Redovisning av demonstrationsodling Optimal kvävegödsling till blandvallar Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Relevanta dokument
DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Bekämpning av skräppa

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Tolkning av mjölkgård

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Lantmannens valltävling

Uddevallakonferensen 2015

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

15A - Grovfoderodling

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

Ekologisk produktion på Rådde gård förändring av jordanalysvärden Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Test av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod

Skräppa vid vallanläggning

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Uppdatering av kvävegödslingsrekommendationer för vall

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Utfodring av dikor under sintiden

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Utbildningsavkastning i Sverige

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

KVALITETSDEKLARATION

Mjölk på gräs och biprodukter

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Förklaring:

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Granskning av grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vinst (k) Sannolikhet ( )

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Ringanalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Varmt väder ger snabb utveckling

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Odlingssystem för grovfoderproduktion. avkastning och produktionsekonomi

Transkript:

Redovsnng av demonstratonsodlng Optmal kvävegödslng tll blandvallar Jan Jansson Hushållnngssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att vsa på effekten av tllfört N tll blandvallar med avseende på klöverandel, avkastnng och kvaltet. Att fält vsa de föreslagna nya SJV rekommendatonerna för gödslng tll blandvallar. Plan och läge Kg N/ha (mål 2007) Insådd Gödslng tll vall I 2007 Per delskörd Gödslng tll nsådd 2006 Kg N Totalt Axan VI sk1 sk2 sk3 A Utan nötflyt utan handelsgödsel 0 A Endast flytgödsel 40 20 20 0 B 70 N flyt och Axan 35 B Flyt och Axan 100 40 35 25 C 100 N flyt och Axan 65 C Flyt och Axan 145 60 50 35 D 130 N flyt och Axan 95 D Flyt och Axan 190 80 60 50. X A X X B C D c b x x a x x d B C D X X A X Led A nnehåller 2 skydd på vardera sdan om den 1,6 m breda A-rutan Två demonstratons odlngar har vart placerade på Gårdsgärdet på Rådde gård Länghem. Ytorna såddes n och gödslades under nsånngsåret enlgt plan ovan. En yta såddes n korn tll mogen skörd. Trösknngen skedde 2006-09-23. Den andra ytan skördades som helsäd 2006-07-19. En återväxtskörd togs efter helsäden 2006-10-03. Leden B-D hade gödslats med 30 N/ha. Båda ytorna är nsådda med fröblandnngen SW 948. Genomförande 2007 Observatoner och graderngar Avkastnngsregstrerngar och analyser Gödslng enlgt plan skedde den 17 aprl och den 19 jun med flytgödsel. Flytgödseln analyserade. Tabell 1 anger beräknade verklga gödslngsnvåerna. Axan tllfördes den 24 aprl, 21 jun och 31 jul. Första skörden skedde alldeles för sent den 16 jun. Andraskörden skedde den 26 jul, ca 5 veckor efter första skörden. Tredjeskörden togs den 26 september 8 veckor efter andra skörden.

Botanska analyser har skett ledvs vd varje skördetllfälle. Även okulära bedömnngar av klöverhalten har genomförts löpande under året. Närngsvärdena har analyserats ledvs. Tabell 1 Gödslngsnvåer 2007 Optmal N-gödslng tll klöver/gräsvall nkl anläggnngsår Jordbruksverkets rktlnjer för gödslng av blandvall treskördar vd 9 tons avkastnng med 30 % baljväxter är 135 N/ha och år Tll sk Gödslng Våren 2007 Tll sk 2 2007 3 Gödslng Nöt Nöt 2007 Mål Tot.Mål flyt Axan Utfall Mål N/ha t/ha N vårgödsl. flyt Axan Utfall N 2007 sk 2 gödsl Axan Ber gva N/ha t/ha N A 40 N 20 25 0 24 20 20 0 26 0 50 B 100 N 40 25 20 44 35 20 15 41 25 110 C 145 N 60 25 40 64 50 20 30 56 35 155 D 190 N 80 25 60 84 60 20 40 66 50 200 Kvävennehållet flytgödseln var vd vårsprdnngen 1,3 ammonum kväve/ton. Om utnyttjandegraden var 75 % gav denna gva 24 N/ha. Motsvarande värde för sprdnngen efter första skörden var 2,4 N /ton. Om utnyttjandegraden detta fall var 55 % gav denna gva 26 N/ha. Under hösten 2006 kunde man se mycket stora skllnader mellan leden när det gäller klöverandel. Specellt gäller detta ytan som skördats tll helsäd. De tre olka ogödslade ytorna helsädesytan framträdde tydlgt under hösten 2006.

Resultat Gödslngseffekterna tll nsånngsgrödan 2006 var stora. Se tabell 2. Avkastnngen fördubblades gödslngsnvån 130 N/ha jämfört med ogödslat. Klöverhalterna blev höga ogödslade led som skördats tll helsäd. Vd återväxtskörden var andelen hela 74 % okulärt bedömd. Tabell 2 Resultat från två demonstratonsodlngar Rådde 2006-2007 Optmal N-gödslng tll klöver/gräsvall nkl anläggnngsår Gödslng och avkastnng för nsånngsgröda 2006 samt klöverandelens utvecklngen under hösten 2006 och vall I 2007 Insådd korn tll trösknng 2006 Kärna 15 % Klöver % Klöver % Klöver % Klöver % 2006 /ha okulärt okulärt okulärt okulärt Gödslng 2006-08-29 2006-11-08 2007-05-18 2007-06-18 2007-09-26 A Utan N 3200 15 32 35 70 B Totalt 70 N 4900 3 17 23 60 C Totalt 100 N 5300 3 14 18 47 D Totalt 130 N 5700 1 5 10 17 Helsäd Återväxt Klöver % återväxt Klöver % Klöver % Klöver % Klöver % Klöver % 2006-10- /ha ts/ha 03 Därav okulärt okulärt okulärt okulärt okulärt 2006-07-19 2006-10- 03 Totalt vtklöver 2006-11- 08 2007-05- 18 2007-06- 18 2007-07- 26 2007-09- 26 A 3400 2800 74 13 20 52 53 60 75 B 3800 2600 35 2 15 24 25 40 60 C 7600 2500 27 3 12 19 20 37 52 D 7700 2600 14 0 5 16 15 27 42 I tabell 3 fnns de botanska analyserna. I ytan som såddes n helsäd varerar klöverandelen A- ledet (med endast flytgödsel) mellan 62-72 % för de tre delskördarna. En för hög nvå. Klöverandelen B- ledet varerar mellan 37-49 %. I ytan som sådde n korn tll trösknng har klöverandelen vart förhållandevs låg leden B-D första skörden medan de för A- ledet vart för höga återväxtskördarna.

Tabell 3 Resultat från två demonstratonsodlngar Rådde 2006-2007 Optmal N-gödslng tll klöver/gräsvall vall I 2007 Kvävegva per delskörd och klöverandel enlgt botansk analys a Insådd korn tll trösk 2006 Gödsl Klöver % sk 1 Gödsl Klöver % sk 2 Gödsl Klöver % sk 3 Klöver % N/ha Därav N/ha Därav N/ha Därav total sk1 Totalt vtklöver sk2 Totalt vtklöver sk3 Totalt vtklöver skörden A 24 26 12 26 53 13 0 72 8 41 B 44 6 5 41 37 5 25 37 5 18 C 64 9 3 56 20 2 35 41 3 19 D 84 3 1 66 12 1 50 12 1 6 b Gödsl Klöver % sk 1 Gödsl Klöver % sk 2 Gödsl Klöver % sk 3 Klöver % N/ha Därav N/ha Därav N/ha Därav total sk1 Totalt vtklöver sk2 Totalt vtklöver sk3 Totalt vtklöver skörden A 24 71 7 26 62 7 0 72 10 70 B 44 46 4 41 37 3 25 49 2 45 C 64 23 2 56 23 1 35 46 1 28 D 84 34 2 66 16 1 50 37 2 32 Avkastnngen vsas tabell 4. Första skördens avkastnngssffror är osäkra. Avkastnngen var mycket hög. I ytan som såddes n korn har v nte fått någon effekt av tllfört handelsgödselkväve alls första skörden trots låg andel klöver. I ytan som såddes n helsäd, med betydlgt mer klöver, har v fått en vss effekt av tllfört handelsgödselkväve tll första skörden. Tabell 4 Resultat från två demonstratonsodlngar Rådde 2006-2007 Optmal N-gödslng tll klöver/gräsvall vall I 2007 Avkastnng ts/ha Insådd korn tll trösknng 2006 Gödslng Avkast Skllnad Avkast Skllnad Avkast Skllnad Avkast Skllnad 2007 sk 1 t ts/ha mot B sk 2 t ts/ha mot B sk 3 t ts/ha mot B Totalt VI mot B Ber gva 2007-06-18 ts/ha 2007-07-26 ts/ha 2007-09-26 ts/ha 2007 ts/ha A 50 8140 240 1830 0 3240-170 13210 70 B 110 7900 0 1830 0 3410 0 13140 0 C 155 7740-160 1920 90 3190-220 12850-290 D 200 8100 200 2030 200 2940-470 13070-70 Gödslng Avkast Skllnad Avkast Skllnad Avkast Skllnad Avkast Skllnad 2007 sk 1 t ts/ha mot B sk 2 t ts/ha mot B sk 3 t ts/ha mot B Totalt VI mot B Ber gva 2007-06-18 ts/ha 2007-07-26 ts/ha 2007-09-26 ts/ha 2007 ts/ha A 50 6920-540 1780-140 2980-90 11680-770 B 110 7460 0 1920 0 3070 0 12450 0 C 155 8110 650 2030 110 3080 10 13220 770 D 200 7750 290 2080 160 3230 160 13060 610

Den närngsmässga kvalteten första skörden blev låg med energvärden krng 9 MJ/ ts och fberhalter över 650 g. Se tabell 5. Tabell 5 Resultat från två demonstratonsodlngar Rådde 2006-2007 Optmal N-gödslng tll klöver/gräsvall Klöverandel och närngsvärde för tre delskördar vall I 2007 Insådd korn 2006 Gödslng sk 1 sk 2 sk 3 2007 Klöver Rå MJ NDF NDF Klöver Rå MJ NDF NDF Klöver Rå MJ NDF Ber utfall % prot % prot % prot A 50 N 26 107 8,9 641 237 53 189 10,6 491 39 72 195 10,9 454 130 B 110 N 6 69 9,1 661 244 37 159 10,7 538 65 37 179 10,4 456 119 C 155 N 9 79 9,0 684 234 20 155 10,8 544 55 41 180 10,9 451 104 D 200 N 3 69 9,8 679 250 12 142 11,4 578 69 12 166 10,7 484 102 Gödslng sk 1 sk 2 sk 3 2007 Klöver Rå MJ NDF NDF Klöver Rå MJ NDF NDF Klöver Rå MJ NDF Ber utfall % prot % prot % prot A 50 N 71 126 9,3 634 268 62 182 10,9 554 49 72 194 10,8 488 137 B 110 N 46 108 9,3 637 221 37 165 10,7 520 60 49 171 10,9 513 152 C 155 N 23 90 9,0 660 235 23 164 11,0 548 57 46 163 11,1 508 123 D 200 N 34 75 8,9 699 250 16 160 10,6 555 58 37 157 11,6 506 134 Dskusson I Jordbruksverkets rktlnjer för gödslng och kalknng 2008 anges rktgvan för kvävegödslng tll en blandvall med tre skördar med en önskad klöverhalt på 40 % och förväntad avkastnng på 10 ton tll 115 N/ha. Då förutsätts av en långvarg kväveleverans från tdgare stallgödsel på 20 N/ha ( djurtäthet på ca 1 DE/ha). Vd 30 % klöverhalt är rktvärdet 150 N/ha. Dessa två demonstratoner lgger på mark som förmodlgen har något lägre markleverans av kväve än vad som förutsätts rktlnjerna. Flertalet ntensva djurgårdar lgger betydlgt högre markleverans av kväve. Om v ser på B och C leden som har gödselgvor på 110 N respektve 155 N/ha ser v att klöverandelen stämmer ganska väl mot rktlnjerna ytan som såddes n helsäd. Tabell 3b - klöver % totalskörden - 45 % för led B och 28 % för led C. Det stämmer även ganska bra återväxterna för den ytan som såddes n korn. I tabell 6 fnns resultat från tre demonstratoner som belyst den aktuella problemställnngen. Två ytor från 2006 på en djurtät gård Månstad och årets yta på Rådde nsådd helsäd (Vall I på Rådde 2007, ytan nsådd korn har nte tagts med p.g.a. osäkra sffror första skörden). V kan se att utbytet för tllfört kväve över ca 100 N är förhållandevs ltet. Ca 500 ts/ha för en NDF NDF

ytterlgare kvävensats på 40 N ger ju vd ett gödsel prs på 12 kr/ N och säg 1,25 kr/ ts en slant över, ca 150 kr/ha. Att öka gvan upp mot 200 N/ha ger ngen lönsamhet. Tabell 6 Resultat från tre demonstratonsodlngar Månstad och Rådde 2006-2007 Optmal N-gödslng tll klöver/gräsvall Merutbyte ts/ha, utan hänsyn tll närngskvaltet, för gödslng utöver 100 N/ha totalt under året Månstad 2006 Månstad 2006 Rådde 2007 Ins helsäd Medeltal Vall I tre skördar Vall II tre skördar Vall I tre skördar 3 obs N- 2006- N-nvå Skllnad nvå Skllnad N-nvå Skllnad 2007 mot B mot B mot B skllnad N/ha ts/ha N/ha ts/ha N/ha ts/ha ts/ha B 99 0 101 0 110 0 0 C 138 700 146 200 155 770 560 D 188 1100 191 300 200 610 670 Dessa enkla demonstratoner vsar att det är möjlgt att hålla nere kvävegvan tll blandvallar med bbehållen avkastnng och en nte alltför besvärande kvaltetsförändrng av grönmassan. Flera skäl talar för att det är vktgt att nå dt: dyrare kvävegödsel av mljöskäl- kvävet är en energkrävande nsats allt bättre möjlgheter att blanda och mxa grovfoderparter ute på gårdarna ett nytt fodervärderngssystem NORFOR som accepterar en högre klöverandel grovfodret men med hög smältbarhet. (Korna känner nog nte tll NORFOR) Det fnns en del problem som kan utgöra ett hnder för att nå en optmal N-nvå blandvall. svårghet att få rätt baljväxtandel på våren vall I- nsåddsteknk,, ogräsbekämpnng etc svårghet att bedöma andelen klöver på våren för rätt gödslng att nå vss balans mellan gräs och klöver grönmassan. Även om helsäd och möjlghet att blanda grovfoder löser en del problem med höga klöver andelar fodret så måste ändå en stor del av fodret ha en klöverandel som nte är för hög eller för låg. stuatonen på den ensklda gården kan motvera att en överoptmal kvävegödslng sker. Pengabyte för högre avkastnng nära hemma mot att köpa grovfoder eller arrendera mark långt hemfrån. Dessa demonstratonsodlngar har delfnanserats va EU genom det svenska Landsbygdsprogrammet och därutöver med medel från Hushållnngssällskapet Sjuhärad.