Vardagsstöd. Känsla av sammanhang - KASAM. Hanterbarhet. Begriplighet. En känsla av sammanhang. Meningsfullhet. I vilken utsträckning man upplever:

Relevanta dokument
Att klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Navigera rätt i livet

I vilken utsträckning man upplever:

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

I vilken utsträckning man upplever:

I vilken utsträckning man upplever:

Motiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund

Vägledning av personer med funktionsnedsättning. Vad jag ska prata om. Hur förstår vi. Hanterbarhet. Begriplighet

Motiverande samtal vid autism och adhd

Känsel (taktil perception) Att få vardagen att fungera. Smak och lukt. Konsekvenser av annorlunda perception. Anna Sjölund

Att få vardagen att fungera.

Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget

Motiverande samtal vid autism och adhd

Känsel (taktil perception) Madde om tvättmaskinen. Autism och stöd i vardagen. Konsekvenser av annorlunda perception

Vardagsstöd. Anna Sjölund

Vardagsstöd. Ojämn begåvning förvirrar. En person med Aspergers syndrom rymmer många åldrar /Gunilla Gerland. Kalle Karlsson

Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Vardagsstöd. Ojämn begåvning förvirrar. En person med Aspergers syndrom rymmer många åldrar /Gunilla Gerland. Kalle Karlsson.

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.

Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

Kompassmodellen. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Att leva i en annorlunda värld

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Autismspektrumtillstånd AST

Vardagsfärdigheter hos vuxna

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Sociala berättelser och seriesamtal

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Om autism information för föräldrar

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Kompassmodellen Barn och elever med ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor. Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Aspeflo om Autism.

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Livskvalitet trots många hinder

Om autism information för föräldrar

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd

Autismspektrumtillstånd

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Hur det är att leva med NPF

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

Om stress och hämtningsstrategier

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Råd och stöd kring vardagssituationer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Checklista - vanliga stressorer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Adhd och Autism i vardagen

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Neuropsykiatri i förskolan

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Personer med autism lider ofta av stress

Adhd och Autism i vardagen

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Attentions Ekonomikoll. 1

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Transkript:

Vardagsstöd Känsla av sammanhang - KASAM Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Begriplighet Hanterbarhet I vilken utsträckning man upplever: inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara information som sammanhängande, strukturerad, ordnad och tydlig (snarare än som brus- dvs. kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad, oförklarlig). Den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av de stimuli man bombarderas av. Står till ens förfogande kan syfta på resurser som är under ens egen kontroll eller som kontrolleras av andra man känner att man kan räkna med och som man litar på. Meningsfullhet En känsla av sammanhang I vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd Att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer en inför är VÄRDA att: 1. Investera energi i 2. Engagemang 3. Utmaningar att välkomna Antonovsky menar att hög hanterbarhet är starkt beroende av hög begriplighet. När man ställs inför olika krav så krävs det en klar bild av vad dessa krav består av för att man ska kunna uppleva sig ha resurser för att klara av dem. Det blir svårt att tro att man kan klara sig bra om man lever i en värld som upplevs kaotisk och oförutsägbar. 1

Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer/ha svårt att uppmärksamma och registrera det ögonen ser och öronen hör Konsekvenser av annorlunda perception Planera/organisera,tidsuppfatta,l lösa problem i stunden,, komma ihåg,se orsakssamband Social sammanhangsförståelse, ömsesidig social kommunikation Känselsinne Smak och luktsinne Balanssinne och kroppssinne Orienteringssinne 2

Hur vi skapar vår sammanhangsförståelse Detaljperspektiv Helikopterperspektiv Konsekvenser Konsekvenser Tar in omvärlden fragmentariskt Förstå ord på ett visst sätt Långsam informationsbearbetning Journalist - reporter Sammanhangskedjan går ofta inte ihop Svårt att avkoda en fråga och dess innebörd Processa ljud, rörelser, kroppsspråk samtidigt svårt (Ju fler som deltar desto svårare) Människor är det svåraste som finns att förstå sig på Kan vara svårt med dialekter Behöva förklara något med alla detaljer-om processen avbryts börja om från början Fördelar med detaljseende SJ Experter När det gäller vissa typer av arbetsuppgifter kan en svag central koherens vara fördelaktig och till och med en förutsättning för ett väl utfört arbete. Det gäller t ex uppgifter där noggrannhet och uppmärksamhet på detaljer är viktigare än snabbhet, t ex vissa forskningsuppgifter, kvalitetsgranskning, korrekturläsning och liknande 3

Som att vara en enkanalig person i en flerkanalig miljö Uppmärksamhet Svårt att rikta uppmärksamhet Svårt att skifta uppmärksamhet Svårt att koncentrera uppmärksamhet Bokstavlig tolkning Exempel Skriva under papper Slänga allt Kaffetermos Mentalisering att förstå andra inifrån och sig själv utifrån Konsekvenser Svårt att förstå att andra inte vet vad personen själv vet Svårt ta andras perspektiv och förstå andras avsikter Svårt att se sig själv ur andras perspektiv Svårt att reflektera kring sitt eget och andras beteende Exemplet om Lasse 4

Konsekvenser Konsekvenser Svårt att förstå oskrivna regler Svårt att förstå andras arbetsrevir (exempel handduken &handväskan) Spola tillbaka filmen Hyperanalysera - älta Att försöka räkna ut på egen hand inte alltid framgångsrikt (men ibland så ) Inte följa flocken Exempel- Vad gjorde du i helgen Social baksmälla Sociala gränser Tisdagsfeedback Exekutiva funktioner Vanliga svårigheter Svårigheter att initiera, prioritera, organisera: Svårigheter att skifta fokus och slutföra Svårt att komma ihåg Svårt att överblicka saker med tanken Svårt med tidsuppfattning - orealistiska planer Konsekvenser av bristande arbetsminne vid information & kommunikation Konsekvenser av bristande arbetsminne i problemlösning Svårt att lyssna på någon och samtidigt tänka ut eget svar (hålla kvar i arbetsminnet). Hink kontra espressokopp Processa och minnas talad info jämför med egen processtid vid annat språk Minnas långa muntliga instruktioner (ex papperskorgen ) Det är så svårt att leva i direktsändning utan pausknapp Att lösa problem kräver förmågan att hålla tre filer öppna samtidigt. 1. Problemdefinition - identifiera problemet 2. Eftertanke - hur har jag löst liknande problem tidigare? 3. Förutseende Vilken av de möjliga lösningarna kommer fungera bäst nu? Källa: Ross Greene Explosiva barn 5

Minne Tidsuppfattning Nedsatt förmåga att komma ihåg det man ska göra - prospektivt minne Nedsatt förmåga att komma ihåg det man har gjort retrospektivt minne Känslan för tid- hur lång tid tar något? Anpassa sin tid till andras i teamarbete Svårt att planera själv kräver förmågan att förhålla sig till tiden Exempel på konsekvenser Impulskontroll och aktivitetsreglering Inte klar med att göra listan Glömmer saker. Missar bussen går hem Inga rena strumpor. Känsloreglering Svårigheter i ömsesidig social kommunikation 6

Att koppla ihop tanke och tal.. Vanliga svårigheter Om jag skulle konversera så krävde det så mycket energi att jag behövde sitta stilla vid ett bord och inte koncentrera mig på något annat samtidigt. Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop sladdarna mellan tanke och tal och hålla i kopplingen, utan också att räkna ut när jag skulle tala och när jag skulle tala igen. Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde så att jag förstod det och inte skulle verka trög /Gunilla Gerland, En riktig människa Be om hjälp Be om mer information för att lösa problem Identifiera och uttrycka tankar och känslor Förmedla vad man vill/inte vill Säga nej, stopp, jag står inte ut Initiera samtal, avsluta samtal adekvat Vanliga svårigheter Relationscirklar Hur svarar man i telefon? Hur ofta ska man hälsa och hur? Vad säger man till vem? Hur nära kan man vara på olika nivåer? I vilken relationscirkel gör man vad? Att anpassa sin egen kommunikation Att anpassa sin kommunikation Undvika bakgrundsljud Fånga uppmärksamheten först Kortare meningar Om muntlig instruktion- en sak i taget Undvika sådant som kan tolkas bokstavligt Undvika luddiga uttryck som lagom snart Förbereda övergångar när vi har ska vi Vara en sammanhangsförklarare Ge svar på de frågor personen inte själv kommer på att ställa 7

Tydliggörande pedagogik De sju frågorna Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Tydliggörande pedagogik är ett samlingsnamn på visuellt tankestöd som kompenserar för många ojämna funktionsförmågor. Tydliggörande pedagogik besvarar de frågor barnet inte själv kan ställa. Vad ska jag göra nu? Var ska jag vara? Med vem ska jag vara? Hur länge ska det hålla på? Vad ska hända sedan? Vad ska jag ha med mig? Varför ska jag göra det? AKK- Alternativ kompletterande kommunikation Använda bilder och/eller symboler som kommunikationsstöd. AKK för att kunna uttrycka sig - när förutsättningar för ett språk inte finns. AKK som komplement för att komplettera språk. Kommunikationsstöd Dataprat Seriesamtal Sammanhangskartor Sociala berättelser/sociala manus/menyer Skalor och påståendeformulär Problemlösning/ Informerade val Motiverande samtal (MI) Kat-kittet AKK som alternativ - behov av AKK både för att förstå och att uttrycka sig En 5:a kan få mig att tappa kontrollen Praktiskt utformat material med skalor och påståendekort för att stödja barn och unga att identifiera och uttrycka stressfaktorer. Materialet innehåller en mängd olika påståendekort kring vanliga faktorer som ofta kan skapa stress. Exempel när en rutin förändras och äta i skolmatsalen. Kommunikationskrockar Vad krävs för att kunna besvara frågan: Vad behöver du hjälp med? - Förmåga att se helhet och sammanhang - Förmåga att planera och organisera - Förmåga att prioritera - Förmåga att kommunicera Påståendekorten kopplas till skala från 1-5. 8

Vad kan personalen tänkas tänka Vad kan Stina tänkas tänka Vill Stina egentligen ha stöd? Varje gång frågar vi ju vad hon vill ha hjälp med, och hon svarar att hon inte behöver någon hjälp. När olika personal till frågar vad jag vill ha hjälp med, är det så svårt att svara på direkt, så jag tackar nej- för att det är lättast! Att kombinera påståendeformulär med skalor Förändringsarbete Nöjdhetsbarometern 9

Social stress Måste man vara social också Hellre får de tro att jag har IBS än att jag utsätter mig för fikarummet. Hur ofta ska man hälsa på varandra? Vilken kaffemugg kan jag använda? Sociala manus När en av mina föräldrar skulle begravas, drabbades jag av panik vid tanken på möta hela min släkt. Jag fick då hjälp av min psykolog att göra ett socialt manus. Hon sa till mig att när mina släktingar skulle ta kontakt med mig i kyrkan, så skulle jag säga: Det här är en mycket allvarlig och betydelsefull stund för mig och jag vill inte bli störd. Det fungerade bra, jag sa precis som hon sagt att jag skulle göra. Jag satt ensam i en bänk längst bak i kyrkan och gick därifrån i slutet av ceremonin, Hade jag inte kunnat vara med på begravningen så skulle det ha varit en evig sorg för mig. Med hjälp av denna enkla strategi, som jag själv aldrig hade kunnat tänka ut, kunde jag delta på min förälders begravning. /kvinna med AST 10

Vilka krav ställer en vanlig dag på våra kognitiva förmågor? Att förstå vilken funktion beteendet har. Förmåga att rikta och skifta uppmärksamhet Hantera en mängd olika sinnesintryck Planera och organisera, lösa problem flexibelt Känna av tid, vad hinner man, komma i tid Hantera mycket information samtidigt och hålla kvar den i minnesbanken Hantera ömsesidig social kommunikation Det vi ser.. Att förstå orsaken bakom det vi ser. Att förstå orsakerna bakom problemskapande situationer Är beteendet ett uttryck för att han/hon inte förstått sammanhanget? Är några moment i situationen för svårhanterliga? Hur ser dagsformen ut? Har han/hon ätit/sovit tillräckligt? Är personen stressad över något just nu? Har vi ställt för höga krav? För vem är beteendet ett problem? Stress Stress för mig är inte nödvändigtvis synonymt med en fulltecknad kalender, det är snarare en rent mental känsla som oftast uppstår då jag känner att jag inte behärskar en situation, eller då jag inte har kontroll över det som händer i min närhet. Andra reagerar ofta på stress med utbrott - jag reagerar med inbrott (gör illa mig själv) /Madde Ericsson Vanliga orsaker till stressreaktioner Att sakna egenkontroll - Att inte bli förstådd, trodd och lyssnad på Att inte förstå sammanhanget/det som sägs Bli översvämmad av information/intryck Sakna översikt/förmåga att planera sin tid Ostrukturerad tid och väntande.. Tidspress Plötsliga förändringar Snabba övergångar mellan aktiviteter Individuell stressprofil hur reagerar Kalle vid stress? 8-10 Slår sönder saker/avviker 7.Hotar slå sönder saker 6. Slår med näven i luften 5. Tvångshandlingar 4. Får tvångstankar 3 Ställer frågor om saker Som oroar honom 2 Börjar vanka fram/åter 1 Stelnar till i axlar och blick 11

Stress Grundstress och situationsstress Identifiera var kraven överstiger förmågan Identifiera stressorer i både skola och vardag Kartläggning - situationsanalys Var överstiger situationens krav personens hanteringsförmåga? (Kommunikativt? Exekutivt? Perceptuellt? Annat?) Hur behöver vi anpassa miljön, vårt bemötande, vårt sätt att kommunicera utifrån situationens överkrav på personens hanteringsförmåga? Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi skulle kunna kompensera för personens svårigheter i den aktuella situationen? Behovstrappan Sömn Vad är den bakomliggande orsaken till sömproblematiken? Perceptuella faktorer? (Ljud, syn, hörselintryck ) Sociala/kommunikativa faktorer (att inte förstå hur man uppfattats i en social situation, ligga och spela om filmen ) Exekutiva faktorer (inte ha koll på sin morgondag, fundera på vad man måste komma ihåg, sakna tidsuppfattning, ha svårt att avsluta en aktivitet, skifta mellan aktiviteter, komma igång med nästa, organisera sina nattrutiner ) Hjälp att avsluta aktivitet innan sänggående? (Xrools, föäkontrollen i windows,stay focusd. Påminnelseappar,tidshjälpmedel) Bolltäcke? Sömn Antecknings block på sängbordet? Ljudisolering? (Möblera om?) Mörkläggningsgardiner? Medicin? 12

Mat och ätande Vad är den bakomliggande orsaken till problemen i mat och ätande? Perceptuella faktorer ( konsistens, smak, lukt, känselintryck, känna av hunger och mättnadskänslor) Sociala/kommunikativa faktorer (överkrav på att samtidigt vara social och kommunikativ) Exekutiva faktorer ( kunna avsluta aktivitet och gå till mat, kunna organisera eget matlagande etc ) Hygien Varför duschar han inte? När jag var liten sa min mamma att om jag duschade & luktade gott skulle jag få vänner. Nu är jag 42 år och har fortfarande inte fått några vänner- därför har jag slutat att duscha /anonym man med AS Annorlunda perception- gör det ont att duscha? Pedagogisk fråga - vet han hur man gör? Pedagogisk fråga - vet han hur andra uppfattar honom när han inte duschar? Pedagogisk fråga- vet han vad konsekvenserna kan bli? Materiell fråga- har han förutsättningarna för att duscha? Psykiatrisk fråga - har han för mycket tvångshandlingar för att kunna duscha? Pedagogisk fråga - vet han vilka vinster duschande medför? Alla behöver indviduella strategier och hjälpmedel Hjälpmedel och strategier --hörselintryck ER- hörselskydd (www.bellman.se) Öronproppar/Hörselkåpor/Ipod Tunga sammetsgardiner,gardiner i lager Placeringen viktig på arbetsplatsen 13

Hjälpmedel och strategier - synintryck Hjälpmedel och strategier - känselintryck Färgade glasögon/ Solglasögon Tröjor med huvor/keps Placering på arbetsplatsen Skärmar/Vikväggar Belysning Glesare möblering Badkar - skruva av munstycket på duschen Bekväma kläder arbetskläder (färdiga klädkit) Specialkost Hjälpmedel- svårt att hitta sina saker -F.O.F.A (Find One Find All) Hjälpmedel för att organisera sin tid och göra den överskådlig Tidmätare Timstock/ tjugominutersstock - Westersstrands urfabrik Sigvart dagplan - Falck Vital Att hitta bland sina saker. Mobiltelefon Mobilappar www.assistapp.se Vanlig almanacka Googlealmanacka Hjälpmedel för att komma ihåg Att göra listor- kom ihåg paranteser Lägg fram rena kläder (strumpor, trosor, BH, tröja och jeans) på stolen i badrummet Ta av kläderna du har på dig lägg dem i smutskorgen Ställ dig under duschen och duscha av dig så att hela kroppen och håret blir vått. Ta fram schampoflaskan. Häll ut en klick schampo i handflatan. Smörj in hela håret med schampo. Ta fram tvålflaskan. Häll ut en klick tvål i handflatan. Smörj in armarna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in armhålorna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in benen och fötterna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in underlivet och rumpan med tvål. Ställ dig under duschen så att hela kroppen blir våt och så att tvål och schampo försvinner. Stäng av duschen och gå ut ur duschen. Torka dig över hela kroppen med handduken. Börja med huvudet, sedan armarna, sedan fötter och ben, sedan mage och rygg, sedan rumpan och underlivet. Sätt på deodorant i båda armhålorna. och ställ in deodoranten i badrumsskåpet. Sätt på dig de rena trosorna och BH:n Sätt på dig de rena strumporna Sätt på dig den rena tröjan och de rena jeansen Gå ut från badrummet, släck och stäng dörren 14

Kläder efter väder Bussresan till jobbet/skolan Vår förmåga i ömsesidig social kommunikation hjälper oss ställa frågor Vårt arbetsminne hjälper oss att hålla flera alternativ i minnet om vi behöver lösa problem Vår tidsuppfattning hjälper oss känna av tiden Vår orienteringsförmåga hjälper oss hitta Vår perceptuella förmåga hjälper oss att sålla bland intryck Komma i tid och komma ihåg - ResLedaren Att hushålla med sin energi - Energitavlor Måndag : Städa 60 % Tisdag : Nätverksmöte 90 % Onsdag : Friskis och Svettis 50% Torsdag : Fotvård 20% Fredag : Storhandla 95 % Lördag : Bara slappa hemma Söndag: Stort släktkalas 85% Att kravanpassa stödinsatsen efter energinivå och dagsform Det finns ingen universallösning! Yttrar sig olika mellan individer och hos en och samma individ i olika skeden i livet Kan inte förstås som begrepp man måste förstå de bakomliggande orsakerna till funktionsnedsättningarna! 15

Den viktiga återhämtningen Har man haft en ansträngande dag, är det skönt att koppla av med matematik, studera dammsugarmodellers tekniska data, kemiska experiment eller att fördjupa sig i en diger lunta om oätliga små bruna svampar eller spindlar. Andra tycker oftast, att det intresse man valt, är en smula udda. Men vad är det som säger att det är okej att gilla sport, men inte spindlar? /Gunnel Norrö Tack för att jag fick komma hit och prata anna.sjolund@autismpedagogik.se Vardagsstöd (2009) Sjölund, A Pedagogiskt perspektiv Boendestödsboken (2009) Sjölund, A, Bejerot.S RFA Vardagskompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Skolkompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Förkolekompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Motiverande samtal vid autism och ADHD (2015),Ortiz, L,Sjölund, A (Natur & Kultur) ResLedaren Holmberg,J, Sethfors,H & Sjölund, A www.resledaren.se Boendestödsfilmen se youtube Humble,O & Sjölund,A Kartläggning och Validering Aspergers syndrom, Gladh,L,Norrö, G &Sjölund, A www.autism.se llustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson 16