Sintorp 4:3, Frillesås, Kungsbacka kommun
Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Birthe Riisnes Uppdragsnr: 104 14 50 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\14\1041450\6 leverans\05 färdig handling (inkl pm)\pm dagvattenutredning sintorp 4_3 br.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB
3 (15) Innehållsförteckning 1 Orientering... 4 1.1 Underlag... 4 1.2 Geotekniska förutsättningar... 5 2 Befintlig dagvattenhantering... 6 2.1 Recipient... 8 3 Föreslagen dagvattenhantering... 9 3.1 Flödet före och efter exploatering... 9 3.2 Principer för dagvattenhantering... 10 3.3 Rening av dagvatten... 13 3.4 Höjdsättning... 14 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga dagvattenförhållanden Föreslagen dagvattenhantering
4 (15) 1 Orientering På uppdrag av Kungsbacka kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning för fastigheten Sintorp 4:3, Frillesås. Planområdet ligger längs med Rödklintsvägen i norra Frillesås, och har en area om ca 1,4 ha. Planen avser möjliggöra nyexploatering av 10 nya villor. Norconsult AB har tidigare gjort en VA- och dagvattenutredning för fastigheten Sintorp 4:6. Planområdet Figur 1. Översiktskarta med placering av planområdet 1.1 Underlag I arbetet med föreliggande utredning har följande underlag använts: Grundkarta, Kungsbacka kommun, 2015-10-20 Illustrationsskiss, Kungsbacka kommun, 2010-05-24 PM Sintorp 4:6 VA-utredning, utförd av Norconsult AB, 2007-08-31 Svenskt Vatten P90 och P105 Kungsbacka kommuns dagvatten policy, 2012-07
5 (15) 1.2 Geotekniska förutsättningar Planområdets marknivåer varierar mellan + 10,1 m och + 10,9 m. Vid platsbesök observerades att planområdet lutar svagt i nordöstlig riktning. Planområdets vattendelare sträcker sig längs med Rödklintsvägen var marknivåerna ligger ungefär en halv meter högre än vägnivåerna, vilket framgår av bilaga 1. Huvudsakligen utgörs markbeskaffenheten av ängsmark på finsand och lera, varför infiltration av dagvatten bedöms vara möjlig inom planområdet. Jordarter visas i figur 2. Figur 2. Jordarter inom planområdet (SGU, 2015)
6 (15) 2 Befintlig dagvattenhantering I detta avsnitt beskrivs befintligt dagvattensystem inom planområdet. Illustrationer visas i bilaga 1. I dagsläget avleds dagvatten naturligt till ett dike i planområdets nordliga del, i riktning nordöst mot en större bäck, se placering i bilaga 1. Bäcken, som avbildas i figur 3, startar i Fringhult längre nordöst om planområdet (se figur 1), och avleds under Göteborgsvägen i nordväst till en trumma med dimension BTG 1200. Härifrån mynnar bäcken ut i Landabukten. Figur 3. Bäck belägen nordöst om planområdet var i avvattningen leds från fastigheten Sintorp 4:6 samt 4:3
7 (15) Figur 4. Befintligt igengrott dike i planområdets nordliga del Vid platsbesöket noterades att ovannämnt dike är mycket igengrott, se figur 4. Söder om området, längs med Rödklintsvägen löper ett makadamdike, se figur 5. Makadamdiket tar hand om avvattningen från asfalterade ytor söder om planområdet och leder vattnet till dagvattenledning med dimension BTG 400 via kupolbrunnar. Denna dagvattenledning korsar planområdet och har utlopp till bäcken på nivån +7,03 m. Figur 5. Makadamdike med kupolbrunn till dagvattenledning längs med Rödklintsvägen söder om planområdet
8 (15) 2.1 Recipient Bäcken vartill avvattningen från området sker, mynnar ut i Landabukten längre västerut. Landabukten är en del av Vändelsöarkipelagen och har klassificerats av Vattenmyndigheterna samt Länstyrelsen i Hallands län avseende kemisk och ekologisk status. Miljökvalitetsnormen som hittills är fastställd bygger på mätningar gjorda 2009. Den ekologiska ytvattenstatusen blev då bedömt till måttlig, där orsaken antags vara övergödning. Det betraktas som ekonomisk orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås 2021. Arbetet med planering, genomförande och att åtgärdens effekt uppnås kommer att ta tid, och därför har vattenförekomsten fått tidsfrist till 2021. Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) värderades som god i 2009, vilket även är kvalitetskravet för 2015.
9 (15) 3 Föreslagen dagvattenhantering I följande kapitel beskrivs hur dagvattenflödena från området förändras som resultat av exploateringen. Slutligen ges förslag på lösningar för att reducera det framtida dagvattenflödet till att motsvara det befintliga värdet. Beräkningar är utförda enligt Svenskt Vattens publikationer P90 och P104. Även Kungsbackas dagvatten policy har beaktats. 3.1 Flödet före och efter exploatering I tabell 1 presenteras hur markanvändningen för planområdet förändras efter exploatering. Från tabell 1 kan utläsas att den yta som bidrar till avrinning (reducerad area) ökar från 0,14 ha för befintlig situation, till 0,35 ha efter exploatering. Ökningen i reducerad area, uppskattas att öka dagvattenflödet från 16 l/s till 95 l/s för en regnintensitet med 10 års återkomsttid, se tabell 2. Tabell 1. Ytor före och efter exploatering samt ytor som bidrar till avrinning (reducerad area) inom planområdet Yta Avr. koeff. FÖRE EFTER Area [ha] Red. area [ha] Area [ha] Red. area [ha] Naturmark 0,1 1,39 0,14 Villaområde 0,25 1,39 0,35 Totalt 1,39 0,14 1,39 0,35 Tabell 2. Regnintensitet vid 30 och 10 minuters varaktighet för olika återkomsttider, samt resulterande flöden före och efter exploatering. För flödet efter exploatering är medräknat en klimatfaktor om 1,2. FÖRE EFTER Återkomsttid i [l/s*ha] tc 30 min Flöde [l/s] (Inkl. klimatfaktor 1,2) i [l/s*ha] Flöde [l/s] tc 10 min 2-årsregn 69 9 161 56 5-årsregn 92 13 218 75 10-årsregn 116 16 274 95 50-årsregn 196 27 466 161 100-årsregn 247 34 587 203
10 (15) 3.2 Principer för dagvattenhantering För att kompensera den flödesökning som uppstår vid exploatering föreslås utjämning av dagvattenflödet. I likhet med exploaterat område jämte, Sintorp 4:6, föreslås dagvattenfördröjning ske i en utsträckning som motsvarar flödet vid naturmarksavrinning från samma yta. Förutsatt att utgående dagvattenflöde från området ska begränsas till befintligt flöde om 16 l/s, uppskattas erforderlig fördröjningsvolym till ca 45 m 3. Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD Kungsbacka kommun förordar LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, och det rekommenderas att dagvatten omhändertas så nära källan som möjligt. Eftersom infiltrationskapaciteten inom planområdet bedöms vara god rekommenderas att dagvatten i så stor utsträckning som möjligt sprids över genomsläppliga ytor. Det befintliga diket (se bilaga 1) föreslås att i största möjliga mån behållas, vilket i sådant fall innebär att underhållsåtgärder kommer att behöva utföras. Avledning av takvatten till diket torde vara en mycket gynnsam lösning för planområdets norra bebyggelse som alternativ till lokal fördröjning inom tomtmark. Följaktligen beskrivs två olika alternativ för fördröjning av takvatten nedan. Avledning av dräneringsvatten Alla fastigheter föreslås tilldelas en förbindelsepunkt för dagvatten till en mindre dagvattenledning i lokalgatan. Ledningen ska i första hand användas till dränering av husgrunder och dagvatten från tak eller parkeringsytor får inte kopplas direkt till ledningen utan att först fördröjas lokalt. Ledningarna föreslås anslutas till befintlig dagvattenledning BTG 400, i planområdets östliga del, med utlopp till bäcken norr om planområdet. Föreslagen ledning bedöms få tillräckligt fall vid läggning på ungefär 2 m djup vid anslutningspunkten till befintlig ledning om + 8,02 m. Bäckens vattennivå vid höga flöden måste beaktas vid projektering. Ledningen föreslås läggas i gemensam schakt med spillvatten- och vattenledning men ett översiktligt förslag på lämplig placering redovisas i bilaga 2. Fördröjning av hårdgjord yta inom tomtmark Baserat på tillhandahållen illustrationsskiss har hårdgjorda ytor inom respektive fastigheter antagits till 300 m 2. Därmed ska varje fastighet minst magasinera ca 3,3 m 3 för att begränsa utflödet till att motsvara naturmarksavrinning, vilket motsvarar ca 1,2 l/s per fastighet. För den södra delen av planområdets bebyggelse (5 fastigheter) föreslås magasinering av takvatten att ske på tomtmark i form av stenkista eller dagvattenkassetter, enligt figur 6.
11 (15) Av figur 6 framgår att dräneringen från respektive fastighet ansluts direkt till dagvattenledning avsedd för dräneringsvatten i intilliggande lokalgata medan stuprören samt övriga hårdgjorda ytor ansluts till magasinet. Utloppet från magasinet kan strypas vid hjälp av t.ex. en ledning med mindre dimension så att utflödet inte överstiger 1,2 l/s. Figur 6. Principskiss för fördröjning av takvatten inom tomtmark Det har föreslagits en alternativ lösning för hantering av takvatten från de fem fastigheterna norr om lokalgatan. Om underhåll av befintligt dike genomförs finns det möjligheter för att avleda takvattnet dithän via utkastare och öppna ränndalsplattor, se figur 7. För detta alternativ behövs inte fördröjningsmagasin inom tomtmark. Dräneringen och respektive parkeringsyta föreslås ledas direkt till föreslagen dagvattenledning i lokalgatan, för att säkerställa god dränering även om diket skulle gå fullt. Uppskattad dimension på diket är 0,5 m bredd och 0,3 m djup, vilket ger en total magasineringsvolym om 19 m 3, alltså 3,8 m 3 per fastighet.
12 (15) Figur 7. Föreslagen princip för utkastare Fördröjning av vägavrinning Avrinningen från vägytorna inom planområdet kan begränsas till att motsvara naturmarksavrinning om 4,2 l/s genom att magasinera en volym om ca12 m 3. Vägytorna föreslås avvattnas via ensidigt tvärfall till makadamdiken med dräneringsledning i botten. Makadamdiken är makadamfyllda diken med möjlighet för magasinering eller utjämning i porvolymen i fyllningsmassorna, som vanligtvis är ca 30 %. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt, och bedöms kunna rena föroreningar från trafik i lokalgatan. I samband med ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola (Pollutant Removal Efficiencies and Flow Detention of Infiltration Trenches, Nilsson och Stigsson, 2012) har fördröjnings- och reningseffektiviteten hos ett makadammagasin undersökts. Resultaten av undersökningen påvisar en reningseffekt om 50 80 % för metaller vid fem undersökta regntillfällen och 75 95 % reduktion av halterna för suspenderade partiklar. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil ökar dikets livslängd genom att den hindrar finare sedimenter att täta igen porvolymen i det dränerande lagret, se figur 8. Geotextilen bör ungefärligen placeras 10 cm under dikets ovankant, således krävs endast detta skikt omgrävas vid en eventuell igensättning.
13 (15) 0,5 m 0,1 m 0,4 m Figur 8. Exempel på sektionsutformning av makadamdiken Makadamdiken föreslås läggas i lokalgatan, vilket innebär att vägens bredd reduceras från 5 m till ungefär 4,5 m. Utformningen kan göras på samma sätt som för det befintliga diket längs med Rödklintsvägen (figur 5). När det gäller sektionsutformning föreslås denna i enlighet med exemplet i figur 8. Förutsatt en bredd av 0,5 meter, djup om 0,4 meter och släntlutning om 1:3, uppskattas det totala dikesystemet norr om vattendelaren att kunna fördröja en volym om ca 9 m 3. Makadamdikens föreslagna lägen framgår av bilaga 2. Dräneringsledningen föreslås ges en dimension av t.ex. 75 mm för att begränsa utflödet till att motsvara naturmarksavrinning. Anslutning av dräneringsledningen erfordras ske till dagvattenledningen i lokalgatan innan den ansluts till befintlig dagvattenledning, se bilaga 2. Vägavrinningen från den delen av planområdet som ligger söder om vattendelaren föreslås ledas i makadamdiken som avleds till befintligt makadamdike i Rödklintsvägen, se bilaga 2. Med samma utformning som beskrivit ovan uppskattas makadamdiken att sammanlagt kunna fördröja ca 3 m 3. 3.3 Rening av dagvatten Vid anläggning av föreslagna dagvattensystem bedöms dagvattnet ha god kvalitet innan det leds till bäcken norr om planområdet. Under byggtiden ska dagvattnet tas hand om i den utstäckning som erfordras så att grumling i bäcken inte förekommer.
14 (15) 3.4 Höjdsättning Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Byggnader och gator ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en högre nivå än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av dag- och dräneringsvatten ska kunna erhållas. Således kan dagvatten avledas via gatan vid extrem nederbörd. Lägsta golvnivå bör inte understiga 0,3 m över marknivån vid förbindelsespunkt för dagvatten. Föreslagna FG-höjder redovisas i bilaga 2. Inom planområdets naturliga lågpunkt, på norra sidan av lokalgatan, ligger en stor del av planerad exploatering på mark där grundvattennivån bedöms stå högt. Grundvattenytan är i närheten av bäcken troligen strax under markytan och vid stora nederbördsmängder är det troligt att det står ytvatten i området. Det är viktigt att grundvattennivån fastställs genom fältundersökningar och troligtvis måste marknivån höjas något för att kunna uppnå en tillfredsställande grundläggning av hus och vägar. Det är också viktigt att bäckens vattenstånd tas i beaktande vid projektering av husen och dess dräneringssystem. Norconsult AB Mark och Vatten Birthe Riisnes birthe.riisnes@norconsult.com Åsa Malmäng Pohl åsa.malmäng@norconsult.com
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se
8.0 s:1 8.4 7.7 9.0 9.1 9.6 Beteckningar Bilaga 1 Planområdesgräns 8.8 SINTORP PÅTORP Fastighetsgräns Befintlig vattenledning 4:167 9.7 Befintlig spillvattenledning 8.7 9.3 9.6 9.3 7.3 Befintlig tryckspillvattenledn. 9.5 4:219 Befintlig tryckdagvattenledning 9.8 10.2 10.1 4:222 4:221 4:220 Rödklintsvägen 10.7 4:217 4:218 Befintligt dike Vattendelare Befintlig elledning <10kV Befintlig elledning >10kV 4:9 10.4 4:3 10.3 4:223 4:216 10.7 Befintlig teleledning Befintlig gatubelysningledning Avrinningsriktning 4:224 s:8 11.3 11.1 10.4 10.8 4:210 10.2 10.6 4:174 10.7 9.8 Rödklintsvägen 4:243 4:209 9.5 9.9 4:236 4:225 4:226 4:208 4:237 SWEREF 99 12 00 Höjdsystem: RH2000 Befintliga dagvattenförhållanden Uppdragsnummer: 1041450 10.4 NORTORP 10.4 4:241 4:242 SINTORP 4:6 11.1 Blåklockevägen 4:238 4:227 4:229 4:228 pumpstn Norconsult AB Box 8774, 402 76 Göteborg Tfn 031-50 70 00 www.norconsult.se 1:1000 (A3) 2015-12-02
s:1 8.4 7.7 9.0 9.1 9.6 Beteckningar Bilaga 2 Planområdesgräns 8.8 8.0 Fastighetsgräns SINTORP PÅTORP Befintlig vattenledning Befintlig spillvattenledning 4:167 9.6 9.3 7.3 9.7 Befintlig tryckspillvattenledn. Befintlig dagvattenledning 9.5 8.7 9.3 4:219 Befintligt dike Vattendelare 9.8 10.2 10.1 NATUR 4:222 4:221 4:220 Rödklintsvägen 10.7 4:217 4:218 Befintlig elledning < 10 kv Befintlig elledning > 10 kv Befintlig teleledning Befintlig gatubelysningsledn. Föreslagen dagvattenledn. (dimension fastställs i senare skede) 4:9 4:3 10.3 4:223 4:216 10.7 Föreslaget makadamdike med dräneringsledning i botten Föreslaget dike 10.4 LOKALGATA LOKALGATA 4:224 + X,X (+ X,X) Befintlig marknivå Föreslagen marknivå s:8 11.3 11.1 10.4 10.8 LOKALGATA 4:210 10.2 Stenkistor föreslås placeras inom samtliga fastigheter om inte befintligt dike integreras i dagvattenhanteringen Eff. volym per fastighet: 3,3 m3 10.6 4:174 10.7 9.8 Rödklintsvägen 4:243 4:209 9.5 9.9 4:236 4:225 4:226 4:208 4:237 SWEREF 99 12 00 Höjdsystem: RH2000 Föreslagen dagvattenhantering Uppdragsnummer: 1041450 10.4 NORTORP 10.4 4:241 4:242 SINTORP 4:6 11.1 Blåklockevägen 4:238 4:227 4:229 4:228 pumpstn Norconsult AB Box 8774, 402 76 Göteborg Tfn 031-50 70 00 www.norconsult.se 1:1000 (A3) 2015-12-02