Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar

Transkript

1 1(6) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2006 kommuner och föreningar Ansvarig myndighet/organisation: Klimatkommunerna/Sveriges Ekokommuner Projektnamn: Kommunikation av lokalt miljömålsarbete Diarienummer: Projektet bestod av fyra delar, varav två har genoförts med stöd från Miljömålsrådet. 1. Utbildning i Miljökommunikation En distansutbildning i miljökommunikation genomfördes mellan augusti 2006 och januari 2007, med tre fysiska träffar i Stockholm för deltagarna. Utbildningen genomfördes i samarbete med SLU och företaget Mikom och motsvarar fem högskolepoäng. De sexton deltagarna representerade i huvudsak kommuner, men även en frivilligorganisation och ett företag var representerade. Utvärderingen visar att kursdeltagarna var mycket nöjde med innehållet och kvaliteten av kursen. 2. Handbok i Klimatkommunikation (Medel från Miljömålsrådet) I många kommuner finns tjänstemän med naturvetenskaplig eller teknisk bakgrund som arbetar med miljöfrågor. Mer och mer ingår det i deras arbetsuppgifter att även kunna kommunicera med olika målgruppen om miljöfrågor. I projektet togs därför fram en handbok i klimatkommunikation, skriven av Lars Palm, professor i planerad kommunikation vid Högskolan i Halmstad. Boken trycktes upp i 1000 exemplar och har skickats ut kostnadsfritt till alla kommuner och länsstyrelser i Sverige, våra organisationers kontaktpersoner och andra intressenter. Boken kan även laddas ner från Klimatkommunernas och Sveriges Ekokommunernas hemsida som pdf-fil. 3. Lokal miljömålskampanj (Medel från Miljömålsrådet) Många kommuner, framför allt mindre, har inte egen personal (eller möjlighet att anlita konsulter) som kan vara behjälplig i att ta fram material för information och kampanjer kring miljöfrågor och miljömålsarbete. Därför sammanställde vi innovativt och beprövat kampanjmaterial från föregångskommuner i en idébank. Allt material finns tillgängligt på Klimatkommunernas hemsida, där man även kan hitta beskrivningar för hur materialet kan användas. Idébanken har gjorts känd genom information i våra nätverk och bland våra kontakter. 4. Seminarium i miljökommunikation För alla som inte har möjlighet att delta i en längre i kurs i miljökommunikation erbjöd vi ett endagsseminarium i miljökommunikation. 85 deltagare kom till Stockholm den 31 oktober 2006 för att höra föredrag från utbildare och näringsliv inom miljökommunikation. Det presenterades även konkreta exempel från våra medlemskommuner i hur deras miljökommunikation fungerar. Enligt utvärderingen fick seminariet höga betyg från deltagarna. En dokumentation av dagen finns på Klimatkommunernas hemsida.

2 2(6) Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Uppföljning av kommunernas miljömålsarbete Diarienummer: MK I miljömålsarbetet har kommunerna pekats ut som en viktig och central aktör. För att följa upp och stödja kommunernas miljömålsarbete görs en kartläggning och analys under av miljömålsarbete i Sveriges kommuner. Uppföljningen har två syften, dels att dokumentera, följa upp och analysera kommunernas miljömålsarbete, dels att öka intresset för frågan och utveckla arbetet. Projekt är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Naturvårdsverket. Uppföljningens resultat finns i enkät- och intervjurapporter från SKL samt forskarrapport och syntesrapport från NV. SKL har anordnat särskilda kommunala miljömålsdagar och tagit upp uppföljningen av kommunernas miljömål vid ett antal andra konferenser: på FAH (miljönämndspolitiker), Miljöchefskonferens och regionala miljömålskonferenser i Dalarna, Stockholms län och Västra Götaland. Resultaten har också spridits till kommunerna via webb, e-post och nyhetsbrev. SKL har internt i styrelse och politiska beredningar tagit del av resultaten och gjort ställningstaganden som sänts till Miljömålsrådet inför fördjupad utvärdering. Projektet har bidragit till att göra miljömålen mer kända i kommunerna och lyft fram kommunernas möjligheter och önskemål i arbetet. Rapporterna visar på en positiv syn och ett stort genomslag för miljömålen i kommunerna. Fyra av fem kommuner har inlett arbetet med att ta fram miljömål. De ser positivt på de nationella målen och det regionala miljömålsarbetet. Det visar enkäten till ansvariga tjänstemän om kommunernas arbete med och syn på miljömålen, publicerad Dessutom finns många synpunkter om möjligheter, hinder och önskemål om stöd. Skillnaderna är i syn och arbete är betydande mellan olika län och olika kommuntyper. SKL:s uppföljande intervjuundersökning i 16 kommuner visar en positiv syn på miljömålen även från ett kommunstyrelseperspektiv. Flertalet anser att miljöfrågorna kommit högre på den lokala politiska dagordningen till följd av miljömålen. Även de kommuner som inte antagit egna miljömål ser det som att man arbetar i enlighet med de nationella målen. De intervjuade kommunerna har både negativa och positiva bilder av samarbetet med länsstyrelsen på miljöområdet och lyfter fram behovet av en bättre statlig samordning. Samtliga har, ibland med vissa förbehåll, uppfattningen att det behövs ekonomiskt stöd till kommunerna för att påskynda miljöarbetet utifrån miljömålen. Däremot är man klart kritisk mot formen på dagens investeringsbidrag för klimatinvesteringsprogram och tidigare lokala investeringsprogram. Se vidare Naturvårdsverkets rapporter har också lyft fram olikheterna i förutsättningar mellan kommuner och att miljömålen i sig inte eliminerar de faktiska hinder och målkonflikter som miljöarbetet möter.

3 3(6) Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Dialogsatsning konferenser kring miljömålsarbetet i kommunerna Diarienummer: MK Miljömålsrådet och Svenska Kommunförbundet inledde under 2003 en gemensam satsning på dialog med kommunerna och andra aktörer, om miljömålen och kommunernas roller och möjligheter i miljömålsarbetet. Syftet är att visa på kommunernas roller och möjligheter i miljömålsarbetet samt att stödja och utveckla dialogen mellan nationell, regional och lokal nivå om förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete. Syftet är också att integrera miljömålen i kommunernas planerings- och beslutsprocess och översätta vad miljömålen betyder i praktiken för olika kommunala verksamheter. Miljömålsarbetet har lyfts fram av Sveriges Kommuner och Landsting i både riktade konferenser om miljömålen samt i en rad andra sammanhang. Målgruppen har i första hand varit kommuner, landsting, regioner och länsstyrelser. Konferenser under 2006 Miljömål i offentlig upphandling, konferenser i Alvesta och Sundsvall, i samarbete med Sveriges Ekokommuner och Miljöstyrningsrådet. Upphandling av transporter Miljö- och säkerhetskrav för färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Fyra seminarier hösten Miljöarbete i landsting och regioner. Clean Med i Stockholm maj. SKL var stödjande part för konferensen. Konferens för landstingens miljösamordnare, Nämil, i november. Kommunalt klimatarbete, internationell konferens i Stockholm maj. SKL medverkade i och stödde konferensen. Världsmiljödagen, samarrangemang med FN-förbundet, COOP och Stockholms stad. Årets tema var hushållens konsumtion och miljökommunikation. Nordisk konferanse om baerekraftig samfunnsutvikling i Oslo den november. Miljömålen och Sveriges miljöarbete togs upp i flera av konferensens workshops. Miljöbedömningar av planer och program Handlingsplan för detaljplaner, fem konferenser hösten Kommunernas arbete med miljömålen har varit ett bärande tema vid ett antal andra konferenser, via ett parallellt uppföljningsprojekt med stöd av Miljömålsrådet: Kommunala Miljömålsdagar 2-3 maj. Förbundet för Allmänt Hälsoskydd, årsmöte april. SKL:s Miljöchefskonferens 31 aug-1 september. Regionala miljömålskonferenser anordnade av länsstyrelserna i Dalarna, Stockholms län och Västra Götaland, där SKL medverkat.

4 4(6) Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Miljöindikatorer på kommunal nivå (MINK, tidigare GUS-lok) Diarienummer: MK Sveriges Kommuner och Landsting har under drivit ett projekt för att utveckla miljöindikatorer på lokal nivå, med stöd av Miljömålsrådet. Övergripande syften har varit att tillgängliggöra användbara indikatorer och data för kommunerna och att utveckla den lokala delen av miljömålsuppföljningen med hjälp av indikatorer. Projektet har bidragit till att göra miljömålen och miljöindikatorer mer kända och tillgängliga för kommunerna. Projektets resultat presenteras i rapporten Miljöindikatorer ett stöd i miljöarbetet samt i bilagor och på webbsidor. Projektet har föreslagit 20 huvudindikatorer och totalt ett 70-tal aktuella. Data på kommunnivå har utvecklats och beställts och finns idag centralt tillgängliga för knappt 30 av de föreslagna indikatorerna. I flera fall krävs en fortsatt granskning av kvalitet och presentationer. Projektet har också lyft fram exempel på kommunala miljöredovisningar. Rapporten har sänts ut till samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser och spridits till kommunerna via webb, e-post och nyhetsbrev. SKL har internt tagit upp arbetet i sin Samhällsbyggnadsberedning, som ställt sig bakom rapporten. SKL har presenterat arbetet med miljöindikatorer vid ett antal konferenser: Kommunala miljömålsdagar, Miljöchefskonferens, FAH-konferens (miljönämndspolitiker), samt regionala miljömålskonferenser i Dalarna, Stockholms län och Västra Götaland. Representanter från 15 kommuner har medverkat i projektets referensgrupp. Löpande kontakter har tagits för att samordna förslagen med olika arbeten med indikatorer på nationell, regional och lokal nivå. En särskild PM/bilaga om förslaget i relation till de centrala myndigheternas ansvar och arbete har tagits upp i Miljömålsrådets beredningsgrupp BMU och sänts till berörda myndigheter som underlag för fortsatt arbete med indikatorer för uppföljning av miljömålen. Ansvarig myndighet/organisation: Region Värmland Projektnamn: Integrering av hållbar utveckling och miljökvalitetsmål i tillväxtprojekt Diarienummer: Projektets huvudaktiviteter och resultat: - Under februari-maj 2006 genomfördes en hållbarhetsanalys av projektet Tillväxtkorridoren, som presenterades för Tillväxtkorridorens högsta rådgivande och beslutande organ, kallat Tillväxtrådet (Bestående av 9 norska och 9 svenska politiker och beslutsfattare). Man beslutade att konsekvent integrera hållbar utveckling i arbetet för att öka konkurrenskraften i regionen och för att bidra till att uppnå de nationella miljömålen (se bilaga).

5 5(6) - I juni 2006 togs riktlinjer fram för hur hållbar utveckling skulle integreras i den s k huvudstudien om infrastruktur och transporter. - Under perioden augusti januari 2007 koordinerades arbetet med huvudstudien, med målsättningen att koordinera kompetenshöjningen av huvudstudiens arbetsgrupp inom hållbar utveckling med själva genomförandet av huvudstudien. Kompetenshöjningen för fler arbetsgrupper och en bredare massa prioriterades bort med anledning av projektets begränsade resurser samt för att arbetsgruppen ansågs ha bäst förutsättningar att bli ambassadörer för den fortsatta integreringen av hållbar utveckling. - Ett seminarium genomfördes 6-7 februari med arbetsgruppen för huvudstudien där lång- och kortsiktiga mål för hållbara järnvägar och vägransporter, baserat på regionala behov, togs fram. Arbetsgruppen hade därmed goda förutsättningar att agera som ambassadörer i arbetet med att integrera hållbar utveckling. - Märet Engström från Länsstyrelsen i Värmland blev inbjuden till miljömålsdagarna för att presentera erfarenheter och resultat kring projektet (april). - Seminariet i februari och arbetet med huvudstudien bidrog till att svenska och norska tjänstemän kunde ge politikerna ett bra underlag för politiska beslut och ett förslag till långsiktig prioritering. I juni 2007 togs ett gemensamt beslut av svenska och norska politiker att det är infrastruktur och transporter med tåg man vill satsa på långsiktigt (se bilaga). I övrigt kommer det gemensamma arbetet mellan Sverige och Norge i hela Tillväxtkorridoren Stockholm-Karlstad-Oslo att vidareutvecklas, intensifieras och ytterligare formaliseras. - Länsstyrelsen i Värmlands bedömning är att den långsiktiga prioriteringen hjälper till att uppfylla miljökvalitetsmålen i länet (se bilaga). De miljömål som påverkas av transporter hör till de miljömål som annars bedöms som svårast att nå, där det dessutom är så att Värmland i flera fall har svårare att nå målen än riket som helhet (se bilaga). - Länsstyrelsens bedömning är att ett arbete med mål/åtgärder som gynnar ekonomiska och sociala dimensioner samtidigt med miljönyttan ger bättre möjligheter för regionen att bli långsiktigt hållbar. - Erfarenheter från projektet kommer under hösten 2007 att tas med i Region Värmlands arbete med det regionala utvecklingsprogrammet samt Länsstyrelsen i Värmlands arbete med miljökvalitetsmålen i samtliga kommuner i Värmland.

6 6(6) Ansvarig myndighet/organisation: Stiftelsen Ekocentrum Projektnamn: Utställnings- och utbildningsverksamhet i Västra Götaland Diarienummer: Mk Projektets grundidé var att med geografiskt fokus på Västra Götaland och i samverkan mellan fyra organisationer ta fram en utställning samt att använda denna utställning i hundratals kurser med målgrupp allmänhet, studerande och företag. Två identiska utställningsexemplar producerades med namnet Sweet Sixteen. Utställningen består av en introduktionsdel och fyra interaktiva stationer med namnen Bostaden, Affären, Resan och Återvinningen. Ett enklare studiematerial medföljer, som deltagare kan ta med sig för att på ett enkelt sätt se hur vardagsvalen kring energi, ekologisk mat, miljöriktiga transporter och materialåtervinning är kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. Utställningen har fungerat bra och ger mycket konkreta exempel på hur ett förändrat vardagsnära beteende faktiskt påverkar miljön och förändringarna i en hållbar riktning. Utställningarna finns kvar och kommer att erbjudas intresserade verksamheter att användas i folkbildningssammanhang m.m. under hela år Ekocentrum kommer att använda det ena exemplaret i den egna utställnings- och utbildningsverksamheten under år Kontakta Ekocentrum i Göteborg för mer information om tillgänglighet etc.