Årsredovisning 2008
Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.
INNEHÅLL 1 Innehåll 3 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Brottsförebyggande arbete 17 Strategisk ledning och samordning 23 Utredning och lagföring 35 Resultatredovisning 43 Organisationsstyrning 51 Tabellredovisning 55 Finansiell redovisning
2 FÖRORD Att Ekobrottsmyndigheten uppfyllt regeringens mål är i första hand ett resultat av att medarbetarna på strategisk och operativ nivå utvecklat sin kompetens på ett förtjänstfullt sätt.
FÖRORD 3 2008 en stark resultatutveckling och en mer effektiv och samordnad ekobrottsbekämpning i hela landet Ekobrottsmyndighetens vision är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Statsmakterna har gett myndigheten ett brett uppdrag att svara nationellt för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten har specialistkompetens i hela kedjan från kriminalunderrättelseverksamhet till utredning och åtal. Den 1 oktober 2008 infördes en ny organisation som ger nya möjligheter att utveckla ekobrottsbekämpningen inte minst i ett nationellt perspektiv. Omorganisationen innebär att en nationell ekobrottskammare med placering i Stockholm har inrättats och att ekobrottskamrarna i övrigt har lagts samman till sex större ekobrottskamrar. Jag är mycket nöjd att den operativa verksamheten som med fortsatt hög kvalitet har förstärkt och utvecklat ekobrottsbekämpningen. Finanskrisen, lågkonjunkturen och de brottsbekämpande myndigheternas gemensamma satsning mot den organiserade brottsligheten har ställt stora anspråk på myndighetens specialistkunskaper. Genom en utvecklad samverkan med andra myndigheter har Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper bidragit till en ökad lagföring och bekämpning av den allra grövsta brottsligheten. Mängdbrottsenheten har fortsatt att med hög rättslig kvalitet och enhetlighet utreda och lagföra ett stort antal brottsmisstankar på ett snabbt och effektivt sätt. Ekobrottsmyndigheten har 2008 tagit ytterligare ett steg i positiv riktning mot en samordnad ekobrottsbekämpning där myndighetens specialistkompetens används och bidrar till den totala brottsbekämpningen oavsett geografiska eller organisatoriska hinder. Stark resultatutveckling Den strategiska inriktningen av myndighetens resurser och medarbetarnas mycket höga ambitioner och goda insatser har inneburit att den positiva resultatutvecklingen från tidigare år har fortsatt och förstärkts. Det brottsförebyggande arbetet har utvecklats. Kunskapen om ekobrottslighetens utveckling, struktur och skadeverkningar har ökat samtidigt som verksamheten strategiskt har inriktats mot risker för ny brottslighet. Kriminalunderrättelseverksamheten och resurserna för utredning och lagföring har riktats mot grov och allvarlig ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet, brott på finansmarknaderna och förverkande av brottsvinster. Lagföringen har motsvarat höga krav på rättslig kvalitet och effektivitet. Antalet inkomna ärenden har ökat till 4 485. Ärendena har blivit mer komplexa med en betydande ökning av antalet inkomna brottsmisstankar till 31 280. Myndighetens operativa enheter har vuxit med uppgiften och ökat antalet avslutade ärenden till 4 741. Den genomsnittliga genomströmningstiden har minskat avsevärt till 193 dagar. Det innebär att ett ärende i Ekobrottsmyndigheten vid årets slut hade en genomsnittlig genomströmningstid på drygt sex månader. Samtidigt har ärendebalanserna minskat till 2 949 ärenden. Särskilt positivt i ett rättskedjeperspektiv är att domstolsbalanserna har minskat med elva procent. Några av de viktigaste resultaten under 2008 är i sammanfattning följande (resultaten för 2007 anges inom parentes). Antalet inkomna ärenden uppgick till 4 485 (4 160) Antalet inkomna brottsmisstankar uppgick till 31 280 (17 888) Antalet lagförda ärenden ökade till 1 443 (1 390) Antalet lagförda personer ökade till 1 764 (1 709) Andelen lagförda ärenden minskade något till 33 procent (34 procent) Ärendebalansen minskade med totalt sju procent och domstolsbalansen med elva procent Genomströmningstiderna minskade med 32 procent till 193 (283) dagar
4 FÖRORD Sammantaget innebär den mycket positiva resultatutvecklingen under 2008 att verksamheten har uppnått regeringens mål om högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet i brottsbekämpningen. Fortsatt fokus på prioriterade områden Genom en fortlöpande omvärldsbevakning i förening med kriminalunderrättelseverksamhet skaffar sig myndigheten en stabil grund för strategiska inriktningsbeslut och prioriteringar. Den problembild som sammanfattas varje år i omvärlds- och hotbildsanalysen kompletteras med den bild som kommer fram vid överläggningar med bl.a. näringslivet i det Forensiska rådet. Ledamöterna i myndighetens insynsråd bidrar också med värdefulla kunskaper på detta område. Under 2008 har Ekobrottsmyndighetens verksamhet utvecklats inom följande strategiskt viktiga områden. Bekämpning av penningtvätt och åtgärder för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott Brottsutbytesenhetens verksamhet har utvecklats på ett positivt sätt. Enheten har medverkat till betydande kompetensutvecklingsinsatser i de brottsbekämpande myndigheterna, fortsatt att utveckla metodstödet till åklagarna och samtidigt ökat graden av operativt stöd till åklagarna. Enheten har under senare delen av året fördjupat den internationella samverkan för att lägga grunden för den verksamhet som följer av att Ekobrottsmyndigheten har utsetts till ett svenskt Assets Recovery Office. Brottslighet som hotar finansmarknaderna Antalet anmälda misstankar om insiderbrott och marknadsmissbruksbrott har ökat mycket kraftigt under 2008. Handläggningen av dessa ärenden har prioriterats. Den Nationella ekobrottskammaren har utvecklat nya rutiner och metodstöd för att kunna möta måltillströmmningen och ärendevolymen. Satsningen på finansiella experter har fallit väl ut och blivit en förutsättning för att de nya arbetsmetoderna ska ge ett fullgott resultat. Samarbetet med Finansinspektionen har utvecklats på ett sätt som ger förutsättningar för en fortsatt god brottsbekämpning med ökad lagföring. Ekonomisk brottslighet med koppling till annan allvarlig och organiserad brottslighet Ekobrottsmyndigheten har avsatt stora resurser för bekämpning av grov ekonomisk brottslighet som har koppling till annan grov och organiserad brottslighet. Kriminalunderrättelsetjänsten samverkar med andra brottsbekämpande myndigheter inom ramen för den nationella underrättelsetjänsten vid Rikskriminalpolisen och de regionala underrättelsecentrumen i storstäderna. Åklagarsamverkan mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten har ökat och Ekobrottsmyndigheten har i en allt större utsträckning på olika sätt bidragit med sin specialistkompetens utanför det geografiska ansvarsområdet. Ekonomisk brottslighet inom den svarta sektorn Brottligheten inom den svarta sektorn har prioriterats och särskilda insatser har gjorts för att avbryta pågående avancerad och samhällsskadlig brottslighet. Genom ett underrättelselett arbete i samverkan med Skatteverket och andra brottsbekämpande myndigheter har ett ökande antal ärenden om mycket grov brottslighet kunnat utredas och lagföras. Samtidigt har den mindre avancerade brottsligheten inom den svarta sektorn utretts och lagförts av mängdenheten på ett snabbt, rättssäkert och effektivt sätt. Framgångsfaktorer Ett genomslag för den strategiska inriktningen mot den ekonomiska brottsligheten vilar på en god och utvecklad samverkan och samordning mellan många myndigheter, näringsliv och arbetslivets organisationer. Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper och arbetsmetoder för en mer effektiv brottsbekämpning har varit en viktig framgångsfaktor. Att Ekobrottsmyndigheten som enskild myndighet har uppfyllt de mål som regeringen beslutat för verksamheten under 2008 och samtidigt bidragit med specialistkunskaper i de brottsbekämpande myndigheternas gemensamma satsningar mot den grövsta brottsligheten är i första hand ett resultat av att medarbetarna på strategisk och operativ nivå har fortsatt att utveckla sin kompetens på ett mycket förtjänstfullt sätt.
FÖRORD 5 Ekobrottsbekämpningen de närmaste åren Under 2009 kommer ekobrottsbekämpningen och Ekobrottsmyndighetens kompetens att bli en viktig del i de brottsbekämpande myndigheternas fortsatta mobilisering mot den organiserade brottsligheten. En mer effektiv ekobrottsbekämpning i hela landet ska genomföras i samverkan mellan Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Polisen. I det arbetet kommer Ekobrottsmyndigheten att ha ett särskilt ansvar för uppföljningen. Satsningen mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten och organiserad brottslighet innebär också nya utmaningar för Brottsutbytesenheten. Det internationella samarbetet ska utvecklas inte minst genom Brottsutbytesenhetens funktion som ett svenskt Assets Recovery Office. Ekobrottsmyndigheten står alltså inför stora uppgifter och utmaningar under de närmaste åren där det nationella och internationella perspektivet och samverkan i brottsbekämpningen för ett gemensamt gott resultat kommer att stå i fokus. Med den nya organisationen av den operativa verksamheten, medarbetarnas kompetens och engagemang och en god personalpolitik har jag goda förhoppningar om att Ekobrottsmyndigheten som en specialistmyndighet i rättsväsendet kommer att utvecklas mot nya mål under 2009. Stockholm den 18 februari 2009 gudrun antemar
6 VERKSAMHET OCH ORGANISATION Den 1 oktober 2008 infördes en ny organisation som gett bättre möjligheter att utveckla brottsbekämpningen.
VERKSAMHET OCH ORGANISATION 7 Verksamhet och organisation Ekobrottsmyndighetens mål i verksamhetsstrukturen Regeringens mål för Politikområde rättsväsendet Ekobrottsmyndigheten ingår i rättsväsendet. Regeringen har fastställt följande mål för rättsväsendet. Mål Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Ekobrottsmyndigheten har två verksamhetsområden, Brottsförebyggande arbete samt Utredning och lagföring. Regeringen har för år 2008 angett följande mål för dessa områden. Brottsförebyggande arbete Antalet brott ska minska och antalet brottsoffer ska därmed bli färre. Utredning och lagföring Brottsuppklaringen ska öka och verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde Ekobrottsmyndigheten är en myndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet med särskild kompetens för analys och utredning. Ekobrottsmyndigheten har ett nationellt ansvar för att tillsammans med andra förebygga ekonomisk brottslighet. Myndigheten svarar också för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Det innebär bl.a. att myndigheten ska utveckla metoder för att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, följa och analysera brottsutvecklingen, följa rättstillämpningen och utarbeta förslag till åtgärder. Myndigheten har också ett uppdrag att lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten. Ekobrottsmyndigheten ansvarar för kriminalunderrättelseverksamheten samt utredning och lagföring av ekobrott i de tre storstadslänen samt i Hallands, Blekinge och Gotlands län. Myndigheten har vidare ett nationellt ansvar för bekämpningen av brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och brottslighet som gäller EU-bedrägerier. Ekobrottsmyndigheten handlägger också mål som lämpligen bör handläggas vid Ekobrottsmyndigheten med hänsyn främst till att målet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell utbredning eller internationell anknytning eller är av principiell natur eller av stor omfattning. Verksamhetsområdena är i sin tur uppdelade på verksamhetsgrenarna Brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning Utredning och lagföring
8 VERKSAMHET OCH ORGANISATION Ekobrottsmyndighetens organisation Den 1 oktober 2008 införde Ekobrottsmyndigheten en ny organisation som innebär större och mer flexibla arbetsenheter på den operativa nivån. Överåklagarenheten Rätts- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten ME NEK EK EK OSE POE BUE Organisationsschema Stockholm Visby EK Ekobrottskammare NEK Nationella ekobrottskammaren ME Mängdbrottsenheten LEDNINGSNIVÅ Generaldirektören OPERATIV NIVÅ Generaldirektören är chef för myndigheten och har i åklagarfrågor ställning som överåklagare. Myndighetschefen biträds av ett kansli som består av följande enheter och chefer. Ledningssekretariatet (planeringsdirektören) Överåklagarenheten (överåklagaren) Rätts- och utvecklingsenheten (chefsjuristen) Ekonomienheten (ekonomidirektören) Personalenheten (personaldirektören) EK Halmstad Göteborg EK OSE POE Skövde Ekobrottskansliet (polischefen) Ledningssekretariatet Polischefen och ekobrottskansliet Borås Karlskrona Malmö OSE POE Kristianstad EK EK OSE Operativa serviceenheter POE Polisoperativa enheter BUE Brottsutbytesenheten/ Asset Recovery Office Överåklagaren är generaldirektörens ställföreträdare. Chefen för Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen svarar under och tillsammans med generaldirektören för polisverksamheten. Den operativa verksamheten bedrivs vid sju ekobrottskammare, en mängdbrottsenhet, tre polisoperativa enheter och tre operativa serviceenheter. Till ekobrottskamrarna har knutits utredningsenheter som är placerade i Visby, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Borås och Skövde. Chefen för en ekobrottskammare är en chefsåklagare som leder verksamheten. En vice chefsåklagare är chefsåklagarens ställföreträdare. En kammarkommissarie biträder kammarchefen och leder polisverksamheten inom kammaren. Vid varje ekobrottskammare finns ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer och specialister. Skattebrottsutredare vid Skatteverkets skattebrottsenheter är knutna till ekobrottskamrarna och biträder i utredningarna. De olika kategorierna har tydliga yrkesroller samtidigt som de arbetar nära tillsammans och bidrar med sin särskilda kompetens i utredningarna. De polisoperativa enheterna biträder ekobrottskamrarna med kriminalunderrättelsetjänst, spaning och användning av hemliga tvångsmedel. De operativa serviceenheterna ansvarar genom ekosekreterare och administrativ personal för den operativa och administrativa servicen till ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna. Ekobrottsmyndighetens ärendeprocesser Varje år hanterar Ekobrottsmyndigheten drygt 4 000 ärenden. Antalet brottsmisstankar har ökat och uppgick 2008 till över 30 000. Myndigheten tar över ett antal anmälningar och brottsmisstankar som anmälts till Åklagarmyndigheten men där Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens behövs. Den ekonomiska brottsligheten är mångfacetterad och det innebär att brottsligheten upptäcks på olika sätt och i olika sammanhang. Den största andelen av de anmälda brottsmisstankarna står kontrollmyndigheterna för. Skatteverket anmäler främst skattebrott och Finansinspektionen anmäler brottslighet på de finansiella marknaderna. Också konkursförvaltarnas arbete innebär att ett stort antal misstänkta brott anmäls till Ekobrottsmyndigheten. Under de senaste åren har kriminalunderrättelsetjänsten i Ekobrottsmyndigheten och andra myndigheter utvecklat sitt samarbete vilket inneburit en ökande grad av anmälda brott från kriminalunderrättelsetjänsten. Ekobrottsmyndighetens operativa verksamhet är underrättelsestyrd. De anmälda brottsmisstankarna ställer olika krav på inriktning och metoder för brottsbekämpningen. Skattebrott och bokföringsbrott kan vara allt från enkla ärenden med en brottsmisstanke och en misstänkt person till mycket komplicerade ärenden med ett stort antal brottsmisstankar och misstänkta personer. Marknadsmissbruksbrott och EU-bedrägerier kräver särskilda kunskaper och utredningsmetoder. Ekobrottsmyndighetens förundersökningar leds alltid
VERKSAMHET OCH ORGANISATION 9 av åklagaren som upprättar utredningsdirektiv och en plan för hur förundersökningen ska bedrivas. För att utredningarna ska bedrivas så effektivt som möjligt ska förundersökningsledaren alltid överväga bl.a. frågor om: Förundersökningsbegränsning Näringsförbud och rådgivningsförbud Förverkande och utvidgat förverkande För att utredningen och lagföringen av brottsmisstankarna ska ske på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt har särskilda utredningsrutiner utvecklats för olika typer av ärenden. Anmälningarna hanteras i ett första skede vid mängdbrottsenheten. Om en anmälan inte omedelbart skrivs av sker en sortering i de tre olika ärendekategorierna mängdärenden, projektärenden och särskilt krävande ärenden. Mängdärendena hanteras på mängdbrottsenheten, medan de övriga två ärendekategorierna lottas vidare till ekobrottskamrarna. Ett mängdärende är ett ärende som kan utredas och lagföras med en begränsad utredningstid. Ärendet utreds enligt en standardiserad utredningsmodell. Genomströmningstiden, dvs. tiden från anmälan till beslut om lagföring eller avskrivning är högst 50 dagar. Ett projektärende kräver fler utredningsåtgärder än ett mängdärende, men är ändå av sådan beskaffenhet att det i allt väsentligt kan handläggas i enlighet med bestämda rutiner. Det kan vara fråga om ärenden som kräver förhör med fyra eller fem personer och där det kan vara aktuellt med husrannsakan. Även frihetsberövanden kan förekomma. Genomströmningstiden för dessa ärenden ska vara högst 180 dagar. Ett särskilt krävande ärende avser komplicerad brottslighet som normalt bör utredas av en särskild utredningsgrupp under ledning av åklagaren. Utredningar om svart arbetskraft kan ofta vara så omfattande och komplicerade att de klassificeras som särskilt krävande. Genomströmningstiden för särskilt krävande ärenden ska vara högst 365 dagar. Ekobrottsmyndighetens ärendeprocesser leder till att fler brottsmisstankar kan utredas till större enhetlighet och till att genomströmningstiderna kan kortas med bibehållen rättssäkerhet.
10 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Kunskapen om ekobrottslighetens utveckling, struktur och skadeverkningar har ökat. Samtidigt har verksamheten strategiskt inriktats mot risker för nya brott.
BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE 11 Brottsförebyggande arbete Resurser, strategi och resultat Regeringens mål: Risken för att brott begås ska minska. Återrapporteringen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Strategi för det brottsförebyggande arbetet Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande verksamhet har som övergripande mål att risken för att brott begås ska minska. Myndighetens långsiktiga strategi för det brottsförebyggande arbetet innebär följande. Ekobrottsmyndigheten verkar för en ökad upptäcktsrisk Ekobrottsmyndigheten pekar ut riskområden för ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten informerar om ekonomisk brottslighet för att påverka attityder hos enskilda och näringslivet Ekobrottsmyndigheten utvecklar och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete Ekobrottsmyndigheten bidrar till att det straffrättsliga systemet blir effektivt och får genomslag Utveckling av det brottsförebyggande arbetet Det brottsförebyggande arbetet bedrivs långsiktigt med tydliga prioriteringar mot de områden som är strategiskt viktiga för ekobrottsbekämpningen. Varje brottsförebyggande projekt analyseras utifrån vilka åtgärder som ska vidtas, vilken målgrupp åtgärden är tänkt att träffa, vilka resurser som behövs och den förväntade effekten. Myndighetens kriminalunderrättelseverksamhet och lagföring fyller en brottsförebyggande funktion. De brottsförebyggande projekten är mer avgränsade när det gäller inriktning och tid. Ett längre projekt påbörjades 2007 med inriktning mot ungdomar i riskzonen för svart arbete och organiserad brottslighet. Projektet är planerat att fortsätta under en treårsperiod. Under 2008 har den brottsförebyggande verksamheten inriktats mot information till valda målgrupper, kriminalunderrättelseverksamhet och medverkan med myndighetens expertkunskaper i ett antal regionala och lokala brottsförebyggande projekt. Myndigheten deltar också i brottsförebyggande projekt som drivs av andra myndigheter eller organisationer. Information till valda målgrupper Satsningen på brottsförebyggande information till ungdomar i riskzonen för svart arbete och organiserad brottslighet har fortsatt. Informationsbroschyrer har distribuerats till skolor och lärare. Informationsträffar, föreläsningar och besök i skolor har genomförts. Ett samarbete har inletts med bl.a. Skolverket för att på ett mer effektivt sätt nå ut med information speciellt utformad för lärare på gymnasiet. Ekobrottsmyndigheten har också inlett ett samarbete med Skatteverket som gäller ungdomars handel via Internet. Projektet ska analysera
12 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE vilka brottsförebyggande åtgärder som kan vidtas för att hindra att ungdomar utsätts för brott vid internethandel. Brottsförebyggande informationsinsatser har också riktats till småföretagare och särskilt nya företagare som är på väg att etablera sig eller nyligen har etablerat sig. Ekobrottsmyndigheten har bl.a. genom deltagande i mässor och konferenser informerat om de regelverk som ska följas när man driver företag. Ekobrottsmyndigheten har tagit fram ny brottsförebyggande information till skilda målgrupper som finns tillgänglig på myndighetens hemsida och i informationsbroschyrer. Informationsbroschyrerna har fått stor spridning via de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet, de lokala brottsförebyggande råden samt branschorgan och olika organisationer. Ekobrottsmyndigheten har ingått i den samverkan mellan olika myndigheter som tillsammans med Göteborgs kommun har inrättat ett kunskapscentrum med uppdrag att förebygga och försvåra organiserad brottslighet, gängkriminalitet och otillåten påverkan. Syftet är att skapa ett myndighetsgemensamt forum dit medborgarna kan vända sig med frågor om organiserad brottslighet och på så sätt sprida kunskap och motverka förekomsten av organiserad brottslighet. Samverkan med de regionala samverkansorganen (SAMEB) Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten har samverkat med de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet. I de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) ingår Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan, Polisen, Länsstyrelsen, Tullverket och Kronofogden. Ekobrottsmyndigheten har under 2008 gjort en kartläggning av de brottsförebyggande aktiviteterna inom SAMEB i samtliga län. Kartläggningen visar att samarbetet inom SAMEB mellan olika myndigheter varierar mellan länen. Inom flera län ligger tyngdpunkten på det brottsförebyggande arbetet medan samarbetet i andra län mer inriktas på operativ samverkan. I samråd med landshövdingarna har ett initiativ tagits till en analys av formerna för en mer utvecklad samordning av SAMEB-verksamheten i hela landet. Arbetet har påbörjats under hösten 2008 och kommer att fortsätta under kommande år. Ekobrottsmyndigheten kommer att bidra med underlag till SAMEB-verksamhetens inriktning i olika län genom att tillhandahålla en nationell problembild som kan fördjupas för de olika regionerna. Där beskrivs brottsligheten i de olika regionerna. Målsättningen är att SAMEB-verksamheten ska samordnas och ha en långsiktig inriktning för strategiska insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Ett exempel på brottsförebyggande arbete som har bedrivits inom ramen för SAMEB är projektet Målvaktssanering som initierades i Skåne år 2007 för att reducera antalet s.k. målvakter som används vid ekonomisk brottslighet. Projektet avslutades vid årsskiftet och kommer att utvärderas under år 2009. Ett annat exempel på samverkan är det s.k. Restaurangrådet som bildades i Göteborg efter initiativ av SAMEB. I rådet diskuteras gemensamma frågor ur ett brottsförebyggande perspektiv och en mässa arrangeras årligen. I Blekinge har två projekt påbörjats. Det ena avser oregistrerad handel på Internet. Projektet syftar till att ge brottsförebyggande information om skatte- och bokföringsreglerna till näringsidkare som marknadsför sig på hemsidan. Det andra projektet riktar sig mot oseriös handel med skrot och metaller och syftar bl.a. till att spåra och återföra vinster av brott i samband med sådan handel. Projektet har varit framgångsrikt och planer finns för liknande projekt i andra län.
BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE 13 Brottsförebyggande projekt Myndigheten ska redovisa brottsförebyggande projekt som har bedrivits och erfarenheterna från dessa projekt. Genom de cirka 300 lokala brottsförebyggande råden kan information om den ekonomiska brottslighetens risker och skadeverkningar och sätten att förebygga brott få en vid spridning. Ekobrottsmyndigheten har anordnat informationsträffar för företrädare för de lokala brottsförebyggande råden inom respektive geografiska ansvarsområden. De frågor som behandlats har gällt svart ekonomi, grov organiserad brottslighet, nyföretagande, integration och upphandling. Uppföljningsmöten har hållits med de kommuner som visat intresse av ett vidare samarbete. Kontakterna med de lokala brottsförebyggande råden har medfört ytterligare särskilt riktade informationsinsatser och uppföljningsmöten med vissa lokala brottsförebyggande råd. Ekobrottsmyndigheten har också medverkat i en rad brottsförebyggande projekt som drivits av kommuner, skolor och företrädare för vissa branscher. I samarbete med Brottsförebyggande rådet har Ekobrottsmyndigheten tagit fram ett diskussionsunderlag som syftar till att ge en bättre inriktning för det lokala brottsförebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet. Myndigheten har under året deltagit i Brottsförebyggande rådets konferens Råd för framtiden om brottsförebyggande åtgärder i forskning och praktik samt ett forskarseminarium (workshop) vid Umeå universitet om ekonomisk och organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med andra myndigheter tagit initiativ till en rapport som utvärderat bl.a. Brottsutbytesenhetens arbete. Rapporten Tillgångsinriktad brottsbekämpning Myndigheternas arbete med att spåra och återföra utbyte av brott (Rapport 2008:10) beskriver bl.a. det arbete som bedrivs vid Brottsutbytesenheten och det regionala underrättelsecentret i Västra Götaland. I rapporten undersöks vilka hinder och möjligheter som finns för en tillgångsinriktad brottsbekämpning samt strategier och metoder för fortsatt samverkan för att återvinna brottsvinster. Samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer Myndigheten ska redovisa hur samverkan i övrigt med näringslivet och arbetslivets organisationer har utvecklats och hur de erfarenheter kring förebyggande av ekonomisk brottslighet som dessa aktörer besitter har tagits till vara i Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Ekobrottsmyndighetens samverkan med näringslivets och arbetslivets organisationer har utvecklats under året. Inom områdena transport, bygg och städning har samverkan funnits i flera år med inriktningen att minska och förebygga svart arbete. Några av de projekt som har ägt rum under 2008 beskrivs i det följande: Svart arbete Ekobrottsmyndigheten samverkar med näringslivets organisationer och de fackliga organisationerna för att hitta lämpliga åtgärder för att förebygga svart arbete. I Stockholm deltar myndigheten i Stockholmssoppan som är ett samarbetsprojekt i vilket bl.a Svenskt Näringsliv Region Stockholm och LO-distriktet i Stockholms län ingår. Avsikten är att skapa ett kontinuerligt samarbete mellan näringslivet, arbetstagarorganisationerna och de brottsbekämpande myndigheterna. Samarbetet går ut på att ta fram branschanpassade åtgärder mot svart arbete och att framställa informationsmaterial om den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar. Offentlig upphandling Ett av de områden som prioriterats i samarbetet med näringslivet är offentlig upphandling av varor och tjänster. Som ett exempel kan nämnas ett projekt som inletts av
14 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Skatteverket Vita jobb en förutsättning för konkurrens på lika villkor. I projektet ingår förutom Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten Statens offentliga inköpare, Almega, Sveriges Byggindustrier, Svenska Taxiförbundet, Bemanningsföretagen, Sveriges hotelloch restaurangföretagare, Sveriges möbeltransporters förbund, Sveriges åkeriföretag samt Konkurrensverket. Syftet med projektet är att informera upphandlare om riskerna. Ett utbildningspaket har tagits fram som syftar till att minska riskerna för att oseriösa företagare anlitas efter upphandling. I samband med projektet har ett utbildningspaket utarbetats. Återvinningsindustrierna Ekobrottsmyndigheten har inlett ett samarbete med Återvinningsindustrierna i syfte att ta fram brottsförebyggande rutiner för skrotbranschen. Genom samarbetet får myndigheten ökad kunskap om branschen, samtidigt som Återvinningsindustrierna får stöd och hjälp i sitt brottsförebyggande arbete. Kriminalunderrättelseverksamhet Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur kriminalunderrättelseverksamheten har bedrivits och utvecklats samt en bedömning av den effekt verksamheten har haft för förebyggande av ekonomisk brottslighet. Utvecklingen av kriminalunderrättelseverksamheten Ekobrottsmyndigheten påbörjade under 2008 ett utvecklingsprojekt som tar sikte på kriminalunderrättelseverksamheten. Arbetet är inriktat mot ledning och styrning av underrättelseverksamheten, en ökad enhetlighet i underrättelseprocessen och en renodling av underrättelseresursen. En utvecklad underrättelsebild över den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten ska tas fram och ligga till grund för myndighetens prioriteringar och inriktning av den operativa verksamheten. Underrättelsebilden blir också ett viktigt bidrag till den myndighetsgemensamma kartläggningen av den grova och organiserade brottsligheten. Kriminalunderrättelsetjänsten har under året tagit fram ett brett analysunderlag som ligger till grund för inriktningen av den brottsförebyggande och brottsutredande verksamheten vid Ekobrottsmyndigheten. Av de 29 operativa underrättelserapporter som har tagits fram har 18 rapporter resulterat i förundersökning och medfört att pågående brottslighet kunnat avbrytas. Övriga rapporter har använts som underlag för brottsförebyggande åtgärder eller bidragit till ökad kunskap om kriminella aktörer och deras nätverk. Samverkan Kriminalunderrättelseverksamheten i Ekobrottsmyndigheten har också bedrivits i olika samverkansforum. Ekobrottsmyndigheten deltar i Rikskriminalpolisens operativa råd. Rådets uppgift är att samordna myndigheternas kriminalunderrättelseverksamhet och initiera myndighetsöverskridande insatser för att bekämpa grov och organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har bidragit med information och underrättelser till den gemensamma satsningen mot yrkeskriminella personer. Flertalet av de ärenden som har beretts inom Operativa rådet har haft en koppling till ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst i Göteborg, Malmö och Stockholm har under året deltagit i underrättelsearbetet vid de regionala underrättelsecentren. Samarbetet i de regionala underrättelsecentren (RUC) har varit positivt. Underrättelsearbetet har på samtliga orter resulterat i flera gemensamma beslutsunderlag för samordnade operativa åtgärder.
BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE 15 Erfarenheter av det brottsförebyggande arbetet Ekobrottsmyndighetens erfarenheter av det brottsförebyggande arbetet är att den mindre avancerade brottsligheten förebyggs i första hand genom snabb och rättssäker lagföring i kombination med brottsförebyggande information. Mer avancerad brottslighet kräver en kombination av olika åtgärder. Kriminalunderrättelseverksamhet, hemliga tvångsmedel, lagföringsinsatser mot brottsvinster och brottsförebyggande projekt måste samordnas i bekämpningen av den allvarligaste brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten har haft som strategi att inrikta den brottsförebyggande informationen mot två prioriterade målgrupper, ungdomar och småföretagare. Genom att koncentrera de brottsförebyggande resurserna till målgrupper har nya kanaler för spridning av information om den ekonomiska brottsligheten skapats och samarbetet med näringslivet fördjupats och utvecklats. Erfarenheterna visar att kunskap om den ekonomiska brottsligheten riktad till ungdomar inte bara kan spridas genom broschyrer och besök vid skolor utan även förmedlas på ett effektivt sätt via lärarna. Den strategiska inriktningen av arbetet har även skapat större utrymme för att arbeta med de prioriterade frågorna på lokal nivå och i samarbete med de lokala brottsförebyggande råden. Kriminalunderrättelseverksamheten spelar en viktig roll i myndighetens brottsförebyggande arbete. Verksamheten identifierar mot vilka områden de brottsförebyggande insatserna bör inriktas genom att peka på områden och möjliga åtgärder som minskar benägenheten att begå brott eller försvårar genomförandet av brottsliga handlingar. Under året har det med stöd av dessa underlag vidtagits åtgärder som bl.a. lett till att pågående grov och organiserad ekonomisk brottslighet har kunnat upptäckas och avbrytas. På strategisk nivå har kriminalunderrättelseverksamheten bidragit med kunskap om vilka samhällsområden som är utsatta för ekonomisk brottslighet och vilka medel och resurser som har använts. Denna information har haft stor betydelse i myndighetens strategiska arbete med bl.a. hotbildsanalyser och för att utveckla och vidta konkreta åtgärder för att förebygga brott. En utveckling av samarbetsformerna för kriminalunderrättelsetjänsten och formerna för gemensamma insatser av både brottsförebyggande och brottsutredande slag har bidragit till att effektivisera brottsbekämpningen. Inriktningen mot ekonomisk brottslighet och utbyte av brott har visat sig vara en framgångsrik strategi i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten. Antalet ärenden från de regionala underrättelsecentren som handläggs vid Ekobrottsmyndigheten fortsätter att öka. Samarbetet i RUC har lett till att andra myndigheter i allt ökande omfattning efterfrågar samverkan med eller biträde av Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst har också försett Rikskriminalpolisen med underlag till den myndighetsgemensamma nationella hotbildsrapporten Organiserad brottslighet i Sverige (OBiS) och Europolrapporten Organised Crime Threat Assessment (OCTA). Sammantaget bedömer Ekobrottsmyndigheten att det brottsförebyggande arbetet och särskilt kriminalunderrättelseverksamheten tillsammans med förverkande av brottsutbyten spelar en allt viktigare roll. De utvecklingsåtgärder som har vidtagits under året har förstärkt det underrättelsestyrda arbetet och ökat förutsättningarna för myndigheten att bidra med sin specialistkompetens i insatserna mot den grova organiserade brottsligheten.
16 BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Fortlöpande omvärldsbevakning i förening med kriminalunderrättelseverksamhet ger myndigheten en stabil grund för prioriteringar och beslut.
STRATEGISK LEDNING OCH SAMORDNING 17 Strategisk ledning och samordning Återrapporteringen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Inledning En underrättelsestyrd och sammanhållen ekobrottsbekämpning förutsätter en bred och djup kunskap om vilka samhällsfaktorer som ger incitament till ny brottslighet och vilka faktorer som verkar avhållande. Den ekonomiska utvecklingen i världen, globaliseringen och teknikutvecklingen är några av de faktorer som påverkar brottsutvecklingen och incitamenten att begå brott. Under 2008 har finanskrisen och lågkonjunkturen medfört risker för ökad brottslighet både i tidigare kända former och som nya företeelser. Nya former av ekonomisk brottslighet introduceras och kommer till användning dels som ett resultat av samhällsutvecklingen i stort, nationellt och internationellt, dels genom att de kriminella nätverken arbetar internationellt i en allt högre grad. För att ekobrottsbekämpningen ska bli effektiv och få genomslag i ett kriminalpolitiskt perspektiv behöver kunskaper om brottsutvecklingen, brottslighetens struktur och ny brottslighet spridas. De som samverkar i brottsbekämpningen måste hela tiden höja kompetensen och få del av utvecklade och nya metoder för att förebygga, utreda och lagföra brott. Ekobrottsmyndigheten vidtar flera olika åtgärder samtidigt för att upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet, för att öka och sprida kunskaperna om den ekonomiska brottsligheten och för att samordna myndigheters och andras åtgärder mot ekonomisk brottslighet. I det följande beskrivs de åtgärder som Ekobrottsmyndigheten har vidtagit för strategisk ledning och samordning av ekobrottsbekämpningen under 2008. Åtgärder för att upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet m.m. Ekobrottsmyndigheten ska redovisa vilka strategiska åtgärder inklusive omvärldsbevakning som har vidtagits för att tidigt upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet och för att långssiktigt effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Omvärlds- och hotbildsanalys Grunden för en effektiv ekobrottsbekämpning är kunskap om brottslighetens utveckling och struktur och om hur brottsligheten påverkas av samhällsutvecklingen i allmänhet och av utvecklingen på det samhällsekonomiska området. Kunskapen är nödvändig för att kunna avgöra vilka brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som ska sättas in för att nå högsta möjliga genomslag för de kriminalpolitiska åtgärderna och för att åstadkomma en effektiv samordning av de olika åtgärder som vidtas. Ekobrottsmyndighetens årliga omvärlds- och hotbildsanalys ger en regelbunden lägesbild som ligger till grund för den strategiska inriktningen av myndighetens resurser. Analysen syftar till att öka kunskapen om vad som ligger bakom den ekonomiska brottslighetens utveckling och vad som kan vara drivkrafterna för ny brottslighet. Arbetet med omvärlds- och hotbildsanalysen genomförs med ett brett angreppssätt. Det är viktigt att söka kunskap och erfarenheter från många olika områden.
18 STRATEGISK LEDNING OCH SAMORDNING Ekonomisk brottslighet som har koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet Bekämpning av penningtvätt samt åtgärder för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott Underlag till analysen hämtas från Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst och andra specialister inom myndigheten. Information hämtas också från andra myndigheter, arbetslivets organisationer och andra som har kunskaper om brottsutvecklingen och de drivkrafter som leder till ekonomiska brott. Omvärlds- och hotbildsanalysen utgör inte bara ett viktigt underlag för den strategiska inriktningen av Ekobrottsmyndighetens resurser för samordning, brottsförebyggande åtgärder samt utredning och lagföring. Analysen har också ett stort värde för samarbetet med andra myndigheter och organisationer. Analysen sprids på flera olika sätt för att öka kunskapen om ekonomisk brottslighet och därmed bidra till förebyggande av brottsligheten. Arbetet med Omvärlds- och hotbildsanalysen 2008 ledde fram till slutsatsen att den strategiska inriktningen för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten ska ligga fast. Det innebär att samma områden som varit prioriterade under 2008 kommer att vara prioriterade även 2009. Brottslighet som hotar finansmarknaderna Ekonomisk brottslighet inom den svarta sektorn Forensiska rådet Det finns områden där Ekobrottsmyndigheten eller andra myndigheter hittills inte i tillräckligt hög grad har utnyttjat de kunskaper och den kompetens som finns inom näringslivet. Där finns kännedom om brott som inte anmäls och brott som inte upptäcks genom kontroller. Näringslivet har också goda kunskaper om riskvärdering inom olika branscher. Det Forensiska rådet vid Ekobrottsmyndigheten är strategiskt och rådgivande. Rådet har till uppgift att utifrån en analys av utvecklingen i olika delar av näringslivet och kännedom om branschförhållanden inom näringslivet identifiera nya riskområden för ekonomisk brottslighet. Rådet ska också kunna identifiera specifik expertkompetens som myndigheten kan behöva knyta till sig i operativa ärenden. I rådet ingår företrädare för näringslivet, advokatkåren och Revisorsnämnden. Genom sammansättningen säkerställs bl.a. kunskaper om olika affärsmiljöer. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör är ordförande i rådet. Rådet har under året sammanträtt vid flera tillfällen och bl.a. analyserat trender i ekobrottsligheten och särskilt brotten på finansmarknaderna. Ett arbete har påbörjats för att ta fram en enkätundersökning som syftar till att ge en fördjupad bild av hur brottsutsatt näringslivet är. Revisorernas och redovisningskonsulternas branschorganisationer Ekobrottsmyndigheten har sedan många år ett nära samarbete med revisorernas branschorganisation och har sedan 2007 ett liknande samarbete med redovisningskonsulternas organisation. Syftet med samarbetet är att dra nytta av revisorernas och redovisningskonsulternas kunskaper för att identifiera ny brottslighet.
STRATEGISK LEDNING OCH SAMORDNING 19 Kunskaps- och kompetensutveckling Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits för att förstärka och vidareutveckla kunskaperna och kompetensen om ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten svarar för huvuddelen av den utbildning som finns i Sverige om bekämpning av ekonomisk brottslighet. Utbildningen sker främst genom de kurser och seminarier som finns beskrivna i myndighetens kurskatalog och genom särskilt riktade utbildningsinsatser. Viss utbildning bedrivs även genom att myndighetens anställda undervisar vid andra myndigheter. Kurserna är indelade i grundkurser, fortsättningskurser, fördjupningskurser samt särskilda uppdateringskurser och seminarier. Utbildningarna är nivåindelade och anpassade för att möta behovet av grundläggande kunskaper för den som ska börja utreda ekonomisk brottslighet och behovet av kompetensutveckling för dem som har erfarenhet och mer djupgående specialkunskaper. Utbildningarna revideras fortlöpande utifrån ny lagstiftning och nya arbetsmetoder och anpassas till de behov som finns hos dem som arbetar med ekobrottsbekämpning och de förändringar som brottsutvecklingen genererar. Fördjupningskurserna är särskilt fokuserade på att öka kunskaperna inom områden som används för att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten såsom hemliga tvångsmedel, internationellt samarbete och återförande av brottsutbyte. Ekobrottsmyndigheten har 2008 påbörjat en översyn av grundutbildningen. Syftet är att anpassa den grundläggande utbildningen till de nya krav som kan ställas på en effektiv ekobrottsbekämpning. Den nya utbildningen ska träda i kraft den 1 juli 2009. Ekobrottsmyndigheten har under 2008 genomfört 19 kurser och seminarier. Drygt 400 personer har deltagit i myndighetens kursverksamhet, varav drygt 130 från andra myndigheter, främst Åklagarmyndigheten, polismyndigheterna och Skatteverket. En särskild utbildnings- och utvecklingsdag har hållits för åklagare, poliser, ekonomer och andra utredare som arbetar med ekobrottsbekämpning utanför myndigheten. Samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten och polismyndigheterna, brottsutbytesfrågor samt förunder- sökningsbegränsning och arbetsmetoder i större mål om ekobrott tas upp i dessa sammanhang. Ny lagstiftning har lett till särskilda utbildningsinsatser. En riktad utbildningsinsats gjordes i maj inför ikraftträdandet av de nya reglerna om utvidgat förverkande. Brottsutbytesenheten vid Ekobrottsmyndigheten genomförde tillsammans med Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kronofogden och Skatteverket fyra utbildningstillfällen. Inför ikraftträdandet av de nya bestämmelserna i rättegångsbalken om en modernare rättegång har Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten bedrivit ett gemensamt projekt, det s.k. rättegångsprojektet. En handbok med särskilda rekommendationer om hur åklagarna bör agera i olika situationer har upprättats och delats ut till samtliga åklagare. Åklagarna vid Ekobrottsmyndigheten har fått undervisning om de nya reglerna och tillfälle att diskutera hur reglerna ska användas vid handläggningen av ekomål. Även andra yrkesgrupper har informerats om reglerna och hur det kan påverka deras arbete under förundersökningen. Ekobrottsmyndigheten har vid tre tillfällen bedrivit undervisning om EU-bedrägerier för tjänstemän som hanterar utbetalningar av EU-medel vid Nutek, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västerbotten, Migrationsverket och ESF-rådet.
20 STRATEGISK LEDNING OCH SAMORDNING Övriga åtgärder för nationell samordning Ekobrottsmyndigheten ska redovisa vilka övriga åtgärder som vidtagits i enlighet med uppgiften att nationellt samordna bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Samordning mellan Ekorådets myndigheter I förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet regleras formerna för flera myndigheters samverkan mot ekonomisk brottslighet. Ekorådet är ett organ för samordning mellan verksledningarna i dessa myndigheter. De regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) samordnar under ledning av landshövdingarna regionala insatser mot ekonomisk brottslighet. Enligt förordningen ska Ekobrottsmyndigheten vart tredje år lämna en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten bereds i Ekorådet. I maj 2007 lämnade Ekobrottsmyndigheten en rapport om den ekonomiska brottsligheten under åren 2004 2007 till regeringen. Rapporten ger en redogörelse för hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats under de tre åren och en analys av utvecklingen de kommande åren. Rapporten innehåller också förslag till hur ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten bör inriktas under åren 2008-2010. Förslagen bygger på en samsyn mellan myndigheterna kring de strategiska frågorna. Slutsatsen i rapporten är att den strategiska inriktningen av myndigheternas samverkan bör inriktas på följande områden: Inriktning mot ekonomisk brottslighet som är ett led i annan organiserad brottslighet Inriktning mot ekonomisk brottslighet i en expanderande svart sektor och mot brottslighet som hotar skattebasen Inriktning mot ekonomisk brottslighet som hotar finansmarknaderna Inriktning mot penningtvätt och återförande av brottsvinster Genom att inriktningen för myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet har presenterats i treårsrapporten och förankrats i samtliga myndigheter som ingår i Ekorådet, har de strategiska förutsättningarna för en samlad ledning och styrning av åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten blivit tydligt fastlagda. Därmed har det också skapats en tydlig inriktning för verksamheten i de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet. Samordning mellan Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen I regleringsbreven för år 2008 uppdrog regeringen åt Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att tillsammans vidta åtgärder för att åstadkomma en mer effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet i hela landet. Uppdraget genomfördes av den s.k. ÅRE-gruppen och redovisades hösten 2008. I gruppens arbete deltog även representanter för Skatteverket. ÅRE-gruppen föreslog att följande åtgärder ska vidtas: Berörda myndigheter ska samordna sin verksamhetsplanering i ett gemensamt inriktningsdokument Myndigheterna ska använda sig av ett gemensamt kategoriseringssystem och gemensamma resultatmått Ekobrottsmyndigheten ska svara för en gemensam uppföljning av ekobrottsbekämpningen Myndigheterna ska samordna insatserna vid handläggningen av omfattande gränssnittsbrottslighet Myndigheterna ska i gemensamma riktlinjer närmare överenskomma om fördelningen av ansvaret mellan myndigheterna för att utreda enklare ekobrott Ekoåklagare och ekopoliser utanför Ekobrottsmyndigheten ska beredas möjlighet att tjänstgöra på Ekobrottsmyndighetens mängdbrottsenheter En sambandsman från Ekobrottsmyndigheten ska ansvara för kontakten med Rikskriminalpolisens underrättelsesektion Under 2009 kommer ÅRE-gruppens förslag genomföras i dess helhet och väsentligen förbättra den nationella samordningen av bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten i Sverige Samordning med Skatteverket Särskild vikt har lagts vid att strategiskt samordna Skatteverkets och åklagarväsendets verksamheter så att de satsningar som Skatteverket gör inom olika kontrollområden kan följas upp hos Ekobrottsmyndigheten och
STRATEGISK LEDNING OCH SAMORDNING 21 Åklagarmyndigheten med effektiva utrednings- och lagföringsåtgärder. På strategisk nivå sker regelbundna överläggningar mellan företrädare för Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, bl.a. om den operativa inriktningen i syfte att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och goda samverkansformer. I dessa diskussioner har åklagarväsendet företrätts av Ekobrottsmyndigheten, som fortlöpande informerat Åklagarmyndigheten om kontakterna. På operativ nivå har en chefsåklagare från Stockholm, Göteborg och Malmö företrätt Ekobrottsmyndigheten vid kontakter med Skatteverkets projektorganisation. Respektive chefsåklagare har också företrätt Åklagarmyndighetens intressen och fortlöpande hållit cheferna för berörda åklagarkammare informerade om kontakterna med Skatteverket. I den centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna som numera också avser Skatteverkets fiskala verksamhet ingår företrädare för Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen, med Ekobrottsmyndigheten som sammankallande. Samrådsgruppen har sammanträtt regelbundet under året. Gruppen har i första hand ägnat sig åt löpande samverkansfrågor, men har också bl.a. genomfört en kvalitetsuppföljning av den brottsutredande verksamheten vid skattebrottsenheterna. Samordning ger resultat Den samordning av inriktningen för ekobrottsbekämpningen som inleddes med den treårsrapport som gavs in till regeringen våren 2007 har utvecklats på ett positivt sätt. Det regeringsuppdrag som redovisades om en mer effektiv ekobrottsbekämpning i hela landet bidrar till att brottsbekämpningen i framtiden kommer att inriktas och följas upp på samma sätt i hela åklagar- och polisväsendet. Med en inriktning som är gemensam för ett stort antal myndigheter ökar förutsättningarna för att få ett större genomslag för de kriminalpolitiska insatserna mot den ekonomiska brottsligheten samtidigt som Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper kan användas mer effektivt i hela landet. Ett gemensamt uppföljningssystem i polis- och åklagarväsendet innebär också att det kommer att finnas bättre förutsättningar att mäta effekten av gjorda insatser.