Velinga Vindkraftpark

Velinga Vindkraftpark Tidaholms kommun Samrådsunderlag Allmänhet, organisationer och andra berörda 2011-04-07 VATTENFALL VINDKRAFT AB

Innehåll 1 Administrativa uppgifter 1 2 Inledning 2 2.1 Sökanden 2 2.2 Ärendet 2 2.3 Samrådet och tillståndsprocessen 2 3 Bakgrund 4 3.1 Vindkraft i Västra Götaland 4 3.2 Vindkraft i Tidaholms kommun 4 4 Lokalisering 6 4.1 Omfattning och utformning 7 4.2 Parklayout 8 4.3 Elnätsanslutning 9 4.4 Vägar och transporter 9 4.5 Fundament och uppställningsytor 9 5 Områdesbeskrivning 10 5.1 Kommunal planering 10 5.2 Skyddade områden 10 5.3 Kulturmiljö 11 6 Förutsedd miljöpåverkan 13 6.1 Flora och Fauna 13 6.2 Kulturmiljö 13 6.3 Visuell påverkan 13 6.4 Ljud 14 6.5 Skuggor 14 6.6 Hydrologi 15 Bilagor Bilaga 1: Preliminär innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 2: Karta med skyddade områden för natur, friluftsliv och kultur

1 Administrativa uppgifter Allmänt Verksamhetsutövare: Vattenfall Vindkraft AB Organisationsnummer: 556731-0866 Platsnamn: Verksamhet enligt: Län: Kommun: Velinga Vindkraftpark 40.90 B[två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter]. Västra Götalands län Tidaholms kommun Kontaktuppgifter Ägarrepresentant: Anna Wenell 08-739 61 55 anna.wenell@vattenfall.com Ansvarig för MKB: Anders Jansson 08-699 88 35 anders.jansson3@vattenfall.com Juridiskt ombud: Jhenny Stumle-Wikander 08-7396574 jhenny.stumle-wikander@vattenfall.com Mottagare av handlingar: Anders Jansson 08-699 88 35 Vattenfall Power Consultant AB Box 1046 611 29 Nyköping anders.jansson3@vattenfall.com 1

2 Inledning 2.1 Sökanden Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, är ett svenskt publikt aktiebolag som till 100 % ägs av svenska staten. Vattenfalls verksamhet inom vindkraftområdet bedrivs sedan årsskiftet 2007/2008 i ett eget bolag, Vattenfall Vindkraft AB (556731-0866). 2.2 Ärendet Vattenfall Vindkraft AB (fortsättningsvis kallat Vattenfall) undersöker möjligheten att uppföra och driva en vindkraftpark vid Hökensås i Tidaholms kommun. Projektet kallas Velinga Vindkraftpark. Vattenfall planerar att söka tillstånd för uppförande och drift av maximalt 20 vindkraftverk enligt 9 kap miljöbalken, med en totalhöjd som kan komma att överstiga 150 meter. För detta tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och arbetet med denna inleds med samråd. För projektet finns det en hemsida (www.vattenfall.se/velingavind) där information löpande kommer att uppdateras. 2.3 Samrådet och tillståndsprocessen Arbetet med att upprätta en MKB enligt 9 kapitlet i miljöbalken inleds med en samrådsprocess som präglas av stor öppenhet. Samråden syftar till att ge den som är berörd möjlighet att påverka innehållet i MKB:n och därmed kommande beslut. Detta samrådsunderlag upprättas i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap 4 miljöbalken. Den som avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet, t.ex. en vindkraftpark, ska därför tidigt samråda om sina planer och miljökonsekvensbeskrivningens utformning och innehåll med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, övriga statliga myndigheter samt kommuner, enskilda, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda. Vattenfall har i ett tidigt skede inlett denna samrådsprocess genom att samråda med länsstyrelsen i Västra Götalands län och med Tidaholms kommun. Nästa steg är att samråda med övriga berörda myndigheter, organisationer allmänheten och andra särskilt berörda. Syftet med samrådet är att alla som berörs av planerad verksamhet i ett tidigt skede, innan planeringen kommit för långt, ska få möjlighet att påverka projektet samt innehållet i MKB:n. Ett förslag till innehållsförteckning för MKB:n redovisas i bilaga 1. Förutom att informera via samrådsunderlag kommer Vattenfall att bjuda in till samrådsmöte om vindkraftsprojektet Velinga Vindkraftpark. Deltagare ges då möjlighet att ställa frågor och diskutera projektet. Avsikten är att deltagarna ska delge Vattenfall kunskap och upplysningar om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål som vi sedan kan ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Vartefter MKB-processen fortskrider kommer detta tidiga förslag till utformning av vindkraftparken att anpassas till den kunskap om rådande förhållandena som successivt tillförs. Kontaktperson för samrådet är Anders Jansson, se kap 1. MKB:n är en del av ansökan om miljötillstånd som kommer att lämnas in till miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, som är den myndighet som File: Samrådsunderlag_allmänhet_final.doc 2

prövar ansökan. När länsstyrelsen fått ansökan och anser att den är komplett kommer den att kungöras och de som är berörda har möjlighet att yttra sig i ärendet. 3

3 Bakgrund Vindkraft är en förnybar energiform som under drift i princip inte ger upphov till några utsläpp av luftföroreningar. Det innebär att den inte bidrar till att förstärka växthuseffekten, försurning eller övergödning av mark och vatten. Vindkraftproduktionen sparar naturen från uttag av icke förnybara bränslen, bränsletransporter och uppkomst av avfall och restprodukter. Sveriges totala nettoproduktion av el uppgick år 2010 till cirka 144 terawattimmar (TWh) varav cirka 2,4 TWh var från vindkraft. Detta innebär att vindkraften står för 1,7 % av Sveriges elproduktion. Riksdagen har satt upp ett planeringsmål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en energiproduktion på 30 TWh. Det innebär att behovet av vindkraftverk ökar från ett antal på nuvarande dryga 1300 till 3000-6000 verk, beroende på effekt. Under 2010 installerades drygt 300 nya vindkraftverk i Sverige och detta innebar att energiproduktionen från vindkraft ökade med 28 % jämfört med föregående år. Totalt finns idag 2 163 vindkraftverk i Sverige 1. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: 1 000 kwh = 1 megawattimme (MWh); 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh); 1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multippelenheter: 1 000 kw = 1 megawatt (MW); 1 000 MW = 1 gigawatt (GW); Vattenfall arbetar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi tar ansvar för miljö och klimat, bland annat genom satsningen på förnybar energi, varav den största delen är vindkraft. Utbyggnaden ska ske både till havs och på land. För närvarande bygger Vattenfall åtta vindkraftparker i sex länder. I Sverige har under 2010 två vindkraftparker, Stor-Rotliden i norr (Åsele kommun) och Östra Herrestad i söder (Simrishamns kommun), byggts. 3.1 Vindkraft i Västra Götaland De nationella målen för vindkraftsutbyggnad har brutits ned till länsvisa planeringsmål. Statistik från Energimyndigheten visar att år 2009 producerades totalt 432 GWh från 302 vindkraftverk i Västra Götalands län. Den installerade effekten uppgår till mer än 270 MW 2. 3.2 Vindkraft i Tidaholms kommun Tidaholms kommun har upprättat ett tematiskt tillägg för vindkraft till översiktsplanen som antogs av kommunen i slutet av september 2010 och vann laga kraft den 1 november 2010. I planen har områden med bland annat låg påverkan på naturen och bra vindförhållanden utsetts till lämpliga områden för vindkraftsbyggnation, se figur 3.1. För att minska påverkan på landskapsbilden vill kommunen se vindkraftverken i samlade grupper och har valt att peka ut tre områden i kommunen. Kommunen har även gjort bedömningen att landskapet klarar totalt ca 45 vindkraftverk 3. 1 Svensk Vindenergi, http://www.svenskvindenergi.org/?p=4&sp=269 2 Energimyndigheten. Vindkraftsstatistik 2009 ES 2010:03. (2010-03) 3 Vindbruksplan. Tidaholm kommun. Tematisk översiktsplan för vindbruk. File: Samrådsunderlag_allmänhet_final.doc 4

Tidaholms kommun har inga områden som är utsedda till riksintresse för vindbruk. Den nu planerade vindkraftparken ligger inom norra delen av område 3, som pekats ut i kommunens översiktsplan som lämpligt för vindkraft. Figur 3.1. Utdrag ur tematiskt tillägg för vindkraft, Tidaholms kommun. 5

4 Lokalisering Velinga Vindkraftpark planeras i Tidaholms kommun i Västra Götalands län, se figur 4.1 samt figur 4.2. Området ligger på en höjdplatå ca 250-330 meter över havet och ca 7 km rakt söder om Tidaholm. Närmsta samlade bebyggelse är Madängsholm, ca 4 km nordost om projektområdet. I Madängsholm bor det drygt 400 personer. Totalt bor det knappt 13 000 personer i Tidaholms kommun varav ca 8 000 i Tidaholms tätort 4. Vattenfall har i dagsläget avtal med flera fastighetsägare. Förhandlingar pågår med ytterligare fastighetsägare inom projektområdet. Ungefärlig avgränsning av projektområdet redovisas i figur 4.2. Detta område ligger inom ett av Tidaholms kommun utpekade områden för vindbruk, område 3. Figur 4.1 Lokalisering av Velinga Vindkraftpark. 4 Tidaholms kommun, kommunfakta 2009. www.tidaholm.se/kommun/scb2009/kommunfakta.html. (2010-05-17) 6 File: Samrådsunderlag_allmänhet_final.doc

Figur 4.2 Blå linje visar den ungefärliga avgränsningen av området för planerad vindkraftpark. Figuren visar även kringliggande riksintressen och Natura 2000-områden. 4.1 Omfattning och utformning Den slutliga utformningen av vindkraftparken kan inte anges förrän alla markförhandlingar är avslutade, samtliga samrådsmöten genomförda och detaljprojektering har genomförts i området. Det kommer dock inte tillkomma några områden utanför det ovan angivna området. Det maximala antalet för vilket tillstånd kommer att sökas är 20 vindkraftverk. Oavsett hur antalet verk och layouten ändras kommer Vattenfall att se till att alla ljud- och skuggkrav innehålls, samt att skyddsvärda områden undviks så långt det är möjligt. Om en etablering inom något sådant område ändå skulle bli aktuell kommer den förutsedda miljöpåverkan samt skyddsåtgärder för att minska påverkan noggrant utredas och nödvändiga tillstånd inhämtas. Vattenfall har för avsikt att optimera parken ur energiproduktionssynpunkt. Kompletterande mätningar av vindförhållanden planeras för att få tillförlitliga mätdata från platsen och därmed bättre underlag. En sannolik totalhöjd för verken om de skulle byggas idag är ca 150 meter. Det kan vid upphandlingstillfället emellertid visa sig att energiproduktion och avkastningen av verken blir större med högre verk. Tillståndet kommer därför att sökas för verk med en totalhöjd på över 150 meter. Teknikutvecklingen för vindkraft går mycket snabbt. Nya typer av vindkraftverk utvecklas och gamla modeller försvinner från marknaden. Det kan då innebära att fler verk (dock max 20 st) med lägre effekt eller färre verk med högre effekt kan bli aktuella. Exakt nivå på effekt, höjd och rotor går ej att fastställa förrän i upphandlingsfasen av projektet, och denna påbörjas ej förrän alla tillstånd är erhållna. 7

Figur 4.4 Principskiss vindkraftverk 4.2 Parklayout Vattenfall kan, som sagts ovan, i detta skede inte binda sig för en viss parklayout. Vid utplacering av verken inom området tas hänsyn till miljö- och hälsoaspekter, likväl som tekniska förutsättningar som bland annat avståndet mellan verken. Den slutliga parkkonfigurationen kommer därför att påverkas av en rad andra faktorer. Exempel på sådana anges nedan. Terräng och infrastruktur mm o Befintlig infrastruktur ska nyttjas i så stor utsträckning som möjligt eftersom nyanläggning av vägar mm utgör ett stort intrång på naturmiljön. o Vindförhållanden o Det kringliggande elnätets utformning o Naturvärden och fornlämningar det vill säga att hänsyn tas till våtmarker (sumpskog) och andra kända intressen, t ex fornminnen, naturskydd och strandskydd. Ett inbördes avstånd mellan vindkraftverken på >5 rotordiametrar i förhärskande vindriktning så att inte verken hamnar i vindskugga för varandra. File: Samrådsunderlag_allmänhet_final.doc 8

En maximal ljudimmissionsnivå vid omkringliggande bostadshus på 40 db(a). Hänsyn tas även till skuggeffekter vid utplacering av vindkraftverken. Eventuella negativa effekter av skuggkast kan dock regleras genom åtgärder i verken. 4.3 Elnätsanslutning Att ansluta en större mängd vindkraft till befintligt kraftsystem innebär att åtgärder krävs i överliggande nät. I den tidiga projektfasen har inledande diskussioner om bl.a. punkt för elnätsanslutning och överföringsförmåga förts med Vattenfall Eldistribution som äger och driver närliggande regionnät. I området kring Tidaholm planeras för över 120 MW vindkraft, vilket innebär att det befintliga 40 kv-nätet inte kommer att kunna överföra hela den planerade effekten. Nätkoncessionägaren i området har därför nyligen påbörjat ett projekt för att förstärka nätet genom en ny 130 kv regionnätsledning som planeras mellan Tidaholm och Falköping. Denna ledning väntas färdigställas tidigast under 2013 och här antas vindkraftparken kunna anslutas. För att ansluta parken krävs dessutom en 130 kv ledning från parken till det planerade regionnätet. Avståndet uppskattas till ca 14 km. Exakt sträckning kommer att utredas närmare. Denna ledning kommer att kräva ett tillstånd från Energimarknadsinspektionen om nätkoncession för linje. Separata samråd och separat MKB kommer att tas fram till denna ansökan. Vindkraftparkens interna nät kommer att anslutas med markförlagda kablar, som i möjligaste mån kommer att dras längs befintliga eller planerade vägar inom projektområdet. På det viset begränsas intrånget. 4.4 Vägar och transporter För transporter av material och utrustning vid byggnation av vindkraftverk behövs vägar med tillräckligt bra standard som uppfyller ställda krav på kurvradier, maxlutningar och vägbredd. Krav på vägbredd för transport av vindkraftverk är normalt ca 5 m. Inom vindkraftsområdet finns befintliga vägar av bra kvalitet som kommer att utnyttjas i största möjliga utsträckning. En viss begränsad nyanläggning samt breddning och förstärkning av befintliga vägar inom parken kommer att behöva göras. Vilka vägar som kommer att användas och var nyanläggning av väg kommer att ske redovisas i MKB:n efter det att huvudinriktning för parklayout har fastställts. Lämplig transportväg till området behöver utredas mer noggrant. 4.5 Fundament och uppställningsytor Vindkrafttornet är normalt fäst på ett fundament av betong. Om området däremot har ytnära berg kan tornet alternativt förankras direkt i berget genom en bergadapter och ett antal stag som borras och gjuts fast i berget. Vid anläggning av fundamenten sker utschaktning alternativt plansprängning av berg. Ett fundament av betong är normalt cirka 20x20 m och gjuts på plats för att sedan täckas över med intilliggande massor. För byggande av vindkraftverk och fundament krävs bl.a. lastbil, grävmaskin, hjullastare och mobilkran. Utöver själva vindkraftverket kommer ytor för uppställning av maskiner och utrustning under byggtiden att behöva iordningställas. Dessa har en yta på ca 1500 m 2 per verk och anläggs i omedelbar närhet till vart och ett av vindkraftverken. Beroende på markförhållanden kan ytorna behöva förstärkas och hårdgöras. 9

5 Områdesbeskrivning Landskapet vid projektområdet är mjukt kuperat och utgörs av skog, kalhyggen eller mindre träd (10-15 m) samt öppna områden. Det finns även flera mindre sjöar och ett stort antal gölar. Marken inom området bedöms till största delen utgöras av sandig morän men även inslag av ytnära berg förekommer på ett par ställen. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk. Samtliga riksintresseområden, skyddade områden, andra områden av värde samt kulturmiljölämningar redovisas på karta i bilaga 2. 5.1 Kommunal planering I kommunens översiktsplan har man delat upp kommunen i tre landskapstyper: Åkerbygden, Mellanbygden och Skogsbygden. Projektområdet ingår i Skogsbygden som beskrivs som ett område där jordbruksförutsättningarna har varit och är begränsade. Projektområdet ligger dessutom inom ett område som kommunen pekat ut som lämpligt för vindbruk (Område 3). Område 3 beskrivs som ett kuperat skogslandskap som är starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med mindre öppningar av åker och betesmarker. Område 3 har ringa värden för det rörliga friluftslivet. Rekommendationerna för vindbruk i området är bl.a. att en etablering är lämpligast i norra och sydvästra delen av området och om övriga rekommendationer och riktlinjer följs bedöms konsekvenserna för området som små. 5 5.2 Skyddade områden 5.2.1 Riksintressen och Natura 2000 områden Det finns inga riksintresseområden eller Natura 2000 områden inom projektområdet, se fig 4.2 samt karta i bilaga 2. Däremot tangerar projektområdet det stora område uppe på Hökensås som är utsett som riksintresse för naturvård (MB 3:6), friluftsliv (MB 3:6) samt det rörliga friluftslivet (MB 4:2). 5.2.2 Övriga skyddade områden Inom projektområdet finns enligt länsstyrelsens GIS-karta, VindGIS och Skogens pärlor inga naturreservat, kulturreservat eller nationalparker. Däremot ligger som sagts ovan Hökensås naturreservat strax öster om parken och där finns betydande värden för det rörliga friluftslivet och fritidsfisket. I närheten av vindkraftparken finns några mindre Natura2000-områden, se fig 4.2 samt karta bilaga 2. Dessa områden är utnämnda enligt art- och habitatsdirektivet (SCI) vilket omfattar områden med särskilda bevarandevärden för andra artgrupper än fåglar samt för naturtyper. I områdena Huvudshemmet (SE0540307) och Havsjöberg (SE0540308) nordost om parken, ska olika gräsmarker, fuktängar och betesmark bevaras. I Grimmestorp (SE0540161) sydväst om parken, är det kärr, västlig taiga, myr och lövskog som ska bevaras. Aplagårdsskogens nybildade reservat samt det planerade reservatet Hadängs lövskog ligger nordväst om parken. Det finns även ett naturreservat sydväst om parken. Detta sammanfaller med Natura 2000- området Grimmestorp. 5 Vindbruksplan. Tidaholm kommun. Antagandehandling september 2010 http://www.tidaholm.se/byggmil/pdf-vindbruksplan/viindbruksplan2010.pdf File: Samrådsunderlag_allmänhet_final.doc 10

Det finns inga specifika biotopskyddsområden utpekade i området. Närmaste riksintresseområde för kulturmiljövård (MB 3:6) ligger ca 6-7 km från projektområdet. 5.2.3 Miljökvalitetsnorm För vattendraget Yan som rinner genom området finns en miljökvalitetsnorm för vatten. En miljökvalitetsnorm ska baseras på vattnets status idag samt en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, kemiska och hydromorfologiska parametrar. Exempel på det sistnämnda är dammar, kanalisering eller förändrat flöde. 6 För Yan består miljökvalitetsnormen dels av ekologisk status och dels kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). År 2009 var den ekologiska statusen klassificerad som måttlig, otillfredsställande eller dålig, detta p.g.a. morfologiska förändringar/ kontinuitetsförändringar/ flödesförändringar i vattendraget. 7 Den tänkta vindkraftsparken och verksamhet i anslutning till denna får inte påverka Yans status negativt. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) var 2009 fastställd som god. 5.2.4 Övrigt Skogsområdets naturvärden har inventerats. Syftet är att identifiera särskilt skyddsvärda livsmiljöer som kallas för nyckelbiotoper. Områden med skyddsvärde som på sikt kan bli nyckelbiotoper kallas för naturvärde. Dessa har ett lägre skyddsvärde än en nyckelbiotop. Det finns några nyckelbiotoper i området, se karta i bilaga 2. Dessa består huvudsakligen hagmark, lövskogslundar och källpåverkad mark. Även några områden klassade som naturvärde finns inom projektområdet. Dessa gäller också lövskogslundar samt hagmarksskog. En naturtyp i skogsmark med skyddsvärde som Skogsstyrelsen har inventerat är sumpskogar. Det finns många mindre sumpskogsområden inom området, se karta bilaga 2. I och runt om projektområdet finns även några värdefulla ängs- och betesmarker, skyddsvärda träd skyddsområden för vattentäkt, se karta bilaga 2. Den våtmarksinventering som också visas i kartan motsvarar till stor del de sumpskogsområden som beskrivs i avsnittet ovan. 5.3 Kulturmiljö Det finns inget riksintresse för kulturvård inom projektområdet. Ett fåtal kända fornlämningar och fornlämningsområden finns inom området enligt Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Utanför området finns ytterligare ett antal fornlämningar, bland annat fossilåkrar, gravar och färdvägssystem. Även Skogsstyrelsens inventeringsprojekt Skog och Historia har registrerat ett fåtal lämningar inom området. 6 Naturvårdeverket, Milljökvalitetsnormer för vattenförekomster: http://www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andrastyrmedel/miljokvalitetsnormer/nuvarande-normer/miljokvalitetsnormer-forvattenforekomster/ 7 Vatteninformationssystem för Sverige Yan: http://www.viss.lst.se/waters.aspx?watereuid=se645349-139581 11

Inom ramen för MKB-arbetet för projektet har även en kulturmiljöstudie gjorts under hösten 2010, där punkter som kan komma att vara av intresse har lokaliserats. Dessa är långt fler än de som finns registrerade och är ej undersökta i fält. Resultaten av alla dessa inventeringsarbeten framgår av kartan i bilaga 2. Det finns också ett kommunalt kulturmiljöprogram med områden utpekade runt om Velinga. Dessa rymmer kulturmiljöer och värdefulla naturområden, dock finns inga utpekade inom projektområdet, se karta bilaga 2. File: Samrådsunderlag_allmänhet_final.doc 12

6 Förutsedd miljöpåverkan Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla en beskrivning och bedömning av den miljö- och hälsopåverkan som vindkraftparken kan komma att leda till. Ett förslag till innehållsförteckning för miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i bilaga 1. Nedan beskrivs den påverkan som kan förutses. 6.1 Flora och Fauna Enligt vad som konstateras kapitel 5 finns inga riksintressen för natur- kulturvård eller friluftsliv inom projektområdet. Inte heller finns några naturreservat, nationalparker eller Natura 2000 områden. Däremot finns några nyckelbiotoper och områden klassade som naturvärde samt sumpskogar och våtmarker. Det finns även ett litet område med skyddsvärda ängs- och betesmarker. I parklayouten som tas fram kommer dessa områden att undvikas så att påverkan blir så liten som möjligt på de värden som man avser att skydda. En naturinventering har genomförts inom ramen för MKB-arbetet. Med hjälp av denna kommer förutsättningar för natur- och djurliv att värderas och tas hänsyn till i det fortsatta arbetet med parklayouten. När det gäller påverkan på fladdermöss och fåglar är bedömningen i det här skedet att påverkan är begränsad. Området är inte klassat som ett typiskt fladdermusområde men en översiktlig inventering kommer att utföras för att ta reda på förutsättningarna. Vad gäller fåglar så finns ett litet fågelskyddsområde sydost om området, se karta i bilaga 2, och förekomst av rovfåglar kan föreligga. En inventering kommer att göras under våren och sommaren 2011. Även påverkan på skogsfåglar kommer då att värderas. Beroende på resultatet av dessa studier kommer parklayouten att modifieras så att påverkan på djurlivet är så liten som möjligt. 6.2 Kulturmiljö De inventeringar som gjorts av RAÄ visar endast några få lämningar inom området. Den arkeologiska förstudien visar en del ytterligare punkter som kan vara av intresse, men i övrigt pekar den på ett område som saknar naturgeografiska förutsättningar för höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer. Förstudien konstaterar också att inget tyder på att det finns eller kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en vindkraftutbyggnad i utredningsområdet. Kulturvärden utanför projektområdet ligger på ett sådant avstånd för att inte påtagligt skadas av en vindkraftutbyggnad. Under det fortsatta arbetet med projektet kommer verk och vägar att planeras så att kända lämningar så långt som möjligt undviks. Inför detaljprojektering kommer de tänkta positionerna att noggrant inventeras, och om något av intresse hittas kommer Länsstyrelsen kulturmiljöenhet omedelbart att kontaktas. 6.3 Visuell påverkan Projektområdet är relativt höglänt och skogsbeklätt. Foton har tagits från viktiga utkikspunkter (fotopunkter) runt om i landskapet och fotomontage kommer att tas fram efter hand som parklayouten faller på plats. Landskapsbilden förväntas inte påverkas på nära håll p.g.a. skogen. På längre håll kommer man troligtvis att kunna se verken över skogen och även utifrån Vättern. En synbarhetsanalys och kompletterande fotomontage som visar varifrån verken kommer att vara synliga tas fram under arbetet med MKB:n. 13

Exempel på fotomontage Väster om Daretorp Söder om Velinga Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk förses med hindermarkering. Enligt nu gällande föreskrifter ska vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 150 meter markeras med vit färg samt med rött blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som är högre än 150 meter ska markeras med vit färg samt med vitt blinkande högintensivt ljus, som får dimmas ned till 1/50-del av ljusstyrkan när det är mörkt. 6.4 Ljud Ljud från ett vindkraftverk alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ljudnivån 40 db(a) har fastslagits i rättspraxis och oavsett antal verk, dimensioner och utformning av den planerade parken kommer Vattenfall att se till att denna ljudnivå inte kommer att överskridas vid bostäder. Efter hand som parklayouten tas fram kommer ljudberäkningar att göras för närområdet. 6.5 Skuggor Där vindkraftverken är synliga kommer även en viss skuggning att ske de dagar solen skiner. Eftersom rotorn rör sig kommer skuggorna till viss del att vara rörliga. Beräkningar av vindkraftparkens skuggpåverkan kommer att göras efter hand som parklayouten tas fram. Det rekommenderade riktvärdet för faktisk skuggpåverkan på en enskild fastighet ligger på 8 timmar per år. Även om det skulle visa sig att en längre skuggtid blir aktuell så kommer detta att kunna hanteras genom reglering av vindkraftverken under de tider då skuggningen skulle bli mest kritisk. Riktvärdet kommer därför inte överskridas vid någon bostad. File: Samrådsunderlag_allmänhet_final.doc 14

6.6 Hydrologi Särskild hänsyn kommer att tas till vattendraget Yan, för vilket det finns en miljökvalitetsnorm. Under arbetet med MKB:n kommer en hydrologisk utredning att göras där hela området undersöks för att närmare ta reda på förutsättningarna så att man under hela parkens livstid, men främst under bygg- och avvecklingsskedena kan säkerställa att mark och vatten i området påverkas så lite som möjligt och att miljökvalitetsnornmer inte påverkas negativt. 15

Bilaga 1 Preliminär innehållsförteckning, Miljökonsekvensbeskrivning 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Samråd 4. Lokaliseringsutredning 5. Områdesbeskrivning 6. Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 7. Miljö- och hälsokonsekvenser a. Hushållning med naturresurser samt markanvändning b. Luft och klimat c. Mark och vatten d. Naturmiljö e. Landskapsbild f. Kulturmiljö g. Rekreation och friluftsliv h. Boendemiljö ljudutbredning i. Boendemiljö skuggeffekter j. Boendemiljö elektriska och magnetiska fält k. Boendemiljö ljus l. Risker och säkerhet m. Kumulativa effekter 8. Nollalternativ 9. Alternativ utformning 10. Kunskapsbrister 11. Miljömål, Hållbart samhälle, Allmänna hänsynsregler 12. Sammanfattande slutsatser 13. Referenser File: Samrådsunderlag_allmänhet_final.doc 16

Bilaga 2 Karta som visar motstående intressen inom projektområdet samt i närområdet 17