1998-10-20 Publikation 1998-93 Förstudie Trafikanalysator Rapporten sammanställd av TDP Trafikdataprodukter AB underlaget är framtaget i samarbete mellan TDP, Allogg AB och Vägverket Trafikdata
Dokumentets datum Dokumentbeteckning 1998-10 1998-93 Upphovsman (författare) Mats Lundström Trafikdata Börje Rönnholm TDP AB Thomas Ekdahl Allogg AB Dokumentets titel Förstudie Trafikanalysator Huvudinnehåll Denna rapport är resultatet av en av NUTEK finansierad förstudie utförd av Trafikdataprodukter TDP AB i Borlänge I förstudienm har även Vägverket Trafikdata och Allogg AB deltagit. Syftet med förstudien var att klarlägga Vägverkets och kommunernas krav på en ny trafikanalysator. Gemensamt för många kommuner och Vägverket är att deras nuvarande utrustning börjar bli gammal och är i behov av en ersättare. Det finns stora samordningsvinster om man kan få fram en gemensam mätutrustning. Både inköpspris och servicekostnader kommer attt bli lägre, framför allt för kommunerna som använder ett mindre antal enheter. Den största vinsten blir sannolikt den förenkling som gemensam utrustning ger om och när flera aktörer ska lägga in trafiksiffror i Nationella Vägdatabasen, NVDB. Förstudien visar att det finns gemensamma krav på trafikanalysatorer mellan Vägverket och de kommuner som deltagit i förstudien. Denna förstudie kommer därför att vara en grund för det arbete med specifikation av ny mätutrustning som Vägverket kommer att starta under våren 1999. ISSN 1401-9612 Nyckelord Trafikanalys, trafikanalysator, trafikmätning Distributör (namn, postadress, telefon, telefax) Vägverket Trafikdata, 781 87 BORLÄNGE TELEFON 0243-750 00 telefax 0243-832 28 2
1998-10 1998-93 Author/reference Mats Lundström Traffic Survey Centre Börje Rönnholm TDP AB Thomas Ekdahl Allogg AB Document title Preliminary Study of the Need for Traffic Analysers Abstract This report is the result of a preliminary study conducted by Trafikdataprodukter TDP AB and financed by NUTEK. SNRA Traffic Survey Centre and Allogg AB have also participated in this study. The aim of the study was to survey the demands on a new traffic analyser to be used by SNRA and towns in Sweden. There is a mutual interest in new equipment since the analysers presently used are aging and need replacement. There is a lot to gain from using the same type of equipment. The cost for puchase and maintenance is reduced, especially for towns that use a small number of units. A new road data base is currently being built, which will cover the whole Swedish road network. If, in a future, the data base will include traffic data, there is also a great advantage if the information supplied by different bodies is uniform. This preliminary study has shown that there are similar demands on traffic analysing equipment from SNRA and the towns that took part in the study. The study will therefore be an important base for the work of specifying the demands on a new traffic analysing equipment that SNRA will start during early 1999. ISSN 1401-9612 Keywords Traffic analyser, traffic survey, traffic count Distributor (name, postal address, telephone, telefax) Traffic Survey Centre, S - 781 87 SWEDEN telephone +46 243 750 00 telefacsimile +46 243 832 28 3
Innehållsförteckning Bakgrund...5 Projekt Metor 2000 En beskrivning...6 Leverantörer av mätutrusning...8 Golden River (GR). (England)...9 Nu-Metrics. (USA)...9 Diamond. (USA)...10 Microcom. (Australien)...10 Peek Traffic. (England)...11 Microcounts.(USA)...11 IRD International Road Dynamics. (Kanada)...11 ITC International Corporation. (USA)...11 JAMAR Technologies. (USA)...12 Mässbesök...13 Marknaden...14 Vägverket...14 Vägverkets krav på utrustning...14 Vägverkets behov av trafikdata...15 Parametrar...15 Utförande...16 Detektorer...17 Övergång till ny mätutrustning...17 Kommunernas behov...18 Bakgrund...18 Enkät...18 Nationell Vägdatabas NVDB...19 Sammanfattning av kommunernas behov...19 Konstruktion...20 Några aspekter på konstruktion av en ny logg...21 Mikroprocessor...21 Tidsupplösning...22 Strömförsörjning...22 Flexibilitet...23 Givare...23 Induktiva slingor...24 In-/utgångar...24 Mekanisk konstruktion...24 Sammanfattning...25 4
Bakgrund Förstudiens tillkomst grundar sig på förhållandet att Vägverkets nuvarande trafikmätningsutrustning har varit i bruk sedan 1988 och kommer att behöva bytas ut. Den tekniska utvecklingen och verkets förändrade behov av trafikdata skapar förutsättningar för en ny generation trafik-analysatorer. Med detta som huvudsaklig bakgrund har TDP Trafikdata Produkter AB med stöd av Vägverket Trafikdata ansökt om och erhållit sk SNITS-medel från NUTEK (Näringsoch teknikutvecklingsverket). TDP Trafikdata Produkter AB med säte i Borlänge är ett kunskapsföretag som utvecklar och marknadsför produkter och tjänster som stöd för hanteringen av trafikoch administrativa förhållanden rörande gatu- och vägnätet. TDP marknadsför bl a den trafikanalysator Metor 2000 som utgör Vägverkets nuvarande trafikmätningsutrustning. TDP har ett intimt samarbete med Allogg AB som har utvecklat Metor 2000 och som också tillverkar denna utrustning. Allogg har också medverkat vid genomföran-det av denna förstudie. Den nu föreliggande Vägverksrapporten utgörs av delar av TDP framtagna rapporten "Förstudie Trafikanalysator" daterad 1998-05-27 som i sin helhet även omfattar en affärsplan för TDP. Delar som är att betrakta som företagsinterna angelägenheter, produktionstekniska beskrivningar etc har exkluderats. 5
Projekt Metor 2000 En beskrivning Maskinell trafikmätning har bedrivits i Sverige sedan början av 50-talet genom Vägverkets försorg på det statliga vägnätet som uppgår till ca 100.000 km väg. Tidigare räknades trafiken manuellt. Eftersom vägnätet är så pass omfattande har man valt att använda en lätt flyttbar sensor i form av gummislang. Fram till 80-talets mitt har tekniken med en gummislang som sensor endast medgett att totala trafikflödet i form av antal axelpar har kunnat registreras. Vägverkets krav att mäta trafiken på likartat sätt över hela vägnätet innebär att behovet av antal mätenheter är i storleksordning 1200-1500 enheter. Eftersom vägnätet är så pass omfattande har det utvecklats en statistisk modell för stickprovsmätningar där trafiken mäts under några korta perioder under året för att kunna skatta trafikflödet i form av årsdygns-trafik (ÅDT). I ett mindre antal punkter (ca 200 st) mäts trafiken kontinuerligt för att ge kunskap om trafikens förändring och säsongmässiga variation. Den tekniska utvecklingen inom elektronikområdet möjliggjorde att Vägverket under andra halvan av 80-talet kunde bestämma sig för att utveckla en utrustning för mätning och registrering av hastighet och fordonstyp och som dessutom skulle kunna kompletteras att arbeta med andra typer av axelsensorer och med induktiva slingor. Vägverket tog fram en detaljerad specifikation med det syftet och 1988 kunde dåvarande Telub tillsammans med Allogg AB leverera en räknare med dessa möjligheter (se bilagda produktblad). Metor 2000, som den mobila enheten döptes till, är uppbyggd runt en processor som registrerar och utvärderar de pulser som alstras när ett fordon passerar 2 st trafikräkneslangar utplacerade med ett känt avstånd mellan varandra. Med de möjligheter som fanns i slutet av 80-talet innebar det att analysen av de registrerade pulserna förlades i utrustningen eftersom det tillgängliga minnesutrymmet inte tillät att de enskilda pulserna lagrades i utrustningen för de mätperioder Vägverket var intresserad av. Resultatet lagras som uppgift om fordonets hastighet och körriktning samt aktuell fordonstyp. Fordonstyperna är 15 till antalet och bygger på att Metor analyserar fordonets inbördes axelavstånd och placerar in den aktuella kombinationen i rätt klass. Mycket omsorg och tid har lagts ner på Metors analysprogramvara som bl a omfattar en imputationsmodell (statistisk bortfallskomplettering) när pulser faller bort vid omkörningar och möten. 6
Metor är försedd med ett tangentbord och en display för start, kontroll och stopp av mätning. Tömning av data sker genom att en PC ansluts till enheten. Metor kan också kompletteras med ett slingdetektorkort för två slingor och ger då möjlighet att registrera 5 olika fordonsklasser samt hastighet. Metor finns idag även i rackutförande vilket innebär att man kan koppla till telekommunikation, yttre strömförsörjning som solceller, andra sensorer som video, slingor m. m. Metorkonceptet är alltså i grunden en utrustning avsedd för avancerade rörliga mätningar som utvecklats till att dessutom vara en avancerad mätare för olika typer av mätuppdrag i fasta stationer. Metor är nu, 1998, en 10 år gammal konstruktion och elektronikutvecklingen medger nu andra tekniska lösningar. Det finns dock delar i Metorkonceptet som det finns anledning att ta med in i en ny teknisk lösning. Framför allt gäller det att ta tillvara analysprogramvaran men också att säkra en likartad registrering av pulser så att inte jämförbarhet mot tidigare mätningar omintetgörs. Lämpligen bör övergången till ny mätutrustning ske succesivt och inte vid ett tillfälle eftersom det är en mycket omfattande verksamhet som bedrivs genom Vägverkets försorg och så att inget upphåll sker i mätcykeln. Ett annat mycket starkt motiv för att behålla analysprogramvaran från Metor i en kommande lösning är det mycket omfattande datoriserade bearbetningssystem som Vägverket utvecklat internt för att göra trafikdata tillgängligt för i första hand den egna organisationen. Utvecklingskostnaden för detta interna system och konverteringskostnader har med åren kommit att bli mycket omfattande. 7
Leverantörer av mätutrusning Inom ramen för förstudien har en omfattande inventering gjorts för att undersöka om det finns en utrustning som kan ersätta Metor och som producerar de data som Vägverket och kommunerna efterfrågar. Inventeringen har i huvudsak avgränsats till mätutrustning avsedd för mobila mätningar. Vid inventeringsarbetet har Internet, tekniska tidskrifter, mässbesök, broschyrer samt ett antal utländska ambassader utnyttjats. Hittade leverantörer på Internet som bedömts vara av intresse. Golden River Nu-Metrics Diamond Microcom Microcounts PeekTraffic IRD International Road Dynamics Jamar Technologies Inc PAT Intersection Development Corporation Autoscope RTMS Magsys Counters & Accessories Övriga. ASIM AGD Systems Ltd (nej) Dinaf Traffic Control b.v. Electronique Controle Mesure Traficon Truvelo International Traffic Corporation Inom projektet finns ett ansenligt informationsmaterial hopsamlat i form av produktblad etc som dock inte bifogas rapporten. Förutom nedan kommenterade utrustningar finns dessutom ett antal företag som marknadsför och säljer utrustning för mätning endera i enbart fasta installationer eller med olämpliga sensortyper för korttidsmätingar, för viktmätning m. m. som inte särskilt kommenteras i detta sammanhang. 8
Golden River (GR). (England) GR har ett omfattande program alltifrån enkla ackumulerande räknare till avancerade trafikstyrningssystem. Modell Marksman 400 är en klassificerare avsedd för korttidsmätningar med traditionella trafikräkneslangar. Marksman 660 kan arbeta med ett antal sensortyper som slang, slinga och piezokabel. Finns i versioner för rörliga och permanenta installa-tioner. Dataöverföring kan ske direkt till en PC eller via telekommuni-kation till en central. Fordonsklassificering sker i räknaren och schema finns bl a för vägverkets fordonstyper. Marksman 700 är helt uppbyggd för permanenta installationer och avsedd för hårt trafikerade leder och i trafikstyrningssammanhang. Som sensorer kan slingor, piezo och sensorer för viktmätning användas samt video. Nu-Metrics. (USA) Sensortekniken som används bygger på att man känner av den förändring i jordens magnetfält som uppstår när ett fordon passerar räknaren. Modell NC-40 placeras på vägytan, en i varje körfält, och registerar antal fordon. Modell NC-90A bygger på samma princip men kan dessutom registrera fordonen i 8 valbara längdklasser och 15 valbara hastighetsklasser från 8 till 128 km/h. Deras senaste räknare kan dessutom räkna dubbelriktad trafik vilket är en klar fördel. Groundhog bygger på samma sensorteknik men sensorn kan placeras närmare 20 cm under beläggningsytan och registrerar i 15 hastighetsklasser och 6 längdklasser. Dataöverföring sker via radio till en mottagare som kan placeras upp till 200 m från räknaren. 9
Diamond. (USA) Företaget har flera typer av antalsräknare och klassificerare som kan kopplas till slang-, sling-, piezo- och resistiva sensorer. Phoenix är intressant i detta sammanhang eftersom den kan ställas in för att lagra information om enskilda axlar med mycket hög precision, 1/10965 sekund, vilket kan utnyttjas i samband med t ex accelerations- eller retardationsstudier. Den kan utrustas med 16 Mb minne vilket innebär att den kan lagra rådata om c:a 1,7 milj. fordon. Den kan naturligtvis kopplas till de flesta traditionella sensorer men inte till video i nuvarande utförande. Fordonsklassificering sker i 13 olika typer enligt FHWA standard. Parametern axelavstånd är möjlig att välja av användaren vilket innebär att den relativt lätt kan anpassas för registrering av t ex vägverkets 15 fordonstyper. En svaghet med Diamonds koncept är att de inte klarar fordonsklassificering med två slangsensorer på en tvåfältig väg eller gata med dubbelriktad trafik. Utrustningarna är försedda med 4 slangingångar vilket innebär att man endast kan klara denna mätsituation genom att placera räknaren i mitten med 2 slangar täckande var sitt körfält. Vid mätning i permanenta stationer finns möjlighet att koppla till solceller och modem för dataöverföring. Phoenix kan dessutom utrustas med programvara som ringer upp om någon eller några sensorer inte fungerar eller om fordonens hastighet underskrider eller överskrider vissa värden. Funktionen kan också användas för att styra informations- eller varningsskyltar. Microcom. (Australien) Microcom produktprogram omfattar räknare från den portabla antals-räknaren TCS- 1000 till den avancerade TCS-6000 för hastighets- och fordons-klassificering. TCS-3500 är en klassificerande räknare till vilken man kan koppla slang eller piezokablar. Räknaren lagrar information om varje axelpassage med en noggrannhet på c:a 1 ms. Minneskapaciteten på 512k motsvarar ungefär 115.000 axlar eller 60.000 fordon. TCS-5000 har utökad minneskapacitet och kan lagra närmare 1 miljoner axlar, ( 450-500.000 fordon). Den finns för anslutning till slang men kan även kopplas till piezokablar. På samma sätt som vid mätning med Diamond s Phoenix bearbetas axelinformationen i en PC. TCS-6000 är en rackmonterad version avsedd för permanenta stationer med piezokablar som sensorer. Man planerar att utveckla programvaran för t ex analys av och bestämning av hastighetströsklar, hastighetsförändringar, tät trafik mm. Microcoms enhet 5000 har bedömts vara den utländska mätutrustning med tillhörande 10
programvara som är av största intresse att testa med avseende på den svenska marknadens behov. Peek Traffic. (England) Peek Traffic produktprogram omfattar både system avsedda för avan-cerade trafikstyrningssystem och portabla räknare För trafikstyrning finns två system, VideoTrak-900 och VideoTrak-901. För mobila räkningar erbjuder Peek två typer, ADR-1000 och ADR-2000. ADR-1000 kan endera förses med ingångar för slang- eller slingsenso-rer. Minnet kan utökas med upp till 64 Mb med ett minneskort om behovet är registrering av ett stort antal enskilda fordon. Den kan anpassas till Vägverkets fordonstyper. ADR-2000 är en större modell med möjlighet till flera sensortyper och flera ingångar för räkning i fasta stationer. ADR-3000 är under utveckling och avsedd för fast montage i skåp med 19" eller 10" rack. Den kommer att kunna förses med hårddisk och/eller kopplas till telemodem för överföring av data till en central för bearbetning. Ett företag med nära anknytning till Peek Traffic är Northwest Signal Supply, Inc. som marknadsför räknare av märket ADR och StreeterAmet, det senare dock inte av intresse i det här sammanhanget. Microcounts.(USA) Har ett antal traditionella, tämligen enkla räknare utan möjlighet till registrering av varken enskilda fordon eller axlar. I produktprogrammet ingår naturligtvis klassificerare men inte med de användarmöjligheter som återfinns i t ex Diamond eller Metrocounträknarna. IRD International Road Dynamics. (Kanada) IRD är den tredje leverantören med en utrustning som kan lagra axelinformation. Minneskapaciteten kan byggas ut till en kapacitet av 16 Mb vilket motsvarar c:a 1, 7 milj. fordon. Minneskapaciteten är densamma som i Diamonds modell Phoenix. Den kan också förses med programvara som ger Vägverkets fordonstyper. ITC International Corporation. (USA) ITC är en fjärde leverantör av utrustning som kan registrera axelhändelser. I produktbladet anges att minneskapaciteten är 128 Kb och inget nämns om möjlighet till utökning av minnet. 11
JAMAR Technologies. (USA) En ny räknare, Trax-II Classifier, som enligt Internet informationen kan samla in både rådata och klassificerande data. 12
Sammanställning av de leverantörer av utrustningar som bedömts mest intressanta för projektet. DIAMOND IRD ITC MICROCOM Klassificering FHWA eller FHWA eller FHWA Kundanpassad Kundanpassad Kundanpassad Hastighet Ja Ja Ja Ja Axelinformation Ja Ja Ja Ja Kapacitet ca 3,9 milj.axlar ca 1 milj. axlar Vikt 5-7 kg < 6,7 kg 6 kg Storlek i cm 26 29 17 17,5 25,4 12,4 34,5 12 11 Temperatur -40 C-70 C -40 C-65 C Fuktighet Sensorer Slang, slinga, piezo Slang, slinga, Piezo, Slang, piezo Dataöverföring PC, modem, TAM* PC, modem TAM* PC, TAM* PC Display Ja Ja Ja Nej Tangentbord Ja Ja Ja Nej Noggrannhet 1:10965 sek. 1:10695 sek. Strömförbr. Strömförsörj. 6V, 12 Ah Laddn.bart *TAM = Take away memory 1,4 ma 6V, 10 Ah 6V, 3,2Ah Laddn.bart Diamond Phoenix kan bara fordonsklassificera i en körriktning med 2 slangar. Mässbesök Inom ramen för förstudien har TDP och Vägverket tillsammans genom-fört ett besök på en stor internationell trafikmässa i Amsterdam, Traffic 98, som gick av stapeln vecka 11. Syftet med besöket var att komplet-tera den genomförda inventeringen med personliga möten med några av de leverantörer av mätutrusning som vi funnit vara intressanta bl a Microcom. I mässan deltog utställare från hela världen. Mässan resulte-rade dels i en preliminär överenskommelse mellan Microcom och TDP rörande representation av Microcom i Norden via TDP. Överenskommel-sen omfattar också en test och utvärdering av TDP och Vägverket ge-mensamt av Microcoms trafikanalysator Metrocount 5000. 13
Marknaden Vägverket Bakgrund Vägverket har som nämns på annan plats i denna rapport, sedan 1988/89 använt en egenspecificerad trafikanalysator, Metor 2000. Det här var den första portabla utrustningen med möjlighet till analys av fordonstyp som använts inom verket. Kraven på utrustningen var mycket noggrant specificerade, men avsåg naturligtvis bara de behov man då kunde överblicka. De kraven utgjorde i princip mätning av trafikflöden på landsväg. Under den tid som utrustningen varit i drift, har ett stort antal andra parametrar blivit intressanta. Det gäller framför allt hastighet (som är ett mellansteg i fordonsanalysen), men även tidluckor, hastighetsför-ändring samt användning av utrustningen i tätort. Ursprungligen användes endast luftslangar som fordonsdetektorer, men senare har elektriska axelsensorer och induktiva slingor tillkommit. Vägverkets krav på utrustning Vägverket hanterar ett stort antal trafikanalysatorer, fn ca 1000 enheter, upp till 30 st per mätbil. Det innebär hårda krav på små yttermått och låg vikt. För att uppnå lägsta möjliga vikt, måste strömförbrukningen vara låg, så att mindre batterier kan användas. Kraven kan kortfattat sammanfattas: För att passa i bilarna får utrustningens bottenmått inte överskrida c:a 150 x 170 mm. Höjden bör vara så liten som möjligt (< c:a 400 mm). På grund av användningen är även kraven på miljötålighet stora. Utrustningen ska klara temperaturer från -40º till +70º C, relativ fuktighet på 95% i hela temperaturområdet samt saltdimma. Metors vikt på nära 7 kg inkl. batterier bör kunna kraftigt understigas med den nya utrustningen. Mekanisk tålighet mot stötar ska vara hög. Kraven omfattar slag mot alla sidor och hörn motsvarande ett fall från 1 m höjd mot betong. Genom erfarenhet från Metor vet vi att servicebehovet främst omfattar slangsignalgivarna. Konstruktioner där dessa är så placerade att underhåll underlättas, kommer att prioriteras. 14
Vägverkets behov av trafikdata Vägverkets behov av trafikinformation är mycket stort. Behovet kan grovt delas i tre delar: - Den första delen utgörs av statistiska data för planering av vägtrans-portsystemet (projektering, bygge och underhåll av broar och vägar) samt för anslagsfördelning och uppföljning. - Den andra delen utgörs av realtidsdata för trafikledning och trafikant-information. Denna andra del förutsätts även kunna tjäna som underlag för aggregering och framställning av statistiska data. - Den tredje delen omfattar parametrar som säger något om bilförares beteende, för trafiksäkerhets- och miljöarbete. De omfattar främst hastighet och avstånd mellan fordon (tidlucka) i tätort, samt accele-ration/retardation. Alla redovisningar grundar sig på fordonstyp (där dock approximationer får förekomma). Rena längdklassningar av fordon accepteras inte i de statistiska redovisningarna, men kan ev. accepteras i vissa realtidssammanhang. Datafångsten görs med olika metoder för olika ändamål, t.ex stickprovs-mätningar resp. fasta mätpunkter. Detta ställer olika krav på den mekaniska utformningen av utrustningen, men får inte innebära några skillnader i slutresultatet. Parametrar Nedanstående parametrar ska klaras av den nya utrustningen: Den viktigaste parametern för närvarande och under överskådlig framtid är ÅrsDygnsTrafik, ÅDT. ÅDT utgör fordonsflöde och tas fram genom en stickprovsmetodik som ställer krav på ett stort antal, tåliga och lätta utrustningar. För närvarande är endast luftslangar använda som fordonssensorer. Som tilläggsinformation till stickproven krävs ett antal variationsstudiepunkter, VS, som ligger fast under ett kalenderår. Trafikarbete, TA och Trafikarbetets Förändring, TF, är andra viktiga parametrar. De mäts vid ett antal fasta mätstationer (~90 st) som representerar det statliga vägnätet. Här mäts fordonsflöden och hastigheter. TF-punkterna kompletterar även VSpunkterna med information om trafikens tidsmässiga variation. De fasta mätpunkterna ligger kvar på samma ställen, med undantag för revideringar på grund av förändringar i vägnätet etc. Trafiksäkerhets- och miljömätningar är relativt nytt inom Vägverket, men kommer att ha en hög prioritet under överskådlig tid. Verket har sedan några år ett regeringsuppdrag som omfattar sektorsansvar för trafiksäkerhet och miljö. Ett antal mål inom TS och miljö har satts upp och dessa måste följas upp genom tillståndsmätningar. Mätningarna omfattar främst fordonshastigheter och avstånd mellan fordon, (tidluckor). Dessa mätningar utförs både på landsväg och i tätort. 15
Hastighetsvariation i tätort, acceleration resp. retardation, mäts för att beräkna buller och avgasemissioner. Realtidsdata. För trafikstyrning och trafikantinformation är så kallat realtidsdata mycket viktigt. Vägverket Trafikdata arbetar alltmer inom detta område. Trafikmodeller och överordnade system för till exempel prediktering av köer kräver trafikdata i nära realtid av hög kvalitet. Intressanta parametrar är främst hastighet per enskilt fordon samt tidlucka. Mätutrustningen bör vara så konstruerad att den förutom realtidsdatat även kan utföra samma statistiska bearbetning och lagring av datat som vid övriga mätningar. Utförande I avvaktan på en noggrann teknisk specifikation av den nya trafik-analysutrustningen kan nämnas några ideér om utförandet. Vägverket samlar in data på flera olika sätt, huvudsakligen genom fasta mäts-tationer och genom stickprovsmätningar. Ändamålen med mätningarna har olika syften och de görs i mycket varierande trafikmiljöer. Ett måste dock alltid vara detsamma, nämligen kvaliteten på slutresultatet. Kraven på mätkvalitet är mycket höga. Mätningarna ska framför allt vara jämförbara i både tid och rum. Dessa krav medför att det ska vara samma programvara för fordonsanalys för alla typer av mätningar. Fysiskt kan det dock vara fördelaktigt att dela upp bearbetning och lagring av data på olika sätt för olika typer av mätningar. För stickprovsmätningar för ÅDT, som ligger ute under mycket kort tid, kan det vara lämpligt att endast lagra rådata i form av axelpulser. I samband med överföring av data till PC görs fordonsanalysen och den första kvalitetskontrollen i PC:n. För TA/TF mätningar blir mängden rådata ohanterligt och därför bör fordonsanalysen göras direkt i fältenheten. För realtidssystem kan även ytterligare intelligens läggas direkt i denna, i form av algoritmer för köberäkning och incidentdetektering. En sådan enhet utgör då en intelligent utestation som själv kontaktar ett överordnat system vid förändring i trafiksituationen, till skillnad från traditionella system som måste ringas upp med täta mellanrum och tömmas på realtidsdata. En utrustning med stora möjligheter att variera datafångsten från rådata till färdig bearbetning i fält är därför önskvärd. Programvaran för fordonsanalys ska i vissa sammanhang kunna köras både i PC och i fältenheten. 16
Detektorer Ovan har nämnts att Vägverket för närvarande använder luftslang vid stickprovsmätningar. Anledningen till detta är att hittills har inget bättre alternativ funnits. Slangarna har dock flera nackdelar, främst på vintern. En intensiv testverksamhet pågår därför med målet att finna en kostnadseffektiv ersättare till dessa. Klassificering av fordon utifrån antalet axlar och avstånden mellan dem ger överlägsen kvalitet. På fasta mätplatser används idag främst induktiva slingor som detektorer, men även de har nackdelar och kan komma att bytas mot bättre metoder. Slingorna känner inte av fordonens axlar, utan endast chassiets längd. Detta innebär en sämre fordonsklassificering, som dock i Metor bättrats på med signalanalys. Resultatet blir därför några fordonsklasser och inte bara längdklasser. På grund av fördelarna med axeldetektering testar Vägverket elektriska, nedfrästa axeldetektorer för användning på fasta mätplatser. Tester pågår även med moderna ersättare till slingorna som till exempel video och radar. Konstruktionen av den nya trafikanalysatorn bör därför vara flexibel vid val av detektorer. Övergång till ny mätutrustning Det är av avsevärd betydelse för Vägverket att kunna bibehålla full kontinutet i verksamheten vid övergång till ny mätutrustning. Det innebär att det är ett krav att det dataformat och den funktion som finns i nuvarande Metorutrustning bibehålls tillsammans med den mycket omfattande mjukvara som Vägverket under ett antal år utvecklat för bearbetning, lagring och presentation av trafikdata i sitt interna datanät med koppling till andra omfattande informationssystem inom verket t ex Vägdatabanken. Det är också ett krav att signalomvandlingen från sensorerna görs med en teknik som inte innebär skillnader mot den som används i Metor. Vidare är det av utomordentlig vikt att utbyte av utrustning kan ske successivt och på ett sätt som inte stör den pågående mätverksamheten. Med successivt menas att utbytet bör ske under period av två till fyra år med 300-400 enheter per år. 17
Kommunernas behov Bakgrund De svenska kommunernas ekonomi kan med fog påstås vara rätt ansträngd. Den mjuka sektorns krav på ekonomiskt utrymme tar mycket av kommunernas totala resurser i anspråk. Följden blir att de tekniska förvaltningarna som sköter trafikmätningsverksamheten har knappa resurser till förfogande. En annan faktor som påverkar medelstillgången är den förändring som skett av de statliga bidragen som tidigare var öronmärkta till viss verksamhet. Numera får man alla pengar i en pott som man själv fördelar. Trafikmätningsverksamheten hos kommunerna har i nuläget i en mycket låg nivå jämfört med tidigare. Det finns exempel på kommuner som skurit ner antalet mätpunkter från 500 st till 20! Det finns 288 svenska kommuner. Mellan 150 och 180 torde ha behov av trafikmätningsutrustning av något slag. Ca 80 kommuner har idag en eller flera trafikanalysatorer tillsammans ca 150-200 enheter. Merparten av dessa utrustningar bygger på teknik från andra halvan av 80-talet och torde i dag ha varit i drift under 6-12 år. Ca 120-150 kommuner bedöms teoretiskt vara intresserade av att mäta med trafikanalysator, alltså ytterligare ca 40-70 kommuner utöver de som idag har sådan utrustning. Enkät I samband med förstudien har en enkät tillställts ca 100 kommuner med frågor om dels vad man idag har för trafikmätningsutrustning, varför och hur mycket man mäter dels vad man tror om framtiden avseende ans-kaffningsbehov, motiv för mätningar, om det kommer att minska eller öka o s v. Ca 25 % har svarat skriftligt på enkäten. Ytterligare ett antal har kontaktats per telefon ooch intervjuats. Enkäten ger vid handen att hälften av kommunerna tror att verksamhe-ten kommer att bibehållas på en oförändrad nivå medan hälften bedö-mer att den kommer att öka under de närmaste åren. Ingen kommun tror att den kommer att minska. Anledning till varför kommunerna mäter trafiken är de traditionella orsa-kerna. Man behöver data för planeringsändamål, trafiknämndsärenden, trafikomläggningar, klagomål från allmänheten, kunna följa trafikföränd-ringen, bullersanering, prognoser etc. Av vilken anledning tror man att trafikmätningsverksamheten kommer att öka? Därför att intresset för miljöfrågor ökar, vilket innebär krav på upp-gifter om tung trafik, hastighet, acceleration mm. 18
Vidare utgör den ökade fokuseringen på trafiksäkerhetsfrågorna med bl a Nollvisionen (färre antalet döda och skadade i trafiken) en viktig an-ledning till varför man tror att efterfrågan på trafikdata kommer att öka. Nationell Vägdatabas NVDB Tillgång till data i digital form som beskriver vägnätet och dess egenskaper blir av allt större betydelse. Från att tidigare i första hand ha varit en del av beslutsunderlaget vid planering, projektering, byggande och underhåll av vägnätet finns nu behov av information för att förbättra utnyttjandet av vägarna med avseende på framkomlighet och trafiksä-kerhet samt att minska vägtrafikens negativa miljöpåverkan. Samtidigt ökar behoven av samkörning av data från olika källor. För att det ska vara möjligt behövs en gemensam struktur för beskrivning av vägnätet och dess egenskaper. Kommunikationsdepartementet har givit Vägverket i uppdrag att ta fram en Nationell Vägdatabas. Basen bör vara etablerad under 1999, och arbetet ska ske i samverkan med Lantmäteriverket, kommunerna, skogsbruket och försvaret. Etableringen av NVDB kommer att ske stegvis. Uppgifter om trafikens storlek, sammansättning etc är uppgifter som kommer på sikt att knytas till NVDB. Därmed torde behovet öka av trafik-datauppgifter på det kommunala väg- och gatunätet. Sammanfattning av kommunernas behov De svenska kommunernas behov av nyanskaffning av trafikanalysatorer under de närmaste åren bedöms minst uppgå till 100 till 200 enheter. 19
Konstruktion Några synpunkter och förslag avseende konstruktion av en ny dataregistrerings- och databearbetningsutrustning för trafikanalys Vägverket har behov av att ersätta nuvarande Metor-2000-utrustning med någon ny typ av trafikanalysutrustning. Med dagens teknik finns möjlighet att lösa många av de uppgifter som Metor-2000 hanterar genom att arbeta med ren tidsregistrering i fält och göra all analys i form av fordonsklassificering, hastighetsbestämning etc. i PC i efterhand. Detta gäller naturligtvis endast statistisk databehandling. Realtidssystem för t.ex. trafikstyrning kräver bearbetning av data i fält. Realtidssystem behandlas ej i denna sammanställning. Vi koncentrerar oss sålunda här på utrustning för statistiska mätningar. Funktionsmässigt kan de statistiska mätningarna uppdelas på en mängd olika sätt. Klassuppdelade fordonsflöden bedöms dock av Vägverket vara viktigast under överskådlig framtid. Dock ökar behov av olika typer av miljö- och trafiksäkerhetsrelaterade specialmätningar varför hänsyn måste tas även till detta vid ev. konstruktion av en ny datalogg. Hänsyn ska också tas till att vissa mätningar görs i fasta punkter ev. med tillgång till el- och teleanslutning medan andra mätningar är rörliga utan dessa faciliteter. En av de svåra frågorna vid konstruktion av en ny dataloggutrustning blir att hitta den rätta balansen mellan generalitet och enkelhet. Ska man göra en utrustning som klarar allt eller flera utrustningar avpassade för olika ändamål? Andra alternativ är moduluppbyggda system som kan kombineras för olika uppgifter eller mer generella men i standardform ej fullt bestyckade system. Metor-konceptet har hittills så vitt vi kan bedöma fungerat mycket väl och det finns omfattande databearbetningsrutiner f.n. i VAX-miljö som bör bibehållas. Detta gör att den nya utrustningens dataformat bör vara bakåtkompatibelt. Det är också viktigt att analysen görs på samma sätt eller, om detta ej är möjligt, att man kan bestämma de konkreta effekterna av skillnaderna i analysen. Det kan också vara aktuellt att arbeta med olika typer av sensorer. För det rörliga systemet har vi här bedömt att axelsensorer i form av gummislangar kommer att vara dominerande. Andra typer av axelsensorer som t.ex. piezoelektriska kablar kan förekomma liksom induktiva slingdetektorer. Vi har valt att i detta skede lämna sensortyper utöver ovan nämnda utanför en närmare analys men håller ändå öppet för en möjlighet till flexibel konstruktion som medger framtida förändringar. Allogg har tagit fram programvara i PC som möjliggör samma analys för axeldata med tidsregistreringar som f.n. görs i Metor. I själva dataloggen behöver då endast tidsregistreringar göras. Registreringen skulle t.ex. kunna byggas upp enligt följande: 20