Någon gång under hösten eller vintern 2000 hade en majoritet av den svenska

Långsamt mot elektronisk publicering LÅNGSAMT MOT ELEKTRONISK PUBLICERING LOWE HEDMAN Någon gång under hösten eller vintern 2000 hade en majoritet av den svenska befolkningen skaffat sig datorer och uppkopplingar till Internet (se Annika Bergströms kapitel i denna volym). Bara en av tio datorer saknade uppkopplingsmöjlighet. Det är inte självklart att hävda en viss tidpunkt vid vilken Internet introducerades i Sverige. För en bredare allmänhet vågar vi kanske ändå påstå att det skedde under 1993, kanske 1994. Det betyder att Internet som företeelse har spridits till större del av de svenska hushållen på mindre än sex till sju år. Den spridningstakten slås egentligen bara av TV-apparaten, när den introducerades i mitten på 1950-talet. Då tog det fyra år att nå en majoritet av de potentiella mottagarna. Även om spridningen av Internetuppkopplingar har gått fort är utnyttjandet av nätets tjänster fortfarande en marginell företeelse i jämförelse med radiolyssnande, tidningsläsning, TV-tittande och andra medieaktiviteter. Sannolikt beror det på att Internet inte är och heller inte upplevs som en massmediekanal som dessa som Internet, trots allt, ofta jämförs med. Internet, som företeelse, uppfyller heller inte kraven som vanligtvis ställs på ett massmedium. För olika människor fyller Internet sannolikt mycket varierande funktioner, som lexikon för den ena, underhållningskanal för den andra samtidigt som en tredje använder nätet för snabb nyhetsinhämtning. Inställningen till Internet, papperstidningar m m I det här sammanhanget 1 är användningen inte det centrala, i varje fall inte direkt, utan snarare hur människor upplever Internet och framför allt vilka attityder man har till nätet, tidningar publicerade på Internet respektive papperstidningar. Ett ställningstagande för eller emot någon av nämnda företeelser kan möjligtvis tas som intäkt för ett visst framtida beteende, även om vi känner till den dåliga överensstämmelsen mellan uppgivna attityder och faktiskt beteende. Inför den första mätningen av det här slaget formulerades några hypoteser, som talade till fördel för den konventionella papperstidningen (Hedman, 1999a). De båda första hypoteserna hade med mediekonsumenternas vanor att göra och att vi, när vi väl etablerat ett visst beteende i förhållande till ett medium, inte särskilt lätt avviker från det beteende vi tillägnat oss. Vi är fångade i vanans makt, vilket också hypotesen kallades. Vanan ger oss trygghet. Den andra hypotesen handlade om att en del av den tryggheten är den känsla som vi får av att utnyttja ett 297

Lowe Hedman visst medium i ett visst sammanhang. Det är förmodligen svårt för de flesta svenskar, som i ett internationellt perspektiv är ett bok- och tidningsläsande folk, att avstå från exempelvis papperstidningen just på grund av känslan som framkallas av att läsa en papperstidning. Associationerna är förmodligen många och varierande, men det viktiga är att tidningen har blivit en del av vardagen, en del av livet, en del av det som behövs i ett samhälle för att skapa samtalsämnen och hålla ihop samhället. Det visade sig att hypoteserna kunde bekräftas. Stödet för boken och tidningen i form av pappersprodukter var mycket starkt, drygt åtta av tio personer instämde i påstående att Internet aldrig kan ersätta känslan av att bläddra i en papperstidning eller en bok. Det mest intressanta var att sex av tio ställde sig längst ut på den elvagradiga skalan till förmån för tidningen och boken (Hedman, 1999a:239). Tabell 1 Internetanvändarnas uppfattning om Internet, 2000 (procent, bas=1067) Fel Varken rätt Rätt eller fel Internet är någonting man måste ha i sitt hem för att hänga med i utvecklingen 27 12 55 Internet kommer på sikt att ersätta post och telefon 37 16 40 Den som har Internet behöver inte ha någon dagstidning 60 13 21 Inom en tioårsperiod kommer tidningar att förmedlas över Internet och dagstidningar på papper att försvinna 63 13 17 Internet kan aldrig ersätta känslan av att bläddra i en papperstidning eller en bok 11 6 77 Man får ut mer av nyheter och information genom Internet än genom vanliga tidningar 63 18 11 En svaghet med Internet är att det innehåller för få lokala annonser 35 21 32 Kommentar: Uppgifterna bygger på svar lämnade av dem som säger sig ha använt Internet under den senaste månaden. Respondenterna har fått ta ställning till påståendena på en elvagradig skala, från 0 (= Helt felaktigt påstående ) till 10 (= Helt riktigt påstående ). I svarsfördelningen ovan har 0-4 räknats som Fel, 5 som Varken rätt eller fel och 6-10 som Rätt. 298

Långsamt mot elektronisk publicering Det har nu gått några år under vilka antalet personer med tillgång till Internet ökat väsentligt och andelen som faktiskt utnyttjar Internet ökat i ännu större utsträckning. Den faktiska utvecklingen borde ha ändrat svarsfördelningen på det här området. Det har dock inte skett i någon nämnvärd omfattning. Som framgår av tabell 1 har exempelvis fortfarande en mycket stor andel av svenska folket svårt att tänka sig att nätet skulle kunna ersätta en papperstidning eller en bok. Samtidigt tycker en majoritet att Internet är någonting man måste ha i sitt hem för att hänga med i utvecklingen. Det är uppenbart att man skiljer på Internet som innovation och företeelse å ena sidan och vad denna kan användas till å andra sidan. Det är intressant att notera att så många som drygt sex av tio, tar avstånd från påståenden om att den som har Internet inte behöver ha någon papperstidning, att Internet kommer att förmedla dagstidningar inom en tioårsperiod och att man får bättre information via Internet än genom vanliga dagstidningar. Vi skall då komma ihåg att svaren är levererade av dem som har erfarenhet av Internet. Uppenbarligen har papperstidningen även fortsatt en mycket stark ställning. Det är inte bara den särskilda känsla eller association som kopplas till papperstidningen som får respondenterna att vilja ha kvar papperstidningen. Det finns andra, kanske viktigare, faktorer med i bilden när användarna gör sina avvägningar. Tabell 2 Procentandelar som instämmer i vissa påståenden om Internet, 1998-2000 1998 1999 2000 Tendens Internet är någonting man måste ha i sitt hem för att hänga med i utvecklingen 29 46 55 +26 Internet kommer på sikt att ersätta post och telefon 33 37 40 +7 Den som har Internet behöver inte ha någon dagstidning 19 18 21 +2 Inom en tioårsperiod kommer tidningar att förmedlas över Internet och dagstidningar på papper att försvinna 16 17 17 +1 Internet kan aldrig ersätta känslan av att bläddra i en papperstidning eller en bok 82 82 77-5 Man får ut mer av nyheter och information genom Internet än genom vanliga tidningar 16 18 11-5 Antal personer 959 1059 1067 Källa: Hedman, 1999a, 2000 och SOM-data 2000. 299

Lowe Hedman En annan intressant iakttagelse i samband med 2000 års mätning av attityden till Internet, är att den bekräftar hypotesen att inställningen till nätet blir positivare och positivare (se tabell 2). Andelen som anser att Internet är någonting man måste ha i hemmet för att hänga med i utvecklingen har närmast fördubblats sedan 1998. En enkel förklaring är att Internet nu har blivit så vanligt förekommande att eventuell rädsla för företeelsen som sådan eller uppfattningen att Internet är alltför komplicerat vilket tidigare upplevdes av en stor grupp människor åtminstone delvis är borta. En annan förklaring kan vara att många genom att ha fått närhet till Internet förstått att tekniken kan ge mycket mer än recept på narkotika, bombframställning, pornografi och liknande, vilket man bl a genom medierna kan ha fått för sig. Det utesluter dock inte att även pornografin måste tas i beaktande i varje fall vid sökandet efter förklaringar till det snabba spridningsförloppet. Att vara positiv till Internet betyder dock inte att man är positiv till alla aktiviteter på nätet. Som redan framgått av tabell 1 är fortfarande en mycket stor andel tveksam till vilken roll Internet kan spela i relation till andra företeelse eller tjänster i samhället. Andelen som har svårt att tänka sig att Internet kan ersätta papperstidningen eller boken är fortfarande så stor som tre fjärdedelar och har inte ändrats nämnvärt på de senaste tre åren, trots att betydligt fler utnyttjat nätet och förmodligen också använt de olika nyhetstjänster som tillhandahålls. I likhet med detta tror inte heller fler i dag än tidigare att tidningar kommer att förmedlas över Internet eller att papperstidningar kommer att försvinna snart som en följd av nätet. Inte heller har tilltron till att Internet skall ersätta andra företeelser i samhället ökat. Med Silverstones (1994:83) terminologi skulle vi kunna sammanfatta utvecklingen hittills och hävda att the process of domestication precis har startat när det gäller Internet. Svenska folket har skaffat sig datorer, Internetuppkopplingar och har börjat använda dessa, men det krävs fortfarande en hel del för att nätet skall fylla en annan funktion än de medier som användarna redan är vana vid. Nätet har inte tillräckligt domesticerats, dvs det är inte tillräckligt anpassat till de potentiella mottagarna eller dessa har inte anpassat det till sin egen kultur (jfr Silverstone, 1994:174). Hur ser då svarsmönstret ut för olika grupper av svarande? Svaren är delvis de förväntade, men det finns en del som avviker och som därmed blir något mer intressanta än andra. Till de förväntade resultaten kan vi räkna att ålder spelar stor roll när det gäller att förklara skillnader i inställningen till Internet som ny distributionsform för nyheter och information. De yngre tror i större utsträckning än de äldre att de kan få mer av nyheter och information genom Internet än genom vanliga tidningar, att man inte behöver ha någon dagstidning om man har tillgång till Internet och att tidningen som sådan kommer att vara försvunnen om tio år (se tabell 3). Hur man svarar på dessa frågor är linjärt negativt, dvs ju äldre man blir desto färre instämmer i påståendet. De yngre tror också i större 300

Långsamt mot elektronisk publicering utsträckning än andra att Internet kommer att ersätta post och telefon. Det är helt i överensstämmelse med den generellt positiva inställning till Internet som de yngre har. De yngre tycker också i mindre utsträckning än de äldre att det inte är så viktigt att kunna bläddra i en papperstidning eller bok. Skillnaderna är dock marginella och hela tre fjärdedelar av de yngre instämmer i påståendet att Internet aldrig kan ersätta känslan som skapas av att bläddra i en papperstidning. Tabell 3 Andelen som instämmer i vissa påståenden om Internet i olika ålders-, utbildnings- och sociala grupper (procent av dem som använt Internet den senaste månaden) Ålder Utbildning Social klasstillhörighet Alla 15-29 30-49 50-64 65-80 Låg Medel Hög Arb Ltj Htj Efö Internet är någonting man måste ha i sitt hem för att hänga med i utvecklingen 55 55 58 48 54 49 51 63 52 59 60 62 Internet kommer på sikt att ersätta post och telefon 40 45 41 33 44 42 37 43 40 38 47 26 Den som har Internet behöver inte ha någon dagstidning 21 30 18 13 5 21 23 19 22 15 19 20 Inom en tioårsperiod kommer tidningar att förmedlas över Internet och dagstidningar på papper att försvinna 17 22 16 15 12 17 19 15 18 14 22 8 Internet kan aldrig ersätta känslan av att bläddra i en papperstidning eller en bok 77 75 78 76 86 75 75 82 74 85 78 78 Man får ut mer av nyheter och information genom Internet än genom vanliga tidningar 11 14 12 6 2 13 12 9 13 10 7 8 En svaghet med Internet är att det innehåller för få lokala annonser 32 34 30 31 42 38 34 27 36 33 27 34 Antal svar 1067 343 435 246 43 316 321 410 343 289 180 50 Det är också ganska naturligt att de som använder sig av Internet mer än andra har en mer positiv inställning till tjänsten i fråga. Det gäller bl a de högutbildade, som i större utsträckning än andra anser att Internet är något man måste ha i sitt hem för att hänga med i utvecklingen. Däremot tror de i mindre utsträckning än andra på att dagstidningar är bättre än Internet på informationsförmedling, att 301

Lowe Hedman dagstidningar inte behövs om man Internet och att Internet kommer att ersätta dagstidningar så småningom. De tycker också i större utsträckning än andra grupper att Internet aldrig kan ersätta känslan av att bläddra i en papperstidning eller bok. De vill med andra ord ha tillgång till båda tjänsterna (jfr Weibull, 1999:76). De högre tjänstemännens svar är intressanta. Gruppen är flitiga Internetanvändare och sammanfaller delvis med gruppen med hög utbildning. De tror i större utsträckning än någon annan av de uppräknade kategorierna att Internet kommer att ersätta post och telefon och att tidningar inom en tioårsperiod kommer att förmedlas över Internet, samtidigt som de i mindre utsträckning än andra anser att man får ut mer av nyheter och information genom Internet än genom vanliga tidningar. Tabell 4 Inställningen till Internet bland regelbundna respektive ickeregelbundna nättidningsläsare bland dem som använt Internet den senaste månaden (procent) Läser dagstidning på Internet minst tre dagar/vecka Läser ej dagstidningar på Internet eller läser mindre än tre dagar/v Internet är någonting man måste ha i sitt hem för att hänga med i utvecklingen 62 53 Internet kommer på sikt att ersätta post och telefon 52 38 Den som har Internet behöver inte ha någon dagstidning 35 17 Inom en tioårsperiod kommer tidningar att förmedlas över Internet och dagstidningar på papper att försvinna 24 16 Internet kan aldrig ersätta känslan av att bläddra i en papperstidning eller en bok 71 79 Man får ut mer av nyheter och information genom Internet än genom vanliga tidningar 25 7 En svaghet med Internet är att det innehåller för få lokala annonser 33 32 Antal svar 212 832 302

Långsamt mot elektronisk publicering Självfallet är användarna av Internet mer positiva till företeelsen än de som ännu inte prövat på att använda någon av de möjliga funktionerna. Vi kan exemplifiera med dem som har läst eller läser tidningar på nätet mer regelbundet än andra. Det är exempelvis dubbelt så stor andel (se tabell 4), som menar att man inte behöver ha någon dagstidning om man har Internet, bland dem som läser tidningar på nätet minst tre gånger per vecka än bland dem som läser mindre ofta eller inte alls. Det är också nästan fyra gånger så stor andel bland de flitiga nättidningsläsarna som bland andra, som anser att man får ut mer av nyheter och information genom Internet än genom vanliga tidningar. Som vi sett, även bland dem som använt Internet och i större utsträckning än andra grupper har en positiv inställning till Internet, finns det många som är positiva till den traditionella papperstidningen. Den omtalade svårigheten att läsa lite längre stycken på bildskärm är förmodligen en av de faktorer som talar för papperstidningen och mot elektroniskt publicerat nyhetsmaterial, i varje fall om materialet kräver en något längre presentation. Uppfattningarna om vikten av detta går dock isär och många hävdar att detta närmast är en generationsfråga. De som nu växer upp eller har växt upp med datorer, dataspel och Internet, kommer att se annorlunda på detta än vad den äldre generationen gör. Självfallet finns det en mängd förhållanden som talar för elektroniskt publicerade nyheter och annat material som vanligtvis förekommer i papperstidningar, i varje fall sett ur konsumentens synvinkel. Få tidningar, som lägger ut hela eller delar av sitt material på Internet, har kunnat ta betalt för detta. Det innebär i praktiken att det som många betalat mellan 1500 och 2000 kronor om året för har funnits, helt eller delvis, tillgängligt på nätet helt gratis. Trots det har det inte kunnat noteras något större prenumerationsbortfall och inte heller någon större benägenhet för att avstå från att prenumerera, i varje fall inte på grund av att materialet har funnits tillgängligt i en annan form. Att aktuella nyheter skall vara tillgängliga utan någon egentlig, eller snarare upplevd, kostnad är nu ett förhållande som tycks vara accepterat av företagen. Från attityd till beteende Vi har kunnat konstatera att andelen som skaffat sig dator och som använder sig av Internet har ökat under senare år. Den fortsätter att öka, även om tillväxten inte längre är lika snabb (se inledningskapitlet i denna volym). Vi har också sett att andelen positiva till Internet har ökat och att en något högre andel än tidigare sätter sin tilltro till elektronisk publicering. Vi skulle kunna förvänta oss att en allt större del av befolkningen väljer att hämta nyheter och information från nätet i stället för från andra håll. Vad vi vet är att andelen som utnyttjar nätet för detta ökat, däremot har vi lite svårare att mäta i vilken utsträckning de avstår från andra medier på grund av just detta. Vi återkommer till detta nedan, där de tillfrågade ges möjlighet att själva avgöra hur det förhåller sig med detta. 303

Lowe Hedman Det visar sig att möjligheten att hämta nyheter via nätet fortfarande inte är någon riktigt stor aktivitet eller tjänst för de flesta som använder sig av Internet. Det är vanligare att göra bankärenden över nätet och att förströ sig med spel, än att skaffa sig nyheter den vägen. Av de som använder sig av Internet under en vecka är det totalt fyra av tio som säger sig utnyttja nätet för nyhetsinhämtning. Andelen har varierat en del över tid, dvs inte ökat generellt, vilket kunde förväntas med tanke på den ovannämnda hypotesen om att det finns ett stort behov av nyheter (se Annika Bergströms artikel i denna bok). Som i alla sådana här sammanhangen är det männen som i större utsträckning än kvinnorna utnyttjar mediet i fråga. Nästan hälften av männen hämtar nyheter på nätet under en vecka mot knappt en tredjedel av kvinnorna. I övrigt föreligger det inga nämnvärda skillnader mellan olika grupper, åtminstone inte om vi jämför utifrån de vanligaste bakgrundsvariablerna. Om man ser till hur ofta Internetanvändarna utnyttjar möjligheterna att läsa tidningar på nätet är det förvånande att det fortfarande är en minoritet som använder sig av tjänsten med regelbundenhet, dvs minst någon gång under en vecka (se figur 1). Trots att möjligheten att läsa tidningar på nätet har funnits sedan mitten av 1994 har beteendet inte etablerats i någon större utsträckning. Drygt en tredjedel av dem som använt sig av Internet under den senaste månaden säger sig aldrig ha läst en tidning på nätet och knappt en tredjedel läser mer sällan än varje vecka. Figur 1 Andelar som i olika utsträckning läser dagstidning på Internet, 1998-2000*, (procent av dem som använt Internet det senaste året) Procent 50 40 30 20 10 0 45 37 34 30 30 28 16 16 14 14 9 10 6 4 2 6-7 dgr/v 3-5 dgr/v 1-2 dgr/v Mer sällan Aldrig 1998 1999 2000 Kommentar: Bastalen för respektive år är 1766 (1998), 1059 (1999) och 1050 (2000). De utgörs 1998 och 1999 av dem som använt Internet de senaste tolv månaderna, medan de för 2000 utgörs av dem som använt Internet den senaste månaden. 304

Långsamt mot elektronisk publicering Andelen av Internetanvändarna som väljer att läsa tidningar på nätet har ökat de tre senaste åren under vilka mätningar har gjorts. Vad som framför allt kan noteras är att andelen som läser nättidningar i princip varje dag har fördubblats under åren. Det är möjligt att vi här kan urskilja en liten, men mycket aktiv, grupp av nätanvändare. När de går in på nätet använder de sig av det för många olika ändamål, bl a att läsa tidningar. Huvudintrycket är att nättidningsläsandet, efter sex års möjlighet, fortfarande är i sin linda. Det är förvånande om man tror att det finns ett i det närmaste omättligt behov av nyhetsinformation, om det nu inte är så att radion har tagit hand om detta. Detta är kanske den viktigaste förklaringen, i varje fall om vi utgår från att mediekonsumenterna är relativt konservativa i sina val av medier. En annan förklaring kan vara att nättidningarna ännu inte har funnit den form som tilltalar en större publik. Vilka är det då som tar del av tidningar på nätet? Svaret på den frågan är intressant med tanke på vad som sagts ovan om inställningen till Internet, papperstidningar m m. Vad man läser på nätet har behandlats i annat kapitel (se Annika Bergströms kapitel) i denna bok, varför det inte tas upp här. Ett närliggande fenomen, som dock behandlas här är hur nättidningsläsandet förändrats över tid och i olika grupper. Hypotesen är, som i så många andra sådana här sammanhang, att klyftorna mellan olika grupper ökar. Här skulle det innebära att skillnaden mellan de som från början läser mest och de som läser minst tenderar att öka. Tabell 5 Andelen som läser dagstidningar på nätet bland män och kvinnor respektive i olika ålders-, utbildnings- och sociala grupper (procent av dem som använt Internet det senaste året*) Social Kön Ålder Utbildning klasstillhörighet Alla Män Kv 15-29 30-49 50-80 Låg Medel Hög Arb Ltj Htj Efö 1998 54 59 48 55 54 51 53 52 55 53 56 57 53 1999 61 66 55 64 62 55 58 62 62 57 63 63 56 2000 65 73 57 72 63 61 62 64 70 58 71 72 56 *Kommentar: För år 2000 utgörs basen av dem som använt Internet den senaste månaden. Dessutom är den äldsta ålderskategorin förlängd ytterligare fem år, till 85 år. Männen är flitigare användare av tidningar på nätet än kvinnor precis som förväntat och i överensstämmelse med erfarenheter från andra studier. Lika förväntat är det att de yngre är flitigare användare än äldre. Sambandet är linjärt och negativt. Det gäller samtliga undersökta år. Likaså förväntat är att de högutbildade 305

Lowe Hedman och de högre tjänstemännen använder nätet mer för att läsa tidningar än andra grupper. Det senaste året har sambandet mellan utbildning och nättidningsläsning utvecklats så att det är linjärt positivt, dvs ju mer välutbildad man är i desto större utsträckning läser man tidningar på Internet. Hypotesen att klyftan skulle öka mellan de olika grupperna stämmer. Även om samtliga grupper ökat sin användning av nätet för just det här ändamålet har de som var tidigt ute gjort det i större utsträckning än de övriga. Andelen män som läser tidningar på nätet uppgår i dag exempelvis till närmare tre fjärdedelar (73 %), vilket innebär en ökning med 14 procentenheter sedan 1998, medan andelen kvinnor ökat endast med nio procentenheter till 57 procent. Skillnaden är 16 procentenheten år 2000 mot 11 procentenheter 1998. Samma fenomen kan iakttas när vi jämför olika åldersgrupper, de med olika lång utbildning och sociala klasstillhörighet. Slutsatsen blir att de som är mer positiva än andra, använder sig av nätet generellt sett mer än andra, använder sig också av specifika tjänster mer än andra och att skillnaden i vilken utsträckning man använder nätet ökar över tid. Svarsmönstret när det gäller vilka dagstidningar på nätet som har dragit till sig flest läsare har i princip sett likadant ut under de senaste tre åren. Aftonbladet, som var först på den elektroniska marknaden för nyhetstidningar, har flest besökare, oavsett om vi har användare i allmänhet eller mer vana användare som bas för beräkningen. Därefter kommer Expressen, Dagens Nyheter och Dagens Industri eller Svenska Dagbladet (se tabell 6). Tabell 6 Procentandelar som någon gång läst vissa dagstidningar på nätet bland dem som använt Internet det senaste året, 1998-2000 1998 1999 2000 Aftonbladet 41 47 53 Expressen 24 30 33 Dagens Nyheter 24 26 30 Svenska Dagbladet 17 19 19 Dagens Industri 17 18 22 Antal svar 1767 1059 1067 Antalet personer som säger sig ha tagit del av någon av de i undersökningen studerade tidningarna har ökat med mellan 20 och 35 procent under den aktuella perioden. Det är en kraftig tillväxt och Aftonbladet når nu en majoritet av de som använder sig av Internet relativt ofta. Det bör dock tilläggas att procentsiffrorna redovisar samtliga som säger sig ha utnyttjat nättidningen i fråga, även de som säger att de gör det mer sällan än en till två dagar i veckan. Gruppen är förhållandevis stor och genomgående större än dem som använder sig av respek- 306

Långsamt mot elektronisk publicering tive tidning oftare. För exempelvis Aftonbladet uppgår andelen som läser mer sällan än en till två gånger per vecka till 28 procent. Läsbeteende och läsmönster Med all sannolikhet utvecklar de här grupperna olika läsmönster och läsbeteenden över tid. Det har tidigt hävdats (se bl a Hedman, 1998) att läsbeteenden kommer att ändras radikalt vid läsning av nättidningar i förhållande till läsning av papperstidningar. En studie av 15 vana läsare av nyheter på nätet visar att dessa tillbringade i genomsnitt 15 minuter var gång de går in på nätet med att läsa nyheter och att de vid dessa tillfällen i genomsnitt använde sig av 3,2 sajter. Variationerna var relativt stora. Den som ägnade minst tid tillbringade strax under fem minuter med att läsa nyheter, medan den som ägnade mest tid tillbringade drygt 30 minuter framför datorn i samma syfte. Den förra gick in på endast en sajt (Dagens Nyheter) och läste då sex inslag. Den som ägnade nyheterna störst uppmärksamhet ägnade drygt 13 minuter åt Aftonbladet.se, nästan åtta minuter åt Formula1.com, nästan sju minuter åt Dagens Nyheter (varav större delen åt DN Börs), nästan tre minuter åt Expressen, två minuter åt www.algonet.se och en halv minut åt Altavista. Personen läste 23 olika inslag. Kraven på hur mycket uppmärksamhet som skall ägnas åt varje inslag för att det skall noteras som ett utnyttjande av tjänsten i fråga är föremål för diskussion. I den här undersökningen, där personerna iakttogs under tiden de var inne på nätet, ställdes krav på läsning av hela texten för att det skulle noteras att personen hade varit inne på den aktuella sidan. Det betyder i praktiken att personen i fråga använde i genomsnitt ungefär en och en halv minut åt varje inslag (Nijeboer, 2000:12ff). Den vanligaste nyhetssajten för de mer etablerade nyhetsläsarna på nätet är densamma som för Internetanvändare generellt, dvs Aftonbladet. Även de tre andra mest vanligt förekommande Internettjänsterna när det gäller nyheter bland Internetanvändare, Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen (i just den ordningen bland de 15 studerade), är också de mest vanligt förekommande bland den särskilt studerade gruppen. Konsekvenser av Internet på andra medier En del föreställer sig att Internet bara är inkörsporten för andra aktiviteter. När man fått den grundläggande informationen via nätet går man vidare till andra medier. Ibland anförs sådana skäl för detta som att det inte går att läsa långa texter på nätet och därför väljer man en annan form, bokens eller tidningens. Om det skulle vara så borde användningen av andra medier öka, i varje fall bland vissa grupper. Så är det också i viss utsträckning. Av de som använder Internet varje vecka är det exempelvis tre procent som hävdar att tidskriftsläsning och 307

Lowe Hedman bokläsning har ökat (lika stora andelar hävdar att TV-tittandet, radiolyssnandet och telefonerandet har ökat) (jfr Ingela Wadbrings artikel i denna volym). Tabell 7 Procentandelar som uppger sig ha minskat sina medievanor på grund av Internet Procent av samtliga Procent av Internet- Uppsala användare kommun Riket Uppsala Riket 1999 1999 2000 1999 1999 2000 Telefonerande 15 5 10 19 14 18 Tidskriftsläsning - - 5 - - 9 Dagstidningsläsning 12 3 6 16 9 11 TV-tittande 8 5 9 10 15 15 Radiolyssnande 3 2 4 4 5 6 Bokläsning - 3 7-10 11 Antal svar 771 3503 1842 594 1059 1067 Källa: Hedman, 1999b, 2000 och SOM-data 2000. Uppgifterna i tabell 7 visar att de som använt Internet under de senaste tolv månaderna åtminstone själva upplever att det har förändrat deras beteenden i vissa andra avseenden. Så gott som alla andra medieaktiviteter påverkas. Den största effekten är att Internetanvändare använder telefonen i mindre utsträckning. E-postandet tar antagligen över funktionen att hålla kontakt med omvärlden. Uppgifterna bekräftas av utländska studier (Nie&Erbring, 2000), men motsägs också av andra studier (Reitsma, 2001). När det gäller läsning av papperstidningar är det drygt en av tio (11 %) av dem som använt Internet den senaste månaden som säger sig ha minskat sin läsning. Samtidigt är det tre procent som säger sig ha ökat sitt läsande av papperstidningen. Konsekvenserna borde vara mer omfattande bland de mer flitiga användarna av Internet. Om vi går till dem som använder Internet varje vecka finner vi att detta stämmer, även om skillnaderna inte är så stor. Det är nu tolv procent som hävdar att de har minskat sitt tidningsläsande, men fortfarande säger sig bara tre procent ha ökat detsamma. Vi kan av tabell 7 dra slutsatsen att det fortfarande är en mycket liten andel av hela svenska folket som säger sig ha påverkats i sitt tidningsläsande av Internet, men samtidigt att det är en växande grupp. På ett år har den dubblerats i storlek. 308

Långsamt mot elektronisk publicering De elektroniska nyhetsmedierna ökar sakta sin marknad Nättidningen 24timmar.se, som startade som en lokal nyhetssajt i Örebro och kanske under en kortare tid ökade konkurrensen på det lokala planet, trodde sig ha funnit ett koncept som skulle kunna implementeras i hela landet. Det fungerade dock inte, utan 24timmar.se gick omkull. Det är svårt att säga vad som gick fel. Idén med hård lokal vinkling av innehållet, torde de flesta hålla med om var riktig. Ett embryo till samarbete med Aftonbladet sågs också av många som en intressant inbrytning och innovation. Förmodligen var det så enkelt att pengarna inte räckte för den förhållandevis långa introduktionsfas som präglar de flesta nya medieaktiviteter. Det tar tid att etablera ett nytt medium och det tar därför lång tid innan man når den tidpunkt då verksamheten går ihop ekonomiskt. I och med det har många lokala och regionala dagstidningar förlorat en konkurrent, om vilken uppfattningarna varierade (Alström & Hedman, 2001). I dagsläget förefaller det som att dagstidningsföretagen eller som många av dem förefaller vilja kalla sig i dag mediehusen i rätt stor utsträckning börjar bli klara över problemen i samband med den digitala teknikens spridning även till distribution och konsumtion, dock inte över hur de skall hantera dessa. Fortfarande finns det alldeles för många osäkra faktorer med i bilden. Fortfarande ställer sig många frågan om de skall satsa på elektronisk publicering eller inte och, i sådana fall, i vilken utsträckning? Hur skall man ta betalt för nättidningen eller dess olika tjänster för att få det hela att gå ihop ekonomiskt? Skall de olika verksamheterna som kan tänkas skapas inom ett mediehus hållas i sär eller samordnas? Om man väljer det senare, hur skall parallellpublicering organiseras? Frågorna är betydligt fler än svaren och de svar som erhålls i dag är vanligtvis inte särskilt väl underbyggda. 2 Noter 1 Föreliggande studie ingår i ett större forskningsprojekt om framtidens dagstidning, Från papper till elektronik Den nya tidningens framväxt, finansierat av tidigare Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och förlagt till Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet. 2 Frågor av det här slaget tas upp i forskningsprojektet Nyheter 2020 som tagits fram och genomförs inom ramen för nätverket Medievärlden 2020 (se bl a Hvitfelt&Nygren, 2000). Projektledare är docent Börje Alström, Mitthögskolan och professor Lowe Hedman, Uppsala universitet. Deltar i nätverket gör också professorerna Nils Enlund, KTH, Stockholm och Håkan Hvitfelt, Stockholms universitet. 309

Lowe Hedman Referenser Alström, Börje och Hedman, Lowe, Hot och möjligheter i morgondagens medievärld en explorativ studie. Institutionen för informationsteknologi och medier, Mitthögskolan, Sundsvall och Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet, 2001 (under publicering). Bergström, Annika, Internet i medielandskapet. Arbetsrapport nr 95. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet. Göteborg. 1999. Bergström, Annika och Weibull, Lennart, Internet som massmedium, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red), Ljusnande framtid. SOM-rapport nr 22. SOM-Institutet. Göteborgs universitet. Göteborg. 1999. Sid 201-221. Hedman, Lowe, Den digitala pressrevolutionen i Hedman, L. (red) Pressen på Internet. Institutionen för informationsvetenskap. Uppsala universitet. Working Paper Studies 1. 1998. 175-235. Hedman, Lowe, Förutsättningar för dagstidningar på Internet i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red), Ljusnande framtid. SOM-rapport nr 22. SOM-Institutet. Göteborgs universitet. Göteborg. 1999a. Sid 223-245. Hedman, Lowe, Information och service. En studie av informationsbehov och service i Uppsala kommun. Institutionen för informationsvetenskap. Uppsala universitet. November 1999b. Hedman, Lowe, Konservatim eller förutseende: Om synen på papperstidningen i den nya IT-världen i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red), Det nya samhället. SOM-rapport nr 24. SOM-Institutet. Göteborgs universitet. Göteborg. 2000. Sid 187-203. Hvitfelt, Håkan och Nygren, Gunnar (red.), På väg mot medievärlden 2020. Utveckling, teknik, marknad. Studentlitteratur. Lund. 2000. Nie, Norman och Lutz, Erbring, Internet and Society. A preliminary Report. Stanford Institutet for the Quantitative Study of Society (SIQSS). February 2000. Nijeboer, Nanda, Reading Newssites A Qualitative Research. Department of Information Science. Uppsala University. 2000. Reitsma, Reineke, Internet Access Reshapes Traditional Media. Forrester Research, Inc. Cambridge, MA. March. 2000. Silverstone, Roger, Television and Everyday Life. Routledge. London/NY. 1994. Weibull, Lennart, Publik och teknik. Tankar kring medieutveckling och medieanvändning i Carlsson, Ulla, Medierna i samhället. Kontinuitet och förändring. Nordicom-Sverige. Göteborgs universitet. Göteborg. 2000. Sid 71-80. 310