Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008



Relevanta dokument
Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne

Finansiering, lån och statliga bidrag

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Verksamhetsplan 2013

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Tänk längre! Vinn-vinn när företag effektiviserar energianvändningen. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Aktuellt inom miljöområdet

Nyheter inom Miljömålssystemet

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Eftermiddagens program

ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR

3: Dalarna - pilotlän för energi- och klimatomställningen. Håkan delade ut ett papper med de synpunkter som har kommit in från styrgruppen:

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops

Storsatsning på energieffektivisering i företag. Loggor

Ledningssystem för hållbar utveckling

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Har du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING

Dokumentation av Dialogmöte: små avlopp mäklare och konsument

Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Incitament för energieffektivisering

Miljömålsrådets verksamhetsrapport för 2008

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken

Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

MiljösamverkanVärmland

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Inledning. Inledning

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Yttrande över remiss En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor

Avrapportering av energi- och klimatrådgivningens lokala arbete i Stockholm

Buller och studentlägenheter

Fastighetsägares egenkontroll

Förslag till handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg till

Energikontor Norra Småland

Strategisk Planering

Energikontor Värmland

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Välkomna! Workshop 1 25:e oktober

- Hur har arbetet tagits vidare?

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009


Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Energieffektiva byggnader

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

/fe. Ink M2010/3479/H REGERINGEN. Naturvårdsverket STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

Samma krav gäller som för ISO 14001

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Projektplan för projekt buller

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr:

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Tillsynsutveckling i Väst

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

GRÖN UPPHANDLING FÖR ÖKAD ENERGIEFFEKTIVISERING. Susanne Lång Energieffektiva myndigheter 1 december Miljöanpassad upphandling

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2017

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

Projektplan Utsläpp av växthusgaser

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Naturvårdsverkets författningssamling

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december Vad är en digital agenda?

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken

Transkript:

1(5) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 Rampost 6 Målövergripande verktyg och andra riktade utvecklingsinsatser Ansvarig myndighet/organisation: Energimyndigheten och Naturvårdsverket Projektnamn: Uppföljning av förändringar i energisystem och dess konsekvenser för miljökvalitetsmålen Diarienummer: 741-6669-07 Det är inte ovanligt att ett företag, en kommun eller annan organisation genomför projekt som medför förändrad energianvändning. Det kan exempelvis vara ökad eller minskad användning, eller byte av uppvärmningssystem. Om man vill följa upp miljöpåverkan av sådana förändringar ställs man inför en rad olika metodval, och vilka val man gör påverkar resultaten starkt. Hur kan man exempelvis veta hur den el eller fjärrvärme man använder påverkar miljön? Beroende på hur man väljer i den frågan så kan utsläppen av exempelvis koldioxid variera från 0 till 1 kg per kilowattimme. Vidare, hur fördelas påverkan mellan lokal, regional och internationell nivå, och hur påverkar utsläppen olika typer av miljöproblem? IVL har i detta projekt finansierat av Miljömålsrådet, Energimyndigheten och Naturvårdsverket tagit fram en vägledning med rekommendationer till hur man bör resonera i de olika val aktörer kan ställas inför i dessa situationer. Vägledningen fokuserar särskilt på uppföljning mot de svenska miljömålen. Den innehåller beräkningsexempel som visar hur rekommendationerna kan tillämpas i konkreta fall i företag eller kommuner. Under projektets gång har experter involverats för att diskutera metodvalen och hur vägledningen kan bli användbar för olika aktörer. Rapporten "Vägledning till metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen" (B1822) kan laddas ner från IVL:s hemsida (www.ivl.se) samt från Miljömålsportalen (www.miljomal.se). Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Kommunala energikrav för ett miljöanpassat byggande Diarienummer: 741-6658-07Mk En kartläggning av vilka energikrav kommuner ställer på exploatörerna vid nybyggnation gjordes inledningsvis, bland annat med hjälp av en enkät undersökning som utförts av Miljörapporten och genom samtal med ansvariga tjänstemän i några utvalda kommuner.

2(5) Kartläggningen ligger till grund för lokalisering av seminarierna och till den rapport som skrivs inom ramen för projektet. Fem seminarier genomfördes på olika platser i Sverige. Seminarierna arrangerades i samarbete med klimatkommuner/ekokommuner och i ett fall med det regionala energikontoret och riktade sig regionalt till kommuner, byggherrar och konsulter. Fokus på seminarierna var hur kommuner kan bli bättre på att planera för energieffektivt byggande och genomfördes med en kombination av presentationer och gruppdiskussioner. Boverkets Maria Rydqvist och Kretsloppsrådets Per Lilliehorn deltog vid alla tillfällen och vid seminarierna deltog också representanter för olika kommuner som jobbat med dessa frågor. Seminarier hölls på följande platser: Helsingborg Södertälje Karlstad Östersund Luleå Totalt deltog ca 300 personer vid seminarierna. En uppföljning är planerad i form av en enkät som ska ta reda på vilken effekt seminariet har haft för deltagarna. Någon traditionell utvärdering gjordes inte men många har i efterhand hört av sig och varit positiva till seminariet. All dokumentation finns tillgänglig på: http://www.klimatkommunerna.infomacms.com/?page=page493fe3c784284 Den stora lärdomen från seminarierna är att det fortfarande finns stora kunskapsbrister om hur man som kommun kan ställa energikrav vid nybyggnation. Vi upplever att intresset för frågan är mycket stort och att det finns utrymme för fler liknande projekt och aktiviteter. Det finns stora regionala skillnader i hur man upplever sig kunna jobba med frågan vi bedömer att kommunala energikrav vid nybyggen inte kommer att få brett genomslag om inte särskilda åtgärder tillsätts. Under året kommer Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner att jobba aktivt med att sprida erfarenheter från projektet. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västmanlands län Projektnamn: Fördjupad uppföljning för klimatåtgärder i Västmanland Diarienummer: 741-6746-07 Länsstyrelsen har genomfört en energiutbildning. Utbildningens innehåll har utgjorts av följande: Två utbildningsdagar har ägt rum på ABB AB/ LV Motors i Västerås och letts av Peter Karlsson, Industriell laststyrning. Innehållet utgjordes av teoretiska genomgångar och övningar i beräkningsmetoder för energieffektivisering av industriella stödprocesser. Den praktiska delen utgjordes av kartläggning på plats av deltagarna i samverkan med företrädare för ABB Motors. De kalkylprogram som användes för beräkningar finns som bifogade excelfiler. Deltagarna utgjordes av företrädare för samtliga länets tillsynsmyndigheter på miljöområdet, in alles 24 personer. Kursutvärderingen som gjordes visade att

3(5) utbildningen uppskattades, och en ytterligare insats med fördjupning på området efterfrågades. En utbildningsdag genomfördes därefter en månad senare. Vid detta tillfälle diskuterades praktiska frågor om hur energifrågor skall uppmärksammas från tillsynsmyndigheternas sida gentemot verksamhetsutövarna. Exempel presenterades bl a på informationsinsatser, tillsynsprojekt och kartläggningsarbete. Projektet har varit av stort värde för det fortsatta arbetet inom bland annat följande områden. Åtta av tio miljökontor har beslutat att gå vidare med utbildningsinsatser på energiområdet för verksamhetsutövarna. Efter dessa planeras fortsatt insamling av energidata från verksamhetsutövarna. Samarbete har inletts med datakonsult för utarbetande av webenkät för insamlande av data som skall fungera som underlag både för emissionsdatabas och tillsyn enligt miljöbalken. Detta har ännu inte hunnit så långt att det kan belasta ramen för detta projekt vilket delvis förklarar att inte alla pengar gått åt. Det har visat sig föreligga en hel del hinder som tar tid att överkomma om kostnaden samtidigt skall hållas nere. Länsstyrelsen har som en följd av de insikter utbildningen gav infört ett regionalt ekonomiskt stöd för energikartläggningar av industrier. Länets inspektörer har fått bättre underbyggnad för att ställa krav på verksamhetsutövarna när det gäller energi. Sammanfattningsvis kan sägas att det återstår mycket att göra på området. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Stockholms län Projektnamn: Integrering av miljömålen i strukturfondsprogram Diarienummer: 741-6675-07 Inom ramen för strukturfondsarbetet med Entreprenör Stockholm har det i Stockholms län gjorts en förstudie om miljörådgivning till företagare. Syftet med projektet har varit att undersöka hur rådgivning om miljö och miljömål kan kopplas samman med det befintliga rådgivnings- och stödsystem som finns för små- och medelstora företagare i länet. Syftet har också varit att genom kontakter med företagare och företagsrådgivare, förankra den kommande miljörådgivningen. Slutsatser från projektet är bl.a. att: det finns ett behov av rådgivning där miljö kopplas till företagens produkteller tjänsteutveckling de existerande företagsrådgivarna bör få ökad kunskap om kopplingen mellan miljö och företagande det bör skapas en särskild miljörådgivning med specialkunskaper i miljöfrågor det bör skapas en sammmanhållen miljöinformation på Internet dit företagare och rådgivare kan vända sig, och där det bör ingå information om hur företagen påverkar miljön, hur miljöaspekter blir en viktig del i affärsutvecklingen och hur miljöpåverkan kan minskas

4(5) rådgivningen ska nå så många nyföretagare som möjligt. Då alla verksamheter påverkar miljön finns ingen anledning att fokusera på en speciell sektor. en långsiktig effekt kan uppnås genom en allmän kompetenshöjning hos företagsrådgivarna. Arbetet drivs nu vidare på två sätt. Under 2009 genomförs för det första en allmän utbildningsinsats (en seminarieserie) för att höja kompetensen i miljöfrågor hos länets cirka 70 befintliga företagsrådgivare såsom t.ex. Nyföretagarcentrum och Companion. För det andra ska det skapas en särskild miljörådgivning som överför specialkunskaper om miljö till företagarna.inom Entreprenör Stockholm avsätts ca 1,2 miljoner kr för att genomföra dessa två satsningar. Arbetet kan framöver vara en god modell för andra, på hur miljöfrågor kan integreras i företagsrådgivning. Resultaten från projektet används och sprids under våren i Länsstyrelsens löpande verksamhet, både det som rör miljö och det som rör näringslivsutveckling. Projektet redovisas i en rapport och ska ges ut i Länsstyrelsens rapportserie, samt spridas i olika nätverk t.ex. Credo-nätverket för företagsrådgivare. Rapporten håller på att bearbetas för närvarande och länken till en arbetsversion bifogas här. http://www.ab.lst.se/upload/miljoradgivning1%20till%20ftg%20090325.doc Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Lokal planering för hållbarhet vi går från ord till handling Diarienummer: 741-6661-07 Basen för projektet är en arbetsgrupp som bildats av representanter från sju kommuner inom Hållbar utveckling Väst; Borås, Kungälv, Lilla Edet, Tjörn, Tranemo, Trollhättan och Vänersborg. Fyra seminarier har genomförts och utifrån resultatet av dessa har en verktygslåda för den kommunala planerings- och genomförandeprocessen producerats. Verktygslådan är tillgänglig via Internet; www.hallbarplanering.se. I seminarieform har de olika stegen i planerings- och genomförandeprocessen analyserats. En vision av hur hållbar utveckling, inkl. miljömålen skulle kunna ingå på ett tydligare sätt har utarbetats. Därefter gjordes en analys av glappet mellan nuläget och visionen, dvs. vilka verktyg och styrmedel som saknas eller inte används. Resultatet är att det redan finns många bra verktyg som rör delarna om översiktlig planering men att det mer eller mindre saknas verktyg ju längre fram man kommer i processen. Särskilt verktyg som omfattar det ekonomiska perspektivet är svåra att finna. Det fjärde seminariet ägnades därför åt kompetenshöjning inom det ekonomiska perspektivet av hållbar utveckling. Här kom också idén fram att försöka utveckla ett planerarverktyg utifrån grunderna i den ekonomiska analysen. Verktygslådan har analyserat närmare i tre av de medverkande kommunerna och presenterats i samband med Energisession den 5-6 februari 2009 i Skövde, ett

5(5) regionalt mycket välbesökt arrangemang. Verktyget kommer också att presenteras på Länsstyrelsens Planerardag den 28 april 2009 i Göteborg. Ansvarig myndighet/organisation: Boverket Projektnamn: Metod för att göra en miljöutredning för en sektor bygg- och fastighetssektorn Diarienummer: 741-6644-07 Vi har i detta projekt utvecklat en metod som kan användas för att bedöma byggoch fastighetssektorns miljöpåverkan. Uppdraget genomfördes av KTH. Metoden bygger i stor utsträckning på data från Miljöräkenskaperna på SCB som uppdateras årligen, vilket innebär att metoden kan användas återkommande för att följa upp utvecklingen på området. Metoden kan också användas för att identifiera vilka miljöproblem och vilka emissioner som är av stor betydelse när det gäller bygg- och fastighetssektorn, samt för att identifiera var i sektorn de dessa uppkommer. En väsentlig slutsats är att metoden är möjlig att använda redan idag. Resultaten bekräftar tidigare studier att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala miljöpåverkan. Resultaten indikerar att för den yttre miljön är det energianvändning, användning av farliga kemiska produkter, avfallsgenerering, samt emissioner av växthusgaser och ämnen som bidrar till försämrad luftkvalitet och humantoxiska effekter som är väsentliga, däribland kväveoxider och partiklar. Vad gäller innemiljö framstår buller, radon samt fukt och mögel som viktiga områden. Resultaten beror på vilka systemgränser som används för att definiera bygg- och fastighetssektorn. Det finns en del dataluckor i miljöräkenskaperna som påverkar möjligheterna att använda dem för en heltäckande miljömålsuppföljning. Framför allt bedöms kompletterande information om hushållning av naturresurser och användning samt om utsläpp av giftiga ämnen vara önskvärd. Det finns även betydande hälsoproblem kopplade till bygg- och fastighetssektorn som inte kommer fram i denna typ av input-outputberäkningar men som är av stor relevans för sektorn. Slutrapporten innehåller en metodbeskrivning med fördelar, nackdelar samt utvecklingsbehov. Den innehåller också en miljöutredning som är utförd enligt metoden. Rapporten kommer att ges ut av Boverket i en publikationsmall för miljömålsprojekt. Länk till rapporten kommer senare. Projektet kommer att presenteras på ett internt och externt seminarium, i Boverkets tidning PlaneraByggaBo och på Boverkets webb. Delar av resultatet kommer också att omvandlas till indikatorer av Boverket. Metoden kan vara användbar för andra sektorsmyndigheter och information till dessa kommer att ges.