Årsredovisning 2013 Älvdalens kommun

Årsredovisning 2013 Älvdalens kommun

Innehåll Året som gått... 3 Politisk organisation... 5 1 Förvaltningsberättelse... 6 2 Personalredovisning... 21 3 Kommunfullmäktige... 24 4 Kommunstyrelsen... 26 5 Servicenämnd... 32 6 Socialnämnden... 34 7 Barn- och Utbildningsnämnden... 40 8 Miljö- och Byggnämnd... 47 Resultaträkning (tkr)... 52 Kassaflödesanalys (tkr)... 53 Balansräkning (tkr)... 54 Nothänvisningar... 55 Driftredovisning 2013... 57 Investeringsredovisning 2013... 58 5 år i sammandrag... 59 Sammanställd redovisning... 60 Redovisningsprinciper... 64 Ord- och begreppsförklaringar... 66 Revisionsberättelser... 67 Innehåll 2

Året som gått 2013 Året som gått förutsättningar för att investera i en ny skola i Älvdalen. Högre intäkter genom skatteutjämningsbidrag, återbetalda AFA premier tillsammans med bättre budgetföljsamhet har skapat årets positiva resultat. Oaktat AFA premier redovisar Älvdalens kommun likväl ett positivt resultat. Investeringar Kjell Tenn Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande Den största investeringen omfattar bredbandsutbyggnad om 10,9 mkr med fokus på tillgänglighet på landsbygden. Större andelen gick till bredbandsutbyggnad mellan Idre och Flötningen i norr. En ny återvinningscentral i Älvdalen invigdes i september 2013 och projekteringen av den nya skolan i Älvdalen kom igång under hösten. Stora insatser för renovering av lägenheter i Idre, Särna och energieffektivisering av 7 fastigheter i Älvdalen har utförts av Norra Dalarnas fastighetsbolag. Förbättrad ventilation i Sporthallen, kommunhuset och energieffektivisering av gatubelysning har också varit nödvändiga investeringar. Demografi Nils- Åke Norman Kommunalråd och kommunstyrelsens vice ordförande Vi välkomnar ett positivt ekonomiskt resultat för året 2013 vilket är en förutsättning för att vi ska lyckas investera i en god samhällsservice för våra kommuninvånare. Före nedskrivning av fastigheter med 4,1 mkr hamnade årets resultat på + 12,5 mkr. 2013 års resultat redovisar därmed ett överskott om + 8,4 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget med + 1,4 mkr. Ordning, reda och god ekonomisk hushållning innebär bl.a. att kommunen inte har några underskott att återställa och att vi nu skapar Förutsättningen för att vi ska ha en stark ekonomisk tillväxt är att öka folkmängden. Folkmängden minskade med 43 personer som kan förklaras med ett födelseunderskott på 35 (49 födda, 84 döda) och ett flyttningsunderskott på 8 personer (297 inflyttade, 305 utflyttade). Nivån på arbetslösheten i kommunen har också stor betydelse för skatteintäkterna. Ett positivt trendbrott är att Älvdalen 2013 ligger i paritet med länet och riket och att arbetslösheten inte längre är högst i länet. Nya utmaningar En ny organisation för det politiska arbetet, kopplad till ny tjänstemannaorganisation, ger tillsammans effektivare och snabbare beslutsvägar som ökar samhällsservicen för våra kommuninvånare. Under året har mycket arbete lagts ned i utarbetande av förslag på olika modeller för en ny politisk och förvaltningsorganisation. Förslaget antogs i kommunfullmäktige den 19 december Året som gått 3

2013. Vissa delar av den nya organisationen kommer troligen att sjösättas under 2014 och hela organisationen ska träda i kraft januari 2015. En arbetsmarknadsenhet (AME) inom Älvdalens kommun har börjat ta form under 2013 och ett FINSAM förbund (finansiell samverkan) har bildats tillsammans med Mora-, Orsa kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget. LOV (Lagen om valfrihet) Kommunfullmäktige tog beslut i juni 2013 att kommunen skulle införa LOV inom hemtjänsten. En arbetsgrupp har under hösten arbetat med att ta fram förfrågningsunderlag och att påbörja anpassningen av kommunens egen hemtjänst så att den är anpassad och förberedd att konkurrensutsättas. Översynen har inneburit en kostnadseffektivisering av den egna hemtjänsten motsvarande en besparing om 1.2 mkr. Näringsliv Inresandeturismen i hela Älvdalens kommun omsatte 802 mkr. 2013. Det är en ökning av omsättningen av den inresande turismen i Älvdalens kommun med 138 mkr. Sysselsättningen ökade med 142 helårsanställda i hela kommunen 2013 Företagande 98 nya företag startade i kommunen 2013 att jämföras med 44 nystartade företag 2012. Till Årets Nyföretagare utsågs Johanna Petersson Backlunds skor och till Årets Företagare utsågs Bengt Leandersson på ICA Supermarket i Älvdalen. Företaget I- CELL fortsätter att utvecklas. Företaget har tagit fram en innovation som innebär att de kan tillverka miljövänliga isoleringsmattor och de planerar för industriell utbyggnad. Företaget Renbiten med Peter och Helena Andersson blev vinnare i TV4:s program Sveriges skönaste gårdar. Turistgården i Särna nominerades till årets nybyggare på Stjärngalan och Älvdalens utbildningscentrum utsågs till årets UF -skola i Dalarna. Besöksnäringens betydelse för tillväxten är uppenbar. Året som gått 4

Politisk organisation Politisk organisation Kommunfullmäktige S C M Fp Mp Kd Kl Sd 14 7 6 1 1 1 4 1 Fullmäktigeberedning 3 ledamöter Valberedning 9 ledamöter Revisorer 5 revisorer 1 Överförmyndare 1 ersättare Gemensamma servicenämnder - löner - ekonomi - IS/IT - social myndighetsutövning - gymnasieskola Kommunstyrelsen 13 ledamöter 13 ersättare Arbetsutskott 5 ledamöter 5 ersättare Personal- och organisationsutskott 5 ledamöter 5 ersättare Planberedning 8 ledamöter 8 ersättare Socialnämnd 9 ledamöter 9 ersättare Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter 11 ersättare Miljö- och byggnämnd 9 ledamöter 9 ersättare Valnämnd 7 ledamöter 7 ersättare Utskott 3 ledamöter Utskott Utskott 3 ledamöter Politisk organisation 5

Förvaltningsberättelse 1 Förvaltningsberättelse I SKL:s Ekonomirapporten, från oktober 2013, beskrivs den ekonomiska utvecklingen för kommunerna på bl a följande sätt: Kommuner och landsting har redovisat goda resultat under en rad år. Anledningen är att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt, trots konjunkturen, och att man fått extra tillskott i form av återbetalning av afa försäkringspremier och konjunkturstöd. Detta har varit positivt samtidigt som det kan ha skapat en falsk trygghet när resultaten fått stark draghjälp. Trots den höga sammanlagda resultatnivån har många kommuner och landsting en ytterligt besvärlig situation. Om den offentliga sektorns saldomål ska hållas de kommande åren blir utrymmet för ökade statsbidrag till sektorn begränsat. Utan ökade statsbidrag kommer kommuner och landsting behöva höja skatten med nästan 1 krona fram till 2017 för att klara av att utveckla skola, om sorg och vård i samma takt som hittills. Tillfälliga tillskott har under de senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från demografiska förändringar nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästan alla verksamheter. Ökningarna är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kommunernas resultat faller. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. Kommunernas resultat var kraftigt positivt som en följd av återbetalningar från afa försäkring 2012 och kommer att vara så även 2013. Att kommuner får tillskott sent under året och att de är av engångskaraktär begränsar möjligheterna att använda dem i löpande verksamhet. De används istället till särskilda satsningar eller till att förstärka resultatet för att kunna amortera på lån eller förbättra likviditeten. Det är välkomna tillskott för att göra just sådana satsningar eller minska behovet av ökad upplåning. Men de kan också innebära pedagogiska svårigheter för förtroendevalda eller verksamhetsföre trädare när det finns ett underliggande resursproblem i kommunen som kräver besparingar. Att genomföra nödvändiga besparingar i verksamheten eller förankra behovet av skattehöjningar för att kunna finansiera en politiskt beslutad ambitionsnivå eller förändrade behov från demografiska förändringar, allt detta försvåras om resultatet inte på ett rättvisande sätt speglar den ekonomiska verkligheten. 1.1 Utvecklingen i Älvdalen De ekonomiska förutsättningarna för kommunen är starkt kopplade till befolkningsutvecklingen. Under året minskade folkmängden i Älvdalens kommun med 43 personer och uppgår 31 december 2013 till 7 096 invånare (7 139 inv 2012). Minskningen utgörs av ett födelseunderskott på 35 (49 födda 84 döda) och ett flyttningsunderskott på 8 personer (297 inflyttade 305 utflyttade). 7600 7400 7200 7000 6800 Befolkning 31/12 i Älvdalen Vid en jämförelse med föregående år vad gäller befolkningssiffran för 1 november som ligger till grund för våra skatteinkomster kan konstateras en minskning med 44 personer, från 7150 personer 2012 till 7106 2013. Under de senaste tio åren har befolkningen minskat med 474 personer (6 procent) och de senaste fem åren med 191 (3 procent). Det innebär för de senaste fem åren cirka 10 miljoner kronor i minskade intäkter. Största minskningen under 10-årsperioden var 2010 då befolkningen minskade med 81 personer. Förvaltningsberättelse 6

ARBETSLÖSHET (PROCENT) 6 5 4 3 2 1 0 Riket Länet Kommunen 2009 2010 2011 2012 2013 1.2 Koncernen I kommunkoncernen ingår, utöver kommunen själv, Norra Dalarnas Fastighets AB, Älvdalens Vatten och Avfall AB. Naturbruksgymnasiet i Älvdalen KB som ägde gymnasiets lokaler har avslutats under året och lokalerna har överförts till kommunen. Koncernens årsresultat uppgår till 8,7 mkr, där kommunen svarar för 8,5 mkr. Resultatet för Norra Dalarnas Fastighetsbolag AB är +0,1 mkr och för Älvdalens Vatten och Avfall AB +0,1 mkr. 1.3 Ekonomisk översikt kommunen Finansiella mål Mål Nivån på arbetslösheten i kommunen har stor betydelse för skatteintäkterna. Andelen öppet arbetslösa vid årsskiftet respektive år i kommunen, länet och riket framgår av ovanstående diagram. Under perioden var arbetslösheten i Älvdalen högst 2009 och 2012 då den var 4,8 procent. Lägst var den 2013 med 3,5 procent. Noterbart är att Älvdalen 2013 ligger i paritet med länet och riket och att arbetslösheten inte längre är högst i länet. Ett grundläggande problem för Älvdalens kommun har varit att anpassa verksamheterna till de demografiska förändringarna och därmed till det ekonomiska utrymmet. De senaste åren är det främst Barn- och utbildningsnämnden och Samhällsbyggnadsavdelningen som haft de största problemen med stora underskott till följd. Vidare konstateras att flertalet verksamheter visar i jämförelse med andra kommuner mycket höga kostnader. En grundläggande orsak till de höga kostnaderna är för mycket lokaler. Kommunen prioriterar därför att sälja de som inte behövs i den kommunala verksamheten. Fr om 1/8 2014 är dessutom kommunens lokaler överförda till ett kommunalt bolag. Syftet är att tillvarata möjligheterna till samordning och effektivisering i en gemensam organisation. Trots årets goda resultat måste arbetet även i fortsättningen inriktas på att effektivisera verksamheterna och minska kostnaderna. Särskilt med tanke byggnationen av den nya skolan måste goda resultat skapas. Dels för att minimera upplåningsbehovet och dels för att på sikt kunna nedbringa låneskulden. Finansiella mål Kommunens resultat skall under planeringsperioden 2013-2015 efter pensionsåtgärder lägst uppgå till 7 mkr. Fr o m 2016 skall resultatet lägst uppgå till 11 mkr. För att minska de framtida pensionskostnaderna skall, när resultatet så medger, medel användas till inlösen av pensioner. Kommunens låneskuld skall långsiktigt minskas. Åren 2014 och 2015 tillåts den öka förutsatt att planerade investeringar i skollokaler genomförs. Fr o m 2016 skall låneskulden minskas med lägst 8 mkr per år. Budgetföljsamheten måste förbättras. Målet är att minimera budgetavvikelserna. Negativa budgetavvikelser får inte överstiga 1% av respektive nämnds nettobudget varje enskilt år i perioden. 1.4 Årets resultat Målet är uppfyllt 2013 Ej uppfyllt resultat på 11 mkr. Dessutom prioriteras med tanke på låneskuld och stora planerade investeringar att minimera upplåningsbehovet. Målet uppfyllt 2013. Låneskulden har under året minskat med 7 mkr. Totalt är avvikelsen +-0 % Kommunstyrelsen har en avvikelse med - 3,6% och BUN -1,3% 2013 års resultat var positivt +8,4 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget med +1,4 mkr. Utfallet blev något bättre än vad som prognostiserats under hösten. Resultatet är en förbättring jämfört med föregående år när det gäller nämndernas resultat. 2012 överskred nämnderna sammantaget sina budgetar med 2 mkr då nedskrivningarna exkluderats. 2013 är motsvarande siffra endast -0,1 mkr. Den budget som kommunfullmäktige fastställde i juni 2012 visade sig under hösten vara alltmer orealistisk, bl a till följd av beslutad överföring av hemsjukvården från landstinget till kommunerna, varför det var nödvändigt att göra justering. Förvaltningsberättelse 7

Sammantaget innebar förändringarna försämrad budget med -6 mkr, vilket sänkte det planerade resultatet från 13 mkr till 7 mkr. Förutom överföringen av hemsjukvården, som var finansierad via skatteväxling förstärktes budgetarna för flera nämnder genom att tidigare ålagda sparbeting inte längre behövde genomföras. Återbetalningen av premierna för AFA försäkringen 2005 och 2006 med 7,5 mkr tillsammans med nämndernas sammanlagda resultat på -4,1mkr, sänkt RIPS-ränta på pensionsskulden med -2 mkr och budgeterat överskott med 7 mkr skapar tillsammans årets överskott med +8,4 mkr. Verksamhetens nettokostnader (386,2 mkr) enligt resultaträkningen har ökat med 14,3 mkr jämfört med året innan. Skatter och bidrag (399,0 mkr) har däremot ökat (+11,8 mkr) jämfört med 2012. Avskrivningarna har ökat med 2,8 mkr. Finansnettot på 4,4 mkr (huvudsakligen kostnadsräntor) är 0,5 mkr lägre än 2012 och 3,6 mkr bättre än budget. Resultatet uppfyller inte kriteriet för partiell inlösen av pensioner 2013. Samtidigt är det viktigt att skapa en så stark balansräkning som möjligt inför det planerade skolbygget. De närmaste åren kommer det därför att prioriteras att amortera på låneskulden. RESULTATUTVECKLING 20 15 10 5 0-5 -10-15 Resultat Res. exkl.extraord. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Årets överskott innebär att det egna kapitalet ökar i motsvarande grad. Kommunen har inte utifrån balanskravet några underskott att återställa. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag (procent) 100 99 98 97 96 95 94 2009 2010 2011 2012 2013 Ett viktigt ekonomiskt mått är nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. År 2013 var andelen 96,7 procent och i planen 96,4 procent. I bokslutet 2012 var den 96 procent. 98% och lägre brukar betraktas som god ekonomisk hushållning. 1.5 Driftbudgetens utfall Driftkostnaderna exklusive kapitalkostnader och övriga interna poster, 442,3 mkr, har ökat med 29,6 mkr (7%) jämfört med året innan (412,7 mkr). Det är den största ökningen sedan 2003, samtidigt som det endast är en ökning med 2,7% jmf med 2011. Man skulle kunna misstänka att ökningen är en konsekvens av den stora minskningen 2012, en slags återställning. En närmare analys visar istället att merparten av ökningen är kopplad till finansierade ökningar som kostnader för Ensamkommande flyktingbarn, som finansieras av Migrationsverket och hemsjukvården som övertagits från Landstinget och som skatteväxlats. Dessa verksamheter svarar för ca 13-14 mkr av kostnadsökningen. Räknas dessa bort stannar ökningen på ca 3,7 % för övriga verksamheter och man kan bortse från någon återställningseffekt. Belopp i mkr 2013 2012 2011 2010 2009 Driftkostnader 442,3 412,7 430,5 418,6 415,9 Ökning mkr 29,6-17,8 11,9 2,7-6,5 Ökning % 7% -4% 3% 1% -2% Kapitalkostnader 31,7 40,8 32,9 35,9 39,7 Övriga interna poster 52,8 57 56,3 58,9 20,7 Totalt 526,8 510,5 519,7 513,4 476,3 Lönekostnaderna har ökat med hela 13 mkr, varav ca 6 mkr avser hemsjukvården. Budgetavvikelsen är dock endast -0,6 mkr. Förvaltningsberättelse 8

Budgetavvikelser 2010-2013 (Tkr) 2013 2012 2011 2010 Kommunfullmäktige 226-261 -632-321 Kommunstyrelsen -6 740-13 878-8 530-439 Servicenämnd 1 111 164 324 400 Socialnämnden 3 086 3 217-1 472-1 002 Barn- o utbildningsnämnden -2 198-617 -11 678-11 291 Miljö- och Byggnämnden 336 1 058 86-789 Summa -4 179-10 317-21 902-13 442 Den sammantagna budgetavvikelsen för nämnderna är 4,2 mkr. Det är under kommunstyrelsen och Barn- och utbildningsnämnden som underskotten finns. Den största posten är nedskrivningen av fastigheter med 4,1 mkr och den näst största är ett bidrag till Auvin Ekonomisk förening för ombyggnad av Åsens skola till vandrarhem. Dessa poster var ej budgeterade. Barn- och Utbildningsnämndens underskott kan bl a härledas till gymnasiet där kostnaderna överstiger budget med närmare 2 mkr. Det positiva med utfallet för nämnderna sammantaget är att avvikelsen endast är -0,1 mkr när nedskrivningarna är borträknade. Uppföljningsrapporterna under året har pekat på underskott totalt för verksamheterna med 0 8 mkr. 1.6 God ekonomisk hushållning Kommunallagen kräver god ekonomisk hushållning. Grundtanken bakom kravet är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd, och inte förbruka vad tidigare generationer har tjänat ihop. Begreppet innebär därför ett krav på positiva resultat över tiden. Det är nödvändigt för att finansiera investeringar och pensionsrättigheter intjänade före 1998, vilka redovisas som ansvarsförbindelse. Dessutom behövs en buffert för att möta oväntade händelser. Balanskravsutredning Avgår särskilda Resul- tat att År Resultat skäl återställa 2 000-29 005 17 905-11 100 2 001-10 458-10 458 2 002 13 834 0 Återställning 2000 11 100 2 003 20 555 0 Återställning 2001 10 458 2 004 5 835 0 2 005 3 728 0 2 006 4 733 3 600 0 2 007-9 090 5 342-3 748 2 008-3 133-3 133 2 009 11 008 0 Återställning 2007-2008 6 881 2 010 6 668 0 2 011-1 133-1 133 2012 10 480 8 400 0 Återställning 2011 1 133 2013 8 456 4 072 0 Ack resultat perioden 32 478 39 319 0 Enligt tabellen har underskottet 2000 ( 11,1 mkr) återställts genom överskottet 2002 (+13,8 mkr) och underskottet 2001 ( 10,5 mkr) med överskottet 2003 (+20,6 mkr). Underskotten 2007 och 2008 återställdes med 2009 års överskott. 2011 års underskott återställdes med 2012 års överskott. Posterna i kolumnen Avgår särskilda skäl avser åtgärder av engångsnatur som syftar till att förbättra ekonomin långsiktigt, t ex realisationsförluster och nedskrivningar. Posten särskilt skäl 2013 avser nedskrivning av fastigheter. Inget underskott finns att återställa 2013. Balanskravet har hittills uppfyllts. 1.7 Balanskravet Innebörden av begreppet balanskrav är att ett underskott måste återställas. Under perioden 2000 2004 skulle underskottet täckas senast inom två år, men från och med 2005 ska det täckas senast efter det tredje året. Nedanstående tabell visar hur underskotten har återställts från och med 2000 då balanskravet infördes. Förvaltningsberättelse 9

1.8 Eget kapital, soliditet och låneskuld Låneskuld Eget kapital 200 150 100 50 0-50 1998 ändrades redovisningen av pensionsskulden. Intjänad pension till och med 1997 redovisas från och med 1998 som en ansvarsförbindelse. Ovanstående diagram redovisar därför även det egna kapitalet inklusive pensionsskulden. Med hela pensionsskulden inräknad är det egna kapitalet negativt, 23 mkr 2013. Soliditet 50 40 30 20 10 0-10 -20 Exkl.pens 2009 2010 2011 2012 2013 Exkl.pens Inkl.pens Inkl. pens 2009 2010 2011 2012 2013 Soliditeten mäts genom att relatera det egna kapitalet till de totala tillgångarna. Soliditeten visar i vilken grad tillgångarna har anskaffats med egna medel, och den är därmed ett mått på den finansiella styrkan. Årets överskott (+8,4 mkr) ökar det egna kapitalet och medför att soliditeten ökar fr ån 36,3 procent året innan till 37,8 procent; genomsnittet i länet är 45 procent. Det gäller när soliditetsmåtten redovisas enligt balansräkningen, d v s exklusive pensionsskulden. Räknas pensionsskulden in blir det egna kapitalet negativt och därmed också soliditeten enligt den röda kurvan ovan. 200 150 100 50 0 Kommunens långfristiga låneskuld 31 december var 176,8 mkr, eller 24 879 kronor per invånare, vilket är ett mycket högt belopp; genomsnittet i länet var 16 564 kronor per invånare. Efter att anläggningstillgångarna för va och avfall överförts till Älvdalens Vatten och Avfall AB minskade låneskulden 2010 med 47 mkr medan den 2011 ökade igen med 48 mkr till följd av köp lokalerna för Älvdalens Utbildningscentrum AB. Räntekostnaderna var 6,2 mkr jämfört med 7,3 mkr 2012. Ränteläget har det senaste året varit fortsatt lågt. Likviditet Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. För att säkerställa betalningsförmågan har kommunkoncernen en limit på 50 mkr på kommunens koncernkonto. De likvida medlen ökade med 13,9 mkr jämfört med 2012. Det är främst en effekt av skatteavräkningen som inneburit att de kortfristiga fordringarna minskat kraftigt i förhållande till 2012. Se kassaflödesanalys sid 53. 1.9 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden 31 december var 222,4 mkr (2012 209,7 mkr), varav 43,5 mkr avser lån till Norra Dalarnas Fastighets AB och 167 mkr till Älvdalens Vatten och Avfall AB. Därtill 4,5 mkr till Dalatrafik 7,0 mkr till Stiftelsen Idrefjällens golfbana. Vidare ingår borgensåtaganden och ansvar för förluster på 0,5 mkr gentemot egnahem och småhus med bostadsrätt. 1.10 Investeringar Låneskuld 2009 2010 2011 2012 2013 Förvaltningsberättelse 10

Årets investeringar uppgick netto till 32,3 mkr (22,3 mkr 2012). De enskilt största investeringarna var bredbandsutbyggnaden med 10,9 mkr, aktiekapital till Älvdalen Vatten och Avfall AB och ventilation till kommunhuset i Älvdalen. 1.11 Pensioner 2013 2012 2011 2010 2009 Pensioner som redovisas som kortfristig skuld 8,8 8,5 8,6 8,7 8,7 Avsättning till pensioner, inkl garantipension 20,0 18,9 15,9 13,6 7,0 Pensioner redovisade som ansvarsförbindelse 155,5 150,1 152,5 139,2 148,7 Total pensionsskuld 184,3 177,5 177,0 161,5 164,4 Särskild löneskatt 44,7 43,1 42,9 39,2 39,9 Pensionsskuld inkl. löneskatt 229,0 220,6 219,9 200,7 204,3 14 000 12 000 10 000 1.12 Långtidsprognos ansvarsförbindelsen 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000 Tkr Gamla utbetalningar Effekt av bromsen på gamla utbetalningar Särskild löneskatt gamla utbetalningar och broms År Kommunens totala pensionsskuld uppgick under året till 229 mkr inklusive löneskatt. Den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse var vid årsskiftet 155,5 mkr exklusive löneskatt och 193,2 mkr inklusive. Sedan 2007 används en modell för pensionsskuldsberäkningar, den s k RIPS 07, som SKL och RKR rekommenderar kommunerna att använda. 2005, 2006 och 2009 har kommunen gjort en så kallad partiell inlösen av en del av pensionsskulden, medan det inte skett åren 2007-2008 och 2010-2013 beroende på att inte tillräckliga resultat. Bilden ovan visar i löpande priser nivån på utbetalningarna för de pensionsrätter som intjänats t o m 1997-12-31. Det är kostnader som belastar respektive års budget och minskar utrymmet för verksamheterna. 1.13 Köp av externa tjänster All kommunal verksamhet bedrivs inte i kommunal regi. Nedan redovisas omfattningen av kommunal verksamhet utförd av andra huvudmän. Köp av externa tjänster (tkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Köp från andra kommuner 42 442 42 701 35 251 27 600 24 453 Köp från landsting 4 565 4 429 3 146 5 993 5 685 Köp från Staten 7 174 2 229 18 Köp från föreningar eller stiftelser 1 203 145 3 720 3 004 2 279 Köp från företag 16 783 15 418 18 528 19 843 22 968 Köp från enskilda 678 2 049 8 572 6 113 4 707 Summa 72 845 66 971 69 235 62 553 60 092 Förvaltningsberättelse 11

1.14 ÄLVDALENS MÅLOMRÅDEN OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Nedan beskrivs Älvdalens kommuns fyra målområden samt en uppföljning av de kommunövergripande målen. I samband med uppföljningen redovisas de olika mått som ingår i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKIK). Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. För att utveckla kunskapsområden inbjöds under 2006 ett antal Kommunstyrelseordföranden för att ge sin bild av vilka områden som man vill ha kunskaper om. Under 2007 genomfördes den första undersökningen tillsammans med 41 kommuner. 2013 har 220 kommuner deltagit för att utveckla och pröva verktyget. Totalt är det f n 40 mått som ingår i undersökningen. Eftersom flertalet av dessa mått kan relateras till kommunens övergripande mål redovisas utfallet för 2013 under respektive målrubrik. De utgör därmed en del av underlaget för bedömning av måluppfyllnaden. Nästa steg är att i planeringen fastställa mål för respektive mått. KKIK-måtten är indelade i 5 områden; Din kommuns effektivitet, Din kommuns tillgänglighet, Trygghetsaspekter i din kommun, Din delaktighet och kommunens information, Din kommun som samhällsutvecklare. Måtten redovisas i diagram där Älvdalens resultat jämförs med medelvärdet för de deltagande kommunerna åren 2010-2013. Älvdalen redovisas med blå stapel och medelvärdet med gul. Dessutom röd trendlinje för Älvdalen. 1.15 Målområde: Ordning och reda Älvdalens kommun skall präglas av ordning och reda i den kommunala ekonomin med god ekonomisk hushållning Kommunövergripande mål God ekonomisk hushållning Överskott över tiden skall åstadkommas för att kunna göra investeringar, finansiera pensionsåtagande och möjliggöra buffert för oförutsedda händelser. Kommunkoncernen som helhet skall endast nyttja 95% av tillgängliga skattemedel. För nämnderna innebär detta att tilldelad ram skall hållas. Kommentar Kommunens verksamhet bedrivs fortfarande till en högre kostnad än budgeterat. Främsta tillkommande utgifterna är gemensam gymnasieskola och en ersättning för skolan i Åsen. KKIK mått Din kommuns effektivitet Älvdalen Medel Trendlinje Älvdalen Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Tkr/barn och år 130 120 110 Kommentar: Kostnaden /barn i Älvdalen har minskat och ligger nu på samma nivå som medelvärdet. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Andel godkända % 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Resultaten för de nationella proven i åk 3 är även de beroende av elevgruppens sammansättning. Dessutom har utformningen av proven märkbart förbättrats sedan 2010. Detta har medfört att andelen elever med godkänt ökat sedan 2010. Även här arbetas kontinuerligt med att förbättra arbetssättet så att måluppfyllelsen ytterligare ska öka. Förvaltningsberättelse 12

Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Kostnad per betygspoäng. Kr 500 Kommentar: Älvdalen har höga kostnader, medan resultaten ligger strax över medel. Kommunerna som ligger i topp här ligger mellan 255-325 kr/betygspoäng. Flera av dessa kommuner har dessutom de bästa resultaten. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel som fullföljer gymnasiet. % 0 100 Kommentar: Andelen som fullföljer har sjunkit under hela perioden och Älvdalen ligger nu under medelkommunen. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Tkr/elev 40 20 80 60 0 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Kostnaden för de som inte fullföljer har därmed ökat. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Kommentar: Älvdalen placerar sig strax under genomsnittet av kommunerna 2013. De 20 bästa kommunerna ligger mellan 94-99% Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? % 200 100 0 Kommentar: Måttet består av 11 olika servicetjänster som kommunerna redovisar vilka de har att erbjuda. Under året har förbättringsarbete resulterat i utökat utbud av trivselaktiviteter på tre orter. Det är nu minst 3 förplanerade aktiviteter i veckan och en aktivitet varje helg. Det finns speciellt avdelad personal som sköter trivselverksamheterna. I särskilt boende ingår det i personalens ordinarie arbetsuppgifter att erbjuda trivselaktiviteter. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Tkr/plats 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Har ökat något eftersom det har varit tomma platser främst vid Särna Äldreboende, en minskning med 2 platser är genomförd. Det har fortsatt med minskat behov av särskilt boende främst i Särna. % 100 80 60 2011 2012 2013 Förvaltningsberättelse 13

Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? % 100 Kommentar: Måttet består av 17 servicetjänster som kommunerna får redovisa om de kan erbjuda dessa eller inte. Ett exempel är trivselverksamhet som Älvdalen kan erbjuda på alla tre orterna. Det är 3 aktiviteter /vecka vara 1 på helgen som erbjuds utan kostnad till pensionärerna. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Tkr/vårdatagare Kommentar: En mindre ökning av kostnaden per ärende inom hemtjänsten beror på att ärenden har minskat i norra delen men personal har varit kvar inom verksamheten. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? % 0 500 0 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Vid mätningar har kommunen fått ett högt betyg på kundnöjdhet. Ett aktivt arbete har genomförts under året med att införa värdighetsgarantier och att utbilda värdegrundsledare inom vården. Personalen har fått utbildning i olika omvårdnadsdelar. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? 100 90 80 70 Kommentar: Måttet består av 9 servicetjänster som kommunerna får redovisa om de kan erbjuda dessa eller inte. T ex erbjuds boende i gruppbostad trivselverksamheter i form av musikunderhållning, utflykter, mm. Ett annat exempel är om de boende erbjuds internetuppkoppling. Det senare är nytillkommet i den senaste mätningen vilket Älvdalen inte kan erbjuda ännu. Det förklarar också varför Älvdalen nu hamnat under medel. Kommunövergripande mål Administrativ struktur Kommunen skall ha ett gemensamt diariesystem som är tillgängligt för samtliga funktioner inom kommun. Tillämpliga delar skall även vara tillgängliga för medborgarna. Kommentar 2010 2011 2012 2013 Verksamhetsledningssystemet möjliggör en transparens och uppföljning på alla olika nivåer. Ytterligare utbildningsinsatser krävs för att kunna använda systemet på därför avsett vis. Gemensamt diarieföringssystem är nu under upphandling. Detta kommer att underlätta administrativ struktur. Kommunövergripande mål Information och kommunikation Kommunens verksamhet skall kommuniceras och visas på ett lättillgängligt sätt. All information skall vara aktuell och korrekt. Alla tillgängliga media skall användas för att föra ut kommunens budskap offensivt. Förvaltningsberättelse 14

Generellt En Bredbandsstrategi är framtagen och beslutad i Kommunfullmäktige. I detta avseende menas en plan för utbyggnad av fiber för överföring av information. Denna strategi används både för kommunens datatrafik och för medborgarnas möjlighet att köpa digitala tjänster. Nätet skall tillåta flera olika leverantörer av tjänster. Internt Ny samarbetsyta i form av Office 365 har skapats vilket möjliggör en korrekt och snabb intern kommunikation. Hemsidan och fortsätter att utvecklas. Externt Tillgänglighet för medborgarna har ökat genom användandet av sociala medier där både politiker och tjänstemän använder sig av bl a bloggar. Klagomålshanteringen behöver ytterligare utvecklas inom de flesta funktioner. KKIK mått Din kommuns tillgänglighet Älvdalen Medel Trendlinje Älvdalen Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? % 100 0 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Har förändrats marginellt. Målet är fortfarande 100%. Kommer att förbättras med ny reception. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 100 Kommentar: Har förändrats marginellt. Målet är fortfarande 100%. Kommer att förbättras med ny reception. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? % Kommentar: Har ökat, men även här är målet 100%. Kommer att förbättras med ny reception. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? % 50 0 100 0 100 Kommentar: Andelen som får plats nu på önskat placeringsdatum har minskat den senaste tre års- perioden. Det kan bero på att fler söker plats väldigt sent. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Dagar 50 0 0 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 Förvaltningsberättelse 15

Kommentar: Väntetiden har minskat från som högs 43 till 20 dagar 2013. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Dagar 100 till samtliga medarbetare. Samverkansformerna på respektive nivå fungerar tillfredsställande allt från arbetsplatsträff (APT) till central samverkansgrupp (CESAM). Samverkan ersätter i stor grad behovet av förhandlingar genom att information ges i tid och diskussioner oftast slutar i samförstånd. 50 0 2010 2011 2012 2013 KKIK mått Din delaktighet och kommunens information Kommentar: Älvdalens kommun håller sig med råge inom lagens 90 dagar innan verkställigheten genomförs. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Dagar 20 0 Kommentar: Älvdalen ligger klart under medel hel perioden. Kommunen arbetar aktivt med att få personer att bli självständiga och i syselsättning. Arbetet startar redan första dagen. 1.16 Målområde: Arbete och tillväxt Älvdalens kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare och ha hög beredskap för att möta näringslivets behov Kommunövergripande mål Delaktighet och transparens Ett aktivt arbete med samverkansavtalets intentioner där samtliga samverkansnivåer skall fatta de beslut man har mandat för. Besluten skall synliggöras och delges samtliga medarbetare. Kommentar 2010 2011 2012 2013 Ett led i detta mål är tillgången på Office 365 och ett annat är kommunchefens månadsbrev Älvdalen Medel Trendlinje Älvdalen Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? % av maxpoäng 100 50 Kommentar: Ett utvecklingsområde. Kommunikatör anställs 2014 för att förbättra bl a detta. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? % av maxpoäng 60 50 40 0 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Ökning p g a medborgardialoger och annonsering i lokalblad främst. Inom speciella områden som t ex naturvård har möten med medborgarna genomförts. Kommunövergripande mål Näringslivsutveckling Kommunen skall ha beredskap för att möta befintligt näringsliv och tillkommande företagares behov. Förvaltningsberättelse 16

Kommentar Företagsbesök görs regelbundet av näringslivskontoret och är en "grundbult" i vårt arbete med att skapa en relation med företagare i kommunen samt förtroende för näringslivskontorets arbete. Frukostmöten, rådgivningar, föreningsträffar, nyttjandet av sociala medier har också starkt bidragit till en bättre placering när det t ex gäller Svenskt Näringslivs ranking. Kommunövergripande mål Besöksnäring Besöksnäringen är en förutsättning för kommunens tillväxt. Denna näring ska alltid prioriteras. Kommentar Gemensamma diskussioner om mål och handlingsväg genomfördes under hösten med Turistrådet. Ev nytt avtal skall tecknas under våren 2014. Kommunövergripande mål Attraktiv arbetsplats Vi ser, uppskattar och utvecklar varandra. Det är ok att få beröm. Rätt person på rätt plats inom den kommunala verksamheten vilket leder till en bättre service för våra medborgare. Kommentar Arbetet med en kompetensförsörjningsstrategi har startat tillsammans med Mora och Orsa. Denna bedöms vara klar 2014. Ett informations-/diskussions- koncept är framtaget och behandlat i personalutskottet. Under 2013 träffade kommunchef, ekonomichef, folkhälsoplanerare, personaladministratör och personalchef alla medarbetare. Vid dessa träffar gavs information om bl a vad politiskt styrd organisation innebär och diskussion skedde om vad vår värdegrund borde vara. Sjuktalen är fortsatt låga. För att ta om hand de medarbetare som behöver stöd för att kunna utföra sitt arbete, sker kontinuerligt åtgärder från arbetsgivaren. Ett nytt uppföljningssystem (Adato) började nyttjas under 2013. Kommunövergripande mål God utbildning ger hög kompetens Detta område är en förutsättning för kommunens tillväxt. Detta skall aktivt erbjudas både internt och för medborgarna. Andelen högskoleutbildade skall öka i Älvdalens kommun. Både offentlig verksamhet och privat näring har behov av detta Internt Alla typer av kompetenshöjande utbildning inom profession eller för att byta profession uppmuntras. Stöd till dessa initiativ ges på olika sätt. Externt Kultur- och fritidsaktiviteter finns i ett rikt utbud för våra medborgare. Studier vid gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning finns i stor omfattning och vägledning tillhandahålls av Älvdalens kommun i samarbete med bl a studieförbund. 1.17 Målområde: Trygghet och valfrihet I Älvdalens kommun arbetar vi för alla människors lika värde och rätt att göra sina egna val. Barn och unga ska ha trygga uppväxtvillkor. Kommunövergripande mål Alternativa driftformer skall uppmuntras Kommunen skall vara öppen för att fortlöpande analysera möjligheten för andra aktörer att driva verksamheter som tidigare varit traditionellt kommunala. Uppmuntra privata aktörer för att ge medborgaren valfrihet och arbetstagaren valfrihet i valet av arbetsgivare. En utredning om LOV (lagen om valfrihet) är genomförd inom sociala avdelningen. Bolagisering av fastigheter är beslutat. Förvaltningsberättelse 17

Kommunövergripande mål Trygga Älvdalen Älvdalens kommun skall vara en trygg och säker miljö för våra barn och ungdomar. Våra ungdomars initiativ och engagemang skall synas i vårt dagliga arbete och långsiktiga mål. Tryggheten för de äldre ska garanteras. Vidareutveckla brottsförebyggande åtgärder tillsammans med andra samhällsaktörer för att öka tryggheten för befolkningen. Älvdalens kommun är en trygg kommun att bo och leva i. Ett bra samarbete med andra myndigheter som polis, arbetsförmedling(af), landsting(lst) och försäkringskassa (Fk) borgar för att detta skall finnas även i framtiden. Ungdomsrådet har funnit sin form och har redan på eget initiativ genomfört ett antal aktiviteter för att synliggöra barn och ungdomars behov. Ett FINSAM förbund(finansiell samverkan) har bildats tillsammans med Mora-, Orsa kommun, AF, Fk och Lst. En arbetsmarknadsenhet (AME) inom Älvdalens kommun har börjat ta form under 2013. KKIK mått Trygghetsaspekter i din kommun Älvdalen Medel Trendlinje Älvdalen Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Antal 20 0 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Har ökat till 16 olika personer men under 2014 är det prioriterat inom hemtjänsten att sänka antalet till mellan 10-12 olika personer. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Både planerad (A, stapelns längd) och faktiskt (B). A) 6 5 4 B) 5 4 3 2010 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Kommentar: Antalet barn/personal har ökat de senaste åren, både planerat och faktiskt. Generellt konstateras ökad beläggning i kommunen och i hela landet. 1.18 Målområde: Miljö och livskvalitet Älvdalens kommuns stora möjligheter att erbjuda attraktiva livs och boendemiljöer skall tillvaratas. Samhällsservicen skall utvecklas. Kunskapen är vägen och därför skall kunskapsoch utbildningsnivån höjas. Kommunövergripande mål Aktiv samhällsplanering Vi skall i vår samhällsplanering möjliggöra skapandet av nya områden för boende och rekreation så väl som verksamhet. Beredskapen för inflyttning och etablering skall vara hög. God infrastruktur och tillgänglighet är en förutsättning för fortsatt utveckling. Vi följer inte utvecklingen vi leder den. Översiktsplanearbetet för södra kommundelen och revidering av norra kommundelen har ännu ej påbörjats men bedöms starta under våren 2014. Arbetet med kommunens VA-plan har påbörjats av en politisk styrgrupp. Förvaltningsberättelse 18

En långsiktig strategisk investeringsplan finns och revideras årligen. KKIK mått Din kommun som samhällsutvecklare Älvdalen Medel Trendlinje Älvdalen Andelen förvärvsarbetande i kommunen. % 80 75 Kommentar: Andelen förvärvsarbetande har inte nämnvärt minskat. Det har däremot ungdomsarbetslösheten gjort. Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? 10 0 Kommentar: Marginellt har nyföretagandet minskat. Kraftsamling har skett avseende generationsväxling i företag. Hur högt är sjukpenningstalet bland kommunens invånare? Antal dagar 10 0 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 Kommentar: Nya reformer har påverkat sjukpenningstalen men Älvdalens kommun ligger fortfarande under kommuner som deltar i jämförelsen Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Återvinningsgrad % 60 40 20 Kommentar: Älvdalen ligger klart över medel. Kommunövergripande mål Samverkan och påverkan Samverkan som gynnar kommunen skall utvecklas kontinuerligt. Påverkan på privata och andra offentliga aktörer skall ske i alla led så väl på politisk nivå som tjänstemannanivå. Förutom ingångna samverkansavtal med grannkommuner, regioner och föreningar är SITE (Sälen, Idre, Trysil, Engerdal) ett tydligt exempel på regional och internationell samverkan. Kommunövergripande mål Tre tätorter Kommunen består av och skall även fortsättningsvis bestå av tre fungerande tätorter med tillräcklig samhällsservice. Diskussioner pågår kontinuerligt om möjligheten att förändra verksamheten inom ekonomiska ramar samtidigt som tre tätorter skall vara fungerande. Kommunövergripande mål Folkhälsa 2010 2011 2012 2013 Vi har ambitionen att minska ohälsan ytterligare inom kommunen. Detta sker genom att utveckla de förebyggande insatserna inom folkhälsoarbetet. Ökad samverkan mellan olika verksamhetsområden i kommunen och andra aktörer möjliggör detta. Friskvård, alkolås i bilar och tobaksavvänjning är tre konkreta exempel på sådana aktiviteter. Förvaltningsberättelse 19

Hälsoveckan genomfördes som tidigare år med fler aktiviteter än någonsin. Se vidare under målet "Trygga Älvdalen". Förvaltningsberättelse 20

Personalredovisning 2 Personalredovisning Den totala kostnaden för löner och arvoden, inklusive sociala avgifter, var 268 mkr (51 procent av de totala kostnaderna). Antal tillsvidareanställda 2013 2012 2011 2010 Totalt 543 544 553 607 Varav kvinnor % 85,6 86,4 85,3 86,9 (mätdatum 2013-12-31) Antalet tillsvidareanställda är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år. Åldersfördelning % Kvinnor %Män % Samtliga tillsvidareanställda 20-29 år 4 4 4 30-39 år 18 10 17 40-49 år 30 24 29 50-59 år 33 43 35 60 och över 15 19 15 Medelålder Anställningsform Kön Medelålder kön Tillsvidareanställda Kvinnor 49 Antal arbetade timmar och årsarbetare 2013 2012 Totalt 980 272 953 143 Antal årsarbetare 577 561 Årsarbetare definieras som arbetade timmar dividerat med en årsarbetstid på 1700 timmar. I arbetade timmar ingår tid som tillsvidareanställda och visstidsanställda arbetat. Även fyllnadstid och övertid räknas med. Anställningsform är den som gäller för grundanställningen. Anställningen är antingen tillsvidare (utan tidsbegränsning) eller viss tid (med tidsbegränsning). Procentuell fördelning av sysselsättningsgrad (ssgr) 2013 Anställningsform Kön 100% ssgr 75-99% ssgr -74% ssgr % per kön Tillsvidareanställda Kvinnor 65 29 6 86 män 86 4 10 14 Visstidsanställda Kvinnor 46 24 30 76 män 74 11 15 24 Andelen heltidsarbetande kvinnor har ökat med 4% under året. Män 52 Visstidsanställda Kvinnor 47 Män 48 Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor ligger kvar oförändrat från föregående år medelåldern för män har ökat med 2 år och. Åldersstrukturen bland de anställda innebär att under de närmaste 5 åren kommer 84 personer (c:a 15%) av de tillsvidareanställda att uppnå pensionsåldern 65 år. Av dem är det ett antal personer som innehar nyckelbefattningar. Beslut om kompetensförsörjningsstrategi som sträcker sig fram till 2022 kommer att tas under våren 2014. Målet är att strategin ska visa vägen hur Älvdalens kommun ska arbeta med kompetensoch rekryteringsfrågor så att det blir balans mellan verksamhetens behov och tillgången på kompetent personal. 2.1 Sjukfrånvaro Älvdalens kommun har under 2012 och 2013 legat över 5% sjukfrånvaro och det har inte hänt sedan 2005. Trenden har sett likadan ut över hela landet. För att få ner sjuktalen har en satsning påbörjats under 2013. Satsningen innebär dels individuell kontakt med respektive Personalredovisning 21 Servicenämnd 21

chef dels har ett it-baserat rehabiliteringsprogram införts i kommunen. Det sannolika skälet till årets höga sjuktal är att tre olika virussjukdomar och vinterkräksjukan drabbade kommunen och dess invånare under våren 2013. Kön 2013 2012 2011 2010 Kvinnor % 5,5 5,3 4,6 4,6 Män % 5,2 4,6 3,4 1,9 Totalt 5,4 5,2 4,4 4,1 2.2 Aktiviteter 2013 Följande utbildnings/kompetensutvecklingsinsatser genomfördes: Medarbetarutbildningen Dialogen: januari-maj, i stort sett samtliga medarbetare genomgick utbildningen. Chefsträffar: sex chefsträffar, varav två var heldagsträffar. Arbetsmiljöutbildning: tre dagar under våren för chefer och skyddsombud Offentlighet och sekretess, i samverkan med Orsa och Mora: en dag för chefer i april Media, i samverkan med Orsa och Mora: en dag för chefer Introduktionsdag för nyanställda: en dag i april Arbetsrätt, i samverkan med Orsa och Mora: tre dagar i september och oktober för chefer Utbildning för chefer och fackliga företrädare: förstå, hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen (anordnades av Arbetsgivarringen) en dag Utbildning för presumtiva chefer: Talangjakten 5 dagar under våren. 2.3 Övrigt Medarbetarutbildningen Dialogen startade i januari 2013. Den första delen av utbildningen kunskapsdelen- var klar i maj 2013. Därefter fortsatte arbetsplatserna att jobba med att ta fram berättelser om sitt arbete. Några av berättelserna filmades under hösten och en bok innehållande alla berättelserna är under produktion. Materialet kommer att presenteras på Relation Älvdalen som äger rum september 2014. Talangjakten, en utbildning för presumtiva chefer genomfördes under våren. Utbildningen är ett samarbete tillsammans med Orsa och Mora kommuner. Under hösten kom representanter både från Rättviks kommun och Borlänge kommun på studiebesök för att ta del av erfarenheter och hur Älvdalens kommun arbetat med det lyckade införande av heltid/önskad sysselsättningsgrad. För att möta dagens och morgondagens efterfrågan på arbetskraft har Älvdalens kommun i samverkan med Orsa och Mora kommuner drivit projektet Strategisk kompetensplanering 2022, projektet syftar till att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi 2013-2022. Under hösten planerades och genomfördes en lärkonferens, 8 november. På konferensen deltog kommunledningarna i Älvdalen, Orsa och Mora kommuner. Även representanter från Arbetsförmedlingen och Region Dalarna deltog. Syftet med konferensen var att presentera projektets analys utifrån det underlag som tagits fram samt att inhämta kommunledningarnas förslag till arbetsgivarpolitiska prioriteringar som underlag kommunernas fortsatta utvecklingsarbete. Konferensen upplevdes som mycket konstruktiv och bra. Projektgruppen arbetar nu med att färdigställa kompetensförsörjningsstrategin vilken beräknas vara klar i slutet av februari 2014. 2.4 Feriearbetande skolungdomar Feriearbete har i första hand erbjudits till skolungdomar födda 1997, boende i Älvdalens kommun. I mån av plats har även skolungdomar födda 1996, erbjudits plats. Ungdomarna har arbetat inom följande verksamheter; Parkarbete inom Samhällsbyggnadsavdelningen i Älvdalen, Särna och Idre, förskolorna Tallkotten, Gula villan, Höghol, Porfyrgården och Skogslia samt fritidsverksamheten i Idre. Personalredovisning 22 Servicenämnd 22

Ungdomarna har även arbetat inom äldreomsorgen på Furuvägen, Tallbacken och inom hemtjänsten. Antal som haft feriearbete Då budgeten för feriearbete tillfälligt minskades med hundra tusen kronor 2012 kunde färre ungdomar än vanligt erbjudas feriearbete. 72 ansökte om feriearbete och 58 ungdomar erbjöds feriearbete. 2.5 Organisationsförändringar Under året har det pågått ett intensivt arbete med att ta fram ett förslag till ny tjänstemannaorganisation. I arbetet med att ta fram förslag till ny tjänstemannaorganisation har dialog och delaktighet varit ledord. Ledorden syftar till att den nya organisationen ska vara känd och väl förankrad vid införandet. För att ta tillvara på medarbetarnas synpunkter togs förslaget fram tillsammans med en medarbetargrupp. Gruppen bestod av 30 medarbetare som själva anmält intresse av att delta, alla var inte med vid alla möten. Förslag till ny tjänstemannaorganisation antogs i Kommunfullmäktige den 19 december 2013. 2014 blir ett intensivt år då organisationen ska konkretiseras, implementeras och vara färdig att gå in i 2015-01-01. Personalredovisning 23 Servicenämnd 23

Kommunfullmäktige Ordförande KF: Sven-Olov Åsberg 3 Kommunfullmäktige Andel av total verksamhet 1% 3.3 Verksamhetsresultat Kommunfullmäktige genomförde 6 ordinarie sammanträden och behandlade totalt 108 ärenden. 3.3.1 Viktigare beslut och händelser 3.1 Inledning Kommunfullmäktiges övergripande ansvar är uppföljning av att styrelse och nämnder arbetar efter kommunfullmäktiges fyra målområden. Dessa är "Ordning och reda", "Arbete och tillväxt", "Trygghet och valfrihet" samt "Miljö och livskvalitet". Under respektive målområde finns det ett antal kommunövergripande mål. 3.2 Ekonomiskt resultat Resultaträkning (tkr) 2013 2012 2011 Driftintäkter 365 617 0 Driftkostnader 2 323 2 713 2 604 Nettokostnader 1 958 2 096 2 604 Kapitalkostnader 0 0 0 Tillskott av skattemedel 2 184 1 836 1 972 Resultat 226-260 -632 Nettoinvesteringar Kommunfullmäktige har ett överskott på +232 tkr. Det är främst överförmyndarverksamheten som bidrager till överskottet. Den med kommunerna Mora, Orsa, Rättvik. Leksand och Vansbro gemensamma överförmyndarverksamheten lämnar överskott vilket för Älvdalen inneburit att 31 tkr återbetalats. Till detta skall läggas eftersläpande intäkter från migrationsverket. I övrigt stämmer utförd verksamhet väl med budgeterad. Godkände avtal om riktad nyemission för breddning av externt ägande i bolaget Älvdalens Utbildningscentrum AB Med anledning av inlämnad motion, beslutade kommunfullmäktige att Älvdalens kommun säger nej till framtida uranbrytning i kommunen. Beslutade om införande av LOV lagen om valfrihet i hemtjänsten Antog gemensamma låneregler för biblioteken i Älvdalens, Orsa och Mora kommuner Beslutade att inte införliva södra Evertsberg i kommunalt verksamhetsområde för avlopp. Ändrad bolagsordning samt uppdrags- och samarbetsavtal med Nodava AB Ändrad bolagsordning och ägardirektiv för Älvdalen Vatten och Avfall AB Beslutade om avgifter för anslutning till kommunens fibernät för bredband Beslutade om samordnad fastighetsförvaltning genom att bilda moderbolag med namnet Norra Dalarnas Fastighets- och Infrastruktur AB samt dotterbolag med namnet Norra Dalarnas Lokaler AB samt att överföra kommunens fastigheter till dotterbolaget. Bolagsbildningen ska vara slutförd 2014-08-10 Kommunfullmäktige 24