Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner
Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner i kommunerna.
Sammanfattning Kommunals undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner i kommunerna visar att: Finansminister Anders Borgs uttalande om att ingångslönerna i kommunerna är för höga saknar folkligt stöd. Endast 4 procent delar uppfattningen om att lägstalönen i kommunerna är för hög. Endast 13 procent håller med finansministern om att lägstalönernas nivå hindrar kommunerna från att anställa fler. En bred majoritet, två av tre svarande, menar att de inte ensam skulle klara av att försörja sig på dagens lägstalön i kommuner och landsting, 16 070 kronor i månaden före skatt vid heltidsarbete. Nio av tio uppger att de inte skulle klara av att försörja sig på 9 960 kronor i månaden. Det är i praktiken ofta lägstalönen för unga mellan 20 och 29 år, eftersom den genomsnittliga sysselsättningsgraden för den gruppen är 62 procent. Två av tre menar att lägstalönen för kommunanställda borde höjas.
Om undersökningen Den här rapporten bygger på en enkätundersökning om inställningen till lägstalöner för kommunanställda. Undersökningen är gjord mellan den 1 och 4 april 2011, och har besvarats av ett representativt urval av befolkningen. Totalt har 1 000 personer svarat på frågorna. Undersökningen är genomförd av Novus Opinion. Lägstalönen är snarare för låg Kommunals undersökning visar att svenska folket anser att lägstalönen för en kommunanställd, som är 16 070 kronor före skatt vid heltidsarbete, är för låg. Det anser två av tre svarande. Endast 4 procent delar finansministerns uppfattning om att lägstalönen är för hög. Lägstalönen för en kommunanställd är 16 070 kronor i månaden före skatt vid heltidsarbete. Tycker du att lägstalönen är för låg, lagom, för hög? 5
Lägstalönerna uppfattas inte hindra kommunerna från att anställa fler Undersökningen visar också att svenska folket inte delar finansministerns uppfattning om att lägstalönernas nivå hindrar kommunerna från att anställa fler. En bred majoritet, sju av tio svarande, menar att lägstalönerna inte är något hinder för att anställa fler i kommunerna. Tror du att lägstalönerna inom kommunerna är så höga att de hindrar kommunerna att anställa fler? 6
Svårt att försörja sig på lägstalönen Bland respondenterna svarar två av tre att de inte ensamma skulle klara av att försörja sig på lägstalönen för kommunanställda på 16 070 kronor i månaden. Inom kommuner och landsting arbetar dock många deltid; i åldersgruppen 20 till 29 år är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 62 procent av heltid. Det innebär att lägstalönen för unga kommunanställda i praktiken ofta är betydligt lägre. Tar man lägstalönen och multiplicerar den med den genomsnittliga sysselsättningsgraden för unga 20-29 år så motsvarar det 9 960 kronor i månaden före skatt (16 070*0,62). Nio av tio svarande menar att de inte ensamma skulle klara av att försörja sig på den lönenivån. Skulle du ensam klara av att försörja dig på en lön på 16 070 kronor i månaden före skatt? 7
Skulle du ensam klara av att försörja dig på en lön på 9 960 kronor i månaden? Svenska folket anser att gränsen för att ensam kunna försörja sig går vid en månadslön vid 20 000 kronor före skatt. Då skulle en majoritet av svenskarna ensamma kunna försörja sig. 8
Var ungefär går gränsen för dig när du ensam skulle klara av att försörja dig? Går gränsen vid en månadslön före skatt på 9
Lägstalönen borde snarare höjas Kommunals undersökning visar att svenska folket anser att lägstalönen för en anställd i kommuner och landsting, som idag är lägst 16 070 kronor före skatt vid heltidsarbete borde höjas inte sänkas. Cirka två av tre svarande anser att lägstalönen ska höjas något eller höjas mycket. Knappt två av tio anser att de ska ligga kvar på samma nivå som idag. Tycker du att ingångslönerna för anställda i kommuner och landsting ska sänkas, ligga kvar på samma nivå eller höjas? 10
Bakgrund: Vikten av höjda lägstalöner i kommuner och landsting Vård och omsorg måste vara attraktiva branscher Ska Sverige kunna ha en vård och omsorg av hög kvalitet i framtiden måste vården och omsorgen vara attraktiva branscher att arbeta i. Kommunal har i tidigare rapporter (till exempel Vem tar hand om mina föräldrar när de blir gamla?, mars 2011) visat att antalet unga som söker sig till gymnasieskolans omvårdnadsprogram har minskat kraftigt under de senaste tjugo åren. För att kunna få fler unga att vilja arbeta i vården och omsorgen i framtiden krävs högre löner och bättre arbetsvillkor. Till exempel måste alla som jobbar i vården och omsorgen ha rätt att arbeta heltid. Jämställda löner Redan idag är medellönen i de kvinnodominerade branscherna i kommun och landsting lägre än i manligt dominerade branscher i det privata näringslivet. Skulle lägstalönerna sänkas i kommuner och landsting, skulle det innebära en press nedåt på de generella lönenivåerna i kommunsektorn, och därigenom en press nedåt också på kvinnors löner, eftersom en majoritet av de som arbetar inom kommuner och landsting är kvinnor. Denna press nedåt skulle i sin tur göra det svårare att uppnå jämställda löner. Skulle man i stället höja lägstalönerna skulle det påverka kvinnors löner mer än mäns, eftersom kvinnor som grupp ligger längre ned på löneskalan. Alla ska kunna leva på sin lön För Kommunal är det viktigt att alla ska kunna försörja sig på sin lön. Idag ligger lägstalönen för kommun- och landstingsanställda på 16 070 kronor i månaden före skatt vid heltidsarbete. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland alla som jobbar är 85 procent av heltid, vilket innebär att den som går in på lägstalönen i praktiken ofta inte tjänar mer än drygt 13 500 kronor i månaden. Bland unga mellan 20 och 29 år är sysselsättningsgraden betydligt lägre, endast 62 procent. Multiplicerar man lägstalönen med den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland unga så får man en månadslön före skatt på 9 960 kronor. Den inkomstnivån är redan idag svår att försörja sig på. 11
Fakta: Lägstalön, ingångslön eller minimilön? I Sverige finns det inga lagstadgade minimilöner (som det finns i många andra länder). Däremot finns det avtal om lägstalöner i många kollektivavtal. I kollektivavtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och fackförbundet Kommunal uppgår den lägsta lägstalönen till 16 070 kronor i månaden före skatt vid heltidsarbete för den som fyllt 19 år. Lägstalönen är den minsta lön du som anställd får tjäna inom ett visst avtalsområde, och den sätter således ett golv för vilken lönenivå de som går in i yrket får. I SKL-avtalet finns det inga särskilt avtalade ingångslöner bara lägstalöner. Borg ifrågasätter kommunlöner [ ] Vid en konferens med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menade Borg att ingångslönerna i kommunerna kan vara så höga att de hindrar tillväxten av nya jobb. - Ni har varit för dåliga förhandlare, sade Borg och pekade på att studier från bland annat Konjunkturinstitutet antyder att fler jobb skulle skapas om ingångslönerna var lägre. Källa: TT 2011-03-30 12
13
14
Art nr 978 91 7141 969 9 Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Rapport av Emma Lennartsson, Kommunal 2011.