KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 1 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Syfte...3 1.2 Mål...3 1.3 Systemkrav...3 1.4 LSU Fastighetsdokumentation startsida...3 1.5 Installationspaket och hjälpfiler...3 1.6 Datakommunikation/Projektportal...4 2 ARBETSSÄTT/PROCESSER... 4 2.1 Organisation...4 2.1.1 LSU Fastighetsdokumentation...4 2.1.2 Underlag från LSU...5 2.1.3 Datasamordning...5 2.1.4 Datasamordnare...5 2.1.5 Leveransansvarig konsult...5 2.1.6 Entreprenadområdesgräns...5 3 GENERELL STRUKTUR... 6 3.1 BSAB...6 3.2 Byggnadsnumrering...6 3.3 Katalogstruktur...6 4 STRUKTUR I SKRIVNA DOKUMENT... 7 4.1 Skrivna dokument...7 5 STRUKTUR I RITNINGSFILER... 7 5.1 Generellt...7 5.1.1 Samband mellan ritningar, externa referenser...7 5.1.2 Märkning...7 5.1.3 Lageruppdelning...7 5.1.4 Namnrutor...8 5.1.5 Block...8 5.1.6 Linjetyper...8 5.1.7 Text...8 5.1.8 Färger/Linjebredder...8 5.1.9 MagiCAD projektfiler för V- och SÖ-projektör...8 5.1.10 AutoCAD projektfiler för E- och SÖ-projektör...8 5.1.11 Namngivning MagiCAD projektfiler...8 5.2 Modellfiler...9 5.2.1 Namngivning Modellfiler...10 5.2.2 Origo/koordinatsystem...10 5.2.3 UCS...10 5.2.4 Höjdsystem...10 5.2.5 Utrymmen...10 5.2.6 Rumsnumrering...11 5.3 Ritningsdefinitionsfil (RDF)...11 5.3.1 Namngivning Ritningsdefinitionsfiler...12 5.3.2 Komplement till ritningar...12 5.3.3 Lokaliseringsfigur...13 5.4 Schemaritningar...13 5.5 Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar...13 5.6 Drift- och skötselanvisningar...13
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 2 (15) 6 LEVERANSBESTÄMMELSER...14 6.1 Leverans...14 6.2 Filformat...14 6.3 Dokumentation...14 6.4 Ritningar och modeller...14 6.5 Ansvar...15 6.6 Leveranstid...15 BILAGOR: Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Stödpunkter för första datasamordningsmöte Bilaga 3: Egenkontroll lista för leverans Bilaga 4: Landstinget i Uppsala län, modifierat BSAB-system Bilaga 5: Leveransomfattning D&S och Ritningar Bilaga 6: Dokumentation Brand Bilaga 7: Manual för användning av LSU Dokumentegenskaper (sidhuvud skrivna dokument) Bilaga 8: Manual till LSU 2014, (CAD-applikation) Bilaga 9: Manual till LSU 2014 AFF (CAD-applikation för mark) Bilaga 10: Leveransspecifikation för Teknisk dokumentation REVIDERINGSHISTORIK: Ändringar i detta dokument (utgåva 7.2) har gjorts 2014-09-26 avseende i huvudsak: Typ av ändring Vad Förtydligande Förklaringstext placeras enligt figur 3 i kravspecifikation. Förtydligande Beskrivning av filnamnsuppbyggnad för skrivna dokument. Förtydligande Användning av LSU BSAB-nomenklatur. Förtydligande Utförligare beskrivning av funktion för namnruta och utrymmen. (Bilaga 8.) Förtydligande Texttillägg: Avsteg från kraven i kravspecifikationen kan leda till ökade kostnader och sämre kvalitet. Justering CVL-listor för metadata är uppdaterade och rensade. Justering Allmän omdisposition, stavningskontroll samt diverse mindre justeringar. Nytt krav Flera system för VA i mark har tillkommit och ska redovisas under Disciplinbokstav R. Nytt krav System Storkök har tillkommit och ska redovisas under Disciplinbokstav SK med systembeteckning 91. Nytt krav System Nödbelysning 6313 har tillkommit. Nytt krav System Mobiltelefoni 6431 har tillkommit. Nytt krav System Sop- & tvättsug V53 har tillkommit. Nytt krav Lokal CAD-nolla har tagits fram för Akademiska sjukhusets byggnader. Nytt krav Byggnadsnummer ska redovisas i filnamnet på ritningsdefinitionsfiler. Nytt krav Strukturering av komprimerad mapp för relationsleverans till LSU.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 3 (15) 1 INLEDNING 1.1 Syfte Landstingsservice i Uppsala län nedan kallat LSU nyttjar i stor utsträckning de fördelar den digitala informationen ger i projektskedet så även i förvaltningsskedet. All kravställd dokumentation från projekteringen är av största vikt för förvaltningen. Denna kravspecifikation syftar till att beskriva hur teknisk dokumentation utformas samt vilka handlingar som ska levereras till förvaltningen under projektering samt som resultat av projektering. 1.2 Mål Målet är att säkerställa att LSU har ett välstrukturerat och, så långt som möjligt, likformigt material som underlag för förvaltningsskedet. Om ritningarna är producerade på rätt sätt redan i förfrågningsunderlaget kan de användas för att ta fram uppgifter i form av areor för bl.a. hyresdebitering. 1.3 Systemkrav Inom LSU används idag AutoCAD Architecture 2014, AutoCAD MEP 2014 samt MagiCAD 2013.4. Detta innebär att objekt skall vara fullt kompatibla med AutoCAD Architecture 2014. eller AutoCAD MEP 2014. alternativt MagiCAD för AutoCAD 2014. All projektering för byggnad och mark skall utföras med de funktioner applikationerna tillhandahåller, d.v.s. man skall automatiskt kunna identifiera rum, byggdelar, system, objekt etc. Observera! Autodesk Revit produkter får endast användas i nyproduktion, och då endast i samråd LSU Fastighetsdokumentation. 1.4 LSU Fastighetsdokumentation startsida LSU Fastighetsdokumentation hädanefter benämnd LSU FD tillhandahåller på www.lul.se/dokument generell information samt filer för nedladdning såsom LSU styrande dokument, installationspaket, hjälpfiler och manualer. 1.5 Installationspaket och hjälpfiler LSU 2014 är ett installationspaket med mallfiler, funktioner och verktyg gjorda för att underlätta projektering och ritningsadministration. Dessa finns för 64-bitars operativsystem. LSU 2014 AutoCAD Architecture.exe för arkitekter och konstruktörer. LSU 2014 AutoCAD.exe ren AutoCAD för övriga discipliner. LSU 2014 AutoCAD MEP.exe för installation. LSU 2014 AutoCAD Civil 3D.exe för mark. LSU TEXT.zip funktion för att skapa intelligenta sidhuvuden. Nedan redovisas lösa filer som ingår i installationspaket ovan. Dessa kan komma att behöva bytas under ett projekts pågåendetid vilket meddelas på www.lul.se/dokument. Ritning.cvl metadata om byggnader som används i namnrutan. Office.cvl metadata om byggnader som används i sidhuvud. LSU_Styles.dwg innehåller definitioner för att hantera utrymmen. Ritblanketter, symboler, funktion för insättning av namnrutor, norrpil och skallinjaler m.m. tillhandahålls i paletter för AutoCAD, som installeras med applikationen LSU 2014.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 4 (15) 1.6 Datakommunikation/Projektportal LSU använder sig av Ibinder Pärmen för att hämta, lämna och utbyta dokumentation i byggprojekt. Ibinder Pärmen skall användas i alla projekt, av alla ingående aktörer och i alla projektskeden. Det innebär att: Underlag från LSU levereras dit. Uppdaterade projekthandlingar i originalproducerat format för alla skeden skall kontinuerligt laddas upp. Relationsleveransen skall paketeras enligt katalogstruktur, se 3.3 samt innehållsförteckning för respektive drift och skötsel pärm och läggas in i mapp för Relationsleverans. Access till denna samt information hur den används lämnas av ansvarig projektledare. 2 ARBETSSÄTT/PROCESSER 2.1 Organisation Figur 1 nedan visar principiellt dokumenthanteringsflöde för LSU gällande teknisk dokumentation. Figur 1. 2.1.1 LSU Fastighetsdokumentation LSU FD är: Upprättare av detta dokument. Beställarens kravställare i dessa frågor. Stöd i frågor som rör dokumenthantering. Mottagare av relationshandlingar, ritningar och drift- & underhållsdokumentation vid slutleverans. Ansvarig för att kontrollera att levererade handlingar är utförda enligt denna kravspecifikation.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 5 (15) 2.1.2 Underlag från LSU Underlag för upprättande av handlingar skall alltid levereras av LSU. Det är varje aktörs ansvar att söka och ta del av information som påverkas i uppdraget. Vid om-, till- och nybyggnad samt ändringsarbeten skall samtliga för förvaltningen berörda befintliga handlingar kontrolleras och inarbetas. 2.1.3 Datasamordning Det är av största vikt att alla i projektet som ansvarar för framtagande av digitalt material samordnar sitt arbete i avseende att kvalitetssäkra samt underlätta projektering och leverans av handlingar i alla projektskeden enligt denna kravspecifikation. 2.1.4 Datasamordnare Samordnaren: Är ansvarig för att kalla, leda och dokumentera startmöte för datasamordningen enl. bilaga 2 Stödpunkter för första datasamordningsmöte. Under projektet bör flera datasamordningsmöten hållas. Ansvarar i samråd med LSU FD att erforderlig dokumentation för CAD-arbetet i projekteringen tas fram, samt upprättar PM för detta. Har till uppgift att vara kvalitetsansvarig gällande allt framtaget digitalt material i projektet. Säkerställer att respektive projektör genomför kontroller och uppfyller de krav som ställs i kravspecifikationen. Skall ha god kunskap om innehållet i denna kravspecifikation samt dokumenterad kunskap om CADprojektering och datasamordning. Skall ha tillgång till den mjukvara som krävs enligt denna kravspecifikation. Skall sammanställa och kontrollera leverans av teknisk dokumentation under projektering samt vid avslut av projekt. Planerar i samråd med projektledare och LSU FD i vilken omfattning utväxling av digitala filer skall ske mellan konsulterna och övriga parter i projektet inkl. LSU FD. Utvecklar ett tillförlitligt sätt för konsulterna att redovisa och informera varandra och övriga parter om ändringar under projekteringen samt under byggtiden. 2.1.5 Leveransansvarig konsult Skall utses av respektive projektör, denne ansvarar för att allt framtaget digitalt material inom den egna organisationen följer denna kravspecifikation avseende kvalitet och utförande. Skall ansvara för samgranskningen av digitalt underlag, samt att daglig backup och viruskontroll genomförs. Skall delta i alla datasamordningsmöten. 2.1.6 Entreprenadområdesgräns Entreprenadområdesgräns (se figur 3) för aktuellt projekt skall redovisas i modellarean. Detta utförs med tillhandahållen funktion som finns i Toolpaletten i respektive installationspaket för LSU 2014. Projekterande arkitekt ansvarar för att detta utförs samt levererar modellen till LSU FD vid projektstart. I anslutning till entreprenadgränsen skall även funktionen för LSU projektnummer användas.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 6 (15) 3 GENERELL STRUKTUR 3.1 BSAB LSU använder ett modifierat BSAB-system för att benämna modellfiler och RDF:er, se bilaga 4. 3.2 Byggnadsnumrering Landstinget i Uppsala Län omfattar bl.a. verksamheter för vård, drift samt förvaltning. Dessa verksamheter använder olika nomenklatur för att identifiera byggnader. För namngivning av digitala handlingar skall en kombination av 4 tecken användas för att beskriva ett byggnadsnummer. Exempel: 1143 = Distrikt 1, Område 1 samt Byggnad 43. 3.3 Katalogstruktur Relationshandlingar skall planeras för en katalogstruktur enligt figur 2. Mappen på projektnivå namnges med koden för distrikt, område och byggnad. Modeller, lokaliseringsfigur, indelningar för RDF samt modulnät läggs i katalog A. Skrivna dokument läggs i mappen DOKUMENT under respektive konsultdisciplin. D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR D&S ENL. TEKNISKA ANVISNINGAR Figur 2.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 7 (15) 4 STRUKTUR I SKRIVNA DOKUMENT 4.1 Skrivna dokument Alla skrivna dokument i Word och Excel-format skall utföras med det sidhuvud som LSU tillhandahåller. Detta sidhuvud fylls i via ett makro (LSU Dokumentegenskaper). Se bilaga 7. Textfiler för dokumentationen namnges enligt liknande princip som ritningsfilerna. Filnamn och dokumentnamn ska vara lika. Tabell 4.1.1 Ansvarig part, BSAB Distrikt/Område/Byggnadsnummer Plan Löpnummer - - 01 = Plan 1-2 tecken Exempel. A40-1234-01-01.doc Arkitekt, Sammansatta husdelar, Distrikt 1, Område 2, Byggnad 34, Plan 1, Numrering. E6423-1234-01-02.doc E-konsult, Säkerhet, Distrikt 1, Område 1, Byggnad 24, Plan 1, Numrering. 5 STRUKTUR I RITNINGSFILER 5.1 Generellt All projektering skall vara modellorienterad. Varje våningsplan samt yttertaksplan respektive situationsplan och markplaneringsplan ritas i en fil (modell) per disciplin samt teknikområde inom disciplin. Sektioner ritas i en fil (modell) per teknikområde och fasader i en annan per teknikområde. För att ta fram ritningar skapas separata RDF:er. 5.1.1 Samband mellan ritningar, externa referenser 5.1.2 Märkning Referensfiler skall anges med relativ sökväg, d.v.s. utan angivande av enhet och överordnade kataloger, ex. modell till rdf..\..\k\filnamn.dwg. Referensfiler får ej vara länkade i flera led. Alla referenser skall vara av typen overlay. Alla ritningsfiler skall innehålla textuppgift med namn på de konsulter som framställt ritningsfilen. Se bilaga 8 gällande namnrutor. 5.1.3 Lageruppdelning Objekt skall ritas på skilda lager enligt CAD-lager SB11 utgåva 2. Lager 0 får ej användas, observera särskilt detta i samband med insättning av referensfiler och block. Vid leverans av relationsritningar/modeller skall: Samtliga lager för byggnads- och installationsdelar ha status befintligt. Tomma lager skall vara borttagna ur ritningsfilerna.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 8 (15) 5.1.4 Namnrutor Två typer av namnrutor förekommer, typ 1 och typ 5 (avsedd för A3 blankett), se bilaga 8. Namnrutor består av ett block med attribut. Namnrutor skall alltid sättas in med funktion för insättning av namnruta som erhålls från LSU via installationspaketen LSU 2014 AutoCAD. Se bilaga 8. Utformning av namnruta avseende textinnehåll m.m. skall samordnas vid projektstart. Logotyper annan än Landstingets är ej tillåten att använda i namnrutan. Namnruta sätts in på RDF:er såväl som på modellfiler. 5.1.5 Block Block skall inte vara nästade (block i block). Attribut i komplementritningar ex. namnruta och projektinfoblock som tillhandahålls av beställaren skall användas via funktion för dessa. 5.1.6 Linjetyper Endast linjetyper (linjekaraktärer) som anges i Bygghandlingar 90 del 8 får användas. 5.1.7 Text Endast AutoCAD: s standardfonter (*.SHX) får användas. 5.1.8 Färger/Linjebredder Endast AutoCAD:s 255 standardfärger får användas som plottfärger i ritningsfiler, dock skall vedertagen praxis gälla vid valet av färger och linjebredder. Alla objekt skall vara ritade med färg enligt lager. 5.1.9 MagiCAD projektfiler för V- och SÖ-projektör Projektfiler med filändelse Epj, Qpd och Lin som bl.a. används för beräkningar skall hanteras strukturerat. Idag förekommer ibland uppdelningar på system V50: Sammansatta rör, V54: Sprinkler, V57: Luftbehandling LSU s målsättning är att successivt sammanfoga dessa filer till endast en omgång för V-system per område. Dels för att beräkningar skall kunna göras, dels för att i framtiden kunna läsa in information i vårt fastighetssystem. Dessa filer, skall inför varje projekt begäras ut från samt levereras till LSU som relation. Absolut-höjd. Storey origin skall ställas i Absolut höjd i z-led. Koordinatinsättning enligt befintligt underlag. Om möjligt förses alla produkter med AMA-kod och AFF-kod. 5.1.10 AutoCAD projektfiler för E- och SÖ-projektör Projektfil med filändelse Mep som bl.a. används för hålla ordning på komponenter skall hanteras strukturerat. LSU s målsättning är att endast ha en omgång för E-system per byggnad. Dels för att förenkla för framtida projekt, dels för att i framtiden kunna läsa in information i vårt fastighetssystem. Dessa filer, skall inför varje projekt begäras ut från samt levereras till LSU som relation. Koordinatinsättning enligt befintligt underlag. Om möjligt förses alla produkter med AMA-kod och AFF-kod. 5.1.11 Namngivning MagiCAD projektfiler Projektfilerna namnges enligt: Sammansatt för ett område = V_1100 alt E_1100. Sammansatt för en byggnad = V_1187 alt E_1187. Uppdelad per system = V57_1187 alt E631_1187.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 9 (15) 5.2 Modellfiler Med modellfil avses den fil där man ritar en plan- eller vyrepresentation av projektet eller delar därav. Ritarbetet utförs i det som i AutoCAD kallas modellarea. Modeller skall projekteras i 3D, bl.a. för att möjliggöra 3D-samordning. För byggnader och installationer tillämpas 1 ritenhet = 1 mm. För mark används 1 ritenhet = 1 m. Arbetsskalan för texthöjdsättning och linjeskala sätts normalt till: För byggnader och installationer 1:50. För mark 1:200. För texter gäller 3,5 mm gällande rumsbeteckningar, förklaringstexter och dyl. För övriga texter kan 2,5 mm texthöjd användas. Indelning i byggdelar och installationssystem i modellfilerna genomförs enligt beställarens anvisningar. Varje modellfil skall omfatta en disciplin indelat i teknikområden enligt BSAB-koder, se bilaga 4, vilket är konsultens ansvarsområde. Alla objekt för byggdelar och installationssystem skall redovisas i objektsform på rätt nivå och rätt höjd för våningsplanet ifråga. LSU godtar ej att objekt redovisas i form av lagerindelad linjegrafik. Modellarean skall inte innehålla ritningsblankett eller beskrivande text. Vid leverans av relationsmodeller skall stommen vara infogad i A:s modellfiler även om den har projekterats och ritats enbart i byggkonstruktionsfilerna under projekteringsskedet. Observera! Detta är mycket viktigt. Modellfil skall innehålla se figur 3. Namngiven vy (byggnadsnummer) med WCS rätvinklig i förhållande till byggnad. Entreprenadgräns med projektnummer ritade i modellen. Id-ruta ifylld med ansvarig konsult och datum för förändring. Installationskonsult skriver endast in text i disciplinruta från inreffererad A-modell. Förklaringstexter placeras på lämpligt ställe enlig figur 3. Figur 3. Linjer och mått inritade kring vyn hör enbart till denna illustration.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 10 ) 5.2.1 Namngivning Modellfiler Modellfiler, d.v.s. planer, sektioner, fasader och lokaliseringsfigur namnges enligt tabell nedan. Tabell 5.2.1.1 (Position som ej används fylls i med understreck _ ). Ansvarig Part, BSAB* Plan/Typ Distrikt Område Byggnad 999 = Lokaliseringsfigur 0 = Situationsplan 0-9 = Våningsplan A = 10 Våningsplan B = 11 osv. Våningsplan Z = Sektion Y = Fasad W = Lokaliseringsfigur V = Schema, 00 = Sit.plan Mark (*Antal positioner beror på BSAB systemets djup samt ansvarig part) Exempel: Filnamn 9 till 10 positioner + filändelse V57_31234.dwg V-konsult, Ventilationssystem, Plan 3, Distrikt 1, Område 2, Byggnad 34 A40_Z2345.dwg Arkitekt, Sammansatta husbyggdelar, Sektion, Distrikt 2, Område 3, Byggnad 45 L10_01100.dwg Landskap, Sammansatt markbyggdelar, Distrikt 1, Område 1, Mark. 999_W3456.dwg Lokaliseringsfigur, Distrikt 3, Område 4, Byggnad 56 E64251142.dwg E-konsult, Säkerhet, plan 5, Distrikt 1, Område 1, Byggnad 42 E633231142.dwg E-konsult, Reservkraft, plan 3, Distrikt 1, Område 1, Byggnad 42 Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning. 5.2.2 Origo/koordinatsystem Många av dagens moderna designverktyg har en begränsning av hur långt ifrån origo som objekt får befinna sig. Eftersom koordinatsystemet Sweref 99 har sin origo i jordens tyngdpunkt blir avståndet till objekt för långt i designverktyg som t.ex. Autodesk Revit. Därför har LSU valt att införa ett lokalt koordinatsystem över Akademiska sjukhuset, benämnt LSU-AS14, med en origo som förhåller sig som en känd koordinat i Sweref 99 18 00. Origo för LSU-AS14 representeras i Sweref 99 18 00 som: N: 6636400,00 E: 129300,00 För övriga områden gäller: Byggnader och mark på Enköpings lasarett, Sweref 99 16 30. Byggnader och mark övriga länet gäller befintligt koordinatsystem. 5.2.3 UCS Det skall alltid finnas en namngiven UCS orienterad vy i modellfilen i byggnadens huvudriktning med byggnads beteckning ex. 1111. 5.2.4 Höjdsystem Höjdsättning skall redovisas enligt RH2000. Plushöjder ska redovisas dels i ritningar, dels i LSU namnruta. 5.2.5 Utrymmen LSU har en egenutvecklad palett med verktyg för att rita och mängda utrymmen i AutoCAD Architecture 2014. Se bilaga 8 Manual LSU 2014. Endast ingående verktyg i denna palett får användas för utrymmen och littera till utrymmen.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 11 ) 5.2.6 Rumsnumrering Gällande rumsnummer så skall dessa ha 4 tecken, där det första tecknet anger vilket plan som rummet ingår i och resterande tecken är löpnummer. Vid ombyggnadsprojektering får inte befintliga rumsnummer utanför entreprenadområdesgränsen ändras. Vid frågor angående rumsnumrering kontakta LSU FD. 5.3 Ritningsdefinitionsfil (RDF) Funktion för insättning av namnruta från LSU skall användas. RDF:er redovisar i pappersarean utsnitt av modellen i en eller flera vyer. En RDF skall motsvara en (1) ritning. Modellfilen är kopplad som referensfil (overlay) i RDF: ens modellarea. Eventuella textfält såsom föreskrifter och förklaringar m.m. som finns i modellfilen redovisas i pappersarean. Ritningsblanketten skall i pappersarean vara i 1:1. RDF:er som definierar utsnitt för situationsplan, planer, sektioner och fasader på ritningsformatet A1, utförs samordnat av arkitekt och levereras till övriga konsulter i projektet. Konnektionslinjer avseende indelning av ritningar läggs in av arkitekt för samtliga indelningar som är aktuella i projektet, normalt för utskriftsskala 1:50, 1:100 samt 1:200. Dessa linjer utnyttjas av samtliga konsulter. Redovisningsskalan för: Husplaner skall vara 1:100 samt 1:50 med motsvarande detaljeringsnivå. För situationsplan skall skalan normalt vara 1:400. Installations- och konstruktionskonsulter för byggnad utför RDF:er för skala 1:50 baserat på arkitektens RDF:er. Markkonsult utför RDF:er för markanläggningar i format A1, skala 1:200 som levereras till installationskonsult Mark. Installationskonsulter Mark utför RDF:er för anläggningsdelar i mark baserade på modellfil mark. RDF:er för scheman såsom huvudledningsscheman, nätscheman och flödesscheman utförs dels per byggnad, dels för den sammansatta modellen. Bygghandlingar, oberoende av entreprenadform, utförs i enlighet med Bygghandlingar 90 så att de blir användbara som förvaltningsunderlag. Detta sätt att ta fram ritningar skall gälla oberoende av projektets storlek, typ av ritning etc. Figur 4. Princip för layout gällande RDF
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 12 ) 5.3.1 Namngivning Ritningsdefinitionsfiler RDF:er namnges och numreras i enligt med aktuell svensk standard (Metod A), för de ritningar de motsvarar, samt enligt LSU anpassning av löpnummer för skala, våning, del samt sammansatt byggnadsnummer. Tabell 5.3.1.1 (LSU anpassning av Svensk standard för ritningsnummer) Ansvarig Part BSAB* Ritningskategori Distrikt/ Område/ Byggnadsnr. - Distrikt = 1 Område = 1 Byggnadsnr. = 24 Mark = 00 Plan Skala Del/ Löpnr.. 0 = sammansatta ritningar 1 = planritningar 2 = sektioner, snitt, profil 3 = fasadritningar 4 = uppställningsritningar 5 = förteckningsritningar 6 = detaljritningar 7 = samordningsritningar 8 = scheman - 01 = Plan 1 Mark = 00 Ej aktuellt för L - 3 = 1:400 4 = 1:200 5 = 1:100 6 = 1:50 Ej aktuellt för L 01 = Del 1 (*Antal positioner och avgränsningstecknens placering beror på BSAB systemets djup samt ansvarig part) Exempel: Filnamn 14 till 20 positioner + filändelse L-10.1-1100-01.dwg Landskap, Sammansatta markbyggdelar, Plan, Distrikt 1, Område 1, Mark, Del 01 A-40.1-1124-01-601.dwg Arkitekt, Sammansatt husbyggdelar, Plan, Distrikt 1,Område 1, Byggnadsnr 24 Våning 1, Skala, Del 1 K-20.1-1119-03-601.dwg Konstruktör, Sammansatt, Plan, Distrikt 1, Område 1, Byggnadsnr 19, Våning 3, Skala, Del 1 E-6423.1-1124-08-502.dwg E-konsult, Säkerhet, Plan, Distrikt 1, Område 1, Byggnadsnr 24, Våning 8, Skala, Del 2 Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning. 5.3.2 Komplement till ritningar Detta omfattar ritningsblanketter, skallinjal, norrpil för projektet samt beställarens logotyp. Dessa finns i paletter för LSU 2014, och används som block i RDF efter insättning. Alla RDF:er förutom scheman skall ha skallinjal graderad i meter inlagd.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 13 ) 5.3.3 Lokaliseringsfigur I det fall befintlig lokaliseringsfigur saknas upprättar ansvarig arkitekt denna. Lokaliseringsfigur ritas med plan och en eller flera sektioner samt norrpil. Planen förses med symboler för entréer. Byggnad, byggnadsdelar och våningsplan betecknas enligt ök. Skrafferingar för aktuell del och plan utförs med linjer i 45 graders riktning mot x-axeln. Lokaliseringsfigur sätts in som Xref, i förekommande fall med lageruppdelad skraffering för aktuell del och plan. Skalan skall anpassas så att figuren ryms inom en yta av 70 x 54 mm (b x h) intill namnrutan enligt exempel i avsnitt 5.3 figur 4. Figur 5. Exempel på lokaliseringsfigur 5.4 Schemaritningar Med schemaritningar avses den schematiska, ej skalenliga, redovisning av installationsdelar som beskriver delarnas funktion och samband i bild och text. Dessa ritningar skall vara utförda med ritningsblankett normalt i format A3 samt i skala 1:1 i förhållande till utskrift. Varje enskild ritning skall utgöras av en separat fil Där scheman betjänar flera byggnader skall gemensamt schema upprättas. Följande typer av ritningar skall utföras: Driftkort. Huvudledningsschema. Nätschema. För tele. Flödesschema. För ventilation. Scheman enligt tekniska anvisningar. Observera! För namngivning av schemaritningar kontaktas LSU systemförvaltning. 5.5 Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar LSU har idag inget krav på utförandet av dessa handlingar. Dock så skall dessa tillhandahållas LSU. 5.6 Drift- och skötselanvisningar Beskrivning av hur D&S skall utföras finns under styrande dokument och respektive teknikområde. Se www.lul.se/dokument och styrande dokument.
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 14 ) 6 LEVERANSBESTÄMMELSER 6.1 Leverans Informationen skall vara uppdaterad som relationshandlingar och märkt RELATIONSHANDLING. Omfattning av handlingar och ingående delar utförs enligt tabeller i bilaga 5. Med leveransen skall en ifylld leveransspecifikation för relationshandlingar bifogas, denna finns att hämta på www.lul.se/dokument. Observera! Dokument som i förvaltningsskedet skall kunna redigeras skall levereras i originalproducerat format. 6.2 Filformat CAD-filer skall levereras som AutoCAD dwg-filer (filversion 2013). Textfiler förutom ritnings-, filförteckning samt egenkontrollistor skall leveras i producerat format. RDF:er skall även levereras som PDF-filer i Acrobat typ PDF/A lägst version 5.0, upplösning minst 400 dpi. I det fall filer utförda är med AutoCAD s eller MagiCAD applikation för E-, V- eller SÖ skall dwg-filen samt tillhörande konfigurations- och symbol- filer levereras. 6.3 Dokumentation Skriftlig dokumentation för samtliga konsulter skall levereras till LSU FD och i skilda dokument redovisa följande: Filförteckning (förteckning över alla levererade filer inkl ritningar/modeller) Ritningsförteckning Egenkontroll leverans, se bilaga 3 Dessa dokument skall namnges enligt följande princip: Ansvarig part Typ Distrikt/ LSU- Område/ Projektnummer Byggnadsnr Tom position anges med _ F = Filförteckning R = Ritningsförteckning E = Egenkontroll leverans - 8040405 Exempel: A_ F1234-8040405.doc Arkitekt, filförteckning, distrikt 1, område 2, byggnad 34 Dokumenten skall vara försedda med filnamn och datering. Skrivna dokument som redovisas i LSU Tekniska anvisningar skall struktureras enligt dessa anvisningar och läggas i en komprimerad mapp namngiven med byggnadsnummer, D&S, disciplin, systemnummer samt LSU projektnummer. Se exempel: 6.4 Ritningar och modeller Samtliga ändringsbeteckningar och markeringar från byggskedet skall vara borttagna på relationsritningar/modeller. Gällande aktuell ändring i namnruta så skall denna ange ändring A med beskrivningen RELATIONSHANDLING, projektnummer samt datum och signatur. Ritningar och modeller skall struktureras enlig LSU katalogstruktur, se figur 2, och läggas i en komprimerad mapp namngiven med byggnadsnummer, disciplin, systemnummer samt LSU projektnummer. Se exempel:
KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7.2 LSU2014-0028 15 (15) 6.5 Ansvar Konsult ansvarar: För att levererad datafil överensstämmer med denna kravspecifikation samt eventuella kompletterande regler som avtalats för uppdraget. För att redovisningen överensstämmer med ändringar enligt tillhandahållet underlag för relationshandlingar. För fel i datamedia begränsas till utbyte av felaktigt datamedia. 6.6 Leveranstid Observera! Till slutbesiktning skall: Drift- och skötselanvisningar inkl förteckningar levereras. Relationsritningar, modeller och RDF:er samt förteckning över dessa levereras. Om relationsritningarna av någon anledning inte är framtagna skall senaste version av bygghandlingar inklusive förteckning levereras. I detta fall ska en även tidplan när leveransen förväntas till LSU FD bifogas.