VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen -

Relevanta dokument
Triangelns olika sidor att arbeta i, med och för kunskapstriangeln Rapport från SUHF:s kunskapstriangelgrupp

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden

U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

Program för samverkan

Hållbar utbildning vid LTU

ETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Prioriterade satsningar inom forskning och innovation ska ske genom direkta anslag till lärosäten och inte genom tilldelning via forskningsråden.

Innovation för ett attraktivare Sverige

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Högskolan som både myndighet och akademi. Daniel Gillberg Planeringsdirektör, Uppsala universitet

Är färre och större universitet alltid bättre?

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Avdelningen för externa relationer. Mission Främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden.

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Datum Projektnr Ert diarienr. Förslag till metoder och uppföljningsverktyg för kunskapstriangelsamarbete

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Forskande och undervisande personal

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Aktuellt från Utbildningsdepartementet

DECEMBER 2015 EMIL GÖRNERUP. Publikation eller applikation? En undersökning om forskning i samverkan

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

UoH strategisk samverkan SUHF

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1

Forskning och innovation

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Program för samverkan

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Utvecklad ledning av universitet och högskolor

Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Hans Johansson Tel: Mob: Fax:

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Högskolekvalitet 2012

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Högskolekvalitet 2012

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad av RegPed, Uppsala

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utvärdering av Sveriges universitet och högskolor

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

HÖGSKOLAN DALARNA

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

Inspel till forskningspropositionen från lärosäten, finansiärer och några andra

Teknikföretagens policy för högre utbildning

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

Ny lärarutbildning inlifjal

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Hållbart samverkans- och innovationsarbete är den interna organisationen nyckeln?

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Investeringar för Sverige

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Ekonomie magisterexamen

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Remissvar En långsiktig och samordnad dialogbaserad styrning av högskolan SOU 2019:6

Vinnovas samverkansuppdrag. Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg

Investeringar för Sverige

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

Plattform för Strategi 2020

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan

Strategi för forskning och högre utbildning , Dnr 221/2012

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Transkript:

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - Ett inspel inför Forsknings- och Innovationspropositionen 2012

SUHFs arbetsgrupp: Johan Sterte Luleå tekniska universitet Jan-Otto Carlsson Uppsala universitet Karin Röding Mälardalens högskola Kerstin Norén Karlstad universitet Lars Ekedahl Högskolan Väst Margareta Wallin Peterson Göteborgs universitet Lena Gustafsson Umeå universitet (ordf.)

Bakgrund Den s.k. kunskapstriangeln är ett begrepp som syftar på kontinuerlig och systematisk interaktion mellan utbildning, forskning och innovation. Interaktionen kan skapa mervärde av de investeringar som görs inom dessa områden (ur ett bakgrundsmaterial från IDA K3). I högskolelagen kan man läsa att förutom att landets lärosäten ska fokusera på UTBILDNING och FORSKNING så gäller att: i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Triangelns olika sidor - att arbeta i, med och för kunskapstriangeln Rapport från SUHF:s kunskapstriangelgrupp 2011-05-30

Varför har vi bjudit in till seminariet?

Vilka roller kan universitet och högskolor spela med utgångspunkt i kunskapstriangeln?

Den mer traditionella synen i förhållande till innovationsbegreppet! Samhälle och näringsliv UoH = Leverantör? Forskning UoH har utvecklat stödsystem för: Innovation P

Den mer traditionella synen i förhållande till innovationsbegreppet! Samhälle och näringsliv UoH = Leverantör? Forskning UoH har utvecklat stödsystem för: Innovation Ska det vara och kan det vara en av högskolans primära uppgifter att leda forskningsrön till innovation? P

Den mer traditionella synen i förhållande till innovationsbegreppet! Samhälle och näringsliv UoH = Leverantör? Forskning UoH har utvecklat stödsystem för: Innovation Knowledge management! P

Vilka roller kan universitet och högskolor spela med utgångspunkt i kunskapstriangeln?

I budgetpropositionen (prop. 2010/2011:1) för 2011 står följande: Ett av syftena med att stärka samspelet i kunskapstriangeln är att öka förutsättningarna för att snabbare omsätta kunskap till nytta för hela samhället. En fungerande kunskapstriangel skapar vidare ökade förutsättningar för förbättrad kompetensöverföring, högre kvalitet i utbildning och forskning, forskningsframsteg och ökad innovation i näringsliv och offentlig sektor. Detta leder till ökad konkurrenskraft i Sverige och EU

Vi bör ur ett innovationsperspektiv betrakta lärosätenas roll som samverkans och samarbetspartner i ett brett perspektiv: Forskningssamarbete Gästlärare Examensarbete Kombinationstjänst Doktorandprojekt Handledning Tung utrustning Databas.

Kan leda till: Ökad kvalitet i F och U Ökar ytterligare vår attraktionskraft för studenter, medarbetare och samarbetspartner Vi bör ur ett innovationsperspektiv betrakta lärosätenas roll som samverkans och samarbetspartner i ett brett perspektiv: Forskningssamarbete Gästlärare Examensarbete Kombinationstjänst Doktorandprojekt Handledning Tung utrustning Databas.

Intresset har hitintills mer riktats mot - -forskning på UoH i samverkan med främst näringslivet (och med tonvikt på kommersialisering) = PPP F I

Vad är nytt i detta sammanhang i och med införandet av begreppet kunskapstriangeln? U Interaktion mellan Forskning och Utbildning samt i samverkan med annan part! F - Mobilitet - Idé- och kunskapsutbyte - Kompetensutbyte I

Vad är nytt i detta sammanhang i och med införandet av begreppet kunskapstriangeln? U Interaktion mellan Forskning och Utbildning samt i samverkan med annan part! = NÄRINGSLIV = OFFENTLIG SEKTOR F I

Vad är nytt i detta sammanhang i och med införandet av begreppet kunskapstriangeln? F U Dessutom med fokus inte bara på naturvetenskap, teknik och medicin utan också på HUMANIORA, SAMHÄLLSVETENSKAP och KONSTNÄRLIG VERKSAMHET! I

Vad vinner universiteten och högskolorna på samarbete och samverkan med för lärosätena externa partner? U KVALITET, KVALITET och KVALITET i Forskning och Utbildning! F I

Förslag tillåtgärder? Inte ökad styrning alltså ökad självständighet! Istället resultatuppföljning! U Ett samlat statligt anslag Examensordningen ses över och anpassas Sänkta krav på medfinansiering av externa medel Inga ytterligare indikatorer, men utvärdering F I

RESULTAT: UoH ökar sin kvalitet i Utbildning och forskning! samt ökar därmed ytterligare sin attraktivitet för UoH deltar mer effektivt i innovationssystemet till fromma för samhällets och näringslivets utveckling!