Resultat. Enkätundersökning Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

Resultat Enkätundersökning 2016 Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Författare: professor Kent Nilsson, Centrum för klinisk forskning, Landstinget Västmanland/Uppsala universitet

Innehåll BAKGRUND... 5 INLEDNING... 5 MÅLSÄTTNING... 5 METOD... 5 VALIDITET... 6 RELIABILITET... 6 TILLFÖRLITLIGHET... 6 BORTFALL... 6 RESULTAT... 8 TOBAKSVANOR... 8 Andelen som röker... 8 Andelen elever som bara röker då och då... 9 Andelen elever där minst en av föräldrarna röker eller snusar... 9 Andelen elever som snusar... 10 Andelen elever som brukar tobak... 10 Andelen elever som får röka och eller snusa för sina föräldrar 2009-2014... 11 Andelen elever som ogillar att folk röker... 11 Andelen elever som ogillar att folk röker e-cigaretter... 12 ALKOHOL... 12 Andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång... 13 Berusningsdebutålder... 13 Andelen elever som konsumerar alkohol... 14 Andelen elever som konsumerar alkohol två gånger i månaden eller oftare och berusar sig varje eller nästan varje gång... 14 Andelen elever som dricker minst två burkar folköl, en gång i månaden eller oftare... 15 Andelen elever som dricker minst två burkar starköl, en gång i månaden eller oftare... 16 Andelen elever som dricker minst två flaskor alkoläsk eller starkcider, en gång i månaden eller oftare... 16 Andelen elever som dricker minst två glas (20 cl) vin, en gång i månaden eller oftare... 17 Andelen elever som dricker minst två stora snapsar (12 cl) sprit, en gång i månaden eller oftare... 17 Andelen elever som konsumerar smuggel-/utlandsalkohol... 18 Andelen elever som konsumerar hembränd sprit... 18 Andelen elever som ogillar att folk blir berusade... 19 Andelen elever som har angett olika sätt att få tag på alkohol... 19 Andelen elever som har angett olika platser på vilka man dricker alkohol... 20 Andelen elever som har angett olika personer man dricker alkohol tillsammans med... 20 Andelen elever som har angett olika orsaker till varför man dricker alkohol... 21 Andelen elever som har angett olika alkoholrelaterade problembeteenden... 21 Andelen elever där föräldrarna tillåter att de dricker alkohol... 22 Andelen elever där kamraterna dricker så att de blir berusade... 23 Andelen elever där minst en av föräldrarna dricker så att han/hon blir berusad... 23 NARKOTIKA, SNIFFNING, DOPNING OCH LÄKEMEDEL... 24 Andelen elever som vet någon person de skulle kunna få eller köpa narkotika av... 24 3

Andelen elever som har haft lust att prova narkotika... 24 Andelen elever som någon gång har använt narkotika... 25 Andelen elever som har använt hasch, marijuana eller någon annan form av narkotika fem eller fler gånger... 25 Andelen elever som någon gång använt dopingmedel... 26 Andelen elever som har sniffat... 26 Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utskrivna av läkare... 27 Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utan att läkare skrivit ut åt dem... 27 Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i veckan eller oftare... 28 Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i månaden eller oftare tillsammans med alkohol i berusningssyfte... 28 Andelen elever som ogillar att folk röker marijuana, hasch eller spice... 29 Andelen elever som ogillar att folk provar amfetamin, heroin eller liknande... 29 Andelen elever som ogillar att folk sniffar... 30 DATASPEL OCH SOCIALA MEDIER... 30 Andelen elever som har ett behov av att spela oftare och/eller längre än tidigare... 31 Andelen elever som tänker alldeles för ofta på spel eller att spela... 32 Andelen elever som anser att spelandet påverkat hälsan negativt... 32 Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt spelande... 33 Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt spelande... 33 Andelen elever som använder sociala medier 6-7 dagar i veckan... 34 Andelen elever som har ett behov av att använda sociala medier oftare och/eller längre än tidigare... 34 Andelen elever som tänker alldeles för ofta på sociala medier... 35 Andelen elever som anser att användandet av sociala medier påverkat hälsan negativt... 35 Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt användande av social medier... 36 Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt användande av social medier. 36 SAMBANDSANALYSER... 37 REGLER I FAMILJEN I RELATION TILL ANDTS-VANOR... 37 4

Bakgrund Under 1998 tog Länssamrådsgruppen för alkohol och andra droger i Blekinge ett initiativ och lämnade ekonomiskt stöd till en skolundersökning rörande droger. Skolundersökningens målgrupp var samtliga elever i grundskolans skolår nio och gymnasieskolans skolår två. Undersökningen mål var att ge kunskap om alkohol- och drogbrukets omfattning samt en bild av Blekingeungdomarnas erfarenheter på områden som berör alkohol, narkotika och tobak (ANT). Under våren 2002 ställde sig samtliga kommuner i länet bakom en uppföljande undersökning. Emellertid fallerade genomförandet bland annat i Karlskrona, framförallt på grund av för lågt deltagande i den digitalt internetbaserade undersökningen. Därför beslutade Karlskrona kommun att år 2003 genomföra ytterligare en undersökning, denna gång med traditionella pappersformulär. Under våren 2005, 2007, 2009, 2011, hösten 2014 samt hösten 2016 genomfördes ytterligare uppföljningar av alkohol, narkotika och tobaksvanor (ANDT) bland ungdomar i Karlskrona. I 2014 års undersökning omarbetades formuläret något för att även mäta dataspelande och användandet av sociala medier, i linje med ANDTS, alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Inledning Det finns ett stort antal undersökningar om ungdomars vanor, alltifrån små lokala datainsamlingar på skol- eller kommunnivå till stora multicenterstudier där man har undersökt tusentals elever från många länder. I Sverige genomförs årligen en undersökning av ett urval av niondeklassare som beskriver ANDT-utvecklingen på nationell nivå. Problemet med denna studie är att det inte går att säga hur förhållandena ter sig på lokal nivå pga. det låga antalet elever i varje kommun/län. Lokala uppgifter kan dock vara av stort intresse för lokala beslutsfattare, organisationer och andra som har sina verksamhetsområden på ungdomsarenan. Mot bakgrund av detta kan det vara av vikt att genom ungdomsstudier försöka skaffa sig en lokal bild av de uppväxandes levnadsvanor. Att genomföra enkätundersökningar i skolan har visat sig vara en bra form där man lätt når de flesta ungdomarna via en befintlig struktur. I och med att man använder sig av samma frågor vid fler undersökningstillfällen får man en jämförbarhet över tid. Man kan på så sett se förändringar i ungdomarnas ANDTS-vanor och till viss del även använda resultaten som en vägledning när det gäller utvärderingar av effekten hos genomförda förebyggande insatser. Målsättning Att ge en aktuell bild av Karlskronaungdomarnas vanor inom ANDTS-området, samt att i en jämförande studie med tidigare undersökningar ge en bild av förändringarna inom ovanstående område. METOD Skolundersökningen i Blekinge gjordes bland samtliga elever i grundskolans år nio samt i andra året i gymnasiet. Vid undersökningen 1998 delades frågeformulären ut i skolan och besvarades anonymt under lektionstid. De besvarade frågeformulären lades i separata kuvert som förseglades av respektive elev. Åren 2003, 2005, 2007, 2009 och 2011 5

genomfördes undersökningen på liknande sätt men formuläret innehöll bara de frågor från 1998 som har anknytning till ANDT-området. År 2014 omarbetades formuläret något för att även mäta dataspelande och användandet av sociala medier, i linje med ANDTS. År 2016 genomfördes undersökningen som en web-enkät i esmaker, från Entregate AB, Halmstad. Samtliga rapporter har sedan år 1998 tagits fram av prof. Kent W Nilsson i Västerås (www.ltv.se/salve). Validitet Validitet har att göra med hur väl data beskriver verkligheten, d.v.s. hur väl man mäter det man avser att mäta. Då undersökningen studerar hela populationer, eleverna i skolår nio i grundskolan samt år två på gymnasiet finns inga urvalsfel. Vi vet att vuxna underrapporterar socialt oönskade beteenden som tobaks- alkohol- och narkotikabruk, användande av våld m.m. Vissa forskare anser att barn och ungdomar gör detsamma. Andra hävdar att ungdomar gärna anger t.ex. en överdriven alkoholkonsumtion för att imponera på kamrater. Men man skall inte överskatta denna överrapportering. Det är troligare att även ungdomar, liksom vuxna underrapporterar socialt stigmatiserande beteenden. Under senare år har t.ex. alkohol och narkotikafrågor i formulär validerats med olika tester och resultaten visar att självrapporteringar är relativt tillförlitliga om anonymiteten garanteras. Vidare visar dessa undersökningar, gjorda på bland annat västmanländska ungdomar, att ungdomar överlag gör som vuxna, om de avviker från sanningen så är det åt underrapporteringshållet, både vad det gäller alkohol och drogkonsumtion. Reliabilitet Reliabiliteten i en studie anger hur mycket mätinstrumentet har skillnader i mätresultat från en observation till en annan, eller hur väl resultaten stämmer överens med resultat från andra studier gjorda under andra omständigheter exempelvis tid eller plats. Frågorna i enkäten har vid andra studier visat sig ha en hög reliabilitet. Ibland uttalas kommentarer om att t.ex. den mediala uppmärksamheten för bland annat alkohol m.m. skulle påverka svarsmönstren i undersökningar som denna. Det finns fog för att ha en sådan misstanke, men det finns inget som tyder på att de frågor som undersökningen omfattar skulle ha haft mindre medial uppmärksamhet under slutet av 1990-talet då undersökningarna inleddes. Tillförlitlighet Inom socialvetenskaperna uppstår nästan alltid diskussion om mätningarna och mätinstrumenten. I denna studie och i de flesta fall sker mätningarna indirekt, i efterhand och man kan aldrig vara helt säker på att de mäter vad de avser att mäta. Men det finns alltså med tanke på validitet och reliabilitet ingen anledning att anta att ungdomarna systematiskt skulle uppge felaktiga svar. Bortfall Traditionellt brukar svarsfrekvensen på liknande skolundersökningar vara ca 85 % i åk 9 och ca 75 % i gymnasiets år två. Svarsfrekvensen i 2014 års undersökning var hög, över 90 procent i både skolår 9 och i gymnasiet årskurs 2, vilket är mycket högre än vad som är brukligt framförallt i gymnasiet. I och med att 2016 års undersökning genomfördes via webben var organisationen av undersökningen annorlunda. Tyvärr brukar web-förfaranden sänka andelen som svarar på enkätundersökningar. Så var det även i detta fall och svarsfrekvensen var 74 % både bland årskurs 9 och i gymnasiet. Men variationerna i svarsfrekvens mellan olika skolor var mycket stora. Den lägsta svarsfrekvensen i åk 9 var 35 % och i gymnasiet var den lägsta svarsfrekvensen 31 %. De högsta svarsfrekvenserna var å andra sidan mycket bra 92 % i åk 9 och 97 % i gymnasiets år 2, vilket visar att väl planerade 6

och genomförda web-undersökningar kan ha en mycket bra svarsfrekvens. Sammantaget gör detta att svarsfrekvensen ligger på förväntade i gymnasiet, men ca 10 % under förväntat värde i åk 9. Det interna bortfallet, d.v.s. de elever som besvarat enkäten men inte besvarat vissa frågor är brukar vara relativt litet, omkring tre procent. Så var även fallet denna gång. Svarsfrekvensen på drygt 70 procent överlag, och det låga interna bortfallet, gör ändå att resultaten kan ses som representativa för ungdomarna i skolår 9 och år två på gymnasiet i Karlskrona. 7

RESULTAT Genomgående i rapporten används ordet gymnasiet synonymt med skolår två i gymnasieskolan. Vid läsandet av figurerna i rapporten måste man vara medveten om att procentandelen, den vertikala skalan varierar avsevärt mellan de olika figurerna. Att det som är ett högt värde i ena figuren representerar låt oss säga 10 procent och ett lika högt värde i nästa figur kanske representerar 70 procent, beror på att författaren valt att låta figurerna få ett så enhetligt utseende som möjligt. TOBAKSVANOR Andelen rökande ungdomar ökade 1998-2003. Men sedan 2003-2005 har denna trend brutits och vi ser att rökningen minskat överlag. Andelen snusare har i en långsiktig trend gått ner bland flickorna, och sedan 2011 även bland pojkarna. Andelen ungdomar som brukar tobak visar en klart vikande trend i samtliga grupper. Man finner vidare att andelen med negativ attityd mot rökning följer ungefär samma mönster som rökvanorna, fler med negativ attityd har relation till en lägre andel rökare. Men i årets undersökning avviker flickorna i både grundskolan och på gymnasiet med en lägre andel som är negativa till tobak/rökning. Det dessutom visar undersökningen att det är en mindre andel som får röka för sina föräldrar. Andelen som röker Figur 1. 45% 4 35% 3 25% 15% 5% I figur 1 redovisas andelen rökare, dvs. dagligrökare och de som röker då och då. Andelen rökare har varit högre bland flickor än bland pojkar. Man ser även en genomgående ökning av andelen rökare mellan 1998 och 2003. Mellan 2003 och 2007 sjönk andelen rökande ungdomar något överlag, men minskningen berodde mest på de äldre pojkarna och de yngre flickorna. År 2009 såg vi att andelen rökare bland pojkarna ökade ganska kraftigt. I de senaste undersökningarna märks en tydlig minskning i samtliga grupper, att könsskillnaderna är små och att andelen rökare nu är den lägsta sedan undersökningarna startade. 8

Andelen elever som bara röker då och då Figur 2. 3 25% 15% 5% De som bara röker då och då ingår i föregående figur. Vi ser att andelen som inte röker dagligen uppvisade en uppåtgående trend sedan fram till 2009, men att denna trend nu verkar bruten och andelen då och då rökare är kraftigt tillbakagående. Andelen elever där minst en av föräldrarna röker eller snusar Figur 3. 65% 6 55% 5 45% 4 35% 3 I figur 3 redovisas hur ungdomarna har rapporterat att deras föräldrar röker eller snusar. Här borde det inte vara några skillnader mellan grupperna och vi ser att mindre än hälften av ungdomarna nu bor i familjer där minst en av föräldrarna röker eller snusar, samt att andelen rökande/snusande föräldrar blir mindre, vilket tyder på att fler ungdomar växer upp i rökfria miljöer. Dock ser vi en viss ökning bland de yngre flickorna i 2016 års undersökning. 9

Andelen elever som snusar Figur 4. 4 35% 3 25% 15% 5% Figur 4 visar andelen snusande ungdomar. År 2003 förutspådde vi en svag ökning av andelen snusare bland flickorna. Den ökning vi ser mellan åren -03 och -05 är dock exceptionell. Därefter minskade andelen snusare mellan 2007 och 2009 och minskningen fortsätter trots en temporär uppgång bland pojkarna 2011. Snusningen ligger nu liksom rökningen på lägsta uppmätta andelar. Andelen elever som brukar tobak Figur 5. 5 45% 4 35% 3 25% 15% 5% Lägger man ihop rökning och snusning för att studera tobaksbruket så ser vi i figur 5 en ökning mellan 1998 och 2003 och därefter en minskning i samtliga grupper fram till 2007. Därefter har flickornas minskning fortsatt medan pojkarna påvisar en tydlig ökning fram till 2011, för att sedan minska i samtliga grupper i de senaste årens undersökningar. Figuren visar även att andelen tobaksbrukare är den lägsta sedan undersökningarna inleddes 1998. 10

Andelen elever som får röka och eller snusa för sina föräldrar 2009-2014 Figur 6. 3 25% 15% 5% 2009 2011 2014 2016 Andelen som får röka eller snusa för sina föräldrar visas i figur 6. Vi ser att de äldre pojkarna är de som har störst andel föräldrar som tycker att barnen får röka eller snusa, men vi ser att det sedan 2011 har skett en kraftig minskning av andelen pojkar och flickor som får röka eller snusa för sina föräldrar. Andelen elever som ogillar att folk röker Figur 7. 6 55% 5 45% 4 35% 3 25% Figur 7 visar att ungefär tre till fyra av tio ungdomar ogillar att folk röker. Mest liberala i sina attityder i förhållande till rökning är de äldre pojkarna och flickorna. Detta är inte förvånande med tanke på att de är den grupp som har störst andel rökare. Dessutom ser vi att den senaste trenden som pekat på en större andel rökningsnegativa ungdomar verkar vara bruten och att färre flickor ogillar att andra röker. 11

I undersökningarna före 2014 har vi inte ställt frågor om attityder till e-cigaretter och snusning, därför redovisas dessa frågor endast för 2014 och 2016. Andelen elever som ogillar att folk röker e-cigaretter Figur 8. 4 35% 3 25% 15% 2014 2016 Figur 8 visar att allt fler ungdomar ogillar att folk röker e-cigaretter. Mest liberala i sina attityder i förhållande till e-cigaretter är de äldre pojkarna och flickorna. Men andelen med de negativa attityderna ökar lika mycket i samtliga grupper. ALKOHOL I följande avsnitt om alkohol finner man att andelen högkonsumenter av alkohol, de som dricker minst två gånger i månaden och berusar sig varje eller nästan varje gång, i linje med övriga Sverige, både bland ungdomar och vuxna hade en toppnotering 2003. Denna toppnotering tillskrivs främst ändrade införselregler från andra EU-länder. Därefter sjönk andelen högkonsumenter i Karlskrona avsevärt mellan år 2003 och 2007, för att sedan återigen öka 2009 och 2011. Men glädjande nog har andelen högkonsumenter minskat kraftigt sedan 2011. Dessutom har även andelen som dricker alkohol minskat liksom andelen som druckit sig berusad mer än en gång minskat mycket tydligt i samtliga grupper. Den övergripande trenden är en fortsatt påtaglig minskning av alkoholkonsumtionen eller berusningsdrickandet, både när man skattar sin egen och sina vänners konsumtion. 12

Andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång Figur 9. 85% 75% 65% 55% 45% 35% 25% 15% 5% I figur 9 redovisas andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång. Vi såg tidigare en genomgående ökning av andelen som har berusat sig (1998-2003). Överlag så har andelen ungdomar som druckit sig berusade minskat sedan 2005/2007 och är nu den lägsta sedan undersökningarna inleddes. Berusningsdebutålder Figur 10. 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 Figur 10 beskriver medelåldern för de som berusningsdebuterat. Här måste man vara medveten om att när man mäter medelåldern för en händelse i olika grupper så kommer de äldre grupperna att få en högre medelålder. Det beror på att det finns några i de äldre grupperna som nyligen debuterat och därigenom drar upp medelåldern. I figuren ser vi en långsiktig trend mot ökande berusningsdebutålder i samtliga grupper, förutom bland de äldsta pojkarna i 2016 års undersökning. 13

Andelen elever som konsumerar alkohol Figur 11. 10 9 8 7 6 5 4 3 I figur 11 redovisas andelen ungdomar som rapporterar att de konsumerar någon form av alkohol minst en gång om året. I figuren ser vi att andelen ökade i samtliga grupper mellan 1998 och 2003 för att sedan minska. Andelen alkoholkonsumenter har dock sedan 2011 minskat kraftigt och ligger nu på sina lägsta nivåer i samtliga grupper. Andelen elever som konsumerar alkohol två gånger i månaden eller oftare och berusar sig varje eller nästan varje gång Figur 12. För att få en mer nyanserad bild av utbredningen av alkoholkonsumtionen korsanalyserades frågorna; hur ofta man uppger att man dricker alkohol och hur ofta man berusade sig. De som dricker någon form av alkohol minst två gånger i månaden och berusar sig varje eller nästan varje gång kallas arbiträrt högkonsumenter. Vi ser i figur 12 att andelen högkonsumenter ökade dramatiskt i samtliga grupper mellan 1998 och 2003. Men, om det var en dramatisk ökning i slutet på 90-talet och början av 2000-talet så ser vi att andelen högkonsumenter av alkohol minskat mellan 2003-2007. Men trenden verkade sedan vända 14

och andelen högkonsumenter ökade något 2009 för att nu 2014 och 2016 minska påtagligt och ligga på unikt låga nivåer. Nedan redovisas konsumtionen av olika alkoholtyper, folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin, sprit samt smuggelsprit/hembränt. I formuläret består dessa frågor av två frågor per alkoholtyp. Den ena frågan mäter hur ofta man konsumerar alkoholtypen i fråga, den andra frågan mäter hur mycket man dricker av alkoholtypen vid varje konsumtionstillfälle. En presentation av dessa frågor var för sig skulle ge ett otal figurer vilka inte gav någon bild av hur mycket som konsumeras. Därför har dessa frågor samanalyserats så att antalet tillfällen har ställts i relation till mängden. I de följande figurerna visas andelen elever som dricker en angiven mängd alkohol eller mer, en gång i månaden eller oftare. Andelen elever som dricker minst två burkar folköl, en gång i månaden eller oftare Figur 13. 45% 4 35% 3 25% 15% 5% Figur 13 visar att folkölskonsumtion traditionellt är vanligare bland pojkar än bland flickor men även andelen folkölskonsumenter ligger på ungefär samma nivåer sedan 2007. Även om skillnaderna på det hela taget är små ser vi att trenden är något ökande vad gäller konsumtionen av folköl. 15

Andelen elever som dricker minst två burkar starköl, en gång i månaden eller oftare Figur 14. 7 6 5 4 3 Starköl konsumeras främst av pojkar i gymnasiet vid samtliga undersökningstillfällen. Pojkarna i undersökningen uppvisar en ökning av starkölskonsumtionen mellan 1998 och 2003 (figur 14). Men den trendökningen har vänts till en minskning sedan 2003 i samtliga grupper. Andelen starkölskonsumenter ligger tämligen stabilt och man kan anta att de rekordlåga nivåerna bland gymnasiepojkarna 2014 nu visar en mer realistisk nedåtgående trend. Andelen elever som dricker minst två flaskor alkoläsk eller starkcider, en gång i månaden eller oftare Figur 15. 7 6 5 4 3 2014 2016 När formuläret i 2014 års undersökning utarbetades valde man att slå samman frågorna om konsumtion och frekvens av alkoläsk och starkcider. Fyra frågor blev två och därigenom bröts tidserien. Både alkoläsk och starkcider är drycker som tidigare främst visat sig locka gymnasieflickorna, med en andel av 47 respektive 51 procent alkoläsk och starkciderkonsumenter 2011. Men eftersom det till viss del var samma flickor som drack båda dryckerna, men även till viss del de som föredrog en viss sort blir det i det närmaste omöjligt att 2014 sia om det ökar eller minskar. Men i årets undersökning ser vi en ökning bland de äldre och en minskning bland de yngre ungdomarna. 16

Andelen elever som dricker minst två glas (20 cl) vin, en gång i månaden eller oftare Figur 16. 6 5 4 3 Vinkonsumtionen är olika fördelad mellan könen (figur 16). Andelen vinkonsumenter ökade i samtliga grupper mellan 1998 och 2003. Samtliga grupper uppvisade därefter en minskning av vinkonsumtionen mellan -03 och -07/09. Även om mönstret är fluktuerande är trenden ökande i jämförelse med 2011 i samtliga grupper. Andelen elever som dricker minst två stora snapsar (12 cl) sprit, en gång i månaden eller oftare Figur 17. 6 5 4 3 Andelen spritkonsumenter visas i figur 17. I figuren ser vi att den långsiktiga trenden är stabil, i bemärkelse uppåtgående bland gymnasister och ganska plan bland åk 9 elever. Vi ser även att flickor har en mer ökande trend än pojkar. 17

Andelen elever som konsumerar smuggel-/utlandsalkohol Figur 18. 7 6 5 4 3 2009 2011 2014 2016 Andelen smuggel-/utlandsalkoholkonsumenter visas i figur 18. Denna fråga gjordes om till undersökningen år 2009. Orsaken till att frågorna ändrades var att man ville separera hembränd sprit och utlandsinköpt alkohol. Vi ser att en majoritet av ungdomarna i gymnasiet konsumerar alkohol inköpt i utlandet. Vidare ser en fortsatt relativt kraftig minskning av andelen ungdomar som dricker utlandsinköpt alkohol. Andelen elever som konsumerar hembränd sprit Figur 19. 3 25% 15% 5% 2009 2011 2014 2016 Andelen konsumenter av hembränd sprit visas i figur 19. Andelen som dricker hembränd sprit är klart störst bland gymnasiepojkarna, och vi ser även här en tydlig minskning i samtliga grupper. 18

Andelen elever som ogillar att folk blir berusade Figur 20. 6 5 4 3 Negativa attityder mot berusade människor redovisas i figur 20. Andelen som ogillar att folk blir berusade minskade d.v.s. att toleransen för berusade ökade markant i samtliga grupper mellan 1998 och 2003. Andelen som ogillar att folk blir berusade har ökat något mellan 2003 och 2009/2011, men sedan dess har andelen med negativa attityder minskat något, förutom hos de yngre av pojkarna 2016. Andelen elever som har angett olika sätt att få tag på alkohol Figur 21. Köper själv Syskon Kompisar eller deras syskon, pojk- el. flickvän 54,8% Egna föräldrar med lov Egna föräldrar utan lov Kompisars föräldrar Annan vuxen bjuder 19,4% 25,8% Annan vuxen köper Tillverka själv 20, Restaurang/pub Handla själv utomlands Köpt på internet Annan 19

Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är från kompisar, deras syskon eller pojk/flickvän (Figur 21). Därefter kommer egna föräldrar och andra vuxna som köper ut, eller bjuder. Att köpa på Internet är ovanligt, och har minskat, ungefär 3-4% gymnasiepojkarna dricker alkohol de köpt på Internet. Andelen elever som har angett olika platser på vilka man dricker alkohol Figur 22. Hemma Hemma hos annan Utomhus Bar/Pub Disco 43,7% 91,3% 7,8% 11,4% Restaurang Annan plats I figur 22 ser vi att ungdomarna oftast dricker alkohol hemma hos någon annan, följt utav hemma och utomhus. Dessa mönster är stabila sedan tidigare undersökningar (ej redovisat i figuren). Bar/pub eller disco som ställe där man konsumerar alkohol har minskat och det är bara en liten andel, främst gymnasister, som dricker på sådana ställen. Andelen elever som har angett olika personer man dricker alkohol tillsammans med Figur 23. Föräldrar 22,4% Syskon Kamrater Kamraters föräldr. 92,2% Annan vuxen Ensam 20

Vi ser i figur 23 att vanligast var det att dricka med kamrater, ungefär 9 av 10 dricker med sina kamrater. Ungefär 15 till 20 procent anger att de dricker med föräldrarna och åtta till drygt 15 procent dricker med syskon. Alkoholkonsumtion bland ungdomar är en social företeelse, men vi ser ändå att det finns en liten andel som dricker ensamma. Andelen elever som har angett olika orsaker till varför man dricker alkohol Figur 24. Må bra Slippa ansvar Bli trevlig Smakar bra Bli full 56,6% 41,8% 60,3% Bli lugn Våga mera 28,7% I figur 24 ser vi olika orsaker till varför man dricker alkohol. Den vanligaste rapporterade orsaken är för att det smakar bra följt av för att bli trevlig, för att bli full, för att våga mera, samt för att må bra. Andelen elever som har angett olika alkoholrelaterade problembeteenden Figur 25. Grälat Bråkat/slagits Olyckor/skador Tappat Förstört kläder/saker Tagit pengar/värdesaker Problem med föräldrar Problem med vänner Problem med andra Försämrade Oönskat sex Oskyddat sex Motorfordon berusad Bestulen/rånad Bråk med polis 21

I figur 25 ser vi olika problembeteenden som ungdomarna uppgivit att de haft erfarenhet av efter att de druckit alkohol. Överlag rapporterar flickorna fler alkoholrelaterade problem. De vanligaste problembeteendena i samband med alkoholkonsumtion var att gräla, förstöra kläder eller saker, tappa bort pengar eller värdesaker samt olyckor och skador. Dessa problembeteenden har inte nödvändigtvis samband med mängden alkohol man dricker. En del ungdomar kan dricka ganska stora mängder alkohol utan att ställa till det för sig. Men vissa ungdomar hamnar nästan oundvikligen i problematiska situationer vid alkoholkonsumtion, även i små mängder. Det finns en tydlig relation mellan dessa alkoholrelaterade problembeteenden. De ungdomar som har något av dessa problembeteenden i samband med alkoholkonsumtion tenderar även att uppvisa flera av dessa beteenden. Bland de alkoholrelaterade problembeteendena kan man även via faktoranalys urskilja tydliga undergrupper. Den första undergruppen är; att tappa pengar eller andra värdesaker, förstöra saker eller kläder, problem med förhållandet till föräldrar, problem med förhållandet till vänner samt försämrade prestationer i skolan. Denna undergrupp tycks bestå av ungdomar som får försämrade sociala relationer och blir allmänt slarviga när de dricker alkohol. Den andra undergruppen av problembeteenden orsakade av alkoholkonsumtion är; tagit pengar eller värdeföremål, problem med förhållandet till andra vuxna, att köra moped, motorcykel eller bil när man druckit alkohol, blivit bestulen eller rånad samt att ha hamnat i bråk med polisen. Denna andra undergrupp verkar ha mer antisociala eller kriminella drag vilka får utlopp i samband med alkoholkonsumtion. Den tredje undergruppen består i att; Gräla, bråka eller slåss, ha oönskat samt oskyddat sex i samband med alkoholkonsumtion. Dessa ungdomars eskapader i samband med alkoholkonsumtion visar impulsiva drag med kopplingar till aggressivitet och sexuellt risktagande. Andelen elever där föräldrarna tillåter att de dricker alkohol Figur 26. 9 8 7 6 5 4 3 2007 2009 2011 2014 2016 Frågan som ligger till grund för resultatet i figur 26 har togs med i undersökningen 2007. Figur 26 visar andelen ungdomar som får dricka alkohol för sina föräldrar. Vi ser att andelen tillåtande föräldrar minskat kraftigt under mätperioden och att minskningen är tydligast bland gymnasisterna. 22

Andelen elever där kamraterna dricker så att de blir berusade Figur 27. 85% 75% 65% 55% 45% 35% 25% 15% 5% 2003 2005 2007 2009 2011 2014 2016 Figur 27 visar att 2003 ansåg de flesta ungdomarna att merparten av deras kamrater drack så att de blev berusade. Sett över hela undersökningsperioden har andelen minskat och vi ser en förhållandevis kraftig minskning sedan 2011 i samtliga grupper. Andelen elever där minst en av föräldrarna dricker så att han/hon blir berusad Figur 28. 6 55% 5 45% 4 35% 3 25% 2003 2005 2007 2009 2011 2014 2016 Vi ser i figur 28 att ungefär hälften av ungdomarna anger att deras föräldrar dricker sig berusade. Övergripande ser vi en minskning av föräldrarnas berusningsdrickande sedan 2007 och att andelen minskat markant sedan 2011, dock med en viss uppgång bland de yngre flickorna. Tidigare studier visar att ungdomars alkoholkonsumtion har relation till föräldrarnas alkoholkonsumtion. 23

NARKOTIKA, SNIFFNING, DOPNING OCH LÄKEMEDEL Andelen ungdomar som tror sig veta, eller vet vart de skulle kunna få tag på narkotika är tämligen konstant. Mot bakgrund av den tidigare ökande andelen narkotikakonsumenter var det inte förvånande att samtliga grupper påvisade en minskande andel med negativa attityder mot hasch, amfetamin och att sniffa. År 2016 ser vi dessbättre en överlag en minskning av narkotika, dopingmedel och andra substanser. Men attityder mot narkotika som amfetamin och heroin verkar gå in en motsatt riktning. Andelen elever som vet någon person de skulle kunna få eller köpa narkotika av Figur 29. 6 5 4 3 Vi ser i figur 29 att andelen som vet eller tror sig veta någon de skulle kunna få eller köpa narkotika av var 2011 den lägsta sedan undersökningarna inleddes. Tillgängligheten är tämligen konstant, men den övergripande trenden är ändå svagt vikande. Andelen elever som har haft lust att prova narkotika Figur 30. 3 25% 15% 5% Figur 30 visar andelen ungdomar som haft lust att prova narkotika. Vi ser en skakig utvecklingsriktning med både uppgångar och nedgångar, dock är nu andelen av andelen 24

ungdomar som har haft lust att prova narkotika ungefär den samma som vid undersökningarnas början bland gymnasisterna, men avsevärt lägre bland eleverna i åk 9. Andelen elever som någon gång har använt narkotika Figur 31. 25% 15% 5% I figur 31 ser vi andelen som någon gång använt narkotika. Figuren visar överlag en klar minskning sedan 2009 av andelen ungdomar som någon gång använt narkotika. Andelen elever som har använt hasch, marijuana eller någon annan form av narkotika fem eller fler gånger Figur 32. 12% 8% 6% 4% 2% I figur 32 ser vi att andelen som använt narkotika fem gånger eller mer. Från att ha varit en vikande trend 2003-2007 i de flesta grupper ser vi en ökning 2009 i samtliga grupper. Den ökningen har fortsatte hos gymnasiepojkarna 2011, men har därefter minskat. Trenderna i figur 31 och 32 är svårtolkade, men vi kan konstatera att användningen av narkotika visar tecken på att minska. Dock inte lika tydligt som när det gäller alkohol. 25

Andelen elever som någon gång använt dopingmedel Figur 33. 6% 5% 4% 3% 2% 1% Användande av dopningspreparat är tämligen ovanligt och något som förekommer främst bland pojkar. Trenden i figur 33 har varit både upp och ner över tid. Andelen elever som har sniffat Figur 34. 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% Figur 34 visar att sniffning genomgående har varit vanligast förekommande bland pojkar i skolår 9. Vidare ser vi andelen som rapporterar att de sniffat en eller flera gånger låg tämligen stabilt 2005-2009. Dessutom är nu den övergripande trenden en minskning av andelen sniffande ungdomar. 26

Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utskrivna av läkare Figur 35. 14% 12% 8% 6% 4% 2% Sömn eller lugnande medel utskrivet av läkare, tas av ungefär sju till tio procent av ungdomarna. I figur 35 ser vi att det var en markant ökning mellan 1998 och 2003. Likaså ser vi en ökning 2007. Den övergripande tidstrenden är dock ökande. Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utan att läkare skrivit ut åt dem Figur 36. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Figur 36 visar andelen ungdomar som använt sömn- eller lugnande medel utan att läkare har skrivit ut preparaten. Sett över hela undersökningsperioden har användandet av icke läkarförskrivna sömn- och lugnande medel en ökande trend i samtliga grupper fram till 2009. Men vi ser nu att den vikande trenden håller sig i tre av fyra grupper. 27

Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i veckan eller oftare Figur 37. 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% Användandet av smärtstillande preparat visas i figur 37. Vi ser att det framförallt är flickor som använder smärtstillande medel regelbundet. Över tiden ser vi sammantaget en svag ökning av användandet av smärtstillande medel fram till 2007. Sedan 2009 har andelen som regelbundet använder smärtstillande medel minskat, framförallt bland flickorna. Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i månaden eller oftare tillsammans med alkohol i berusningssyfte Figur 38. 6% 5% 4% 3% 2% 1% Användandet av smärtstillande läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte visas i figur 38. Vi ser att andelen ungdomar som tar smärtstillande tillsammans med alkohol en gång i månad en eller oftare minskat avsevärt fram till 2005 och därefter åter en ökande trend fram till 2009-2011. Den senaste undersökningen visar en ökning bland pojkarna och en minskning bland flickorna. Men andelen är mycket låg, under tre procent i samtliga grupper vilket gör att man inte skall övertolka förändringarna. 28

Andelen elever som ogillar att folk röker marijuana, hasch eller spice Figur 39. 10 95% 9 85% 8 75% 7 65% 6 55% 5 Attityder till cannabis återfinns i figur 39. Vi ser att en övervägande majoritet av ungdomarna ogillar att folk röker hasch eller marijuana. Den senaste trenden med negativa attityder är ökande bland flickor men vikande bland pojkar. Andelen elever som ogillar att folk provar amfetamin, heroin eller liknande Figur 40. Figur 40 visar attityderna till användande av tyngre narkotika. Ungefär sju till nio av tio bland ungdomarna ogillar eller ogillar starkt att folk provar amfetamin, heroin eller liknande. Figur 40 visar också att flickor är mer negativa än pojkar samt att andelen negativa till amfetamin, heroin eller liknande i den senaste undersökningen minskar i samtliga grupper. 29

Andelen elever som ogillar att folk sniffar Figur 41. 10 95% 9 85% 8 75% 7 Attityder till folk som sniffar visas i figur 41. Ungefär sju till nio av tio ungdomar ogillar att folk sniffar. Vi ser att samma könsskillnader som återfinns i figur 39 och 40, att flickor är mer negativa än pojkar. Men här är det ingen skillnad mellan de yngre och äldre av samma kön. DATASPEL OCH SOCIALA MEDIER Vi vet att många av oss ägnar allt mer tid framför en dator och att även dataspelandet har ökat både vad gäller omfattning i tid och utbud. Många har de senaste åren uttryckt sin oro över ungdomarnas dataspelande, men även att ständigt vara uppkopplad till olika social medier. Därför togs ett antal frågor som mäter dataspelande och användande av sociala medier med i 2014 års undersökning. Tidiga tecken på ett beroende är bland annat; behov av att öka konsumtionen, d.v.s. oftare och längre än tidigare, att tankarna i allt större utsträckning upptas av företeelsen, att det påverkar hälsan negativt, och att man själv oroas av det man håller på med. När det gäller dataspelande och användandet av sociala medier kan man sammanfattningsvis säga att dataspelande och dess negativa konsekvenser är främst ett problem som upplevs av pojkar, medan det omvända observeras när det gäller negativa konsekvenser av användandet av sociala medier, här är det flickorna som använde och tillskrev sig flest negativa konsekvenser. 30

Andelen elever som spelar dataspel 6-7 dagar i veckan Figur 42. 45% 4 35% 3 25% 15% 5% år 2014 år 2014 I figur 42 ser vi att dataspelande 6-7 dagar i veckan framförallt är förknippat med att vara pojke, och att yngre spelar mer än äldre pojkar samt att ungefär tre till fyra av tio pojkar spelat så gott som dagligen. Motsvarande andel bland flickorna är ungefär en av tjugo. Vi ser även att dagligspelarna minskar något. Andelen elever som har ett behov av att spela oftare och/eller längre än tidigare Figur 43. 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% 2014 2016 I figur 43 ser vi att det är fler pojkar än flickor som upplever ett ökat behov av att spela dataspel och att de yngre har än högre procentandel än de äldre. Men vi ser även att trenden är vikande i samtliga grupper. 31

Andelen elever som tänker alldeles för ofta på spel eller att spela Figur 44. 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% 2014 2016 I figur 44 ser vi andelen som anser sig tänka alldeles för ofta på spel och att spela. Det är få flickor som upplever att de är för upptagna i tankarna av att spela, och vi ser en minskning i samtliga grupperna, men starkast bland de äldre pojkarna, följt av de yngre flickorna. Andelen elever som anser att spelandet påverkat hälsan negativt Figur 45. 12% 8% 6% 4% 2% 2014 2016 Likaså är det bland gymnasiepojkarna störst andel som anser att deras dataspelande påverkar hälsan negativt. Figur 45 visar även att det går ungefär 5 pojkar på varje flicka som har negativa hälsokonsekvenser av sitt dataspelande, samt att trenden är minskande i samtliga grupper utom de yngre pojkarna. 32

Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt spelande Figur 46. 5% 4% 3% 2% 1% 2014 2016 Figur 46 visare att det är ganska få som är bekymrade eller oroliga över sitt dataspelande. Mönstret från tidigare figurer upprepar sig men mer tydligt i denna, gymnasiepojkarna visar en tydlig minskning, medan det finns tendenser till ökning bland gymnasieflickorna, och de yngre pojkarna. Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt spelande Figur 47. 5% 4% 3% 2% 1% 2014 2016 Figur 47 visar en sammanslagning av de fyra föregående figurerna. Sammantaget är det knappt fyra procent av pojkarna, och en procent av gymnasieflickorna, medan i princip ingen av de yngre flickorna upplever tre eller flera negativa effekter av sitt spelande. Skillnaderna från 2014 är mycket små. 33

Andelen elever som använder sociala medier 6-7 dagar i veckan Figur 48. 95% 9 85% 8 75% 7 65% 6 55% 2014 2016 Om man jämför med dataspelande där pojkarna var överrepresenterade finner man det omvända när det gäller användandet av sociala medier. Men man skall vara medveten om att frekvent användande av sociala medier är betydligt mer utbrett än dataspelande. I figur 48 ser vi att nio av tio flickor använder sociala medier så gott som dagligen, samt att det är ökande i samtliga grupper. Andelen elever som har ett behov av att använda sociala medier oftare och/eller längre än tidigare Figur 49. 8 7 6 5 4 3 2014 2016 I figur 49 ser vi att mer än hälften av flickorna och var tredje till var fjärde pojke tycker att de har ett ökat behov av att använda sociala medier, samt att trenden bland pojkar ör ökande, medan det omvända, d.v.s. minskande bland de äldre flickorna. 34

Andelen elever som tänker alldeles för ofta på sociala medier Figur 50. 6 5 4 3 2014 2016 Även i figur 50 ser vi att flickor är de som tycker att de tänker alldeles för ofta på sociala medier, och att minskar bland gymnasieflickorna, men ökar istället i samtliga andra grupper. Andelen elever som anser att användandet av sociala medier påverkat hälsan negativt Figur 51. 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% 2014 2016 Figur 51 redovisar negativa hälsokonsekvenser av användandet av sociala medier. Här ser vi en kraftig överrepresentation hos gymnasieflickorna. Ungefär en av fem bland dessa flickor upplever att det påverkar deras hälsa negativt. 35

Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt användande av social medier Figur 52. 12% 8% 6% 4% 2% 2014 2016 I figur 52 ser vi att det är en liten ökning i andelarna som oroas av sitt användande av sociala medier i alla grupper utom bland de yngre flickorna. Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt användande av social medier Figur 53. 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% 2014 2016 I figur 53 en sammanställning av de tidigare figurerna för sociala medier, och sammantaget ser vi en svar ökning av upplevda problem med sociala medier förutom bland gymnasieflickorna, vilka å andra sidan ligger högst av alla grupper. 36

SAMBANDSANALYSER År 2014 samlades information in om hur noga är det hemma hos dig med följande; 1) att meddela vart du går, 2) att du sköter skolarbetet, 3) att du talar om vart du går på fest, 4) när du ska vara hemma, 5) när du ska lägga dig, 6) att du hjälper till hemma, 7) att du inte skolkar, 8) hur du uppför dig mot andra människor. Utifrån svaren skapades sedan ett index som beskriver familjeregler vilket sedan delades in i svaga respektive starka regler. För att få en uppfattning om exempelvis familjens regler har någon relation till ungdomarnas ANDTS vanor gjordes ett antal sambandsanalyser som presenteras i tabellform. Exempelvis är andelen föräldrar som själva dricker sig berusade större i familjer med svaga regler. Vidare finner vi att andelen tobakskonsumenter ibland ungdomarna är betydligt större i familjer med svaga regler, 40,9 %, i jämförelse med 10,0 % i familjer med starka regler. Genomgående kan man säga att andelen som uppvisar de undersökta ANDTS beteendena är 2-3 gånger större, eller mer familjer med svaga regler i jämförelse med i familjer med starka regler (tabell 1). Regler i familjen i relation till ANDTS-vanor Tabell 1. Starka regler i familjen % Svaga regler i familjen % Samband gamma Statistisk säkerhet p-värde Berusade föräldrar 23,0 37,5 -,222 <0,001 Rökare 7,3 34,9 -,457 <0,001 Snusare 4,5 23,5 -,444 <0,001 Tobakskonsument 10,0 40,9% -,433 <0,001 Har druckit alkohol 40,5 72,5 -,339 <0,001 Högkonsument av alkohol 6,1 18,5 -,313 <0,001 Alkoholproblembeteenden 16,6 49,0 -,397 <0,001 Använt hasch >=5ggr. 0,9 11,4 -,640 <0,001 Använt spice >=5ggr. 0,7 6,7 -,665 0,008 Använt doping 0,7 8,1 -,673 0,001 Sniffat 1,1 14,1 -,651 <0,001 Använder smärtstillande minst 1ggr/v 6,4 12,1 -,169 n.s. Riskspelare dataspel 0,9 7,4 -,521 0.005 Riskanvändare social medier 5, 13,4 -,296 0.001 I tabell 1 ser vi att det genomgående finns en relation mellan familjeregler och olika ANDTSbeteenden. Man brukar säga att sambanden går från minus ett till plus ett, (+/-1 är perfekta samband) och att 0 är inget samband alls. Ett positivt samband betyder att ett högt värde på den ena variabeln ger ett högt värde på den andra, medan ett negativt samband består i att i att ett högt värde, starka regler i familjen ger ett lågt värde på utfallet, eller tvärt om. Det är signifikanta relationer mellan familjeregler och samtliga testade ANDTS utfall. Men smärtstillande läkemedel, vilket ligger utanför ANDTS området är inte heller signifikant relaterat till familjeregler. Starkast relationer finner man mellan familjeregler och; doping, att han använt spice, sniffat, använt hasch, vara datariskspelare och att vara rökare. Dessa resultat påminner om 2014 års undersökning. 37

För att illustrera en jämförelse av styrkan i dessa samband mellan 2014 och 2016 har sambandsmåtten färgkodats. I de fall där sambanden stärkts har gammalkorrelationen rödmarkerats, i de fall den försvagats har den blåmarkerats, och de svarta resultaten är nya, d.v.s. fanns inte i 2014 års sambandsanalys. Exempelvis jämfördes inte familjeregler och föräldrarnas berusningsdrickande i den tidigare undersökningen. Vad säger då dessa färgkoder? För det första ser vi att sambanden är starkare, vilket gör att man kan man anta att det finns en polarisering mellan familjer där föräldrarna har kontroll över sina ungdomar och familjer där föräldrarna inte har kontroll. Skillnaden mellan resursstarka och resurssvaga familjer verkar alltså öka. Det är även intressant att detta fenomen sträcker sig över hela ANDTS området. Barn ur resurssvaga familjer, i bemärkelsen att föräldrarna inte anser det viktigt eller inte orkar upprätthålla tämligen basala kontrollmekanismer för sina ungdomar som att man säger vart man går, att man sköter skolarbetet, när man ska lägga sig eller att hjälpa till hemma får därmed en betydligt sämre start i livet, i alla fall när det gäller ANDTS. För att göra dessa skillnader mer förståeliga gjorde ett antal logistiska regressionsanalyser som illustrerar sannolikheten för att man exempelvis skall vara tobaksbrukare, givet att man kommer från en familj med svaga regler. Dessa analyser kan sammanfattas som att i jämförelse med ungdomar från familjer med starka regler, har ungdomar från familjer med svaga regler; Mer än 6 gånger ökad sannolikhet att vara tobaksbrukare Mer än 3 gånger ökad sannolikhet att vara högkonsument av alkohol Mer än 14 gånger ökad sannolikhet att ha använt hasch >5 gånger Mer än 10 gånger ökad sannolikhet att ha använt spice >5 gånger Mer än 14 gånger ökad sannolikhet att ha sniffat Mer än 8 gånger ökad sannolikhet att ha vara riskspelare av dataspel T.o.m. 3 gånger ökad risk att ha ett riskfyllt bruk av sociala medier Naturligtvis är familjens regler eller föräldrarnas kontroll inte den enda faktorn som påverkar ungdomarnas ANDTS vanor utan det finns mängder av andra faktorer. Många av dessa faktorer hänger dock samman med varandra. Exempelvis finner man generellt svagare familjeregler i socialt utsatta områden, där man även ser att tilliten till sina grannar är lägre. Likaså är fysiska och psykiska övergrepp överrepresenterade i socialt utsatta områden. Alla dessa faktorer har i svenska studier visat sig vara av betydelse för ANDT-konsumtion, men även för psykisk ohälsa och kriminalitet bland ungdomar. Eftersom ANDTS vanorna visar en vikande trend, men sambandsanalysen visar stärkta samband, finns det fog att anta att; å ena sidan minskar ANDTS vanorna generellt, men å andra sidan, bland de som har den högsta ANDTS konsumtionen är det en överrepresentation av ungdomar som är psykosocialt utsatta, och att den andelen är ökande. 38