutets behov men drivas av en fristående entreprenör. Genom att studera behovet och uppskatta efterfrågan av hotellplatser i närområdet har den nödvändiga bruttovolymen beräknats till 16 000 kvm. Hotelluppbyggnaden indelas i två etapper varav etapp 1 omfattar 150 rum och etapp 2, 100 rum. Etapp 2 bör invänta färdigställandet av Norra Stationsområdet alternativt nyttjas som en resurs vid omflyttning/inflyttning in i ansikte mot omvärlden. Till platsen mynnar uppgångar från tunnelbanan. Denna utgör även en underjordisk förbindelse (2) under Solnavägen. Över Solnavägen (3) sammanbinds byggnaderna på Det nya universitetssjukhuset dimensioneras för 600 slutenvårdsplatser samt 100 platser för dagvård. Avancerade utredningar och behandlingar som sker i öppenvård kommer att svara för cirka hälften av sjukhusets vårdaktivi- den nya sjukhusbyggnaden. teter. För att möjliggöra den ökande andelen öppenvård är planeringen för ett patienthotell för anhöriga och pa- 3 tienter en förutsättning. Hotellet får särskild betydelse då sjukhuset tar emot patienter från hela regionen och även utomläns- och utlandspatienter. Patienthotellet är tänkt att nyttjas av patienter som genomgår upprepade undersökningar och/eller behand- 4 1 lingar och som inte kräver medicinsk övervakning och vård. Hotellrummen ska vara handikappanpassade och 2 k o p p l i n g e n öv e r so l n a v ä g e n ka n mö j l i g g ö r a s på fy r a ni v å e r : 1. to r g p l a n e t, 2. un d e r ma r k, 3. öv e r vä g e n, 4. vi a de t ak a d e- miska stråket 24 nya karolinska Solna Projektprogram nya karolinska Solna Projektprogram 25