Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 1

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 1 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Agneta Tjernström-Krooks, Emma Thornström

2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 ANTALET SYSSELSATTA MINSKAR UNDER 2010...3 ARBETSKRAFTEN ÖKAR...3 ARBETSLÖSHETEN ÖKAR YTTERLIGARE NÅGOT UNDER 2010...3 UTMANINGAR PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD...4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...5 MARKNADSUTVECKLING...5 LEDIGA PLATSER...6 KAPACITETSUTNYTTJANDE...7 REKRYTERINGSPROBLEM...8 VARSEL...9 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 10 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 10 JORD- OCH SKOGSBRUK... 11 INDUSTRI... 11 BYGGNADSVERKSAMHET... 12 PRIVAT TJÄNSTEPRODUKTION... 13 OFFENTLIG VERKSAMHET... 14 UTBILDNING OCH FORSKNING... 15 VÅRD OCH OMSORG... 15 OFFENTLIG FÖRVALTNING... 15 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 16 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 16 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM... 17 FÄRRE FÅR ERSÄTTNING FRÅN SJUK-/ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGAR... 17 ÖKNINGEN AV ARBETSKRAFTEN PLANAR UT UNDER 2010... 17 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER... 18 ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR... 19 FAKTA OM PROGNOSEN... 20 SYFTE... 20 URVAL... 20 METOD... 21 DEFINITIONER... 21 YRKESBAROMETERN... 22

SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 3 Arbetsmarknaden i Blekinge har genomgått en kraftig avmattning under 2008 och 2009. Antalet sysselsatta förväntas minska med cirka 2 800 personer i år. Utvecklingen stabiliseras under 2010, då minskningen beräknas uppgå till sammanlagt ca 550 personer. Sysselsättningsminskningarna väntas till största delen inom offentlig sektor med till viss del även inom privata näringslivet. Antalet sysselsatta minskar under 2010 Den kraftiga högkonjunkturen kulminerade under 2007. Sysselsättningen började falla under första halvåret 2008 och arbetslösheten började återigen stiga. Både efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom det privata näringslivet har varit på en hög nivå sedan sommaren 2006. I förra höstens undersökning uppgav 62 procent av länets företag att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, en siffra som under vårens undersökning fallit till 45 procent. Den ihållande låga efterfrågan har inneburit produktionsinskränkningar i form av såväl varsel som avslutade visstidsanställningar. Andelen företag som i höstens undersökning hade 10 procent eller mindre i outnyttjat produktionsutrymme uppgår nu till 55 procent. Detta beror främst på en minskning av antalet anställda. Trots driftsinskränkningarna hade 26 procent av de tillfrågade företagen i höstens undersökning ett outnyttjat produktionsutrymme som översteg 20 procent. När vart fjärde företag har ett ledigt produktionsutrymme som överstiger 20 procent krävs det en kraftig efterfrågeökning för att sysselsättningen i länet ska komma att öka under 2010. De kraftiga sysselsättningsminskningarna förväntas dock avta och stannar istället på en minskning med cirka 550 personer under 2010. Arbetskraften ökar Länets befolkning i åldrarna mellan 16 och 64 år ökade något under 2008 men bedöms minska i år och nästa år. Arbetskraftsutbudet påverkas i positiv riktning av att antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har ökat kraftigt sedan hösten 2008 och volymen fortsätter att öka under 2009 och 2010. Arbetskraftsutbudet i Blekinge bedöms öka med cirka 1 000 personer under 2009, för att därefter endast öka marginellt under 2010. Arbetslösheten ökar ytterligare något under 2010 Antalet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd ökar med cirka 3 800 personer i Blekinge län under 2009 som ett resultat av den vikande konjunkturen. Ökningstakten väntas avta kraftigt och resulterar i en marginell ökning under 2010 som omfattar cirka 700 personer. Antalet bristyrken på arbetsmarknaden har minskat kraftigt det senaste året, inte minst inom bygg- och tillverkningsindustrin. Det är en naturlig följd av den minskade efterfrågan. Inom traditionellt manligt dominerade sektorer som tillverkningsindustrin minskar sysselsättningen. Men även inom den traditionellt kvinnligt dominerade offentliga tjänstesektorn minskar sysselsättningen under perioden. Detta leder till en ökad arbetslöshet såväl bland kvinnor som bland män. En fortsatt hög

4 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län arbetslöshet kvarstår för funktionshindrade, ungdomar och utrikes födda. De stora ungdomskullar som avslutar sin gymnasieutbildning under våren 2009 och 2010 bedömer Arbetsförmedlingen får stora problem att komma ut på arbetsmarknaden under rådande konjunkturläge. Det innebär en stor risk för en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet. Tabell 1 Uppskattad förändring inom arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa samt program med aktivitetsstöd. Fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal ett år tillbaka. Arbetskraften, sysselsatta samt arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2009 kv 4 1 000-2 800 3 800 2010 kv 4 150-550 700 Källa: Arbetsförmedlingen Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men både framåtriktade indikatorer som faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet 2009. Därefter dvs. under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och 2009. Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNP-tillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Utmaningar på länets arbetsmarknad Avmattning på arbetsmarknaden leder till fler arbetslösa och längre tider i arbetslöshet Trots lägre efterfrågan är tillgången på arbetskraft fortsatt begränsad i vissa delar av länet och inom vissa yrken. Näringslivet är industridominerat i väster och därför sårbart när konkurrensen från utlandet ökar och företagen rationaliserar På många håll i länet är infrastruktur och kommunikationer bristfälliga. Det leder till att företagens transporter blir ineffektiva och kostsamma, samtidigt som arbetskraftens rörlighet begränsas På grund av omstrukturering och konkurrens från omvärlden försvinner vissa arbetstillfällen där det räcker med en kortare grundutbildning. Många av de nya arbetstillfällena kräver god och teoretisk tillämpad utbildning. Länets arbetssökande har en lägre utbildningsnivå än riket som helhet. Det är därför viktigt att grundkompetensen hos de arbetssökande höjs Befolkningen blir allt äldre, svårigheter att få unga att stanna kvar i länet

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Marknadsutveckling Hos intervjuade företag inom det privata näringslivet ser marknadsutvecklingen ut att bottna det kommande året. Optimismen har stärkts jämfört med samma undersökning i våras. För en del har efterfrågan på varor och tjänster under det senaste halvåret börjat öka något, om än från en låg nivå. I den undersökning som gjordes under våren gav företagen en dyster bild av marknadsutvecklingen. Andelen företag som hade upplevt en minskande marknad de senaste sex månaderna var då betydligt större än andelen som haft en fortsatt god utveckling. Nettotalet, andelen företag som tror på en ökande marknadsutveckling minus de som tror på en minskande, var kraftigt negativt med minus 37 procent. I höstens undersökning har andelen företag som upplevt en minskande marknad sjunkit från 51 procent i våras till 29 procent och andelen som sett en ökad efterfrågan har samtidigt ökat något från 15 till 24 procent. Nettotalet blir dock fortfarande svagt negativt med 5 procent (se tabell 2). Utvecklingen har gått något långsammare än vad företagen förväntade sig under våren. Företagen tror inte på någon snabb förbättring i efterfrågan på sina varor och tjänster. Av genomförda intervjuer uppger 35 procent att de väntar sig en positiv marknadsutveckling på sex månaders sikt. Bedömningarna för tidsperspektivet sex till 12 månader framåt är mer osäkra då företagens planeringshorisont kortats, men de är tydligt optimistiska. De visar på en tro hos företagen att marknaden ska fortsätta förbättras. Andelen som förväntar sig en ökande efterfrågan stiger under denna tidshorisont till 50 procent. Det gör att nettotalet på ett års sikt är uppe på liknande nivåer som innan konjunkturen vände med 42 procent. Inom den offentliga sektorn talar man vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så berör efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. I höstens undersökning uppger 35 procent av arbetsgivarna inom offentlig sektor att tjänsteproduktionen har minskat de senaste sex månaderna. Det är en ökning jämfört med vårens resultat då andelen var 24 procent. Minskningen har framförallt skett inom utbildning, grundskola och gymnasieskola, men även inom landstingets och kommunernas verksamhet som inte är direkt kopplad till vård eller utbildning. Bedömningarna för de kommande sex månaderna och nästkommande halvår tyder på fortsatt minskning. Minskningen kommer främst inom barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Även tjänsteproduktion inom landstingets vård och omsorg minskar något.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län Tabell 2 Visar hur företagen inom det privata näringslivet bedömer efterfrågan på deras varor och tjänster Bedömning av marknadsutveckling inom privata näringslivet - Nettotal Senaste 6 månader Kommande 6 månader 6 till 12 månader framöver Näringsgren Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Byggverksamhet 15-15 10-35 15-10 -25 5 30 Finansiell verksamhet, företagstjänster 27-19 12 30 31 19 39 28 50 Handel o kommunikationer -2-24 -11 5-3 26 4-2 42 Verkstadsindustri 0-67 -32-24 -22 14-14 7 48 övrig industri, utv av mineral o energiprod -14-56 -7 5-22 38 9 0 50 Jordbr, skogsbr o fiske 0-67 50 0-17 25 0-17 50 Personl och kulturella tjänster, renhållning 14-70 0-21 -10 0-7 30 11 Utbildning, forskning 100 0 0 100 100 100 100 100 100 Vård och omsorg 25-50 -50 25 0 100-25 0 50 Totalt 7-37 -5-1 -1 19 4 7 42 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40 % av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10 % att den har minskat (50 % uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bl.a. i diagram. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med arbetsställen med +2 anställda Lediga platser Den nedgång som sker i den svenska ekonomin ger tydliga avtryck i efterfrågan på arbetskraft. Under året har detta bland annat kunnat ses som ett genomslag i antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen. Minskningen av anmälda lediga platser har fortsatt även under innevarande år. Under perioden januari oktober 2009 har 5 288 platser anmälts till Arbetsförmedlingen i Blekinge län. Det innebär en minskning med 1 785 platser, motsvarande 25 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Arbetsförmedlingen bedömer att tillströmningen av lediga jobb kommer att fortsätta att vara lägre än tidigare under det kommande året. Detta på grund av ett minskat behov av arbetskraft tillsammans med att det blir lättare för dem som anställer att hitta kompetent arbetskraft utan att annonsera. En uppdelning av platsutvecklingen i näringsgrenar visar att nedgången berör flera branscher i länet. De kraftigaste minskningarna av lediga jobb återfinns inom verkstadsindustri, tillverkningsindustri, finans och uppdragsverksamhet samt inom vården. Även handel visar ett minskat antal lediga platser. Inom byggverksamheten har däremot inflödet av lediga platser till Arbetsförmedlingarna i länet ökat under denna period jämfört med ett år tidigare.

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 7 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1992 till oktober 2009, Blekinge län. Säsongs- och trendrensade värden. Nyanmälda lediga platser i Blekinge län januari 1992 - oktober 2009 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Med mer än 10 dagars varaktighet. Säsongrensad och trendad serie. Källa:Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppgav 55 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket kan jämföras med 45 procent i vårens undersökning. Andelen företag med mycket små marginaler har alltså ökat, vilket till betydligt större del beror på driftsinskränkningar i form av varsel och avslutade visstidsanställningar, än på efterfrågeökningar. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 20 procent eller mer ligger dock i stort sett oförändrat på 28 procent i höstens undersökning jämfört med 27 procent i våras. Trots minskningen av antalet anställda uppger sig fortfarande mer än en fjärdedel av företagen ha över 20 procent outnyttjad produktionskapacitet. En fjärdedel av företagen i höstens undersökning uppger sig alltså kunna klara en 20-procentig efterfrågeökning utan att behöva nyrekrytera. För att sysselsättningsökningar ska bli möjliga under 2010 krävs därför en snabb och kraftig efterfrågeökning, en utveckling som Arbetsförmedlingen inte bedömer som sannolik. De efterfrågeökningar som blir aktuella under 2010 kan innebära ett ökat kapacitetsutnyttjande. Arbetsgivarna uppger dock att man till stor del kommer att kunna klara detta med hjälp av tillgänglig personal.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län Tabell 3 Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn. Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Näringsgren 0 procent 1-5 procent 6-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Byggverksamhet 40% 30% 10% 5% 10% 5% Finansiell verksamhet, företagstjänster 15% 11% 19% 37% 11% 7% Handel o kommunikationer 19% 4% 19% 19% 23% 17% Industri 25% 11% 31% 8% 11% 14% Jordbr, skogsbr o fiske 33% 33% 0% 33% 0% 0% Personl och kulturella tjänster, renhållning 33% 11% 0% 22% 11% 22% Utbildning, forskning 0% 0% 100% 0% 0% 0% Vård och omsorg 0% 50% 0% 50% 0% 0% Totalt 23% 12% 19% 19% 15% 13% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 I höstens undersökning finns det högsta kapacitetsutnyttjandet i byggbranschen. Där kunde 80 procent av företagen inte öka produktionen med mer än 10 procent innan nyrekryteringar blev aktuella. I höstens undersökning hade 28 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som överstiger 20 procent av den totala produktionskapaciteten. Störst kapacitetsöverskott fanns hos privata tjänster. Främst inom handel och transport där 40 procent av handelsföretagen och 43 procent av transportföretagen uppgav sig ha mer än 20 procent i outnyttjad produktionskapacitet. Mot bakgrund av den kraftigt dämpade efterfrågan i denna sektor är risken för fortsatta sysselsättningsminskningar under 2010 relativt hög. Rekryteringsproblem I takt med att arbetsgivarnas rekryteringsbehov minskat har även bristen på personal fortsatt att minska. I vårens undersökning uppgav 16 procent av arbetsgivarna att de har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en minskning med 12 procentenheter i jämförelse med hösten 2008. I den undersökning som gjorts under hösten har denna andel minskat ytterligare och är nu nere på 10 procent. Även den dolda bristen på arbetskraft har minskat ytterligare i höstens undersökning och är nu nere på sex procent. Minskningar av bristsituationen har skett inom branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster, verkstadsindustri och övrig tillverkningsindustri. Inom jordbruk och skogsbruk och personliga tjänster har däremot bristerna på arbetskraft ökat något jämfört med vårens resultat. I och med den fortsatt svaga konjunkturen väntas bristerna fortsätta ligga på relativt låga nivåer under en tid framöver. Men oro finns inom flera branscher att bristsituationerna kan öka snabbt när konjunkturen vänder. I dagsläget är dock bristerna begränsade till vissa specialistyrken. Bland de yrken där arbetsgivare uppgett att det varit fortsatt svårt att hitta rätt kompetens finns systemerare och programmerare, montörer inom el- och teleutrustning, målare och erfarna installationselektriker Inom offentligt finansierad verksamhet uppger 27 procent att det råder brist på arbetskraft, att jämföra med 36 procent vid den undersökning som gjordes ett halvår tidigare. Läkare och specialistsjuksköterskor är yrken där arbetsgivare uppgett att det varit svårt att rekrytera.

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 9 Tabell 4: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Hösten Våren 2009 Hösten Näringsgren (Sni 2002) 2008 2009 Byggverksamhet 45% 30% 14% Finansiell verksamhet, företagstjänster 36% 19% 19% Handel och kommunikationer 23% 7% 2% Verkstadsindustri 31% 22% 9% Övrig industri och energiproduktion 18% 17% 7% Jordbruk, skogsbruk och fiske 0% 33% 50% Personliga och kulturella tjänster, renhållning 21% 10% 22% Utbildning, forskning 100% 0% 0% Vård och omsorg 0% 0% 0% Totalt 28% 16% 10% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Tabell 5: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Verksamhetsområde 2009 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Offentlig administration 63% 38% 13% Utbildning och forskning 50% 33% 23% Vård och omsorg 57% 43% 50% Summa 54% 36% 26% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Varsel Under 2007 steg sysselsättningen i Blekinge kraftigt vilket till stor del beror på länets tillverkningsindustri, vilken var den bransch som ledde sysselsättningsökningarna. Den kraftiga efterfrågeminskning som inträffat i den svenska ekonomin sedan sommaren 2008 drabbade därför Blekinge särskilt hårt. Varselutvecklingen under hösten 2008 och innevarande år ger en tydlig bild av detta. Under 2007 varslades sammanlagt 498 personer om uppsägning i länet. Under 2008 berördes 2 437 länsbor av varsel, vilket nästan innebär en femdubbling av varseltalen på bara ett år. Under 2009 fram till oktober har drygt 2000 personer varslats i länet. Takten på varselutvecklingen har minskat jämfört med föregående höst men ligger fortsatt på högre nivåer än tidigare. Under perioden september 2008 till april 2009 varslades 3 002 personer i Blekinge. Av dessa blev 62 procent uppsagda enligt de uppgifter som inkommit till Arbetsförmedlingen sex månader senare. Andelen uppsagda motsvarar 2,6 procent av de sysselsatta i länet. 28 procent av de som berördes av varsel var arbetslösa sex månader efter att varslet lagts.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län Figur 1 Antal personer berörda av varsel i Blekinge län från 1992 och framåt Totalt antal personer berörda av varsel om uppsägning i Blekinge län januari 1992 - oktober 2009 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 1993 och 2007 ökat från 61 300 till 68 850 personer, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2007, men data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2008 och 2009 indikerar att sysselsättningen fortsatt att öka under 2007, men att ökningen avstannade under första delen av 2008 och därefter har minskat. Under andra halvåret 2008 och början av 2009 har denna minskning varit kraftig. Sysselsättningen kommer att fortsätta minska under 2009 som ett resultat av finanskrisen och en sammanfallande lågkonjunktur. Minskningen uppskattas till omkring 2 800 personer till fjärde kvartalet 2009 jämfört med samma period ett år tidigare. Under 2010 förväntas en fortsatt svag minskning med omkring 550 personer. Bakgrunden är en långsamt vändande marknad med kvarvarande relativt stora marginaler gällande kapacitetsutnyttjandet hos företagen i privata näringslivet. Tillsammans med ett förväntat fortsatt ansträngt ekonomiskt läge inom länets offentliga sektor bidrar det till en minskande sysselsättning. Näringsgrenar och yrken Andelen sysselsatta i de olika näringsgrenarna har förändrats. Trots den starka marknadsutvecklingen i industri- och byggsektorn så har andelen sysselsatta i dessa branscher ändå minskat under de senaste åren i förhållande till tjänstesektorn. Sysselsättningsutvecklingen under högkonjunkturen har alltså varit ännu starkare i privata tjänstesektorn än i byggbranschen och industrin. Tjänstesektorn sysselsätter fler, men är ändå starkt beroende av industrisektorn, som är ekonomiskt dominerande bland annat på grund av sin omfattande export.

Jord- och skogsbruk Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 11 Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning med mera. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen varit oförändrad under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen ligga kvar på dagens nivåer eller öka marginellt. Av de företag som ingått i undersökningen inom jord- och skogsbranschen tror tre fjärdedelar på en oförändrad efterfrågan närmaste sex månaderna, 25 procent tror att efterfrågan kommer att öka. Bilden idag är något mer optimistisk än under våren. Antalet yrkesfiskare har de senaste åren minskat stadigt både i Blekinge och övriga landet. En av orsakerna till minskningen tros vara en hög medelålder och svårigheter med nyrekryteringar. Fortfarande finns det en ovisshet om den framtida utvecklingen inom fisket och fiskeripolitiken. Näringen fortsätter att vara beroende av politiska beslut. Till branschen jord, skog och fiske hör även pälsnäringen. Blekinge är det län som har flest antal företagare inom denna näring. Branschen har, efter många år av debatt om förbud, kunnat återhämta sig och ser nu positivt på framtiden. Medelåldern är dock hög och det finns svårigheter att ersättningsrekrytera till branschen. Prognos: Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk beräknas bli oförändrat till utgången av 2010. Industri Industrin utgör en stor del av Blekinge läns arbetsmarknad. Inom tillverkningsindustrin brukar verkstadsindustrin särredovisas. Inom den ligger bland annat fordonsindustrin som har drabbats mycket kraftigt under lågkonjunkturen. Konjunkturnedgången sedan hösten 2008 har haft en kraftig påverkan på branschen. Känslighet för den globala konjunkturen, exportberoende och finansiell oro har lett till att efterfrågan har minskat kraftigt. Resultatet har varit en stadig utveckling där inhyrd personal minskat, tidsbegränsade anställningar inte blivit förlängda samt varsel hos flera arbetsgivare. Branschen har under året fram till och med oktober varslat 868 personer om uppsägning, vilket motsvarar 43 procent av samtliga berörda av de varsel som anmälts till Arbetsförmedlingen under perioden. Av dessa varsel står verkstadsindustrin med transportmedelstillverkningen i sin tur för drygt 80 procent. Antalet sysselsatta i branschen har minskat mycket kraftigt, minskningarna har skett både inom tillverknings- och verkstadsindustrin. Under de senaste sex månaderna har 39 procent av tillfrågade företag upplevt att efterfrågan har fortsatt att minska och för 17 procent har marknaden utvecklats positivt med en ökande efterfrågan. Under det närmaste halvåret väntar sig endast elva procent att marknaden ska fortsätta försämras. Hälften av tillfrågade företag tror att marknaden förblir oförändrad och andelen som tror på en positiv utveckling ökar till 34 procent. Förändringarna i förväntningar sker från en mycket låg nivå, men tyder ändå på förhoppningar och tro på att branschen ska bottna. Nyanställningar förväntas dock dröja. Bristsituationerna är mindre allvarliga än tidigare, och inom många av de yrken som varit svåra att rekrytera till tidigare finns nu god tillgång på arbetskraft. Verkstadsindustrin är den bransch som tydligast sett konsekvenser av konjunkturnedgången sedan hösten 2008. Under de senaste sex

12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län månaderna uppger så många som 41 procent av tillfrågade företag att efterfrågan på varor och tjänster har minskat. Det är emellertid en betydligt lägre andel än 78 procent som uppmättes under våren. Företagens bedömning av utvecklingen de kommande sex månaderna är också mer optimistiska i höstens intervjuer. I de intervjuer som gjordes i våras uppgav endast elva procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket var historiskt låga nivåer i undersökningen. En tredjedel trodde att efterfrågan skulle fortsätta minska. Bedömningarna för det kommande halvåret i höstens intervjuer visar att andelen som tror att efterfrågan ska öka har stigit till 32 procent samt att andelen som tror på en minskad efterfrågan sjunkit till tio procent. Resultaten kan tolkas som att branschen är på väg att bottna under det kommande året. Marknaden idag ligger dock på en betydligt lägre nivå där fortsatta minskningar i många fall skulle innebära en omöjlighet för företagen att fortsätta bedriva sin verksamhet. Rekryteringsproblemen i branschen är mycket små, nio procent av tillfrågade företag har upplevt brist vid rekryteringar. Prognos: På ett års sikt väntas utvecklingen i branschen bli mer stabil. En svag fortsatt minskning av antalet anställda väntas under året då det kommer ta tid innan konjunkturen vänder och det finns ett fortsatt kapacitetsöverskott i branschen. Byggnadsverksamhet Byggbranschen har haft en mycket stark efterfrågan de senaste åren men under förra hösten vände trenden. Finanskrisen drabbade byggbranschen hårt och bostadsbyggandet minskade kraftigt när bankernas stramare kreditgivning innebar ökade svårigheter för kunderna att få lån. Det permanentade ROT-avdraget under 2009 har dock inneburit en ökad efterfrågan på reparationsarbeten. Det gynnar främst de mindre byggföretagen. De större företagen i branschen får dock en fortsatt låg efterfrågan beroende på det minskade husbyggandet. Bland företagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning finns dock en ökad optimism i branschen. 18 procent av byggföretagen i länet uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat under de senaste 6 månaderna, medan 27 procent har upplevt ökad efterfrågan. Detta kan jämföras med vårens undersökning, då 33 procent av företagen hade haft en minskad efterfrågan och 19 procent upplevt ökad efterfrågan. Fortfarande finns pågående byggprojekt på flera håll i länet, men det finns en fortsatt försiktighet när det gäller nyanställningar. Problemet med lärlingsplatser har tilltagit, främst bland elektriker och många ungdomar har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Byggföretagens bedömning om den framtida efterfrågeutvecklingen är också mer optimistisk än i våras. I vårens undersökning trodde 38 procent av byggföretagen att efterfrågan skulle öka på ett års sikt, medan motsvarande andel i höstens undersökning uppgick till 48 procent. Den låga efterfrågan har också till följd att arbetskraftsbristen minskat betydligt i branschen. I vårens undersökning uppgav 33 procent av företagen att de upplevt arbetskraftsbrist, medan endast 14 procent upplevde någon arbetskraftsbrist i höstens undersökning. Problemet med lärlingsplatser har tilltagit, främst bland elektriker och många ungdomar har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Prognos: Antalet sysselsatta har minskat avsevärt under det senaste året och nedgången fortsätter i år men en viss sysselsättningsuppgång kan komma redan i slutet av 2010.

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 13 Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom branschen har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens högkonjunktur, inte minst för att utvecklingen inom branschen är starkt kopplad till efterfrågan inom industrin och bygg. När marknadsutvecklingen är stark inom bygg- och industrisektorn koncentrerar man sina resurser till själva produktionen/kärnverksamheten och köper externa tjänster. På samma sätt påverkas nu branschen av den kraftigt dämpade efterfrågan inom tillverkningsindustrin och sysselsättningen fortsätter att minska under prognosperioden, om än marginellt. Nedgången i konjunkturen har påverkat handeln i hela länet i takt med hushållens minskade konsumtion, men en efterfrågeökning noterades i somras. Handeln gynnades då av den svaga valutan och sommarhalvåret innebar en ökad efterfrågan, när utländska turister kom till länet samtidigt som fler svenskar semestrade och handlade hemma. Denna säsongseffekt har avtagit och handeln upplever sammantaget en fortsatt låg efterfrågan. I vårens undersökning uppgav 85 procent av företagen att efterfrågan varit oförändrat låg eller minskande under de senaste 6 månaderna, medan motsvarande uppgift från höstens undersökning är 70 procent. 30 procent av företagen i branschen hade alltså upplevt en efterfrågeökning under de senaste 6 månaderna. Hur stor del av denna som beror på valutaeffekten är svårt att avgöra. Livsmedelshandeln tror på en god tillväxt medan sällanköpsvaru- och partihandel ser en oförändrat låg efterfrågan. För partihandeln och handeln med motorfordon och drivmedel har efterfrågan ökat något men från en låg nivå. Detta bedöms huvudsakligen bero på den rekordlåga räntan. Vid en sysselsättningsminskning är det de timanställda som drabbas först. Ett stort antal tillsvidareanställda personer har även varslats om uppsägning den senaste tiden och allt tyder på att fler varsel kommer att läggas. Prognos: Sysselsättningen inom handeln har minskat och bedöms vara oförändrad under 2010. Kopplingar till industri och handel gör att en klar majoritet av de tillfrågade transportföretagen har upplevt en minskad efterfrågan under det senaste halvåret. I dagsläget har många företag inom branschen en fortsatt svår situation. För det kommande halvåret och även på ett års sikt ser tron på framtiden ljusare ut även om bedömningarna är fortsatt försiktiga. Antalet anställda har minskat under året som varit och branschen har under året stått för tolv procent av de varsel som anmälts till Arbetsförmedlingen. Under det kommande året väntas antalet anställda att stabiliseras och mot slutet av året vara oförändrat. Arbetsgivarna inom branschen har relativt små problem att rekrytera. Inför framtiden finns dock en fortsatt oro inför den kommande generationsväxlingen som kan bli ett problem inom transportnäringen i något högre grad än i andra branscher. Prognos: Sysselsättningen inom transport- och kommunikationsbranschen förväntas vara oförändrad under prognosperioden. Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat kraftigt de senaste fem åren. IT-konsultbranschen och bemanningsföretagen är de verksamheter som främst gynnats av att industrin köper externa tjänster, vilket också innebär att dessa

14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län verksamheter är särskilt känsliga för efterfrågeminskningar i industrin. När många företag i tillverkningsindustrin upplevt en kraftigt dämpad efterfrågan under det senaste året innebär detta också att uppdragsverksamheternas tjänster efterfrågas i betydligt mindre utsträckning än under högkonjunkturen 2007. Efter flera år av tillväxt kan en klar avmattning i efterfrågan på tjänster från uppdragsverksamheten noteras, mycket beroende av den svaga efterfrågan i industrin och byggsektorn. Samtidigt som arbetskraftsbehovet minskar ökar kompetenskraven successivt framför allt i IT-branschen. Ofta efterfrågar arbetsgivaren multikompetenser. Utvecklingen i uppdragsverksamheterna beror dock i stor utsträckning på vilka kunder företagen har. Tjänsteföretag som uteslutande haft uppdrag i verkstadsindustrin kommer att drabbas av efterfrågeminskning i betydligt större utsträckning än de vars kunder finns i mindre konjunkturkänslig verksamhet. Flera IT-företag uppger sig fortfarande ha en god eller mycket god efterfrågan och här råder fortfarande brist på enskilda nyckelkompetenser. Satsningar genomförs för att behålla den kompetens inom bland annat IT-företagen behöver i länet. Callcenterverksamheten är en bransch med hög personalomsättning och låg medelålder, vilket gör att branschen har en ständig efterfrågan, men heller inga egentliga rekryteringsproblem. Prognos: Sysselsättningen inom branschen förväntas förbli oförändrad till slutet av 2010. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Högkonjunkturen ledde till en ökning av efterfrågan på dessa typer av tjänster, framförallt inom konferensverksamheten. Den delen av branschen är extra konjunkturkänslig och har påverkats kraftigt av nedgången. Besöksnäringen har under sommaren gynnats av den svaga svenska valutan. När svenska varor och tjänster blir billigare lockas utländska turister hit samtidigt som den relativt sett dyra Euron innebär att svenskar turistar hemma i större utsträckning. Under vinterhalvåret drabbas dock branschen återigen av minskad efterfrågan på affärsresande och konferensverksamhet. På orter som varit mycket beroende av transportmedelsindustrin, har industrins nedgång haft betydande negativ effekt på restaurangnäringen. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv vilket bidrar till rekryteringsproblem. Prognos: Sysselsättningen förväntas förbli oförändrat låg under prognosperioden i och med att hushållens disponibla inkomst minskar samt på grund av företagens ökande besparingskrav. Offentlig verksamhet De kommunala budgetarna minskar genom att skatteinkomsterna stadigt minskar. Antalet arbetade timmar sjunker kraftigt under de närmaste åren och kostnaderna ökar påtagligt på grund av ökad arbetslöshet. Det sker genom stigande kostnader för försörjningsstöd och ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de som blir utan arbete. I Blekinge län har utbetalningarna av ekonomiskt bistånd ökat med 29 procent under de tre första kvartalen i år. Det är en större ökning i länet än i riket där den var 23 procent. Kommunerna aviserar övertalighet av personal i förhållande till budget. Den största övertaligheten noteras inom grundskolan, gymnasieskolan och inom vård- och omsorgsverksamhet. Under det

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 15 kommande året kommer antalet personalavgångar inom den offentligt finansierade verksamheten att överstiga antalet rekryteringar. Utbildning och forskning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat i länet under det senaste året. Även inför nästkommande år väntas en minskning av antalet sysselsatta i länet. Inom förskolorna skiljer sig utvecklingen mellan kommunerna i länet. Många har ett ökande elevunderlag. Fler kommuner planerar att minska antalet anställda något medan andra planerar en svag ökning. Totalt på ett års sikt förväntas antalet anställda öka något. Inom grundskolan minskar däremot antalet elever och antalet anställda minskar under det kommande året. Även inom gymnasieskolan är minskningar av personal att vänta de kommande åren. Det kommande året planerar arbetsgivarna främst för rekryteringar av förskollärare och grundskollärare. Prognos: Sysselsättningen förväntas minska under prognosperioden. Vård och omsorg Arbetsgivarna inom vård och omsorg är till största delen offentliga såsom kommuner och landsting. Men antalet privata vårdgivare ökar. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, tandläkare, socialsekreterare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat i länet. Minskningar av personal har skett både inom kommunal vård och omsorg samt inom landstingets verksamhet. Denna utveckling förväntas fortsätta under 2010. Minskade skatteintäkter gör att de ekonomiska ramarna är fortsatt begränsade. En viss lättnad väntas det kommande året tack vare det ekonomiska bidraget från staten till kommuner och landsting. Under 2011 och 2012 väntas dock läget bli fortsatt tufft vilket gör att verksamheten måste fortsätta spara och bli mer effektiv. Många kommuner har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt. Liksom i våras finns emellertid en övertalighet i flera kommuner i länet och antalet anställda väntas minska. Under det kommande året planeras rekryteringar främst av läkare, undersköterskor. Läkare samt till viss del även tandläkare upplever arbetsgivaren är svårrekryterade till länet. Prognos: Sysselsättningen förväntas minska under prognosperioden. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan, men även kommunal verksamhet och viss verksamhet inom landstinget. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat inom den offentliga förvaltningen. Svaga minskningar har skett inom den kommunala verksamheten och även inom flera andra myndigheter. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen fortsätta minska något hos många arbetsgivare. Inom Försvarsmakten förväntas en viss minskning av

16 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län antalet anställda. Inom Polisen väntas däremot en ökning av antalet anställda. Prognos: Sysselsättningen förväntas minska marginellt under prognosperioden. Tabell 6 Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Bransch/näring Industri, jord och skog Bygg- och anläggningsverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang, personliga tjänster Förväntad utveckling till årsskiftet 2010/2011 Finans- och uppdragsverksamhet Utbildning Vård och omsorg Offentlig förvaltning Summa Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Hur arbetskraften kommer att utvecklas de kommande två åren är ovanligt svårbedömt eftersom konjunktur och strukturella förändringar verkar i olika riktning. Sysselsättningen åren 2009 och 2010 bedöms minska mer än arbetskraftsutbudet, vilket medför att arbetslösheten ökar. Fjärde kvartalet 2008 var i genomsnitt 5 300 personer arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd. Motsvarande kvartal 2009 väntas drygt 9 100 personer i Blekinge län vara arbetslösa eller delta i program. Detta innebär en ökning med 72 procent. Under fjärde kvartalet 2010 bedöms antalet arbetslösa och i program öka med ytterligare 700 personer och uppgå till ca 9 800. Arbetslösheten som andel av befolkningen i åldrarna 16 64 år förväntas uppgå till 6,1 procent och medräknat arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgår andelen till 10,4 procent. Befolkningsutveckling Ramarna för arbetskraftens utveckling är utvecklingen av befolkningen i arbetsaktiv ålder. Under år 2008 ökade befolkningen i Blekinge län med knappt 360 personer till 152 260 personer vid årsskiftet 2008/2009. Den arbetsaktiva befolkningen i åldrarna 16-64 år minskade dock med 80 personer under samma period och är nu drygt 94 630 personer. Karlskrona är den enda kommun i länet som haft en ökning av befolkningen i intervallet 16-64 år med knappt 200 personer. I Sölvesborgs och

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 17 Olofströms kommun är antalet oförändrat, och i Ronneby och Karlshamns kommun har den arbetsaktiva befolkningen minskat med omkring 130 personer. Under det kommande året har länet en allt större andel i befolkningen som går i pension, samtidigt som tillskottet från de ungdomar som träder in på arbetsmarknaden inte är lika stort. Nytillträdande på arbetsmarknaden består till stor del av personer i grupperna ungdomar och invandrare, hos vilka deltagandet i arbetskraften är mindre än hos genomsnittliga befolkningen. Under 2009 och 2010 bedöms befolkningens effekt på de arbetsaktiva åldrarna 16-64 år bli negativ vilket bidrar till en minskning av arbetskraften. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade höstterminen 2008 jämfört med förra året, och bedöms ha öka ytterligare höstterminen 2009. I Blekinge län var antalet nyfödda högst år 1990 vilket innebär att antalet sökande till högre utbildning bör fortsätta att öka ännu några år. Denna effekt förstärks för närvarande av att personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett bra alternativ till arbetslöshet. Antalet studerande vid den kommunala vuxenutbildningen har minskat under senare år och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Vår bedömning är att antalet kommer att öka under både 2009 och 2010 jämfört med tidigare antaganden till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Detta innebär att antalet personer i arbetskraften minskar men att arbetslösheten samtidigt hålls nere. Vi utgår också ifrån att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer att öka under 2009 och 2010 jämfört med åren innan. Mest efterfrågade program bland arbetssökande är arbetsmarknadsutbildning som innebär en kompetenshöjning och praktikplatser som ger den arbetssökande chansen att visa sina färdigheter på en arbetsplats. Färre får ersättning från sjuk- /arbetsskadeförsäkringar Ohälsotalet 1 i Blekinge ligger på en högre nivå än riket men har minskat stadigt under de senaste åren. I juli 2008 var ohälsotalet 39,9 och i samma månad 2009 hade det minskat till 37,4. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid i Blekinge län minskade under förra året. I december 2008 uppgick antalet till 6 430. Det var omkring 180 personer färre än året innan, vilket har gett ett tillskott till arbetskraften i länet. Fram till oktober 2009 hade antalet personer minskat ytterligare med knappt 400 personer och var då 6 037 personer. Under 2010 väntas även förändrade regelverk hos Försäkringskassan ge ett ytterligare tillskott till arbetskraften då fler personer inte får sjukersättning och därmed kommer att räknas till arbetskraften. Ökningen av arbetskraften planar ut under 2010 Med det underlag som för närvarande finns att tillgå enligt ovan är vår bedömning att antalet personer i arbetskraften endast ökar marginellt under 2010. 1 Ohälsotalet mäts som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten låg på en relativt låg nivå under hela 2007 och en bit in i 2008. Vid fjärde kvartalet 2008 började den att öka och har sedan ökat i allt snabbare takt. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att fortsätta öka under sista kvartalet 2009 och även under 2010 men i en betydligt lugnare takt. Antalet personer i aktivitetsstöd har ökat kraftigt i länet fram till tredje kvartalet 2009 och bedöms öka ytterligare under både 2009 och 2010. Däremot förväntas utvecklingen av antalet personer i arbete med stöd vara relativt oförändrad. Möjligen sker en viss minskning under prognosperioden kopplad till en fortsatt låg efterfrågan på arbetskraft under det kommande året. Tabell 7 Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd. Utfall 2007 och 2008, prognos för 2009 och 2010 Arbetslösa, i program med aktivitesstöd och i arbete med stöd Skattning av antalet arbetslösa, antalet i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2007 kv 1 3681 1301 2615 2007 kv 2 2787 1131 2472 2007 kv 3 2881 956 2352 2007 kv 4 2745 1204 2302 2008 kv 1 2882-22% 1385 6% 2209-16% 2008 kv 2 2301-17% 1586 40% 1961-21% 2008 kv3 2817-2% 1518 59% 1840-22% 2008 kv 4 3299 20% 1974 64% 1689-27% 2009 kv 1 4129 43% 2555 85% 1623-27% 2009 kv 2 4123 79% 3000 89% 1611-18% 2009 kv 3 4 910 74% 2 936 93% 1599-13% Prognos 2009 kv 4 5 450 65% 3 600 82% 1 600-5% 2010 kv 1 6050 47% 3 700 45% 1 600-1% 2010 kv 2 5650 37% 3 850 28% 1 600-1% 2010 kv 3 5750 17% 3 850 31% 1 600 0% 2010 kv 4 5700 5% 4 050 13% 1 600 0%

Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 19 Tabell 8 Visar andelen personer som är arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper tredje kvartalet 2009 jämfört med tredje kvartalet 2008 Arbetslöshetens struktur Andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, tredje kvartalet 2009, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i resp län eller resp. grupp. Andel resp grupp av samtliga arbetslösa+program med aktivitetsstöd i resp län' Länet i fjol Länet i år Riket i år Kvinnor 46,9 41,7 43,9 Män 53,1 58,3 56,1 Ungdomar - 24 år 27,5 27,7 24,2 Äldre 55-64 år 17,1 14,3 13,9 Funktionshindrade 14,2 10,6 13,8 Utlandsfödda 22,0 21,5 28,7 Andel resp grupp av utlandsfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Utlandsfödda, grundskola 35,4 33,5 34,6 Utlandsfödda, gymnasium 37,7 38,3 37,9 Utlandsfödda, högskola 26,9 28,2 27,5 Andel resp grupp av svenskfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Svenskfödda, grundskola 27,2 23,3 21,3 Svenskfödda, gymnasium 54,5 57,4 56,4 Svenskfödda, högskola 18,3 19,4 22,3 Andel resp grupp av totalt arbetslösa för resp grupp' Långtidsarbetslösa -24 år (100 dagar), andel av totalt arbetslösa -24 år. 5,3 5,8 11,9 Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män. 21,5 28,0 28,2 Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor. 21,9 25,9 24,6 Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda. 29,3 34,5 33,4 Långtidsarbetslösa funktionshinder, andel av totalt arbetslösa funktionshinder. 35,5 45,7 40,2 Långtidsarbetslösa 16-64 år, andel av totala arbetslösheten. 21,7 27,1 26,6 I tabell 8 redovisas arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd som ett tal. Eftersom antalet arbetslösa påverkas av tillgången till programmedel ger en sammanslagning av antalet arbetslösa och antalet deltagare i program med aktivitetsstöd en bättre bild av läget på arbetsmarknaden. Totalt har andelen arbetslösa och sökande som har aktivitetsstöd ökat från 4,6 procent av befolkningen 16-64 år till 8,3 procent vid jämförelse mellan tredje kvartalet 2008 och motsvarande period 2009. Den försämring som skett på länets arbetsmarknad har hittills till stora delar berört områden där arbetskraften domineras av män. Det avspeglas i att männens arbetslöshet har ökat kraftigare än kvinnornas. Under tredje kvartalet i år stod männen för 58 procent av samtliga personer som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Andelen män var något högre än andelen kvinnor även för ett år sedan. Under det senaste året har skillnaderna växt ytterligare. Under de kommande åren väntas kvinnorna stå för en allt större andel av ökningen då konjunkturnedgången även påverkar anställda inom offentlig sektor samt den privata tjänstenäringen i ökad utsträckning. Inom dessa branscher är en stor del av de sysselsatta kvinnor. Ungdomarna i länet är en grupp som drabbas hårt av den försämrade arbetsmarknaden med en kraftig ökning av antalet i arbetslöshet eller program som följd. Gruppen är av tradition konjunkturkänslig, med en svagare anknytning till arbetsmarknaden och drabbas ofta hårdare än andra grupper i lågkonjunktur. De är på väg in på arbetsmarknaden för första gången och saknar i många fall arbetslivserfarenhet och kontakter vilket gör det svårare för dem att konkurrera om jobben. Yngre får dessutom ofta sluta före äldre vid uppsägningar. Många har tidsbegränsade eller andra mer osäkra anställningar vilka brukar försvinna tidigt i en konjunkturnedgång. Andelen ungdomar i arbetslöshet eller program är