Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär et att vårdtiden förlängs, kostnaderna och vårdtyngden ökar och patienten riskerar ett försämrat tillstånd och död. Att förebygga på sjukhus är därför ett prioriterat område för Landstinget i Östergötland och finns därför som prioriterat område i landstingets satsning Säker vård samt i regiondirektörens verksamhetsplan för 2015. Det är viktigt att alla som vårdar en patient oavsett var vården äger rum har arbetssätt för att identifiera personer i risk för och även tillämpar rätt omvårdnadsåtgärder för att förebygga. Åtgärderna ska finnas kvar så länge risken för finns. Mål Målet är ytterst att inga patienter som ligger på sjukhus i Östergötland ska få. I regiondirektörens verksamhetsplan för 2015 finns två mål som är kopplade till. Ur regiondirektörens verksamhetsplan 2015 Framgångsfaktor Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Nyckelindikator Andel personer med Ingångsvärde Mål 2015 Mål 2017 Källa Rapportering 2011: 17 % 2012: 17 % 2013: 15 % 2014: 13 % Av alla inneliggande patienter över 18 år som ligger inom slutenvården deltar. < 10 % < 7 % PPM Årsbokslut Patientsäkerhetsberättelse Framgångsfaktor Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internation jämförelse. Nyckelindikator Andel berörda verksamheter som har handlingsplan för att motverka Ingångsvärde Mål 2015 Mål 2017 Källa Rapportering Uppgift saknas >80 % >90 % Utvecklingsoch patientsäkerhetsenhetens statistik Årsbokslut Patientsäkerhetsberättelse
Uppföljning och revidering Handlingsplanens mål godkänns årligen av landstingets utvecklingschef och revideras av processledaren i omvårdnad. Genomförande av nationell punktprevalensmätning i 2014 Efter fyra punktprevalensmätningar finns inarbetade rutiner för smätning. Varje avdelning har en eller två kontaktpersoner som utför mätningarna, och varje mätning ses som ett lärotillfälle och en påminnelse om vikten av att förebygga. Inför varje mätning arrangeras utbildning i mätmetod, riskbedömningsinstrumentet modifierad Norton och kategorisering av genom bland annat kunskapstestet PUCLAS. Efter fyra smätningar ses utbildning av kontaktpersoner och gott om förberedelsetid som en framgångsfaktor för att få engagemang och noggrannhet i mätningen. Resultat av nationell punktprevalensmätning i 2014 Deltagande enheter Vid 2014 års mätning (vecka 10) deltog sammanlagt 59 av 63 möjliga avdelningar och 710 patienter (när bortfallet är borttaget), vilket innebär att 93 % av sjukhusens slutenvårdsavdelningar (jämför 2013; 82 %). Årets mätning har flest deltagande avdelningar hittills av de fyra år som mätningarna genomförts. Patienter med Resultat från PPM 2011 2012 2013 2014 Antal personer 695 669 594 691 Personer med 120 114 91 93 Andel personer med 17,20 % 17 % 15,30 % 13 % Vid årets mätning hade 93 av de 691 patienter, vilket motsvarar 13 %. De flesta hittas på avdelningar med kirurgiska, medicinska, ortopediska och geriatriska patienter. Avdelningar med flest antal, varierar vid varje mätning. Varje centrum får ta del av
resultatet via processledare i omvårdnad. Utifrån resultatet diskuteras och beslutas hur varje enhet ska fortsätta att arbeta förebyggande bland annat i en handlingsplan. Kategorier för det allvarligaste såret * Vid kategorisering av en finns en ökning av kategori 1 och 2 sår under 2014. Kategori 3 och 4 är konstanta. En anledning till ökningen av kategori 1 och 2 sår, kan vara ett ökat antal deltagare under 2014, eftersom andelen personer med minskat. En idé som uppkommit under arbetet, vore att journalgranska alla kategori 4 sår. 2011 2012 2013 2014 Kategori 1 61 49 32 46 Kategori 2 34 38 40 48 Kategori 3 16 12 10 11 Kategori 4 9 10 9 9 * enbart det allvarligaste på varje patient redovisas i tabellen Lokalisation av Trycksåren är lokaliserade över sacrum/ryggslutet samt på hälar i årets mätning. Liknande lokalisation ses tidigare år. Pågående upphandling av nya sängar ger bättre förutsättning att minska en i sacrum. De nya sängarna är ledade på fler ställen, vilket kan minska skjuvningsrisken i sacrum. Riskbedömning och hudbedömning gjord inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus 2014 Riskbedömning 18 % Hudbedömning 45 % enbart patienter som legat längre än 24 timmar redovisas i tabellen, alla åldrar I förebyggande vård av framhålls vikten av en tidig riskbedömning och hudbedömning, då kan uppstå efter några timmars tryck. Resultatet ovan visar att 18 % har fått riskbedömning inom 24 timmar från inskrivning. Till viss del kan resultatet förklaras av att riskbedömningar utförs mest på patienter 70 år. Därför måste andelen patienter som får riskbedömning och hudbedömning tidigt under vårdtiden (inom 24 timmar från inskrivning) öka. Under 2014 har andel patienter över 70 år som fått riskbedömning och vid risk genomförd åtgärd följts av Hälso-och sjukvårdsnämnd i överenskommelser med vården. Resultatet följs i Senior alert.
Många av LiÖ:s slutenvårdsenheter har under de fyra senaste åren infört kvalitetsregistret Senior alert. Hittills under 2014 (jan-sep) har 4427 riskbedömningar genomförts, som visade att 1136 personer hade risk för. Under hela 2013 genomfördes 4984 riskbedömningar, vilket innebär att antalet riskbedömningar ökat under 2014. Varje centrum har en regional koordinator med uppgift att ta ut statistik och ordna lösenord till enheterna. Riskpatienter som får förebyggande madrasser Sammanlagt hade 60 % av alla patienter i risk en förebyggande madrass under vårdtiden (jämfört med 2013; 61 %). Användandet av förebyggande madrass varierar mellan avdelningarna, där många avdelningar enbart har förebyggande madrasser, medan andra avdelningar enbart har några få. I nuläget äger avdelningarna sina egna sängar och madrasser och arbete pågår med att överföra ägandeskapet till central enhet för att få kontroll över sängar och madrasser. Samtidigt pågår upphandling av nya sängar och madrasser pågår. Ansatsen i upphandlingen är att alla sängar får trycksavlastande madrasser. Riskpatienter som får lägesändringar i säng Sammanlagt hade 53 % av alla patienter i risk någon form av lägesändring, ofta med individuellt anpassade tidsintervaller (jämfört med 2011; 42 % och 2013; 54 %). De flesta avdelningar har egna utarbetade lägesändringsscheman och under 2014 har en alternativ form av lägesändringsschema provats i form av en vändskiva. De avdelningar som provade vändskivan, tycker att den fungerade ganska bra, men att den saknade historik eftersom den enbart visade senaste vändningen. Arbetet med att hitta en bra lösning fortsätter.
Aktiviteter utifrån mål 2014-2017 Inga patienter som ligger på sjukhus i Östergötland ska få Mål: Andel personer med ska minska till <10 % under 2015 Aktivitet Nuläge Ansvarig Uppföljning Slutenvårdsavdelningar (exklusive rättspsyk och barnavdelningar) deltar i punktprevalensmätning av (mars 2015) 82 % (2013) 93 % (2014) Vårdenhetschefer, samordnas av UPE PPM Resultat av punktprevalensmätning ska redovisas till centrum och enheterna Landstingsövergripande riktlinjer för samt lägesändringschema Upphandling av sängar och tryckavlastande madrasser Berörda enheter skriver handlingsplan med aktiviteter som förebygger Riskbedömningar (RAPS) och hudbedömningar inom 24 timmar på patienter över 70 år (Senior alert) Redovisas Nu finns lokala riktlinjer, PM och sydöstra sjukvårdsregionens vårdprogram för svårläkta sår, men ny riktlinje behövs Pågår Pågår 2014: 18 % (patienter i alla åldrar i PPM) Processledare i omvårdnad Processledare i omvårdnad Upphandlingscentrum Efter avslutad upphandling Vårdenhetschefer och berörda enheter Vårdenhetschefer och berörda enheter Redovisning till centrum och UPE Senior alert och PPM