Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Transkript

1 FÖRSLAG 2006:19 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:35 av Carl-Anders Ifvarsson m.fl. (fp) om en processorienterad styrning av sjukvården Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår en processorienterad styrning av sjukvården. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen. Att arbeta processinriktat inom hälso- och sjukvården är en av förut sättningarna för att patienternas behov skall kunna tillfredsställas. Ett sådant arbetssätt kan också minska ledtider och därmed korta väntetiderna totalt. En framgångsrik verksamhetsutveckling bör därför vara inriktad på att förbättra processerna d v s vara processorienterad. Det är en viktig fråga att stimulera vårdgivarna via avtal, ersättning och uppföljning till ett mera processorienterat arbetssätt i vården. Likaså att få vårdgivarna att visa på goda exempel så att dessa sprids mellan vårdgivarna. Det är viktigt inte minst mot bakgrund av genomförandet av den nationella vårdgarantin. Bilagor 1 Motion 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande

2 FÖRSLAG 2006:19 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 14 december Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 24 januari Ärendet och dess beredning Carl-Anders Ifvarsson m.fl. (fp) har i en motion (bilaga), väckt den 14 september 2004, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att stimulera införandet av ett mer processinriktat arbetssätt vid de vårdenheter landstinget har avtal/överenskommelse med, att stimulera ett arbetssätt inom sjukvården som innebär korta ledtider och att patienten får snabba besked, att verka för att goda exempel sprids inom sjukvården. Utskottsbehandling Hälso- och sjukvårdsutskottet har den 30 augusti 2005 föreslagit landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande enligt direktörens tjänsteutlåtande. M-, fp- och kd-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 8 augusti 2005 bifogas (bilaga). Ägarutskottet har den 15 november 2005 föreslagit landstingsstyrelsen besluta att yttra sig enligt landstingsdirektörens utlåtande den 8 augusti 2005 och med kompletterande synpunkter ur ett ägarperspektiv enligt direktörens utlåtande den 2 november 2005 (bilaga). M-, fp och kd-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen.

3 FÖRSLAG 2006:19 3 Bilagor Motionen Verksamheten inom sjukvården bedrivs oftast genom s k funktionsstyrning. Det innebär att arbetsuppgifter och ansvar för patientens hela vård skiljs åt. Vården delas in i avdelningar och varje enhet arbetar för att optimera sina respektive prestationer. Ledtiderna mellan de olika momenten i behandlingen eller i arbetet att ställa diagnos kan innebära att långa väntetiderna. Behandlingsperioderna blir därmed långa. Denna organisationsform kan innebära att resurserna inte räcker till och att servicen till patienten blir låg. Ett annat sätt att arbeta är mer processorienterat. En processtyrning av arbetet innebär en fortlöpande hantering, styrning och förbättring av processerna inom hela organisationen. Fokus läggs på det egentliga arbetet i syftet att tillfredställa patientens behov och önskemål. I ett examensarbete från Tekniska Högskolan vid Linköpings Universitet jämförs hur arbetet bedrivs för att fastställa diagnosen vid bröstcancer vid två enheter i Stockholms läns landsting. Det gäller Karolinska sjukhuset och Vällingby Läkarhus. En tidig diagnos tillsammans med behandling med cytostatika och hormoner är betydelsefull för att minska dödligheten i bröstcancer. Därför är det viktigt att patienten får en snabb diagnos. En lång tidsperiod för att fastställa en diagnos vid en dödlig sjukdom är givetvis otillfredställande ur patientens synvinkel. Karolinska sjukhuset vill erbjuda en bröstdiagnostik av hög klass. I examensarbetet konstateras dock vissa brister i diagnostiken av bröstcancer. Det mest framträdande problemet är förekomsten av långa ledtider. I vissa fall kan det dröja upp till tre månader innan patienten får en diagnos ställd. Arbetet bedrivs enligt funktionsstyrningsprincipen. Vällingby läkarhus bedriver verksamheten mer processinriktat och ledtiderna är korta. I regel får patienten en diagnos inom några dagar. Vi föreslår landstingsfullmäktige att besluta att stimulera införandet av ett mer processinriktat arbetssätt vid de vårdenheter landstinget har avtal /överenskommelser med. att stimulera ett arbetssätt inom sjukvården som innebär korta ledtider och att patienten får snabba besked.

4 FÖRSLAG 2006:19 4 att verka för att goda exempel sprids inom sjukvården. Lidingö den 14 september 2004 Carl-Anders Ifvarsson Lennart Rohdin Bo Lagerquist Andres Käärik

5 FÖRSLAG 2006:19 5 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 8 augusti 2005 Förvaltningens synpunkter Det finns flera definitioner och åsikter om hur ett processorienterat arbetssätt bör ske. Processer definieras som de sammanhängande aktiviteter som skapar ett värde och som kan uppfattas av en kund/patient. För att kunna arbeta effektivt behöver verksamheterna ha väldefinierade och kända processer. Processerna brukar indelas i huvud- och stödprocesser. Att arbeta processinriktat inom hälso- och sjukvården är en av förutsättningarna för att patienternas behovstillfredsställelse ska kunna uppnås och att man på det sättet kan påverka resultaten av de insatta åtgärderna. Att arbeta processorienterat innebär förenklat att allt görs rätt på en gång, att ledtiderna minskar och att man mäter resultatet. En framgångsrik verksamhetsutveckling bör därför vara inriktad på att förbättra processerna d v s vara processorienterad. Förvaltningen anser att det är en viktig fråga att stimulera vårdgivarna via avtal, ersättning och uppföljning till ett mera processorienterat arbetssätt i vården. Likaså att få vårdgivarna att visa på goda exempel så att dessa sprids mellan vårdgivarna. Visserligen måste varje organisation/vårdgivare själva identifiera sina specifika problem i sina olika processer för att kunna lösa dem på bästa tänkbara sätt och inte endast ta över andras lösningar som kanske inte lämpar sig för just deras verksamheter, men med goda exempel kan man få in mera näring i sin verksamhet. Sedan 2004 har man i avtalen med akutsjukhusen ställt krav på att de ska säkerställa att processerna för diagnostik och behandling är så effektiva som möjligt. Sjukhusen ska beskriva detta arbete i sina respektive kvalitetsbokslut. Vid Danderyds sjukhus följs det processorienterade arbetet upp i sjukhusets Balanserade Verksamhetsstyrning (BVS). Under 2004 utgjorde 21 processer underlag för de mål som ställts upp i sjukhusets BVS. Några exempel på processer som går rakt över klinikgränserna är vården vid bensår, stroke, långvarig smärta m fl. Vid St Görans sjukhus utgör processorienteringen en av sjukhusets tre huvudstrategier. Åtta huvudprocesser och ett flertal stödprocesser har kartlagts, vilket utgör mer än 80 % av sjukhusets verksamhet. Exempel på deras definierade huvudprocesser är vård vid akuta buksymtom, hjärtsvikt, stroke, demensutredning och smärtvård. Vid Södersjukhuset har man definierat flera olika processer där man vill förbättra sina resultat tex akutprocessen en snabbspårsprocess för patienter

6 FÖRSLAG 2006:19 6 på akutmottagningen, utskrivningsprocess på medicinkliniken, vård vid bröstsmärta, stroke, operationsstart i rätt tid, vård vid bröstcancer. Vid Södertälje sjukhus kan nämnas att man arbetar med att förbättra höftfrakturprocessen som sträcker sig från akutmottagningen till ortopedkliniken och geriatriken till kommunens rehabilitering. I samband med sjukhusens redovisning av ett antal kvalitetskrav och indikatorer som gjordes till Beställare Vård för år 2004 framkom att den skillnad på resultat som i vissa fall fanns mellan sjukhusen till stor del handlade om hur de arbetat med processerna för de specifika patientgrupperna. T ex fanns det stora skillnader mellan sjukhusen i andel patienter som hade möjlighet att få en medicinsk abort utförd i stället för en kirurgisk, andelen insjuknade i stroke som erhållit vård av stroketeam, återfallsfrekvensen vid rektumcancer m fl. I andra fall fanns det inga skillnader i resultaten mellan sjukhusen eller så berodde skillnaderna i stället på att sjukhusen hade patienter med olika vårdtyngd. Vid ett gemensamt seminarium med samtliga akutsjukhus i april 2005 där sjukhusen redovisade sina olika resultat visade de också flera exempel på processarbeten som lett till bättre resultat. Ett sådant exempel var hur väntetiden till behandling för patienter med bröstcancer minskade vid Karolinska Solna under år 2004 från i medeltal 13,6 dagar från årets början till 8,1 dagar vid årets slut. Målet att ingen patient ska vänta mer än 3 veckor uppnåddes vid Karolinska-Huddinge medan 5,6 % fick vänta längre tid vid Karolinska-Solna i början av år 2004 men att denna siffra nu är mycket nära noll. Vid Södersjukhuset, där 11 % fick vänta mer än tre veckor år 2004, har man startat upp ett processorienterat arbetssätt för att förbättra sina resultat. I upphandlingen av somatisk specialistsjukvård som för närvarande pågår ställs krav på de vårdgivarna att, på motsvarande sätt som akutsjukhusen, utveckla sina processer och årligen redovisa sina resultat till Beställaren. För både akutsjukhusen och enligt kraven i den pågående upphandlingen av somatisk specialistvård erhåller vårdgivarna en särskild kvalitetsrelaterad ersättning om de beskriver och lämnar ut sina olika resultat samt beskriver hur de utvecklar arbetet med sina olika processer. En nyligen publicerad studie vid Karstads Universitet visar att det viktigaste kriteriet, jämfört med flera andra kriterier, för att påverka kundnöjdhet och ekonomiskt resultat vid medelstora och stora företag och organisationer är processorientering. För mindre verksamheter är det viktigaste kriteriet kundorientering. Studien omfattar ca 400 tjänsteorganisationer.

7 FÖRSLAG 2006:19 7 Förvaltningen anser liksom motionären att man via tydliga krav i uppdrag, genom uppföljningar och särskild ersättning även bör stimulera andra större vårdgivare att utveckla vården så att den bedrivs mera processorienterat. Vidare anser förvaltningen också att goda exempel från olika vårdgivare bör spridas genom ännu flera semiarier och sammanställda rapporter.

8 FÖRSLAG 2006:19 8 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 2 november 2005 Förvaltningens kompletterande synpunkter Den medicinska och tekniska utvecklingen har resulterat i ökade möjligheter till avancerad diagnostik och behandling i öppen vård och kortare vårdtider för sluten vård. Fler vårdgivare engageras i en enskild vårdprocess vid ex utredning, behandling och uppföljning av patienter med tumörsjukdomar. Kravet på samverkan mellan de i processen engagerade vårdgivarna (privata och offentliga, öppen vård och sluten vård) måste uppfyllas så att ett effektivt och säkert omhändertagande av patienterna kan garanteras vilket också framhålls i motionen. Detta kan ske genom upphandling av processer med processansvarig vårdgivare och krav på redovisning av relevanta nyckeltal beskrivande ledtider och behandlingsresultat. Genom införande av GVD ökar möjligheterna till såväl beslutsstöd som processtöd och uppföljning med kvalitetskontroll. Med målsättningen att skapa effektiva och kvalitetssäkrade vårdprocesser inom onkologisk vård utvecklas nu ett Comprehensive Cancer Center vid Karolinska universitetssjukhuset. Centret kommer att vara ett virtuellt kompetens- och resurscentrum i en nätverksorganisation där samverkan mellan olika vårdgivare stimuleras. Prevention, vård, forskning och utbildning kommer att integreras. Förvaltningen stödjer även ur ett ägarperspektiv motionärens förslag.