1 Statsvetenskapliga institutionen Samhällskunskap AB Ht 2008 Mats Lundström Demokrati i skolan? 1. Vad betyder "demokrati"? John Dewey: "The truly human way of living" Herbert Tingsten: Demokrati betyder vanligtvis..."en bestämd organisation av statsstyrelsen, en organisation, i vilken regelmässiga och legalt obundna folkliga opinionsyttringar - i praktiken huvudsakligen i form av val - är centrala moment". Tron på demokratin innebär en uppfattning om statsstyrelsens form, om tekniken för politiska avgöranden, icke om de statliga beslutens innehåll och samhällets struktur. Alf Ross: Det demokratiska momentet, folkets inflytande på utövande av offentlig myndighet, kan variera med hänsyn till: 1. Intensitet, dvs. med hänsyn till omfånget av den personkrets som får tillstånd att deltaga i omröstningar och val. 2. Effektivitet, dvs. med hänsyn till den verkningsgrad, varmed folket förmår göra sina synpunkter gällande. 3. Extensitet, dvs. med hänsyn till den omfattning av den folkliga kontrollen av statsmaktens olika förgreningar.
Brian Barry: By democratic procedure I mean a method of determining the content of laws (and other legally binding decisions) such as that the preferences of the citizens have some formal connection with the outcome in which each counts equally. That is to say, I reject the notion that one should build into 'democracy' any constraints on the content of the outcomes produced, such as substantive equality, respect for human rights, concern for the general welfare, personal liberty, or the rule of law." Robert Dahl: Fullständig proceduriell demokrati innebär (idealtypsdefinition): 1. Jämlikhet i beslutsproceduren 2. Effektivt deltagande 3. Upplyst förståelse 4. Kontroll av dagordningen 5. Inklusivt demos I en modern demokratisk stat ("polyarki") motsvaras dessa principer av sju institutioner (realtypsdefinition): 1. Valda makthavare. 2. Fria och rättvisa val. 3. Allmän rösträtt. 4. Allmän valbarhet. 5. Yttrandefrihet. 6. Informationsfrihet. 7. Organisationsfrihet. 2
Dahl: Demokrati är en "kinesisk ask" med olika regulativa principer. Det viktiga är att den yttersta asken (staten) styrs demokratiskt. "Innehållsliga" demokratidefinitioner (Elvander) innebär att man inkluderar ett visst innehåll i beslut i defintionen av "demokrati". Exempel: Demokrati=def. medborgarstyre av en stat + löntagarstyrda företag ("ekonomisk demokrati") + jämlikhet + självförvaltning (av t.ex. skolor) + privat äganderätt + effektivitet + rättsstat + maktdelning + valfrihet Tingsten (Elvander): Innehållsliga demokratidefinitioner innebär ett oriktigt språkbruk, som leder till en osaklig argumentation för en politisk ståndpunkt som är förenlig med demokrati. Dominerande statsvetenskapligt språkbruk: Demokrati är i regel en deskriptiv term som refererar till en viss fördelning av makt över en stat. 3
Definitioner av "demokrati" uttrycker språkregler, inte moraliska normer. Definitioner av demokrati svarar inte på frågan: Varför är demokrati bra? 1. Procedurargument: Demokrati att alla medborgare ges samma rätt att delta i politiska beslut. 2. Folkviljeargument: Demokrati innebär att politiska beslut stämmer med "folkviljan" (Westerståhl) 3. Utfallsargument: Demokrati har goda konsekvenser. Exempel: 1. Demokrati utvecklar medborgarna moraliskt (J S Mill) 2. Demokrati leder till välfärd (Bentham) 3. Demokrati leder till man upptäcker och genomför rättvisa beslut (Habermas, Rousseau) 4. Demokrati leder till social och ekonomisk rättvisa (Rawls). 5. Demokrati leder till fred och stabilitet (Schumpeter). 4
Vad är skoldemokrati? Skoldemokrati innebär kollektiv maktutövning av elever på en skola inom en begränsad maktsfär. En hybrid mellan "brukarinflytande", "självförvaltning" och "lokaldemokrati". Hur tillämpa Dahls fem punkter? 1. Jämlikhet i beslutsprocedur: Allmänna val av elevrepresentanter? 2. Effektivt deltagande: Opinionsbildning, diskussion, dialog? 3. Upplyst förståelse: Insikter i beslutsalternativ och konsekvenser? 4. Kontroll av dagordningen: Vilket beslutsområde? 5. Inklusivt demos: Vilka fattar beslut och vilka påverkas av besluten? 5
Varför är skoldemokrati bra? Regeringens argument för elevmajoritet i lokala skolstyrelser (skoldemokrati): 1. Man respekterar Barnkonventionen (art. 12). Alla omyndiga har rätt att göra sin "stämma hörd" i frågor som angår dem. 2. Leder till "demokratisk fostran" - i värderingar och procedurer. 3. Leder till pedagogisk effektivitet - ökad lust och motivation för lärande. 4. Leder till bättre "kompetensutnyttjande". Tänkbara invändningar: 1. Barnkonventionen kräver rätt för individers inflytande. Elevdemokrati är ingen garanti för individers inflytande. Elevmajoriteter kan köra över individer och minoriteter i viktiga frågor. 2. Demokratisk fostran bör vara samhällsinriktad. Självförvaltning inte samma sak som demokrati. Elevdemokrati kan komma i konflikt med medborgarstyre. 6
3. Sambandet mellan elevdemokrati och effektivare inlärning är inte belagt. Individuellt inflytande kan vara viktigare. Elevdemokrati utan resurser kan vara frustrerande. Utsikter till måluppfyllelse kan vara viktigare än maktstrukturen. 4. Elevdemokrati behöver inte leda till "ökat kompetensutnyttjande". Den kan leda till minskat kompetensutnyttjande av rektor och lärare. Avgörande är vilka elever som väljs och vilka beslut de fattar. Institutionella problem: 1. Personval eller "partival"? 2. Valkretsindelning? 3. Mandatperiod? 4. Stabilt demos? 5. Maktsfär? 6. Tid tas från undervisning Sammanfattande kommentar: 1. Skoldemokrati innebär begränsad självförvaltning inom ramen för politisk demokrati. 2. Uppfostringsargumentet ger mest stöd för elevdemokrati. Men effekterna måste utvärderas. 3. Skoldemokratiska institutioner bör underbyggas med en skoldemokratisk överideologi som anger en legitimitetsgrund. 7
Fyra frågor för en skoldemokratisk överideologi : 1. Hur förhåller sig skoldemokrati till medborgardemokrati? 2. Hur förhåller sig elevdemokrati till elevers individuella inflytande och rättigheter? 3. Hur förhåller sig elevdemokrati till lärares och rektors professionella ansvar? 4. Hur förhåller sig elevdemokrati till skolpersonalens fackliga inflytande? 8