MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Transkript

1 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Stark ökning av antalet inskrivna som fått arbete Under september påbörjade av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, vilket är en ökning med 13 procent (eller 89 personer) jämfört med samma månad året innan. 2 Antalet inskrivna som fått arbete har uppvisat en minskande trend sedan 2014, men minskningarna kulminerade förra sommaren och har därefter dämpats påtagligt. Under 2016 har den positiva trenden fortsatt och den gångna månadens relativt kraftiga ökning bekräftar detta. Antalet utomeuropeiskt födda som fått arbete har ökat starkt sedan slutet av förra året. Den positiva utvecklingen har fortsatt i år och de två senaste månaderna har ökningen procentuellt sett varit mycket stor. Under samma period har antalet inrikes födda som fått ett arbete fortsatt att minska även om minskningstakten dämpats något de senaste månaderna. Den gångna månaden ökade antalet inrikes födda som fått arbete, för första gången sedan i februari. En annan grupp som gått emot den minskande trenden är arbetslösa med eftergymnasial utbildning, där antalet individer som fått arbete ökat stadigt under hela det här året. Den gångna månaden minskade dock antalet som fått arbete inom den här gruppen medan samtliga grupper med lägre utbildningsnivå ökade påtagligt. Antalet nyinskrivna arbetslösa ökar igen Antalet nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen ökade med sex procent under september månad jämfört med samma månad året innan. Antalet nyinskrivna under den gångna månaden uppgick därmed till 485 personer och ökningen är den första sedan februari. Sedan början av sommaren förra året har trenden varit positiv och under sommaren har minskningen varit mycket kraftig. Den främsta förklaringen bakom det ökade antalet nyinskrivna arbetslösa fram till början av förra sommaren är att inflödet av utomeuropeiskt födda ökade avsevärt, något som i sin tur förklaras av den ökade flyktinginvandringen till Sverige och länet. Under september i fjol vändes mycket kraftiga ökningar av nyinskrivna inom den här gruppen till en minskning, efter att ha pågått nästan varje månad under ett år. Därefter har ökningstakten av antalet nyinskrivna som är utomeuropeiskt födda dämpats påtagligt och sedan i maj i år har antalet minskat kraftigt varje månad. De senaste två månaderna har dock antalet nyinskrivna som är utomeuropeiskt födda åter ökat mycket kraftigt jämfört med samma månad förra året. Båda månaderna har ökningen av antalet nyinskrivna inom gruppen utomeuropeiskt födda legat på över 70 procent, vilket är de klart 1 De flesta siffrorna i denna text är inte exakta och har avrundats till närmaste fem-, tio- eller femtiotal. 2 Statistiken över antalet inskrivna som fått arbete ger bara en grov indikation över den totala och tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft. Det beror på att det även är många som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen som får ett nytt arbete, vilket både kan gälla personer som redan har ett arbete eller inte. Det kan också finnas en fördröjning från det att en person får ett nytt arbete tills dess att det registreras i Arbetsförmedlingens statistik. - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

2 största ökningarna sen förra sommaren. Sannolikt är det ett tecken på att inflödet till Arbetsförmedlingens Etableringsuppdrag åter är på väg att ta fart. Detta till följd av det rekordhöga antalet asylansökningar som registrerades i Sverige under slutet av förra året. Bland inrikes födda har antalet nyinskrivna arbetslösa minskat kraftigt och nästan varje månad sedan andra halvåret Det påverkas av att ungdomskullarna är rekordsmå, och det demografiska inflödet av unga till arbetskraften därmed svagt. Minskningarna från vår till höst i fjor var de största på många år. Man får gå tillbaks till tiden innan finanskrisens utbrott för att hitta lika kraftiga minskningar. Minskningstakten har dämpats något i år, men åter tagit fart under sommaren och den gångna månadens minskning är fortsatt kraftig även om den dämpats jämfört med sommarmånaderna. Under en period från slutet av sommaren 2014 och ett halvår framåt registrerades ett betydligt större inflöde av nyinskrivna män jämfört med kvinnor. Därefter har det inte funnits någon uthålligt avvikande utveckling mellan de två grupperna. Under juni och juli har både nyinskrivna män och kvinnor minskat kraftigt jämfört med motsvarande månad året innan. I augusti vändes utvecklingen till en knapp ökning för män medan antalet nyinskrivna kvinnor fortsatte att minska i hög takt. Den gångna månaden bromsade minskningen nästan in helt också för kvinnor, medan ökningen bland män tog fart och blev den största sedan slutet av förra året. Dämpad ökning av nyanmälda lediga platser Antalet lediga platser som nyanmäldes till länets arbetsförmedlingar 3 uppgick till under september månad i år. I jämförelse med samma månad ett år tidigare har antalet lediga platser ökat med 13 procent (eller 128 platser). Inflödet av nyanmälda platser har dämpats under ett antal månader och det gäller oavsett om sommarplatser är inräknade eller inte. Under de senaste månaderna har ökningen av lediga platser framförallt varit stor inom företagstjänster samt offentlig förvaltning (inklusive försvarsmakten) liksom vård- och omsorgssektorn. Under samma period är det framförallt flera delar av den privata tjänstesektorn samt byggbranschen som stått för ett minskat inflöde av nyanmälda lediga platser. Under det gångna året har vård- och omsorgssektorn stått bakom en mycket kraftig ökning av antalet lediga platser. Till stor del har ökningen drivits på av en kraftig ökning av antalet sommarjobb men även antalet vanliga lediga platser har visat en mycket positiv utveckling. Många varslade Utöver antalet nyanmälda lediga platser är en annan grov indikator på hur arbetskraftsefterfrågan utvecklas arbetsgivarnas varsel om kommande 3 Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom alla lediga platser inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är generellt sett större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Omannonseringar och även felregistreringar kan förekomma.

3 uppsägningar. 4 Efter en ökande trend i början av 2014 har antalet varsel minskat påtagligt och under de senaste tolv månaderna har det i genomsnitt varslats 41 personer per månad i Blekinge. Det är betydligt lägre än genomsnittet på 84 personer under 2013 och även jämfört med de 50 som i genomsnitt varslades varje månad Dock är det en tydlig ökning jämfört med antalet varslade under förra året, som uppgick till i genomsnitt 32 personer per månad. Till stor det förklaras det av ett stort antal varslade i maj i år (124 personer), vilket är den högsta varselsiffran sedan början av Annars har varseltalen överlag varit fortsatt låga i år. Men i september var det 57 personer som varslades om en uppsägning, alltså en förhållandevis hög siffra. Arbetslösheten fortsätter att minska i allt snabbare takt I slutet av september räknades antalet totalt inskrivna arbetslösa vid Blekinges arbetsförmedlingar till personer. Jämfört med ett år tidigare är det en minskning med 560 personer (eller 7 %). I april förra året började antalet inskrivna arbetslösa öka, för första gången sedan hösten 2013, och månaderna därefter tilltog ökningstakten. Men efter sommarmånaderna dämpades ökningstakten och i mars i år minskade åter antalet arbetslösa. Därefter har antalet arbetslösa fortsatt att minska och minskningstakten har tilltagit för varje månad. Som inskrivna arbetslösa räknas öppet arbetslösa samt arbetslösa som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. Antalet öppet arbetslösa, alltså de inskrivna arbetslösa som inte deltar i någon arbetsmarknadspolitisk insats, summerade till personer i slutet av september. Det är en påtaglig minskning, med 328 personer (- 9 %) jämfört med slutet av september för ett år sedan. Antalet arbetslösa som deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd uppgick till personer vid slutet av september. Det motsvarar en svagare minskning, med 241 personer jämfört med för ett år sedan (- 6 %). Öppet arbetslösa personer har i regel varit utan arbete en kortare tid än de som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program så minskningen förklaras till stor del av ett minskat inflöde av nyinskrivna arbetslösa. Under 2015 var det arbetsmarknaden för kvinnor som försämrades mest påtagligt. Efter att arbetslösheten minskat kraftigt under slutet av 2014 dämpades minskningstakten tvärt och i maj förra året började antalet arbetslösa kvinnor öka jämfört med motsvarande månad året innan. I februari i år registreras dock en minskning av antalet arbetslösa kvinnor. Minskningstakten därefter tilltagit och var under den gångna månaden relativt kraftig (- 7 %). Bland män började ökningstakten av antalet arbetslösa individer dämpas i höstas och i maj i år minskade även antalet arbetslösa män. Detta efter en period där antalet arbetslösa män ökat, utan undantag, varje månad sedan slutet av Minskningstakten har tilltagit sedan vändningen i maj och den gångna månaden var minskningen marginellt större än bland kvinnor (- 5 %). 4 Om färre än fem arbetstagare är berörda vid ett varseltillfälle behöver arbetsgivaren inte anmäla varsel till Arbetsförmedlingen. Detta innebär att det finns ett betydande mörkertal av hur många som totalt varslats om uppsägning.

4 Att arbetslösheten vändes till en ökande trend under förra året berodde till stor del på att inflödet av antalet nyanlända invandrare steg till rekordnivåer under Det är ökningen av antalet arbetslösa inom den här gruppen som helt och hållet driver på ökningen av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Utvecklingen av antalet nyinskrivna sedan sensommaren förra året visar att inflödet dämpats påtagligt för den här gruppen. Men samtidigt pekar den rekordhöga flyktinginvandringen till Sverige i höstas mot att dämpningen är tillfällig, eller åtminstone att inflödet kan komma att ta fart igen under en period i år och en bit in i nästa år. Den kraftiga ökningen av antalet nyinskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda, de senaste två månaderna, tyder på att den perioden har inletts. Bland inrikes födda har arbetslösheten fortsatt att minska kraftigt under 2015 och minskningstakten har växlat upp ytterligare i styrka i år. Under september minskade antalet inrikes födda arbetslösa med nästan en femtedel, vilket är den starkaste minskningen sedan början av Arbetsmarknaden fortsätter därmed att vara extremt tudelad. Bland länets kommuner hade Ronneby länge en stadigt ökande arbetslöshet. Arbetslösheten i kommunen ökade kraftigt fram till början av året och stod ett tag nästan ensamt bakom ökningen av det totala antalet inskrivna arbetslösa i Blekinge. Men den negativa utvecklingen har snabbt dämpats i år och under juli månad minskade åter antalet arbetslösa i kommunen. Den gångna månaden var minskningen ganska kraftig (- 5 %). Antalet arbetslösa minskade i samtliga kommuner i länet utom Sölvesborg (+ 1 %), där ökningstakten dämpats varje månad sedan i våras och var marginell i september. I likhet med de senaste månaderna var minskningen störst i Karlskrona (- 10 %) och Olofström (- 8 %). I Karlshamn vändes en ökande trend till en minskningar i somras och den gångna månaden var arbetslöshetens minskning (- 6 %) klart starkare än under de senaste månaderna. Fortfarande avviker Ronneby och Olofström med mycket höga relativa arbetslöshetstal, som andel av arbetskraften. Men det senaste årets tudelade utveckling för de två kommunerna innebär att Olofström numera har betydligt lägre arbetslöshet än Ronneby, som sedan maj förra året har den högsta relativa arbetslösheten i länet. Den relativa arbetslösheten för länets kommuner och förändringen i antal, för september månad, följer nedan: 9,5 procent i Karlshamn (- 98 personer jämfört med september 2015) 8,8 procent i Karlskrona (- 315 personer) 12,1 procent i Olofström (- 61 personer) 13,5 procent i Ronneby (- 93 personer) 9,3 procent i Sölvesborg (+ 8 personer) Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska kraftigt Antalet arbetslösa ungdomar fortsatte att minska mycket kraftig under september månad, med 347 personer jämfört med samma månad året innan (- 17 %). De senaste två månaderna har minskningen av arbetslösa ungdomar dämpats något från juli månads mycket kraftiga minskning (- 20 %). Däremot har minskningen av antalet arbetslösa bland de allra äldsta (55-64 år) tagit ytterligare fart under augusti och september. I augusti noterades också den första minskningen av antalet arbetslösa

5 bland övriga åldersgrupper (25-54 år) sedan slutet av 2014, en minskning som ökade något under den gångna månaden. Efter en inbromsning i minskningstakten under förra året, och i synnerhet under sommarmånaderna, har minskningen av antalet arbetslösa ungdomar åter växlat upp i styrka. I år har minskningstakten tagit ordentlig fart igen och motsvarar i stort sett den mycket positiva utveckling som noterades under andra halvåret 2014, då minskningar med % registrerades under ett halvår. Vid slutet av den gångna månaden var Blekingebor i åldern år inskrivna som arbetslösa, efter minskningar varje månad i nästan tre år. Trots den uthålliga positiva utvecklingen i september för Blekinges ungdomar uppgick ungdomsarbetslösheten till 20,3 procent av arbetskraften, vilket är lika mycket som i Gävleborg och den högsta ungdomsarbetslösheten i landet. Nivån är fortsatt långt högre än i övriga län i Sverige, där Södermanlands län har den tredje högsta ungdomsarbetslösheten (16,6 %). Den positiva allmänna utvecklingen i Olofström har i hög grad gällt ungdomar. Kommunen har tidigare haft den högsta ungdomsarbetslösheten i Sverige men numera är det bara Karlskrona (18,4 %) och Karlshamn (17,5 %) som har en lägre ungdomsarbetslöshet än den i Olofström (20,2 %). På senare tid har även utvecklingen i Ronneby varit förhållandevis positiv, men trots det har kommunen den allra högsta ungdomsarbetslösheten i landet (27,1 %). Samtliga kommuner i Blekinge har alltså en ungdomsarbetslöshet på minst 18 procent, vilket är långt över riksgenomsnittet (11,7 %). Korttidsarbetslösa minskar kraftigt Drygt en tredjedel av de inskrivna arbetslösa har varit arbetslösa i mindre än sex månader, en tidsperiod som generellt sett inte signalerar någon allvarlig arbetslöshetsproblematik. Arbetslöshetsperioder på 12 månader eller längre kan däremot antyda att individen ifråga har vissa problem att konkurrera om jobben, samtidigt som arbetslöshetstiden i sig kan ha en påverkan på individens förutsättningar att hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. Av de totalt Blekingebor som i slutet av september var inskrivna som arbetslösa är det nästan varannan som varit arbetslös i mer än tolv månader, och knappt hälften av dessa har en arbetslöshetsperiod på minst 24 månader. Bakom minskningen av antalet inskrivna arbetslösa den gångna månaden, på 560 personer jämfört med september året innan, noteras en kraftig ökning av antalet individer som varit arbetslösa i mer än tolv månader (+ 300 personer). Däremot är ökningen bland undergruppen av personer som varit arbetslösa i minst två år betydligt svagare (+ 73 personer) och antalet som varit arbetslösa i högst sex månader minskade mycket kraftigt (- 715 personer). Minskningen av antalet som varit arbetslösa i högst sex månader har tidigare förklarats av förra årets trendbrott när det gäller nyanlända som registrerades som arbetslösa. Antalet nyinskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda ökade kraftigt fram till förra sommaren, för att därefter dämpas. Mellan maj och juni i år har gruppen nyinskrivna som är utomeuropeiskt födda minskat kraftigt. Men, som tidigare nämnts, vändes den utvecklingen under augusti månad, då gruppen stod för den största ökningen sedan förra sommaren. Den kraftiga ökningen upprepades i

6 september och då innebar det också att det totala antalet nyinskrivna ökade för första gången sedan i februari. Den stora minskningen av antalet som varit arbetslösa i högst sex månader förklaras därmed, i stor utsträckning, av att väldigt många inom gruppen efterfrågas på arbetsmarknaden. Arbetssökande i arbete med stöd fortsätter att öka Vid slutet av den gångna månaden var det personer i Blekinge som var registrerade som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och hade ett arbete med stöd. Det motsvarar en knapp ökning (+ 1 %) jämfört med september året innan. I april i år registrerades den första ökningen efter trendbrottet i mars förra året, då gruppen minskade för första gången på flera år. 87 procent av de sökande med arbete med stöd hade någon form av registrerad funktionsnedsättning som berättigar till en subventionering av den aktuella anställningen. Den här gruppen hade vid slutet av september ökat med tre procent jämfört med tolv månader tidigare. I år har antalet sökande med arbete med stöd som har någon form av registrerad funktionsnedsättning uppvisat en ökande trend som skiljer sig mot förra årets minskande utveckling. Övriga typer av anställningsstöd minskade med sju procent. När det gäller den här gruppen handlar det om personer som har svårigheter att få ett arbete som inte är relaterade till en funktionsnedsättning. Den vikande trenden står i tydlig kontrast mot den tidigare utvecklingen, fram till förra årets trendbrott, som visade kraftiga ökningar under en lång tid.

7 Inskrivna arbetslösa i september 2016 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften år = 6,4 % = 6,5 8,5 1 = 8,6 % 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet O S W Z X T U D E F H N G K M AC Y C B I A B Län Inskrivna arbetslösa Förändring i procentenheter* X Gävleborgs län 11,0% -0,1 D Södermanlands län 10,7% 0,0 K Blekinge län 10,1% -0,7 M Skåne län 9,7% -0,3 U Västmanlands län 9,2% -0,3 Y Västernorrlands län 8,6% -0,4 E Östergötlands län 8,6% -0,3 G Kronobergs län 8,2% -0,1 S Värmlands län 8,2% 0,0 T Örebro län 7,9% -0,5 Riket 7,5% -0,3 H Kalmar län 7,3% -0,3 Z Jämtlands län 7,1% -0,2 W Dalarnas län 7,0% 0,0 O Västra Götalands län 6,7% -0,4 BD Norrbottens län 6,6% -0,3 F Jönköpings län 6,5% -0,2 N Hallands län 6,4% 0,1 I Gotlands län 6,2% -1,0 AC Västerbottens län 6,1% -0,7 AB Stockholms län 6,1% -0,3 C Uppsala län 5,7% 0,1 * Förändring i procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år Inskrivna arbetslösa i september 2016 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften år = 9,0 % = 9,1 11,1 % 1 = 11,2 % 1 Genomsnitt för länet +/- 1 procentenhet Kommun Inskrivna arbetslösa Förändring i procentenheter* Olofström Karlshamn Ronneby Karlskrona Ronneby 13,5% -0,5 Olofström 12,1% -0,8 Blekinge län 10,1% -0,7 Karlshamn 9,5% -0,7 Sölvesborg 9,3% 0,0 Karlskrona 8,8% -1,0 Sölvesborg Riket 7,5% -0,3 *Förändring i procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år

8 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens månadspressmeddelanden redovisar myndighetens verksamhetsstatistik. Redovisningen bygger på Arbetsförmedlingens registeruppgifter om bland annat inskrivna arbetslösa och om nyanmälda lediga platser. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik redovisar olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En av dessa är öppet arbetslösa alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Mer information om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik Mer information om SCB:s arbetskraftsundersökning Oktober månads arbetsmarknadsstatistik publiceras den 11 november 2016.