Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Transkript

1 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november

2 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som konsument ökande sjukvårdsbehov the graying society 2

3 Styrning och organisation av vården förändras vårdvalsmodeller marknadstänkande - sjukvård som näringsverksamhet - upphandling av privata entreprenörer - utmaningar och avknoppningar från individbaserad hantverkskultur till industriellt tänkande - från brillianta individer till brillianta system multidisciplinärt och multiprofessionellt lagarbete arbetstagarnas syn på sig själva och sitt arbete förändras 3

4 Patientens ställning stärks tillgänglighet väntetider, öppethållande, ledtider (patientens tid värderas väntrum för anhöriga, inte för patienterna ) bemötande kundperspektivet, information komfort eget rum, bättre mat (valfrihet), anhörignärvaro integritet skilda flöden patienter/allmänhet, väntrum reception säkerhet fysisk säkerhet (lokaler), medicinsk säkerhet kvalitet benchmarking, ranking 4

5 Säkerhet och integritet systematiserat säkerhetsarbete simulatorcentra standardisering enpatientrum (infektionsproblematiken) patienten stannar på rummet för diagnostik/ behandling/ vård högrisk, mellanrisk, lågriskrum, hotell rum avskiljbara moduler/funktionsenheter skilda flöden (entréer och transportvägar) för patienter, personal och gods 5

6 Ökande sjukvårdsbehov ökande sjukvårdsbehov ( the graying society ) hypertension, diabetes, obesitas ökad vårdtyngd kroniskt sjuka sjukhusvårdade allt sjukare och mer vårdkrävande samtidigt nya sjukdomar, multiresistenta bakterier brist på utbildad personal (för låga löner, tungt, obekvämt och utsatt arbete, ökade kompetenskrav) 6

7 Medicinsk och teknisk utveckling ökad samverkan mellan FoUU och sjukvård, samt mellan preklinisk och klinisk forskning (translationsforskning) ny medicinsk teknologi och nya behandlingsmöjligheter (molekylärbiologi, genomik/proteomik forskning, informationsteknologi) evidensbaserad sjukvård, standardisering krav på kontinuerlig efterutbildning och kompetensutveckling 7

8 Bättre resursutnyttjande nödvändigt om vi ska klara - ökade patientkrav - ökade vårdbehov - medicinsk teknisk utveckling 8

9 Bättre resursutnyttjande processorientering av vården administrativa gränser bryts sjukhusgemensamt resursutnyttjande vårdplatser, mottagningsrum, operationssalar, röntgen ökat resursutnyttjande - tvåskiftsverksamhet operation 8-18, mottagningar 8-20 (operationssal idag tim/år, minimum 1200 tim/år) bättre resursutnyttjande med nya logistiklösningar lean health care planerad och akut verksamhet drivs som skilda processer privata och offentliga vårdgivare samverkar 9

10 quality care at the lowest possible cost ny teknologi medicinsk teknisk utveckling möjliggör mer öppenvård - diagnostik, behandling 80% av kirurgin minimal intensiv offensivare vårdprogram vårdprogram kroniskt sjuka (minskar sjukhusvården) subakut intermedicin ökad kostnadseffektivitet konkurrens incitament SLV till DAGV och ÖPV, lean health care, kapacitetsutnyttjande offentliga, personalägda och privata enheter styrande/stimulerande ersättningssystem 10

11 Koncerngemensam infrastruktur den strategiska koncerngemensamma infrastrukturen definieras begreppet infrastruktur tydliggörs sjukhus fastighet verksamhet vård (verksamheten/ vården är hyresgäst och definierar behoven/kraven på lokalerna) upphandling av management inte av infrastruktur olika vårdgivare (privata och offentliga) utnyttjar gemensamt infrastrukturen 11

12 Generalitet, flexibilitet, standardisering typrum funktionsenhet verksamhetsenhet 12

13 Utveckling av sjukvårdssystem processtyrning - patientrelaterade processer (symtom, diagnoser) styrande vårdprogram matrisorganisation sjukvårdssystem med samverkande sjukhus, privata entreprenörer och ÖPV enheter 13

14 Universitetssjukhus, akutsjukhus, närsjukhus matrisorgansiation med vårdprocesser/vårdprogram universitetssjukhuset ett kunskapsnav forskning, undervisning - viss specialiserad och högspecialiserad vård - profilering Karolinska Solna och Huddinge akutsjukhuset ett produktionssjukhus för specialiserad vård närsjukhuset ett sjukhus för viss specialiserad vård inom närområdet vårdcentral en ÖPV mottagning utan vårdplatser 14

15 Utveckling av sjukvårdssystem 1. Konkurrerande sjukhus 2. Samordning 3. Fusion universitetssjukhus 15

16 Sammanfattning koncerngemensam infrastruktur - sjukvårdssystem generalitet, flexibilitet, standardisering tydligare rollfördelning hyresgäst fastighetsägare ökat och bättre resursutnyttjande sjukhusgemensamt resursutnyttjande (klinikbegreppet försvinner) vårdprogram, styrning säkerhet (inkl infektionsproblem) och integritet 16

17 Stockholms sjukvårdssystem Norrtälje sjukhus (86 vpl, 90 ) Danderyds sjukhus (327 vpl, 350 ) Capio S:t Görans sjukhus (240 vpl, 300 ) Karolinska Solna (628 vpl, 300 ) primärvård privata spec Södersjukhuset (461 vpl, 450 ) Karolinska Huddinge (453 vpl, 400 ) Södertälje sjukhus (86 vpl, 110 ) 17

18 Stockholms sjukvårdssystem - utvecklingen SNUS utredningen 3S utredningen Akutsjukvården Närsjukvården Prehospitala vården Snabbspår Fusion Karolinska Solna - Huddinge Nya Karolinska Solna Nybyggnationer Danderyds sjh, Södersjukhuset, Huddinge sjh 18

19 3S utredningen vårdens specialisering 26 delprojekt med specialitetsrelaterade grupper som definierade högspecialiserad vård vård som är i behov av särskild kompetens och/eller resurser (inte en specifik sjukdom eller diagnos, dynamiskt begrepp som förändras över tiden) - <10 % av vården specialiserad vård vård som kräver akutsjukhusets resurser allmän vård (generalistvård) vård som ej kräver akutsjukhusets resurser 19

20 3S utredningen, förslag nytt universitetssjukhus vid Karolinska Institutet (Nya Karolinska Solna) fusion Karolinska universitetssjukhuset Huddinge sjukhus profilering av Karolinska Solna och Karolinska Huddinge koncentration av högspecialiserad vård till universitetssjukhuset (ex onkologisk kirurgi, traumatologi, kärlkirurgi, viss hjärtsjukvård) decentralisering av specialiserad vård till övriga akutsjukhus och privata entreprenörer (ex elektiv ortopedi, kataraktkirurgi) decentralisering av bassjukvård - akut vård -> lättakuter och närakuter - elektiv vård - > privata vårdgivare 20

21 Stockholms sjukvårdssystem Norrtälje sjukhus (86 vpl, 90 ) Danderyds sjukhus (327 vpl, 350 ) Capio S:t Görans sjukhus (240 vpl, 300 ) Karolinska Solna (628 vpl, 300 ) Södersjukhuset (461 vpl, 450 ) Karolinska Huddinge (453 vpl, 400 ) Södertälje sjukhus (86 vpl, 110 ) 21

22 Nya Karolinska Solna (NKS) 22

23 Nya Karolinska Solna - kunskapsnav i ett sjukvårdssystem us på högspecialiserad sjukvård och forskning 23

24 Forskning Undervisning administration Vård Publik zon 24

25 25

26 26

27 27