UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET

Relevanta dokument
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Klassa 2.0 kort introduktion

Klassa 2.0 kort introduktion

Klassa 2.0 kort introduktion

Klassa för hantering av verksamhetsinformation

KLASSA 2.0 STOCKHOLM JAN Sahlén Arkivkonsult AB

Klassificering av information exempel och jämförelse. Anki Heimonen Kommunalförbundet ITSAM

Klassa-projektet Begrepp och analysmodell

Klassa-projektet Begrepp och analysmodell

Klassa-projektet VT 3

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Strategisk färdplan Kortversion

10 Klassificeringsstruktur för dokument inom regionstyrelsens verksamhetsområde RS150361

Att införa verksamhetsbaserad informationsredovisning - VIR

Ledningssystem vad varför hur. Ledningssystem JLL. Roland Frisdalen , Version 0.2

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Klassa-projektet VT 3

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Kommunstyrelsen Dnr KS

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Introduktion ny mandatperiod

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Vad är informationsförvaltning

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Tema digitala vårdmötet

Tjänster som skapar nytta i esamhället? Jörgen Sandström

Hälsoärende vad händer nu?

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Införande av verksamhetsbaserad informationsredovisning i SLL. Landstingsstyrelsens förvaltning

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Miljöfarlig verksamhet - Verksamheter Antal

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Region Dalarnas verksamhet och organisation. Landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg

Checklista inför att den nya Dataskyddsförordningen, GDPR, träder i kraft den. 25 maj Detta är i princip taget från SKLs checklista.

Område Indikator Uppfyller helt Uppfyller delvis Uppfyller inte

Lärares administrativa uppgifter

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Med digitalisering utvecklar Inera ett hållbart samhälle i världsklass för alla

Erfarenheter av jobba med klassificering och Klassa

Klassifikationer och hkodverk

Jämlika välfärdstjänster

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Projektplan Samordnad vårdplanering

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

ehälsa Sidan 0 av 20

Införande av Samrådsgruppens klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

1 åa = 1000 tim. Totalt ,0 17,5-2,5. Tillsyn ,8 14,3-1,5. Ej Tillsyn ,2 3,1-0,9

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling?

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden

Patientlag (SOU 2013:2)

Introduktion till lagstiftningen som styr myndighetens verksamhet, organisation och ansvarsområden januari 2019

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Det kommunala uppdraget!

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Policy och strategi för informationssäkerhet

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Stadsövergripande och lokala styrdokument

E-strategi för Strömstads kommun

AVLÖSARSERVICE i hemmet LSS INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj 2011 ( 62) Gäller from 1 januari 2012

Taxebilaga A. Taxa för Tjörns kommun för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Dnr KF: / Tjörn Möjligheternas ö

Avvikelser inom socialnämnden, andra tertialen 2018

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Mål- och verksamhetsutveckling

Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Introduktion till nationell informationsstruktur

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Transkript:

UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET Syftet med Klassa är att bygga ett nationellt klassificeringsschema som representerar alla verksamheter i kommuner, landsting och regioner 1

INDELNINGSGRUND - TRE VERKSAMHETSTYPER 1. LEDNING 2. VERKSAMHETSSTÖD 3. KÄRNVERKSAMHET 2013-05-14 2

INDELNINGSGRUND. Verksamhetstypernas natur Ledning utövas i alla tre verksamhetstyper Ledning kräver verksamhetsstöd på alla nivåer Verksamhetsstöd krävs i alla tre verksamhetstyper Verksamhetsstöd kräver ledning på alla nivåer Kärnverksamhet är alltid unik Kärnverksamhet kräver ledning och verksamhetsstöd på alla nivåer 3

INDELNINGSGRUND. 3 verksamhetstyper - samma nedbrytningsschema VT 1. (Kommun)ledning Verksamhetsområde Processgrupp Process VT 2. Verksamhetsstöd Verksamhetsområde Processgrupp Process VT 3. Kärnverksamhet Verksamhetsområde Processgrupp Process 4

INDELNINGSGRUND. Uppdrag och verksamhet Processen är basnivå i en nationell struktur. Processen sluter sig kring ett visst uppdrag. Övergripande uppdrag - verksamhetsområde Uppdrag, nivå 2 - processgrupp (Kärn)Uppdrag - (kärn) process 5

INDELNINGSGRUND. Uppdrag och verksamhet Verksamhetsstruktur Verksamhetsområde Processgrupp Process 1 Aktivitet Aktivitet Trans Trans Trans Trans Trans Trans Process 2 6

ENKEL OCH SAMMANSATT (KÄRN)PROCESS Process 3.2.2.1 Delprocess 1 Delprocess 2 1 Processgrupp 3.2.2 Underprocess Underprocess Process 3.2.2.2 7

Sammansatt kärnprocess Struktur A. Verksamhetstyp B. Verksamhetsområde C. Processgrupp D. Kärnprocess E. Underprocess/aktiviteter A B C D E 3 KÄRNVERKSAM HET 3 1 INFRASTRUKTUR OCH 3 1 0 Ledning 3 1 1 Fysisk planering 3 1 1 0 Leda - Styra - Organisera 3 1 1 1 Hantera översiktsplaner Samråd. Utställning och granskning. Översyn. 3 1 1 2 Hantera detaljplaner Reglering av markreservat och allmänna platser. Fastighetsindelning och strandskydd. Fastighetsplan inom område för detaljplan. 3 1 1 3 Hantera områdesbestämmelser Områdesbestämmelser. Inlösen. 3 1 1 4 Deltaga i regionplanering 8

GENERISKA PROCESSER Generisk process 1 2 3 4 Generiska element i tre processer 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 9

Kärnprocesser, underprocesser, generiska processer C. Processgrupp D. Kärnprocess E. Underprocess/aktiviteter Generisk process (förslag) Miljö- och hälsoskydd Svara för naturskydd Verka för energihushållning Svara för miljö- och hälsoskydd Nationalpark.Naturreservat. Vattenreservat. Kulturreservat. Naturminne. Biotopskyddsområde. Djuroch växtskyddsområde. Strandskyddsområde. Miljöskyddsområde. Vattenskyddsområde. Särskilt skyddade områden. Energirådgivning. Värmepumpsfrågor. Avfall - Avlopp - Utsläpp - Förorenad mark - Kemikalier Prövning och tillsyn - Täkter - Vindkraft m m Hantera enskilda avlopp Prövning och tillsyn Hantera radonfrågor Hantera hygieniska verksamheter Prövning och tillsyn Hantera bostäder och Prövning och tillsyn Hantera djurfrågor Prövning och tillsyn Kontrollera livsmedel och Prövning och tillsyn livsmedelslokaler inkl ambulerande Kontrollera dricksvatten Prövning och tillsyn Hantera smittskydd i kommun Utöva tillsyn enligt tobakslagen Prövning och tillsyn Hantera övriga ärenden PCB-avfall, cisterner m m Ärendehantering 10

1. LEDNING Ledning utövas i alla tre verksamhetstyper Ledning kräver verksamhetsstöd på alla nivåer 11

1. LEDNING. Leda, styra, organisera Ledning Aktiviteter där ledare är närvarande. Dokumenteras i handlingsslag som rör planering och uppföljning, beslutsfattande och projekt, kvalitetsutveckling m m. Styrning Aktiviteter i mer stringenta ledningsmiljöer där ledare inte alltid är närvarande. Dokumenteras i handlingsslag som författningar, policys, handböcker, manualer och instruktioner av olika slag (=styrdokument). Organisering Ledningens överläggningar och beslut om hur resurserna ska disponeras för att lösa uppdraget. Administrativa resurser: ekonomi, personal etc (linjeorganisering) Strukturella resurser: processer, informationsstrukturer, systemobjekt (processorganisering, verksamhetsarkitektur m m) Kunskapsresurser: kunskaper och erfarenheter som bärs i form av medarbetare och lagrad dokumentation. 12

VT 1. LEDNING Kommunledning, landstingsledning, regionledning Nämndledning Varje huvudman/myndighet/nämnd/arkivbildare har en central, gemensam ledningsfunktion som även innefattar de förtroendevalda och deras organ. I Klassa representeras denna ledning av VT1 Ledning. I det föreslagna klassificeringsschemat har ledning, styrning och organisering lagts som olika verksamhetsområden under denna VT. 13

VT 1. LEDNING Kommunledning, landstingsledning, regionledning Ledning på hela nämndens nivå 1.1 Ledning 1.2 Styrning 1.3 Organisering 1.4 Demokrati och insyn 1.5 Annan myndighetsutövning SLL 14

1. LEDNING. Ledningens generiska natur Varje nivå i verksamheten VO, PG, Process har en verksamhetsledande funktion som inom sitt område fyller samma slags uppgift som den centrala. I Klassa-schemat markeras detta med 0. Leda Styra Organisera. Den handlar om varför och hur verksamhet bedrivs. På processnivån finns de processer där tjänsten produceras och levereras. De berättar om vad som görs för den kund som finns i processen. Arkivarier och andra som arbetar med informationsförvaltning bör skilja styrande och funktionsbeskrivande dokument från redovisande dokument. 15

1. LEDNING. Ledningens generiska natur 16

1. LEDNING. Ordning på styrdokumenten När man identifierar och klassificerar styrningsfunktionen på olika nivåer kan styrdokument återsökas där de hör hemma. En instruktion för en viss process i processgrupp 3.2.2 (Vatten och avlopp) bör t ex återfinnas i 3.2.2.0 (styrdokument för VA) eller 3.2.0 (styrdokument för samhällsbyggnadsverksamhet). 17

Ledning inom visst verksamhetsområde - VO 5. Utbildning C. Processgrupp D. Kärnprocess E. Underprocess/aktiviteter Generisk process (förslag) Ledning Leda Styra Organisera Planera och följa upp Bedriva systematiskt kvalitetsarbete Hantera statlig kvalitetsgranskning Hantera nationell uppföljning och utvärdering Samverka med andra aktörer Hantera överklagan (Överklagandenämnd m m) Hantera skolans styrdokument Hantera tillsyn och åtgärder med anledning därav Hantera ordning för elevregistrering Hantera avgifter Hantera entreprenader Stödja enskild verksamhet Hantera interkommunal ersättning Hantera lokaler och utrustning Ledning Ledning Ledning Ledning Ledning Ledning Styrning Styrning Upphandling 18

Ledning och drift av Grundskola C. Processgrupp D. Kärnprocess E. Underprocess/aktiviteter Generisk process (förslag) Grundskola Leda - Styra - Organisera Leda Driva lokalt samråd Ledning Hantera lokal styrelse Ledning Hantera lokalt kvalitetsarbete Ledning Styra Organisera Planera och följa upp läsår, Planera kurser, Ledning Lokalplanera, Schemalägga Tillhandahålla läromedel Tillhandahålla skolskjuts i grundskola och grundsärskola Bedriva grundskola Antaga- Placera - Registrera närvaro - Undervisa - Hålla utvecklingssamtal - Hantera individuella utvecklingsplaner - Ge modersmålsundervisning - Ge särskilt stöd - Ge prov och sätta betyg Bedriva grundsärskola Elevprocess Elevprocess 19

2. VERKSAMHETSSTÖD Verksamhetsstöd krävs i alla tre verksamhetstyper Verksamhetsstöd kräver ledning på alla nivåer 20

2. VERKSAMHETSSTÖD. 2.1 Informationsförvaltning 2.2 Systemförvaltning & arkitektur 2.3 HR/Personal 2.4 Ekonomi 2.5 Inköp 2.6 Lokalförsörjning & fastighetsförvaltning 2.7 Inventariehantering 2.8 Kris och säkerhet 2.9 Information & marknadsföring 2.10 Förvaltningsstöd 21

2. VERKSAMHETSSTÖD. Verksamhetsnära stöd: 2.1 Informationsförvaltning 2.2 Systemförvaltning & arkitektur Det intellektuella kapitalet och strukturkapitalet - hanterar verksamhetens innehåll och struktur Kan ej lösgöras från verksamheten Medföljer verksamheten vid flytt till annan organisation 22

2. VERKSAMHETSSTÖD. Informationsförvaltning Ledning Arkivförvaltning Informationssäkerhet INFORMATIONSFÖRVALTNING Arkivering Dokumentation- Dokumenthantering Registratur 23

2. VERKSAMHETSSTÖD Systemförvaltning & arkitektur 2.2.1 Arkitektur 2.2.2 Teknisk systemförvaltning 2.2.3 IT-plattform och drift 24

25 Samverkande strukturer Uppdrag 1 Uppdrag Verksamhetsområde Verksamhetsgren/Processgrupp Process Information Gallringsbar information Information som bevaras Uppdrag 2 IT-system Förvaltningsobjekt/pm3 jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk jjkjkjkj kkjjkjk Objekt 1 Objekt 2

Vem äger vad? Verksamhetsansvarig PROCESS EA VA OBJEKTFÖRVALTNING FÖRVALTNINGS- OBJEKT IT-system PROCESS- STRUKTUR PROCESS- KARTA INFORMATIONS- FÖRVALTNING KLASSIFICERINGS- STRUKTUR Informationsredovisning ARKIV- BESKRIVNING ARKIV- FÖRTECKNING E-ARKIV 26

Samarbete! 27

. 2. VERKSAMHETSSTÖD Administrativt stöd: Hanterar verksamhetens resurser (humanresurser, ekonomi, lokaler, andra resurser) Bygger det organisatoriska skalet Kvarlämnas vid flytt till annan organisation 28

. 2. VERKSAMHETSSTÖD Administrativt stöd 2.3 HR/Personal 2.4 Ekonomi 2.5 Inköp 2.6 Lokalförsörjning & fastighetsförvaltning 2.7 Inventariehantering 2.8 Kris och säkerhet 2.9 Information & marknadsföring 2.10 Förvaltningsstöd 29

3. KÄRNVERKSAMHET Kärnverksamhet är alltid unik. Kärnverksamhet kräver ledning och verksamhetsstöd på alla nivåer. 30

3. KÄRNVERKSAMHET. Övergripande Förslaget till klassificeringsschema tar utgångspunkt i SKL:s och SCB:s verksamhetsindelning för kommuner, landsting och regioner. Schemat innefattar nio verksamhetsområden varav två avser landsting och regioner. 31

3. KÄRNVERKSAMHET. 1. INFRASTRUKTUR OCH SAMHÄLLSSKYDD 2. SAMHÄLLSBYGGNAD 3. NÄRINGSLIV, ARBETE OCH INTEGRATION 4. KULTUR, FRITID, TURISM 5. UTBILDNING 6. VÅRD OCH OMSORG 7. SÄRSKILDA SAMHÄLLSINSATSER 8. REGIONAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 9. REGIONAL UTVECKLING 32

3. KÄRNVERKSAMHET. Hälso- och sjukvård NI 2010: generisk patientprocess för vård & omsorg (socialtjänst + hälso- och sjukvård) Uppfatta hälsofrågeställning Aktiviteter för att identifiera tillstånd Behovsbedöma och sätta mål Upprätta plan Utföra aktiviteter Utvärdera åtgärder Aktiviteter för att åtgärda hälsoproblem Behovsbedöma och sätta mål Upprätta plan Utföra aktiviteter Utvärdera åtgärder 33

3. KÄRNVERKSAMHET. Hälso- och sjukvård Center för e-hälsa i samverkan (CeHis) 2011: Hälsoärende = alla åtgärder ur den enskildes perspektiv. Kan innehålla en eller flera kliniska processer. Klinisk process = process för hela vårdkedjan för patient med viss typ av problem, t ex stroke. Kan innehålla en eller flera standardiserade vårdplaner. Standardiserade vårdplaner = standardaktiviteter vid vissa symptom eller viss diagnos. 34

3. KÄRNVERKSAMHET. Hälso- och sjukvård 35

3. KÄRNVERKSAMHET. Hälso- och sjukvård Vårdplaner och kliniska processer dokumenteras och klassificeras för att främja kvalitet i den medicinska professionen. Socialstyrelsen förvaltar t ex systemet Snomed CT för medicinsk klassificering. upprättas som modeller för att främja kvalitet i den medicinska verksamheten avsätter dokumentation endast inom ramen för en individs hälsoärende, dvs i patientprocessen är att betrakta som styrinstrument ej faktiska processer 36

3. KÄRNVERKSAMHET. Hälso- och sjukvård Den generiska patientprocessen uppträder i form av ett hälsoärende hos en patient i någon av hälso- och sjukvårdens behandlingsmiljöer. 3.8.2 Primärvård 3.8.3 Specialiserad somatisk vård 3.8 4 Specialiserad psykiatrisk vård 37

3. KÄRNVERKSAMHET. Hälso- och sjukvård administrativ kärnprocess och kliniska underprocesser möts i det individuella hälsoärendet. Generisk patientprocess 3.8.3.4 Bedriva specialiserad somatisk sluten vård Individuella hälsoärenden Klinisk process Klinisk process Klinisk process Klinisk process Klinisk process Klinisk process Standardiserade vårdplaner 38

FRAMÅT: Synpunkter på modellen Synpunkter på det konkreta klassificeringsförslaget Klassa-projektet på Samrådsgruppens hemsida: http://www.samradsgruppen.se/index.php/klassificeringsstruktur-projekt-klassa 39