Karlskoga kommun Delårsrapport januari-augusti KS.0015
Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys... 3 -, kassaflödes- och balansräkning (tkr)... 5 Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - augusti (tkr)... 8 Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr)... 9 Kommunens investeringsutgifter (tkr)... 9 Noter och redovisningsprinciper... 10 Personalanalys... 17 God ekonomisk hushållning... 22 Finansiella mål... 22 Fullmäktigemålen... 22 Kvalitetsarbete... 31 Kommunfullmäktige... 34 Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen... 35 Verksamhetsberättelse socialnämnden... 44 Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden... 55 Verksamhetsberättelse kultur- och föreningsnämnden... 68 Verksamhetsberättelse samhällsbyggnadsnämnden... 81 Verksamhetsberättelse myndighetsnämnden... 89 Verksamhetsberättelse folkhälsonämnden... 96 Verksamhetsberättelse gymnasienämnden... 108 Karlskoga kommunhus AB... 116 Karlskoga Energi & Miljö AB... 117 Karlskogahem AB... 118 Karlskoga Näringsliv & Turism... 119 Parkeringsbolaget Råkan... 120 Övriga nämnder och förbund... 121 Administrativ nämnd - Lönecentrum östra Värmland... 121 Östra Värmlands överförmyndarnämnd... 122 Bergslagens Räddningstjänstförbund... 123
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 3 (124) Förvaltningsberättelse Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys Kommunen totalt Utfallet för hela kommunen för perioden januari-augusti visar ett positivt resultat på 36,1 mnkr eller +3,5 procent av faktiska skatteintäkter och generella statsbidrag. Per 31 augusti är prognostiserat resultat för helåret ett överskott motsvarande +25,8 mnkr eller +1,7 procent av prognostiserade skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta skulle innebära att budgeterat resultat uppnås. Trots att budgeten totalt är i balans finns avvikelser i årsprognosen. Största negativa avvikelsen är -16,5 mnkr i drift för nämnder/styrelse (se nedan för mer detaljer). Ytterligare negativa avvikelser jämfört med budget är - 4,5 mnkr i prognos för pensionskostnader och -1,3 mnkr i försämrad skatteunderlagsprognos (SKL cirkulär 15:23 daterad -08-17). Största positiva avvikelsen är +12,8 mnkr i minskade finansiella kostnader då låneflytt inom koncernen ger balans mellan lån och räntederivat för kommunen. Vidare +10,0 mnkr i återbetalning av AFA försäkringspremier avseende 2004 (estimerat belopp) samt -0,5 mnkr i övrig finansförvaltning. Driftredovisning för nämnder/styrelse Utfallet per 31 augusti i driftredovisningen för samtliga nämnder/styrelse är 981,5 mnkr vilket är -5,7 mnkr jämfört med budget. Största avvikelserna mot budget har Socialnämnden -7,9 mnkr, Kommunstyrelsen +6,7 mnkr samt Barn- och utbildningsnämnden -4,1 mnkr. Prognostiserad driftredovisning för helåret är 1 481,8 mnkr vilket skulle innebära en negativ avvikelse mot budget med -16,5 mnkr. De största avvikelserna per nämnd är följande: Kommunfullmäktige prognostiserar -1,5 mnkr beroende på avvikelse på arvoden och partistöd. Kommunstyrelsen prognostiserar -9,0 mnkr mot budget. Den negativa avvikelsen beror på sociala investeringar uppgående till 8,3 mnkr till projekten Från etablering till anställning, Projekt 1:1, Digitala lärverktyg samt bidrag till Svenska Migrationscentret. Samtliga sociala investeringar hanteras inom ramen för treårsbudgeten. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar -6,0 mnkr beroende främst på barn- och elevökningar jämfört med budget samt ökade kostnader för skolskjutsar. Socialnämnden prognostiserar -2,0 mnkr beroende på osäkerhet på ersättningar från Migrationsverket samt kostnader försörjningsstöd. Gymnasienämnden prognostiserar +1,5 mnkr tack vare gymnasiesärskolan. Investeringar Investeringsutgifter per sista augusti uppgår till 36,4 mnkr. Prognos investeringsutgifter för helåret är 81,4 mnkr vilket skulle innebära att 14,2 mnkr av budget inte kommer att förbrukas. Uppfyllelsegraden av årets investeringar skulle då bli 85,2 procent av budget. Kommunala bolag Karlskoga Kommunhus AB Bolaget har i stort sett endast räntekostnader som täcks av koncernbidrag från Karlskoga Energi & Miljö AB. Årets resultat efter erhållna koncernbidrag beräknas ligga i paritet med budget. Budgeterat resultat för är -9 tkr. 3
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 4 (124) Karlskoga Energi och Miljö AB utfall per sista augusti är +33,8 mnkr vilket är +5,8 mnkr bättre än föregående års motsvarande period. Prognos för helåret är +59,4 mnkr vilket skulle innebära -2,6 mnkr jämfört med årsbudget. Årsprognosen är förbättrad med 2,6 mnkr sedan delårsrapporten per sista april. Avvikelsen mot årsbudget förklaras främst av låga elpriser som påverkar vattenkraftens resultat. Även Biogasbolaget i Mellansverige AB, som ägs till hälften, redovisar ett sämre resultat än budget föranlett av låg produktion. Karlskogahem AB för perioden januari-augusti är +20,7 mnkr vilket är +6,2 mnkr bättre än föregående års motsvarande period. Årsprognosen är +20,4 mnkr vilket är hela +9,3 mnkr bättre än årsbudget. Orsaker till det positiva resultatet är minskat hyresbortfall för bostäder och lokaler, lägre personalkostnader samt icke påbörjade planerade underhållsåtgärder. De planerade underhållsinsatserna faller dock ut under resterande del av året. Kommunens utveckling och framtid Glädjande fortsätter kommunens befolkning att öka. Per sista juli var befolkningen 30 243 invånare vilket innebär att ökning med 189 personer sedan årsskiftet. För att Karlskoga ska kunna fortsätta att växa är det nödvändigt att bygga nya bostäder. Kommunen har både planberedskap och intressenter som är beredda att bygga men bankernas krav på egen insats och amorteringstakt gör det svårt för intressenterna att förverkliga bostadsprojekten. Karlskogahem AB har under sommaren presenterat sin femåriga affärsplan där man skriver att byggande av nya bostäder kan ske på ny exploateringsmark, genom förtätning på befintlig byggnadsmark och genom påbyggnad på befintliga hus. Affärsmässighet i kalkylerna och efterfrågan på bostadsmarknaden är vägledande för var och när offensiva satsningar i form av nyproduktion kan komma att ske. Kommunledning anser att bostadsfrågan är avgörande för hur väl Karlskoga kommun ska utvecklas de närmaste åren. 4
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 5 (124) -, kassaflödes- och balansräkning (tkr) räkning Delår Bokslut Delår Prognos Budget jan-aug jan-aug Avvikelse Verksamhetens intäkter, not 1 296 637 463 166 318 430 0 0 0 Jämförelsestörande post 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader, not 2-1 213 780-1 843 308-1 266 780-1 460 040-1 448 582-11 458 Jämförelsestörande post 0 0 0 0 0 0 Avskrivningar -44 881-64 545-45 200-67 800-67 800 0 Verksamhetens nettokostnader -962 024-1 444 687-993 550-1 527 840-1 516 382-11 458 Skatteintäkter, not 3 839 343 1 253 894 858 981 1 288 482 1 296 865-8 383 Generella statsbidrag mm, not 3 165 422 246 717 177 789 267 416 260 335 7 081 Finansiella intäkter 4 162 7 064 4 062 5 500 5 500 0 Finansiella kostnader, not 12-5 444-25 339-11 190-7 740-20 500 12 760 före extraordinära kostnader 41 459 37 649 36 092 25 818 25 818 0 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 41 459 37 649 36 092 25 818 25 818 0 Årets resultat i % av skatt+gen. statsbidrag 4,1% 2,5% 3,5% 1,7% 1,7% 5
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 6 (124) Kassaflödesanalys Delår Bokslut Delår jan-aug jan-aug Den löpande verksamheten Årets resultat 41 459 37 649 36 092 Justering för av- och nedskrivningar 44 881 64 544 45 200 Justering för avsättningar -1 972-256 -3 314 Justering för realisationsvinster -2 200-4 589-13 200 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -36 0 58 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 82 132 97 348 64 836 Ökning/minskning förråd och varulager 0 0 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar, not 9 45 867 33 037 9 578 Ökning/minskning kortfristiga skulder, not 10-82 701-37 413-38 147 Medel från den löpande verksamheten 45 298 92 972 36 267 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -61 761-98 434-22 923 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 5 712 0 Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 244 0 Medel från investeringsverksamheten -61 761-92 478-22 923 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 20 000 20 000 0 Amortering av skuld -16 000-16 000 0 Investeringsbidrag 0 3 500 0 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 Medel från finansierings-verksamheten 4 000 7 500 0 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 0 0 Årets kassaflöde -12 463 7 994 13 344 Likvida medel vid årets början 101 144 101 144 109 138 Likvida medel vid periodens slut 88 681 109 138 122 482 6
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 7 (124) Balansräkning (tkr) Delår Bokslut Delår jan-aug jan-aug Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 031 599 1 037 555 1 028 478 Maskiner och inventarier 105 810 110 829 110 829 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter 426 063 425 998 425 998 Långfristiga fordringar, not 4 4 400 4 400 4 400 Summa anläggningstillgångar 1 567 872 1 578 782 1 569 705 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 0 0 0 Fordringar, not 5 95 357 108 151 98 515 Kassa och bank 88 681 109 137 122 481 Summa omsättningstillgångar 184 038 217 288 220 996 Summa tillgångar 1 751 910 1 796 070 1 790 701 Eget kapital, not 6 Eget kapital vid årets början 984 549 984 549 1 022 199 Årets resultat 41 459 37 649 36 092 Summa eget kapital 1 026 008 1 022 198 1 058 291 Avsättningar Avsättningar för pensioner m.m. 67 982 69 698 66 383 Skulder Långfristiga skulder, not 7 396 268 399 767 399 767 Kortfristiga skulder, not 8 261 652 304 407 266 260 Summa avsättningar och skulder 725 902 773 872 732 410 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 751 910 1 796 070 1 790 701 Panter och ansvarsförbindelser Panter 0 0 0 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar 923 447 904 300 896 600 Borgensförbindelser (not 11) 2 050 2 090 2 050 Limit checkräkningskredit 100 100 100 7
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 8 (124) Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - augusti (tkr) Delår Utfall Bokslut Prognos Budget Avvikelse jan-aug jan-aug Kommunfullmäktige och revisionen 1) 3 705 6 308 4 930 8 093 6 593-1 500 Kommunstyrelsen 65 996 108 087 69 840 123 769 114 758-9 011 Östra Värmlands överförmyndarnämnd 2 473 3 295 2 265 3 208 2 908-300 Administrativ nämnd 3 270 4 509 3 253 4 880 5 027 147 Socialnämnden 400 123 600 098 414 631 612 094 610 093-2 000 Barn- och utbildningsnämnden 278 086 426 038 290 253 435 241 429 241-6 000 Kultur- och föreningsnämnden 50 866 78 411 52 085 78 722 78 852 130 Samhällsbyggnadsnämnden 34 385 59 248 33 485 49 390 49 390 0 Myndighetsnämnden 168 330 5 439 8 888 8 888 0 Folkhälsonämnden 432 5 304 1 183 2 866 3 419 553 Gymnasienämnden 97 955 148 473 104 094 154 632 156 132 1 500 Valnämnden 1) -265 673 0 0 0 0 Summa verksamhetskostnader 937 194 1 440 774 981 458 1 481 783 1 465 301-16 481 Finansförvaltning -978 653-1 478 423-1 017 550-1 507 600-1 491 119 16 481 (omvänt plus/minustecken) -41 459-37 649-36 092-25 818-25 818 0 Budgeterat resultat -15 106-25 818-25 818 0 i förhållande till budget -22 543 0 0 0 1) Jämförelseåret var Valnämnden inräknad i beloppen för kommunfullmäktige och revisionen. Delår 2 ligger Valnämnden på separat rad. 8
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 9 (124) Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr) i förhållande till Ingående balans Utfall Prognos Prognos budget - 2016 Kommunfullmäktige 19 485-1 500-1 000 Kommunstyrelsen 772 4 698-700 0 Socialnämnden 0 1 076-2 000 0 Barn- och utbildningsnämnden 0 0-6 000 0 Kultur- och föreningsnämnden 115 537 130 0 Samhällsbyggnadsnämnden 715 1 641 0 500 Myndighetsnämnden -5 5 0 0 Folkhälsonämnden 0 0 553 0 Gymnasienämnden 3 000-1 503 1 500 0 Summa 4 616 6 939-8 017-500 Kommunens investeringsutgifter (tkr) Utfall jan-aug Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Kommunfullmäktige 0 500 500 0 0 Kommunstyrelsen 703 1 800 3 000 1 200 1 000 Socialnämnden 1 526 4 580 5 330 750 750 Barn- och utbildningsnämnden 1 010 4 430 4 430 0 0 Kultur- och föreningsnämnden 4 121 7 247 7 247 0 0 Samhällsbyggnadsnämnden 28 407 60 552 72 753 12 201 19 190 Myndighetsnämnden 0 0 0 0 0 Folkhälsonämnden 394 875 875 0 0 Gymnasienämnden 213 1 400 1 400 0 0 Summa investeringsutgifter 36 374 81 384 95 535 14 151 20 940 9
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 10 (124) Noter och redovisningsprinciper Bokslutskommentarer Jan-aug Jan-aug Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftsredovisningen 1 552 065 1 486 402 Avgår: Interna intäkter -188 273-177 602 Skatteintäkter och statsbidrag -1 041 300-1 008 001 Finansiella intäkter -4 062-4 162 Extraordinära intäkter 0 0 Externa intäkter verksamheten 318 430 296 637 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftsredovisningen 1 515 972 1 444 943 Avgår: Interna kostnader -188 273-177 602 Utjämningsavgift -4 529-3 236 Finansiella kostnader -11 190-5 444 Avskrivningar -45 200-44 881 Externa kostnader verksamheten 1 266 780 1 213 780 Not 3 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt Preliminär kommunalskatt 858 981 839 342 Slutavräkning föregående år 0 0 Årets preliminära slutavräkning 0 0 Summa 858 981 839 342 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 148 000 129 967 Strukturbidrag 2 080 2 063 Regleringsbidrag 0 4 603 Kostnadsutjämningbidrag 700 159 Utjämningsbidrag LSS 0 0 Fastighetsavgift 31 087 31 866 Generella bidrag från staten 452 0 Regleringsavgift -774 0 Utjämningsavgift LSS -3 755-3 236 Summa 177 790 165 422 10
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 11 (124) Bokslutskommentarer Jan-aug Jan-aug Not 4 Långfristiga fordringar Förlagsbevis Kommuninvest 4 400 4 400 Summa 4 400 4 400 Not 5 Kortfristiga fordringar Upplupna intäkter eller förutbetalda kostnader 37 056 41 715 Kundfordringar 15 677 21 978 Momsfordran 4 378 3 811 Skatteintäkter 208 1 399 Stiftelserna 0 36 Övriga kortfristiga fordringar 40 195 25 418 Summa kortfristiga fordringar 97 514 94 357 Kortfristiga placeringar Obligationer 1 000 1 000 Summa kortfristiga placeringar 1 000 1 000 Not 6 Eget kapital Eget kapital vid årets början 1 010 143 969 549 Årets resultat 36 092 41 459 Social investering 12 055 15 000 Eget kapital vid periodens slut 1 058 290 1 026 008 Not 7 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 372 000 372 000 Investeringsbidrag 27 767 24 267 Summa 399 767 396 267 Not 8 Kortfristiga skulder Skuld till Bergslagens Räddningstjänst 19 229 18 595 Leverantörsskulder 15 252 22 887 Arbetsgivaravgift och preliminärskatt 52 804 49 010 Skuld till Migrationsverket 27 444 12 514 Semesterlöneskuld/ferie- och uppehållslöneskuld 74 082 71 287 Upplupen ränta 1 273 1 035 Pensionsskuld individuell del inklusive särskild löne 75 753 73 892 Förutbetalda skatteintäkter 0 7 224 Övriga kortfristiga skulder 423 5 208 Summa kortfristiga skulder 266 260 261 652 11
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 12 (124) Bokslutskommentarer Jan-aug Jan-aug Not 9 Kassaflöde kortsiktig fordran Kundfordringar 2 973-4 917 Kortfristiga fordringar -30 358-14 511 Upplupna intäkter 36 962 65 295 Kortfristig placering 0 0 Summa 9 577 45 867 Not 10 Kassaflöde kortfristig skuld Kortfristig skuld -55-8 318 Leverantörsskuld -30 941-65 378 Moms 356 81 Personalens källskatt 2 718 2 713 Övriga kortfrisiga skulder 4 572-5 420 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -14 796-6 378 Summa -38 146-82 700 Not 11 Borgen för lån Bolag Karlskoga Kommunhus AB 590 000 590 000 Karlskogahem AB 811 500 811 500 Karlskoga Energi & Miljö AB 600 000 600 000 Biogasbolaget i Mellasverige AB 49 000 49 000 Borgensumma 2 050 500 2 050 500 12
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 13 (124) Bokslutskommentarer Specifikation av räntederivat Volm (tkr) Not 12 Säkringsredovisning Volym Säkringsinstrument Volym Säkringspost (tkr) (tkr) Externa lån 355 000 Derivat 150 000 Revers Karlskogahem 17 000 Derivat 250 000 Lånebehov 0 Summa 400 000 Summa 372 000 Volym (tkr) Procent Derivat som överstiger lånen 28 000 7% Ränta Ränteförfall Undervärde (tkr) 150 000 4,41% Juli 2030-56 187 250 000 3,98% Maj 2042-105 778 400 000-161 965 effekt 7% av undervärde 11 337 Bokning ÅR 12 760 Intäkt delår 2, 1 423 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar För redovisningen gäller lagen om kommunal redovisning, som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisning kommunens principer för redovisning. Rådet för kommunal redovisning ger rekommendationer som är normgivande för den kommunala redovisningen. Rekommendationerna efterlevs av kommunen förutom avseende exploateringsfastigheter samt till viss del avseende materiella anläggningstillgångar. Kommunen har påbörjat ett arbeta att identifiera exploateringsfastigheter och i redovisningen flytta över dessa från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar. Detta arbete är ännu inte klart. För materiella anläggningstillgångar påbörjas avskrivningen månaden efter att den tagits i bruk, vilket är en avvikelse från rekommendationen. Kommunen har inte heller genomfört förändringen till komponentavskrivning. Byte av redovisningsprincip Under året gjordes inga ändringar av redovisningsprinciper. 13
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 14 (124) Pensionsskulden Pensionsskulden är kommunens beräknade framtida skuld till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på en genomsnittlig livslängd på cirka 80 år. Den samlade pensionsskulden redovisas under avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder, under rubriken ansvarsförbindelser som ligger under posten inom linjen utanför balansräkningen. Under avsättningar redovisas årets och tidigare års intjänade förmånspensioner. Under kortfristiga skulder redovisas de pensioner som intjänats av de anställda under verksamhetsåret och som ska betalas ut i slutet av mars nästa år. Under ansvarsförbindelser redovisas de pensionsförpliktelser som intjänats av arbetstagare och pensionstagare före 1998. Dessa räknas årligen upp enligt ett fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser icke uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Finansiella instrument Karlskoga kommun arbetar med räntederivat i syfte att uppnå önskad risknivå i den långfristiga upplåningen som för närvarande sker helt och hållet till rörlig ränta. Räntederivaten bokförs med mellanskillnaden av betalningsströmmarna som räntekostnad. BEGREPPSFÖRKLARINGAR Anläggningskapital Anläggningskapital är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas den månad anläggningstillgången tas i bruk. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag. Balanslikviditet Balanslikviditet avser omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder och är ett mått på betalningsförmågan på kort sikt. Balansräkning Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) och hur kapitalet har införskaffats (långoch kortfristiga skulder samt eget kapital). Tillgångarna består av likvida medel, pengar som kommunen lånat ut och olika anläggningstillgångar som gator och fastigheter. Dessa har finansierats på i princip två sätt, antingen genom externa lån (skulder) eller genom att verksamheten har lämnat överskott (eget kapital). Eget kapital kan också ses som kommunens behållna förmögenhet eller som en skuld till kommuninvånarna. Storleken på det egna kapitalet jämfört med skulderna visar kommunens finansiella styrka. Ju större eget kapital jämfört med skulderna desto bättre finansiell ställning eller soliditet. Tillgångarna motsvaras alltid av summa skulder och eget kapital. Därav namnet balansräkning. Extraordinära poster Extraordinära poster är händelser eller transaktioner som saknar ett tydligt samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inträffar sällan eller oregelbundet och som utgör ett väsentligt belopp. 14
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 15 (124) Finansnetto Finansnetto är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Jämförelsestörande post Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Kapitalkostnader Planenliga avskrivningar beräknas på objektens anskaffningsvärden justerat för investeringsbidrag med mera. Avskrivningstiden följer i huvudsak Svenska kommunförbundets rekommendationer. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys visar hur kommunens investeringar och löpande verksamhet har finansierats och hur det har inverkat på kommunens likvida ställning. Kassalikviditet Kassalikviditet är ett mått på kommunens betalningsberedskap. 100 procent anses som ett minimivärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunbidrag Kommunbidrag är tillskott av kommuncentrala medel (skatteintäkter och generella statsbidrag) för finansiering av kommunens verksamheter. Latent skatt Företagens obeskattade reserver måste i framtiden upplösas och återföras till beskattning. I den sammanställda redovisningen tar man hänsyn till latent skatteskuld på för närvarande 26,3 procent. Resterande del av obeskattade reserver (73,7 procent) förs till eget kapital. Likviditet Likviditet avser tillgängliga medel ur omsättningstillgångarna som kan användas för betalning på kort sikt, exempelvis kassa, bank och postgiro (likvida medel). Medelskattekraft Medelskattekraft är rikets skatteunderlag dividerat med antalet invånare i riket vid inkomstårets slut, det vill säga den beskattningsbara inkomsten per invånare. räkning räkningen redovisar intäkter och kostnader (finansiella resultatet) samt hur förändringen av kommunens eget kapital uppkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årets balansräkningar. I ett företag kallar man detta för vinst. Men en vinst eller ökning av det egna kapitalet kan aldrig vara något självändamål för en kommun. Däremot kan framtida kostnader för pensioner med mera kräva ett visst positivt resultat eller överskott. räkningen beskriver i tre steg hur årets resultat (förändringen av eget kapital) uppkommer. Det första steget (resultat 1) visar nettokostnaden av årets verksamhet (inklusive avskrivningar), som måste täckas med framför allt kommunalskatt. I nästa steg ingår skatteintäkter och -kostnader och intäkts- och kostnadsräntor, vilket skapar resultat 2 som utgör ingångsvärdet för finansieringsanalysen (tillsammans med avskrivning från resultat 1) och visar hur mycket pengar den löpande verksamheten har tillfört kommunens kassa. 15
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 16 (124) I det sista steget medräknas eventuella extraordinära kostnader och intäkter, vilket ger förändringen av eget kapital (resultat 3). Rörelsekapital Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Självfinansieringsgraden Självfinansieringsgrad avser kommunens förmåga att med egna medel finansiera sina investeringar. Skattekraft Skattekraft är skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång, det vill säga den kommunalt beskattningsbara inkomsten per invånare. Skuldsättningsgraden Skuldsättningsgraden anger hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet Soliditet är eget kapital i förhållande till totala tillgångar, i procent. Soliditeten är ett mått på hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden är skillnaden mellan de intäkter och kostnader som kommunens olika verksamheter skapar. 16
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 17 (124) Personalanalys Sammanfattande analys Antalet tillsvidareanställda har totalt sett ökat med 24 årsarbetare jämfört med samma datum förra året. Antalet lärare med legitimation samt konverteringar enligt LAS (lagen om anställningstid) och förändringar i verksamheterna är några förklaringar. Verksamhetsförändringarna beror på att antalet nyanlända vuxna och ungdomar ökar och medför ett ökat behov av personal. Gymnasieförvaltningen har ökat med 8 årsarbetare och socialförvaltningen med 12, de mindre förvaltningarna har marginella förändringar. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,9 procentenheter jämfört med samma period förra året, och ligger nu på 7,6 procent. Vid delårsrapport 1 låg vi 1,1 procentenheter över nivån förra året. Alla förvaltningar utom kommunstyrelsens ledningskontor och samhällsbyggnadsförvaltningen har högre sjukfrånvaro än förra året. Socialförvaltningen och folkhälsoförvaltningen har högst sjukfrånvaro med 8,9 procent. Det är kvinnornas sjukfrånvaro som ökar totalt sett, medan männens sjunkit något. Kvinnorna (8,4 %) har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro än männen (4,0 %). Högst sjukfrånvaro har kvinnor över 50 år, de har också ökat mest, från 8,4 % till 9,9 %. Kvinnor upp till och med 29 år ligger på samma nivå som förra året (4,4 %). Arbetet med analys av sjukfrånvaron fortsätter och kommunstyrelsens arbetstutskott följer upp arbetet regelbundet. Personal utan sjukfrånvaro Frisknärvaro Inför har vi sett över urvalet för frisknärvaron, så att vi ska få en så rätt bild som möjligt, det innebär att siffrorna från inte överensstämmer med de som redovisades vid delårsrapport 2. Andelen personer utan sjukfrånvaro har minskat med 2 procentenheter jämfört med samma period förra året. Variationen är stor från att bara 34 av 100 medarbetare inte haft någon frånvaro under de första åtta månaderna på folkhälsoförvaltningen, till 58 av 100 på samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är den enda förvaltningen som har ökat andelen friska jämfört med förra året. På kultur och föreningsförvaltningen har andelen friska sjunkit med sex procentenheter fram till och med augusti. Månadsavlönade utan sjukfrånvaro, januari augusti jämfört med (procent av anställda) 17
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 18 (124) Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,9 procentenheter jämfört med samma period förra året, och ligger nu på 7,6 procent. Vid delårsrapport 1 låg vi 1,1 procentenheter över nivån förra året. Alla förvaltningar utom kommunstyrelsens ledningskontor och samhällsbyggnadsförvaltningen har högre sjukfrånvaro än förra året. Socialförvaltningen och folkhälsoförvaltningen har högst sjukfrånvaro med 8,9 procent. På socialförvaltningen, som har drygt 1100 anställda, betyder det att ca 98 personer är hemma på grund av sjukdom varje dag. Vård och omsorg som har högst sjukfrånvaro upplever dock att sjukfrånvaron varit lägre än vanligt under sommaren. Vilket också stöds av statistiken då ökningen nu ligger lägre än vid delår 1. På samhällsbyggnadsförvaltningen har sjukfrånvaron sjunkit med mer än två procentenheter. Det är kvinnornas sjukfrånvaro som ökar totalt sett, medan männens sjunkit något. Kvinnorna (8,4 %) har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro än männen (4,0 %). Inom samhällsbyggnadsförvaltningen som har relativt jämn könsfördelning har männen dock högre sjukfrånvaro än kvinnorna. Högst sjukfrånvaro har kvinnor över 50 år, de har också ökat mest, från 8,4 % till 9,9 %. Kvinnor upp till och med 29 år ligger på samma nivå som förra året (4,4 %). Total sjukfrånvaro per förvaltning, januari augusti jämfört med (procent) 18
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 19 (124) Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder, januari augusti och (procent av ordinarie arbetad tid) januari augusti januari augusti kvinnor män kvinnor män - 29 år 4,4 2,6 4,4 4,1 30 49 år 8,1 3,8 6,9 3,2 50 år - 9,9 4,7 8,4 4,9 Totalt 8,4 4,0 7,3 4,1 Upprepad korttidsfrånvaro Den upprepade korttidsfrånvaron ligger lite högre än förra året, ungefär på samma nivå som 2013. Det innebär att fler har haft 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett år jämfört med förra året. Tidigare har det visat sig att personer med upprepad korttidssjukfrånvaro i större utsträckning riskerar att falla över i långtidssjukfrånvaro. Därför är trenden negativ. De förvaltningar med högst andel upprepad korttidsfrånvaro är socialförvaltningen (9,3 %), följt av folkhälsoförvaltningen (8,8 %) och barn och utbildningsförvaltningen (8,6 %). Lägst har kommunsstyrelsens ledningskontor (1,9 %). Upprepad korttidsfrånvaro under januari augusti jämfört med (antal personer) 240 230 220 210 200 190 180 Jan Feb Mars Apri maj Juni Juli Aug Långtidssjukfrånvaro 19
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 20 (124) Kvinnornas långtidssjukfrånvaro ökar totalt sett medan männens sjunkit. Yngre kvinnor upp till 29 år har mindre långtidssjukfrånvaro, från 30 år och äldre har den långa sjukfrånvaron ökat. Männens långa sjukfrånvaro har förändrats marginellt för grupperna 30 år och äldre, medan män upp till 29 år likt kvinnorna minskat den långa sjukfrånvaron. De interna rutinerna kring rehabiliteringsarbetet är det samma som tidigare år när långtidssjukfrånvaron sjunkit, det som upplevs skilja är sjukskrivningstiderna som blivit längre. Försäkringskassans regelverk har inte ändrats men bedömningarna och rehabiliteringskedjans stopptider upplevs inte lika definitiva nu, vilket bidrar till längre rehabiliteringstider. Den intervallindelade sjukfrånvaron visar också att frånvarodagarna i snitt per anställd ökat från drygt 19 dagar till drygt 21,5 dagar. Antal frånvarotillfällen i snitt per anställd har förändrats marginellt åt det positiva hållet. Antalet korta sjukfall1-14 dagar har minskat totalt sett i kommunen medan antalet sjukfall som varar 60 dagar och längre ökat. Antalet sjukdagar över 60 dagar har ökat kraftigt från drygt 37 000 dagar till över 45 000 dagar (alla sjukdagar i det pågående sjukfallet är inkluderat även om det startade tidigare än innevarande år). Långtidssjukfrånvaron av den totala sjukfrånvaron (procent) januari augusti januari augusti kvinnor män kvinnor män - 29 år 9,5 1,6 21,3 18,4 30 49 år 55,4 41,7 45,0 41,0 50 år - 61,7 53,7 51,7 53,2 Totalt 55,8 43,8 46,8 44,8 Personal Antalet tillsvidareanställda har totalt sett ökat med 24 årsarbetare jämfört med samma datum förra året. Antalet lärare med legitimation samt konverteringar enligt LAS (lagen om anställningstid) och förändringar i verksamheterna är några förklaringar. Verksamhetsförändringarna beror på att antalet nyanlända vuxna och ungdomar ökar och medför ett ökat behov av personal. Gymnasieförvaltningen har ökat med 8 årsarbetare och socialförvaltningen med 12, de mindre förvaltningarna har marginella förändringar. Årsarbetare fördelat på förvaltning, 31 augusti jämfört med 31 augusti (antal) 20
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 21 (124) Årsarbetare per förvaltning fördelat på kön, 31 augusti jämfört med 31 augusti (antal) 21
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 22 (124) God ekonomisk hushållning Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital, dvs. årets resultat, ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 31,1 mnkr enligt budget. Budgeterat resultat för var 25,8 mnkr och avviker således från resultatmålet. Prognosen för helåret per 31 augusti visar 25,8 mnkr vilket således överensstämmer med budget men skulle innebära att målet inte nås. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera likviditet till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år 2016 och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Avskrivningarna för är budgeterade till 67,8 mnkr. Investeringsnivå för enligt fastställd investeringsplan i budget är 56,2 mnkr med då ombudgeteringar från på investeringsprojekt som inte avslutats tillkommer, kommer målet inte att nås. Prognosen per 31 augusti är 81,4 mnkr i investeringsutgifter för helåret. Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Investeringar utgörs av summan av varje års investeringsbudget och omföring av tidigare års icke utförda investeringar. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. Fullmäktigemålen Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten 22
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 23 (124) Medborgar-/brukarperspektiv Bedömning av måluppfyllelsen för målen under medborgar-/brukarperspektivet är svårbedömda. Fortfarande har få mätningar genomförts och få uppgifter om genomförda eller planerade åtgärder finns angivna. De tre målen bedöms dock vara möjliga att delvis uppnå. Alla skolungdomar i årskurs 9 och som sökte ferieplats kunde erbjudas en feriepraktikplats i somras. 60 % av de som hade en feriepraktikplats var flickor. Arbetet med att utveckla trygghetsfrågorna fortgår. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga Andel av Karlskogas (egna) publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla Anmälda våldsbrott Förra årets resultat visade ingen större skillnad jämfört med tidigare. Kvinnornas upplevda trygghet minskade däremot. Se vidare kommentaren till Anmälda våldsbrott. Pojkarnas och flickornas resultat är samstämmiga med länets. Flickors upplevelse av trygghet är ett utvecklingsområde. Systematisk uppföljning av barns trygga uppväxtvillkor följs genom folkhälsopolitiskt bokslut. Övergripande drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning genomförs. Ett projekt för jämlik och jämställd hälsa pågår i samverkan för att bredda kommunernas arbete kring social trygghet. et från föregående års mätning har förbättrats totalt sett för grundskolan. Skillnaden i resultat för flickor och pojkar i åk 5 är liten, däremot uppger pojkarna i åk 8 något större trygghet än flickorna. Eleverna i åk 5 uppger en större trygghet än eleverna i åk 8. et för grundsärskolan är sämre än föregående år. Observera att det låga elevantalet för grundsärskolan innebär att varje elevsvar motsvarar sex procentenheter. Ett verktyg för mätning av tillgänglighet av lokaler har tagits fram. Mätningar visar att vi redan i augusti har nått målnivån. Fokus inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet under ligger på den nya samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och Polismyndigheten. Trend Jämf () () (2013) 23
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 24 (124) Överenskommelsen ska bygga på den lokala problembilden och innehålla medborgarlöften. Ett omfattande arbete pågår med förberedelser och implementering av arbetet. Polisen kommer även att tillsätta en särskild kommunpolis. Andel ensamkommande barn och unga som upplever att kommunens mottagande är gott Ej mätt. Mäts under slutet av året. Helhetsbedömning av kommunen som en plats att leva och bo på Arbete pågår fortfarande med att identifiera åtgärder som ökar Karlskogas attraktivitet som boendeort. Ökat bostadsbyggande bedöms vara en mycket viktig faktor. () Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna Förra årets resultat var bra. Sedan januari har inga nya resultat från brukarundersökningar rapporterats. Diskussioner pågår om att hitta andra och mer kontinuerliga metoder för att undersöka brukarnöjdheten. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen et för bemötande förra året var betydligt lägre än resultatet för 2013. et är också betydligt lägre än genomsnittet för andra kommuner. Svängningar i resultaten kan bero på att vi inte systematiskt arbetar med bemötandefrågan inom kommunen. Sedan mätningen genomfördes har riktlinjer för bemötande och service tagits fram, vilka ska implementeras under. Inga nya resultat har rapporterats sedan januari. Riktlinjer för service och bemötande är framtagna och ska implementeras under. Se även kommentaren ovan om metoder för mer kontinuerliga undersökningar. () Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Under kommer fler aktiviteter att genomföras vad gäller medborgarinflytande, återkoppling av genomförda medborgardialoger samt ett antal dialoger. En handbok har tagits fram i hur man genomför medborgardialoger. () 24
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 25 (124) Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Antal ferieplatser Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 1 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser Antalet feriepraktikanter uppgick till 240, vilket är 10 fler än målvärdet. Könsfördelningen var 145 tjejer och 95 killar. 171 feriearbetare arbetade inom den kommunala verksamheten och 69 arbetade för en förening. Alla ungdomar i årskurs 9, som sökte feriepraktikplats i rätt tid, erbjöds en feriepraktikplats. I likhet med tidigare år planerar de två fritidsgårdarna sina öppettider så att de kompletterar varandra och kan erbjuda så generösa öppettider som möjligt inom de ekonomiska ramarna. Föreningsträffarna påbörjas under oktober. Föreningarna har inte kunnat leverera några konkreta svar angående ekonomiskt utsatta barn. Föreningarna tror att det finns, men har inte funnit något sätt att mäta detta. En nollmätning genomförs senare i höst. Tidigare utvärdering av Rymden har visat att det är betydande för barnen att träffa andra som befinner sig i liknande situation samt att deras deltagande i Rymden har hjälpt dem att hantera sin situation hemma. för styrmått Styrmått 2012 2013 Målvärde 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) 59 kv 57 m 62-57 kv 52 m 62 - Mäts 2016 1.2 Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (%) 88 (2011) - 88 fl 83 p 96 - Mäts 2017 1.3 Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga (%) 1.4 Andel av Karlskogas (egna) publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (%) 94 93 Grsk 91 fl 92 p 89 Grsär 100 100 Grsk 93 fl 92 p93 Grsär 94 38 38 65 40 57 1.5 Anmälda våldsbrott (antal per 1000 invånare) 11,5 11,1 (eftersläpning) 10,4-1.6 Andel ensamkommande barn och unga som upplever att kommunens mottagande är gott (%) 49 60 83 58 Mäts i höst 1 Stacken och Skrantagården 25
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 26 (124) 1.7 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (index 0-100) 56 kv 58 m 55-57 kv 59 m 56 - Mäts 2016 2.1 Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna som helhet (%) 2.2 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (%) 2.3 Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) 68-79 74 Rapporteras i ÅR 68 89 80 81 Mäts i höst 71-84 85 Rapporteras i ÅR 2.4 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) 37 kv m - 37 kv 36 m 38 - Mäts 2016 3.1 Antal ferieplatser 243 234 249 230 240 3.2 Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats (%) 3.3 Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid under verksamhetsåret 3.4 Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%) 3.5 Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%) 100 100 100 100 100 42 42 42 42 42 - - - 40 - - - - Ingen nivå angiven Nollmätning i höst Medarbetarperspektiv Fem medarbetarundersökningar har genomförts de senaste 10 åren och resultatet har bearbetats fyra gånger. Medarbetarindex för kommunen som helhet har hela tiden legat högt, men i års mätning sjönk det. Ledarskapsindexet har också hållit en hög nivå, men även där sjönk det. Kommunen har under de senaste åren arbetat med att sjösätta ett obligatoriskt chefs- och ledarutvecklingsprogram. Det har genomförts utbildningsinsatser när det gäller förvaltningschefer och 2:a linjens chefer. Hösten påbörjas utbildningsinsatser för 1:a linjens chefer inom kommunkunskap och ekonomi. När det gäller medarbetare som kan rekommendera kommunen som arbetsplats så ser vi även där ett sämre resultat än 2012. Analysarbetet efter års medarbetarundersökning måste prioriteras högt. Analysen bör omfatta fler områden för att kunna få en helhetsbild i syfte att upprätta handlingsplaner med aktiviteter som bidrar till en positiv förändring. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Kommunens medarbetarindex Kommunens ledarskapsindex Hur många av kommunens medarbetare Viktigt att bibehålla uppnådda resultat genom analysarbete kring medarbetarundersökningens resultat. Arbetet sker på respektive arbetsplats och handlingsplaner arbetas fram på 3 Trend Jämf 26
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 27 (124) som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet olika nivåer enhet, förvaltning och kommunövergripande. En ny mätning för dessa tre mått genomförs hösten. () Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef () Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen () för styrmått Styrmått 2012 2013 Målvärde 4.1 Kommunens medarbetarindex (%) 66-64 - Mäts 2016 4.2 Kommunens ledarskapsindex (%) 67-63 - Mäts 2016 4.3 Hur många av kommunens medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) 69-66 - Mäts 2016 4.4 Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 4.5 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 4.6 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) 79-79 80 Mäts i höst 78-79 79 Mäts i höst 80-71 81 Mäts i höst Utvecklingsperspektiv och andra signaler tyder på att Karlskogas näringslivsklimat såväl som uppfattningen om Karlskoga näringslivsklimat har bottnat och nu istället visar på en positiv trend. Utöver nedanstående värden så har Karlskoga ökat 29 platser i Svenskt Näringslivs kommunranking (attitydundersökning). Detta sker från en låg nivå, men Karlskoga ligger nu precis på gränsen till att tillhöra de 50 % som finns i mittenskiktet. Med ett aktivt arbete med företagen bör det vara fullt möjligt att förbättra resultatet. et från de senaste mätningarna bland företag som har haft med kommunen att göra i olika ärenden (NKI/SBA), har varit betydligt bättre än resultatet från attitydundersökningen. I den tidigare NKI/SBA-undersökningen (resultatet för den senaste undersökningen är försenat) låg Karlskoga bland de 25 bästa kommunerna. Det här visar att det är bilden av kommunen snarare än faktiska förhållanden som behöver förbättras, något som Näringslivsbolaget tillsammans med kommunen arbetar med just nu. Nyföretagandet i Karlskoga torde även framgent vara lägre än i riket i stort men det är på kort sikt ofrånkomligt utifrån den näringslivsstruktur som historiskt finns här. Aktiviteten vid t ex Nyföretagarcentrum i form av antal besök är dock högre än tidigare vilket är positivt. Utvecklingen vid Alfred Nobel Science Park, och då främst TTC med inriktningen industriell 3D-printing och 3Dröntgen, ser mycket lovande ut och har rönt stort nationellt intresse. 27
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 28 (124) Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Karlskoga har en socialt/ kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Hur nöjda företagarna är med kommunens service Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga Antal nystartade företag Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket Mätningen, som avser ärenden under, är avslutad men p.g.a. problem vid ärendeinsamlingen är Karlskogas resultat inte klart att redovisa i skrivande stund. Karlskogas resultat vid förra mätningen låg bland de 25 % bästa. för år visar på en klar förbättring, även om det är från en låg nivå. Detta är positivt men för tidigt att sia om det är en bestående trend. Det ska noteras att resultatet för denna attitydundersökning skiljer sig kraftigt från företagarnas nöjdhet med kommunens service (NKImätningarna där företagen har haft kontakt med kommunen i olika ärenden). Under ledning av Näringslivsbolaget har nu ett systematiskt arbete inletts för att bredda och stärka kontakterna mellan kommun och näringsliv. Nyföretagandet i Karlskoga, liksom i länet i stort, ligger lägre än i riket. En av orsakerna bedöms vara att Karlskogas näringsliv domineras av tillverkningsindustrin, en bransch där nya företag förutsätter större investeringar och kapital än många andra branscher. Ett ökat antal rådgivningar för Nyföretagarcentrum under inledningen av har gett ett något positivar avtryck i statistiken jämfört med föregående år Trenden är svagt nedåtgående sedan mätningarna startade (2005). I jämförelse med länet mår flickorna något bättre medan pojkarna uppvisar något lägre resultat än länsnivån. Övergripande drogförebyggande arbete pågår. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. Trend Jämf (2013) () () () Att se ljust på framtiden är en av de starkaste indikatorerna för psykisk () 28
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 29 (124) ljust/ganska ljust på framtiden hälsa. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden Översyn och revidering av enkäter på BUF pågår. Enligt BUN:s plan för återrapportering sker nästa enkätundersökning för detta styrmått under vt 2016. Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen Redovisas i årsredovisningen för. Kostnad för brukarnöjdheten et redovisas då uppgifter för brukarnöjdhet och verksamhetens nettokostnad finns tillgängliga. Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina förmågor som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökade marginellt från föregående år. Över tid är den trenden nedåtgående. Arbetet med att förbättra resultaten är en prioriterad uppgift. Utvecklingsinsatser genomförs på alla nivåer. Genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 är totalt sett praktiskt taget oförändrat. Andelen elever behöriga till yrkesprogram har totalt sett sjunkit från till och över tid är även den trenden nedåtgående. Andel A-E i årskurs 9 var lägst i svenska som andraspråk och matematik. Högst var andelen i musik och bild. Genomsnittlig betygspoäng var lägst i svenska som andraspråk och matematik, respektive högst i modersmål och bild. I de flesta ämnen hade flickor högre resultat, oavsett om genomsnittlig betygspoäng, andel A-E eller andel A mäts. Ett av undantagen är idrott och hälsa där pojkar hade högre resultat i alla tre avseenden. Betyg A var betydligt vanligare hos flickor än pojkar. Av de totalt 360 A-betygen fick flickor 254 (70,6 %) av dem. Flickor i årskurs 9 hade i jämförelse med pojkar i årskurs 9 högre genomsnittligt meritvärde, högre andel med godkänt betyg i alla ämnen () () 29
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 30 (124) Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning och högre andel med behörighet till yrkesprogram. Vid en jämförelse mellan ämnen, mellan kön och mellan skolor framkommer vissa skillnader som avviker från den kommunövergripande bilden. Detta behöver problematiseras och tas hänsyn till vid insatser och vid uppföljning. Arbetet med att förbättra resultaten är en prioriterad uppgift. Utvecklingsinsatser genomförs på alla nivåer. En svag uppgång de senaste åren som ändå är svår att kalla tydlig. Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande. Arbete sker i samtliga rektorsområden. för styrmått Styrmått 2012 2013 Målvärde 5.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service, kommunen totalt (index 0-100) 5.2 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun - 70-72 ej ännu redovisat 3,0 2,9-3,3 3,2 5.3 Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år) 3,4 3,5 3,3 2 3,4 3,4 3 6.1 Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (%) 6.2 Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (%) 6.3 Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (%) 6.4 Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (%, basår 2009) 6.5 Kostnad för brukarnöjdhet (kr/invånare och nöjdhetspoäng) 86-80 fl 75 p 87 86-81 fl 79 p 83 fl 84, p 87-96 fl 97 p 96 - - - - fl 86 p 90 - -9-14 -14-11 Redovisas i ÅR 657-608 689 Mäts inför ÅR 7.1 Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 (%) 75,2 74,5 69,8 fl 78 p 60 7.2 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) 197,3 206,5 199,8 fl 218,7 p 177,2 90 71,1 fl 72,5 p 69,4 205 201,5 fl 213,9 p 186,7 7.3 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng) Kga 12,9 Dfrs 13,8 Kga 13,3 Dfrs 12,5 13,4 13,5 Avvaktar Skolverkets statistik 2 Prognos för som bygger på värden från jan juni. 3 Avser perioden jan-juni. 30
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 31 (124) Kvalitetsarbete Kvalitetsåtaganden Till och med augusti har inga nya kvalitetsåtaganden utarbetats. Kommunen har fortfarande 27 kvalitetsåtaganden. Tyck om Karlskoga Karlskogaborna och andra kan via Tyck om Karlskoga lämna synpunkter på kommunens tjänster. Till och med augusti kom det in 208 synpunkter, vilket var betydligt fler än motsvarande period förra året. 17 procent (36 synpunkter) har åtgärdats eller kommer att åtgärdas. 32 procent (66 synpunkter) hänvisades till framtida planering. 10 procent av synpunkterna bedömdes leda till förbättringar förbättrad service, rutiner, tillgänglighet och information. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick som vanligt flest synpunkter (drygt hälften av alla synpunkter). Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med trafikfrågor, gator, gång- och cykelvägar och parker verksamheter som riktar sig till många och engagerar många. Inkomna synpunkter till samhällsbyggnadsförvaltningen handlade mest om den fysiska miljön och trafiksäkerhet. Gymnasieförvaltningen fick inga synpunkter via Tyck om Karlskoga. Antal synpunkter per förvaltning, jan-augusti 2013. och Synpunkter på finska Sedan februari i år kan synpunkter lämnas på finska genom att synpunkter och svar passerar en översättare. Till och med april kom åtta synpunkter in på finska. Sedan dess har inga synpunkter kommit in på finska. Typ av synpunkt Ungefär två tredjedelar av synpunkterna var klagomål (152 stycken), 30 procent var förslag (68 stycken) och 2 procent var beröm (4 stycken). Jämfört med samma period förra året var andelen klagomål färre och andelen förslag fler. 31
-09-22 Delårsrapport januari - augusti 32 (124) Fördelning per synpunktstyp, jan-aug Utlovade svarstider Två tredjedelar av synpunktslämnarna ville bli kontaktade, huvuddelen per e-post. 93 procent av fick en mottagningsbekräftelse inom utlovade två dagar, 7 procent inom 10 dagar eller blev kontaktade på annat sätt. Ungefär hälften (48 procent) fick svar eller kontakt med ansvarig tjänsteman inom utlovade fem arbetsdagar, vilket är något bättre än resultatet för årets första fyra månader. 27 procent fick svar inom 10 arbetsdagar, 8 procent inom 15 arbetsdagar och 19 procent fick svar först efter mer än 16 arbetsdagar. Värt att notera är att det inte fanns några obesvarade synpunkter. Att kommunen håller utlovade svarstider är fortfarande ett viktigt förbättringsområde. 32