Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument
Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga felslut. Den kriteriella metoden: man ställer upp vissa kriterier som ett bra argument bör uppfylla och studerar om dessa kriterier är uppfyllda. Om inte är det ett dåligt argument.
Den kriteriella metoden Tre kriterier på ett bra argument: (1) Sanna premisser: sanning är ofta svårt att etablera, så ofta får vi i praktiken nöja oss med att fastställa att premisserna är troligen sanna eller acceptabla. Undantag är kontrafaktiska argument som inte är avsedda att ha sanna premisser. (2) Relevanta premisser: premisser som individuellt (men i kontexten av övriga premisser) ökar sannolikheten för att slutsatsen är sann (om den är sann). (3) Adekvata premisser: premisser som tillsammans ger slutsatsen det stöd som argumentet hävdar att det gör.
SANNING Ett påståendes sanningsvärde avgör vi på olika sätt beroende på vilket sorts påstående det är frågan om. Till att börja med måste vi skilja mellan: (i) Analytiska påståenden: påståenden som är sanna per definition. Ex. alla ungkarlar är ogifta män, Euklidiska trianglar har en vinkelsumma på 180 eller 1 + 1 = 2. Sådana påståenden kan inte vara falska utan är med nödvändighet sanna (givet våra definitioner). Man behöver alltså inte gör empiriska undersökningar för att ta reda på deras sanningsvärde.
(ii) Kontradiktoriska påståenden: påståenden som är falska per definition. Ex. Trianglar har fyra hörn, Kroppar har ingen utsträckning, 1 + 1 = 3. Sådana påståenden kan inte vara sanna utan är med nödvändighet falska (givet våra definitioner). Man behöver alltså inte göra empiriska undersökningar för att ta reda på deras sanningsvärde. (iii) Syntetiska påståenden: påståenden vars sanningsvärden inte uteslutande kan avgöras med hänvisning till hur begreppen är definierade. Ex. Fredrik Reinfeldt är statsminister, Alla ungkarlar spelar TV-spel
(iii) Syntetiska påståenden (forts.): Generellt behöver man gör empiriska undersökningar för att ta reda på sanningsvärdet hos syntetiska påståenden. Undantag: metafysiska, värderande och religiösa påståenden. Om ett påstående påstås vara sant och används som premiss i ett argument bör vi fråga oss om det är en analytisk eller syntetisk sanning. Om det senare bör skäl eller bevis anges för varför vi skall anta att påståendet är sant. Det är även av vikt att fastställa viken kategori slutsatsen tillhör. Detta eftersom det är slöseri med tid att argumentera mot ett analytiskt påstående eller för ett kontradiktoriskt påstående.
Syntetiska premisser De intressanta premisserna är de syntetiska. Men hur avgör vi om en syntetisk premiss är sann? För att kunna ha någon möjlighet att svara på frågan måste vi först bilda oss en uppfattning om vad sanning är.
Tre sanningsteorier Koherensteorin: Ett påstående är sant om och endast om det är koherent med ett omfattande system av satser, som alla är inbördes koherenta. Den pragmatiska sanningsteorin: Ett påstående är sant om och endast om det leder till en lyckad lösning på ett verkligt problem. Korrespondensteorin: Ett påstående är sant om och endast om det korresponderar mot ett sakförhållande i världen (fakta).
Övningsuppgift Vilka problem kan ni se med de olika sanningsteorierna? Vilken teori förespråkar ni?
Syntetiska premisser: empiriska och ickeempiriska Empiriska påståenden där sanningsvärdet tämligen enkelt kan avgöras genom observation (förutsatt att vi inte är lurade av Descartes demon): Det regnar. Min bil har fått motorstopp. Lena har klippt sig (involverar även minnet). Empiriska påståenden där sanningsvärdet endast indirekt (och aldrig helt säkert) kan avgöras: Jesus hade skägg. Det kommer att regna imorgon. Alla svanar är vita. F = m*a
Normativa och filosofiska premisser, för vilka det (förmodligen) gäller att deras sanningsvärde inte går att avgöra empiriskt ens i princip: Staten bör erbjuda en offentlig sjukvård av god kvalitet. The Beatles är det bästa popbandet någonsin. Det är fel att döda. Det finns universalier. Gud finns. Denna sorts premisser är rättfärdigade och acceptabla i ett argument, inte om vi kan empiriskt visa att de är sanna (det kan vi förmodligen inte), utan om vi kan visa att det finns goda teoretiska skäl att tro att de är sanna.
Slutsats premiss premiss premiss premiss Slutsats premiss premiss Slutsats Hur mycket rättfärdigande är tillräckligt mycket? Riskerar vi en oändlig regress?
En problematik att fundera över Ju mindre empiriskt ett påstående är, desto mer teori tycks krävas för att påståendet ska kunna rättfärdigas. Problemet är att för varje teori som stödjer ett påstående tycks det finnas en annan konkurrerande teoribildning med argument för uppfattningen att det aktuella påståendet är falskt. Exempel: Det finns mentala substanser (Dualismen: Ja! Fysikalismen: Nej!). Det finns universalier (Nominalismen: Nej! Universalierealismen: Ja!) Gud finns (Ateism: Nej! Kristendom: Ja!) Om båda av de rivaliserande teorierna är konsistenta, hur avgör vi då? Ofta jämför filosofer teorierna med hänseende till vilken förklaringskraft de har och hur sparsamma eller enkla de är (Ockhams rakkniv).
RELEVANS En premiss är RELEVANT om dess sanning ökar (om än bara lite) sannolikheten för att slutsatsen är sann. (P1) Granne 1, som röstade på alliansen i förra valet, tänker rösta på sossarna i år. (P2) Granne 2, som också röstade på alliansen förra valet, tänker rösta på miljöpartiet i år. (P3) Granne 3, som också röstade på alliansen förra valet, tänker rösta på sossarna i år. (S) Alliansen kommer att förlora valet i år.
Irrelevanta premisser Jag tvättade bilen idag och vattnade blommorna. Så förmodligen kommer det att regna imorgon. (P) Hund 1 är svart (S) Alla svanar är vita
Vad som godtas som relevant beror i viss mån på kontexten Rökning orsakar cancer I strikt mening är ALLT som höjer sannolikheten för slutsatsen relevant. I vissa kontexter med hög bevisstandard väljer man dock oftast att bortse från viss sorts evidens. Man pratar om signifikans-nivåer.
Relevans beroende av övriga premisser (P1) Svan 1 är vit. (P2) Svan 2 är vit. (P3) Svan 3 är vit (S) Alla svanar är vita Vad händer med P1-P3:s relevans om vi lägger till en premiss som säger att svan 4 är svart?
ADEKVANS Ett argument är adekvat om slutsatsen inte dras ur premisserna på ett FÖRHASTAT sätt. Huruvida slutsatsen är förhastad beror på den styrka med vilken argumentet hävdar att slutsatsen följer ur premisserna. Kolla in himlen vilka mörka moln. Det kan nog börja regna. Kolla in himlen vilka mörka moln. Det kommer att börja regna.
Frågor att ställa för att avgöra adekvans 1. Med vilken logisk styrka påstår argumentet att slutsatsen följer ur premisserna? 2. Hur stort stöd ger egentligen premisserna slutsatsen? Adekvans uppstår när den påstådda logiska styrkan matchas i styrka av det stöd som premisserna faktiskt ger slutsatsen.
Vi människor har (tyvärr) en benägenhet att dra förhastade slutsatser ur våra premisser. Exempel: Visst tror jag på astrologi. Dagen jag bröt benet stod det i mitt horoskop att jag skulle undvika riskfyllda situationer, men jag åkte skidor ändå. Efter det har jag tagit astrologi på allvar.
Många gånger är det oklart hur starkt stöd en person anser att premisserna ger slutsatsen. Vi får då titta på val av slutledningsindikator, kontextuella faktorer och använda oss av välvillighetsprincipen. Ibland kan det faktiskt vara rationellt att agera utifrån eller i enlighet med en slutsats som har svagt stöd av premisserna, även om vi vet att premisserna ger slutsatsen svagt stöd.
Sju regler för utvärderandet av argument (1) Identifiera huvudslutsatsen. - Identifiera även eventuella implicita slutsatser (2) Identifiera premisserna. - Identifiera även eventuella implicita premisser (3) Identifiera argumentets struktur. - Är det frågan om en T-,V-, enkel eller komplex struktur? (4) Kontrollera om vi är rättfärdigade att hålla premisserna för sanna?
(5) Kontrollera om premisserna är relevanta för slutsatsen. - Höjer premisserna sannolikheten för att slutsatsen är sann? (6) Kontrollera om premisserna är adekvata för slutsatsen. - Håller argumentet vad det lovar? (7) Kontrollera om det finns eventuella motargument. - Om det finns sunda argument som är inkompatibla med slutsatsen hos argumentet som utvärderas så är någonting fel med det senare.
Övningsuppgift Tänk ut ett argument med: (a) sanna, relevanta och adekvata premisser (b) sanna, relevanta och inadekvata premisser (c) falska, irrelevanta och inadekvata premisser