Underl ag til l samråd en ligt mil jöbalken och el lage

Transkript

1 Underlag till tillsamråd samrådenligt enligt Underlag miljöbalkenoch ochellagen ellagen miljöbalken Ansökan bedriva vindbruk AnsökAnom omatt Att bedriva vindbruk biotestsjön i forsmark ivid Juktan, Sorsele kommun

2 Innehåll 1 Inledning och presentation 1 2 Samrådet och tillståndsprocessen 2 3 Bakgrund 3 4 Planerad verksamhet Vindkraft vid Juktan i Sorsele kommun Lokalisering Omfattning och utformning Elnätsanslutning Vägar Fundament och uppställningsytor 9 5 Miljöpåverkan som kan förutses Landskapsbild Natur- och friluftsliv Rennäring Kulturmiljö Ljus Skuggor Ljud Mark och vatten 14 Bilagor Bilaga 1: Preliminär innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning i

3 1 Inledning och presentation Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, är ett svenskt publikt aktiebolag som till 100 % ägs av svenska staten. Vattenfalls verksamhet inom vindkraftområdet bedrivs sedan årsskiftet 2007/2008 i ett eget bolag, Vattenfall Vindkraft AB ( ). Även om externa aktörer i framtiden kan komma att äga delar av bolaget kommer Vattenfall att vara majoritetsägare. Vattenfall Vindkraft AB (VVAB) planerar att söka tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark enligt 9 kap miljöbalken. Det kan också krävas ett särskilt tillstånd (linjekoncession) för kabelanslutningen av Energimarknadsinspektionen enligt ellagen. För båda dessa tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Projektledare för Juktans vindkraftpark är Jonas Weinz (VVAB ). Vattenfall Power Consultant AB (VPC) bistår VVAB i arbetet med projektering och tillståndshantering. Arbetet med att upprätta en MKB enligt 9 kapitlet i miljöbalken inleds med en samrådsprocess som präglas av stor öppenhet. Detta samrådsunderlag har upprättats inför samrådet med enskilda sakägare, allmänheten, berörd sameby, lokala föreningar och organisationer samt jaktlag. Samråd ska också hållas med övriga berörda myndigheter. Samråden syftar till att ge berörda möjlighet att påverka innehållet i MKB och därmed kommande beslut. Detta samrådsunderlag upprättas i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap 4 miljöbalken. För projektet finns en hemsida på File: Juktan samrådsunderlag doc 1

4 2 Samrådet och tillståndsprocessen Den som avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet, t.ex. en vindkraftpark, ska tidigt samråda om sina planer och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, övriga statliga myndigheter samt de kommuner, enskilda, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda. Vattenfall har startat denna samrådsprocess genom att samråda med länsstyrelsen i Västerbottens län och med Sorsele kommun. Nu fortsätter Vattenfall samrådsprocessen genom att samråda med berörda sakägare, allmänheten och organisationer samt övriga myndigheter. Syftet med samrådet är att alla som berörs av planerad verksamhet i ett tidigt skede, innan planeringen kommit för långt, ska få möjlighet att påverka projektet och innehållet i MKB. Förutom att informera via detta samrådsunderlag bjuder Vattenfall in till samrådsmöte om vindkraftsprojektet Juktans Vindkraftpark, i Sorsele kommun. Vattenfall kommer då att informera och deltagare ges möjlighet att ställa frågor och diskutera. Avsikten är att deltagarna ska delge Vattenfall kunskap och upplysningar om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål som Vattenfall sedan kan ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Vartefter MKB-processen fortskrider kommer detta tidiga förslag till utformning av vindkraftparken att anpassas till den kunskap om rådande förhållandena som successivt tillförs. Du kan lämna dina synpunkter på samrådsmötet, direkt till Vattenfall. Det är också möjligt att senast den 9 november 2009 inkomma med kommentarer, synpunkter och information, via brev, telefon eller e-post enligt nedan. MKB är en del av ansökan om miljötillstånd som kommer att lämnas in till länsstyrelsen som är den myndighet som prövar ansökan. När länsstyrelsen fått ansökan och anser att den är komplett kommer den att kungöras och de som är berörda har möjlighet att yttra sig i ärendet. Kontaktpersoner för samrådet är: Jonas Weinz, projektledare Vattenfall Vindkraft AB Luleå / E-post: jonas.weinz@vattenfall.com Susann Nilsson, ansvarig miljö och tillståndsfrågor Vattenfall Power Consultant AB Box GÖTEBORG / E-post: susann.nilsson@vattenfall.com

5 3 Bakgrund Vindkraft är en förnybar energiform som under drift i princip inte ger upphov till några utsläpp av luftföroreningar. Det innebär att den inte bidrar till växthuseffekten, försurning eller övergödning av mark och vatten. Vindkraftproduktionen sparar naturen från uttag av icke förnybara bränslen, bränsletransporter och uppkomst av avfall och restprodukter. Elproduktionen i Sverige uppgick år 2008 till cirka 146 terawattimmar (TWh) varav endast cirka 2 1 TWh var från vindkraft. Riksdagen har satt upp ett planeringsmål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en energiproduktion på 30 TWh. Det innebär att behovet av vindkraftverk ökar från ett antal på nuvarande knappa 900 till verk, beroende på effekt. Vattenfalls arbetar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi tar ansvar för miljö och klimat bland annat genom satsningen på förnybar energi, varav den största delen är vindkraft. Utbyggnaden ska ske både till havs och på land. Vattenfall är norra Europas snabbast växande vindkraftutvecklare och operatör. För närvarande bygger Vattenfall sju vindkraftparker i sex länder. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme (MWh); MWh = 1 gigawattimme (GWh); GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multippelenheter: kw = 1 megawatt (MW); MW = 1 gigawatt (GW); 1 Energimyndigheten (2009) Vindkraftsstatistik 2008 Energimyndighetens rapport ES 2009:03. File: Juktan samrådsunderlag doc 3

6 4 Planerad verksamhet 4.1 Vindkraft vid Juktan i Sorsele kommun De nationella målen för vindkraftsutbyggnad bryts ned till länsvisa planeringsmål. För år 2015 finns ett planeringsmål för Västerbottens län på 303 GWh. Statistik från Vindforsk, Energimyndigheten och Elforsk 2 visar att 2008 producerades totalt 39 GWh vindkraft i Västerbottens län. Vattenfall äger fastigheten Blaiken 2:4 i Sorsele kommun. Fastigheten ligger vid Blaiksjön, där Vattenfall driver Juktans kraftverk. En vindresurskartering baserad på Energimyndighetens vindkartering 3 visar goda vindförhållanden på platsen med en medelvindhastighet på ca 7 m/s på 80 m över marken. Strax söder om Blaiksjön, på Storblaiken har Skellefteå kraft fått tillstånd för att uppföra en vindkraftpark på omkring 100 vindkraftverk. Största delen av området vid Blaiksjön samt på Blaiken har av Energimyndigheten utsetts som riksintresse för vindbruk, se Figur 4-1. Figur 4-1: Riksintresse för vindbruk - Storblaiken inkl. Blaiksjön. Blaiksjön har tidigare använts som regleringsmagasin för vattenkraft samt under senare år som slammagasin för Blaikengruvan. Området är därför påverkat ur så väl naturmiljösynpunkt som landskapsbildsynpunkt. Infrastruktur i form av vägar och elnät finns i direkt anslutning till sjön. Därför anser Vattenfall Vindkraft AB att området är mycket lämpat för en vindkraftssatsning. 2 Vindforsk, Energimyndigheten samt Elforsk (2009) Driftuppföljning av vindkraftverk Årsrapport 2008 Elforsk rapport 09:37 3

7 4.2 Lokalisering Juktans vindkraftpark planeras i Sorsele kommun i Västerbottens inland, se Figur 4-2 samt Figur 4-3. Strax söder om den planerade parken går gränsen mot Storumans kommun. Området ligger ca 2 mil norr om Storuman. Förutom fastigheten Sorsele Blaiken 2:4 skulle parken även kunna omfatta området norrut vid Granberget (del av fastigheten Blaiken 2:5). Figur 4-2 Ungefärlig angivelse av platsen för lokalisering av Juktans Vindkraftpark. File: Juktan samrådsunderlag doc 5

8 Figur 4-3 Ungefärlig avgränsning av området för planerad vindkraftpark, Juktan. 4.3 Omfattning och utformning Den exakta storleken på vindkraftverken och utformningen av vindkraftparken kan inte anges förrän samtliga samrådsmöten genomförts och ytterligare steg tagits i planeringsarbetet. Uppskattningsvis kan en vindkraftpark vid Juktan rymma upp till tio vindkraftverk, med en effekt på omkring 2-3 MW per styck. En park baserad på tio verk bedöms kunna producera cirka 70 GWh/år, vilket motsvarar hushållsel till cirka hem under ett år (5 000 kwh/hem och år). Vattenfall har för avsikt att optimera parken utifrån möjlig energiproduktion. Kompletterande mätningar av vindförhållanden planeras för att få tillförlitliga mätdata från platsen och därmed bättre underlag. En sannolik totalhöjd för verken om de skulle byggas idag är cirka 130 m. Om planerade mätningar visar att vindenergin på denna höjd är för liten kan det bli aktuellt att öka navhöjden och därmed även totalhöjden i erforderlig utsträckning. Teknikutvecklingen för vindkraft går mycket snabbt. Olika parklayout kan vara aktuell bland annat beroende på att nya typer av vindkraftverk utvecklas och gamla modeller försvinner från marknaden. Det kan också innebära att fler verk med lägre effekt eller färre verk med högre effekt kan bli aktuella.

9 Figur 4-4 Principskiss vindkraftverk Vid utplacering av verken inom området tas hänsyn till miljö- och hälsoaspekter, likväl som tekniska förutsättningar som bland annat avståndet mellan verken. Viktiga aspekter är också vind- och markförhållanden, tillgång till elnät för anslutning, utformning av vindkraftparkens interna elnät och befintliga vägar. Vindkraftverk kommer att placeras ut i området med hänsyn till: Avstånd mellan turbiner skall, i den dominerande vindriktningen, vara minst fem rotordiametrar Vägarnas placering i området Placering på ett avstånd från dammkonstruktioner med minst verkets fallhöjd Naturvärden Kulturmiljö En ljudnivå om maximalt 40 db(a) skall klaras vid bostäder File: Juktan samrådsunderlag doc 7

10 4.4 Elnätsanslutning Nätägare i området är Vattenfall Eldistribution. Hela elanslutningen bedöms kunna byggas som ett icke-koncessionspliktigt nät (IKN). Samrådet omfattar dock även detta nät, i fall det ändå skulle bli aktuellt att söka koncession för nätet. Vindkraftverken kommer att anslutas till regionnätet med markförlagda kablar, som i möjligaste mån kommer att dras längs befintliga eller planerade vägar. På det viset begränsas intrånget. Det interna nätet inom parken kommer att byggas på spänningsnivån 24 alternativt 36 kv. Ett exempel på kabeldragning visas i Figur 4-5 Nära Blaiksjön finns idag ett ställverksområde som ansluter Juktans vattenkraftstation. Till ställverket finns två ledningar anslutna, en på 40 kv nivå och en på 400 kv nivå. Diskussioner förs också mellan Skellefteå kraft, Vattenfall samt Svenska kraftnät om placering av ett nytt 400 kv ställverk. I dagsläget undersöker Vattenfall Vindkraft anslutning till dessa båda ställverk. Figur 4-5 Exempel på internt elnät. Befintligt ställverk är markerat med en grön punkt. Planerat 400 kv ställverk är markerat med cerise rektangel. 4.5 Vägar För transporter av material och utrustning vid byggande av vindkraftverk behövs vägar med tillräckligt bra standard, som uppfyller ställda krav på kurvradier, maxlutningar och vägbredd. Krav på vägbredd för transport av vindkraftverk är normalt ca 5 m. Inom vindkraftsområdet finns befintliga vägar av bra kvalitet som kommer att utnyttjas i största möjliga utsträckning. En viss begränsad nyanläggning samt breddning och förstärkning av befintliga vägar inom parken kommer att behöva göras. I Figur 4-6 visas ett exempel på vägnät inom vindkraftsområdet.

11 Bef väg Ny väg Figur 4-6 Exempel på vägnät inom vindkraftsområdet. Tillfart till området från det allmänna vägnätet kan ske både ifrån väg E12, strax väster om Storuman samt från väg E45, strax norr om Storuman. Tillfartsvägarna är av god kvalitet, men viss förstärkning, breddning och kurvrätning kan bli aktuell. 4.6 Fundament och uppställningsytor Vindkrafttornet är normalt fäst på ett fundament av betong. Vid nära avstånd till berg kan alternativt tornet förankras direkt i berget genom en bergadapter och ett antal stag som borras och gjuts fast i berget. Vid anläggning av fundamenten sker utschaktning alternativt plansprängning av berg. Ett fundament av betong är normalt cirka 20x20 m och gjuts på plats för att sedan täckas över med intilliggande massor. För byggande av vindkraftverk och fundament krävs bl a lastbil, grävmaskin, hjullastare och mobilkran. Utöver själva vindkraftverket kommer ytor för uppställning av maskiner och utrustning under byggtiden att behöva iordningställas. Dessa har en yta på ca 1500 m 2 per verk och anläggs i omedelbar närhet till vart och ett av vindkraftverken. Beroende på markförhållanden kan ytorna behöva förstärkas och hårdgöras. File: Juktan samrådsunderlag doc 9

12 5 Miljöpåverkan som kan förutses Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla en beskrivning och bedömning av den miljö- och hälsopåverkan som vindkraftparken kan komma att leda till. Ett förslag till innehållsförteckning för miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i bilaga 1. Landskapet vid Blaiksjön karaktäriseras av vidsträckta mjukt välvda högplatåer som ligger m ö h, med enstaka uppstickande bergsryggar och mindre massiv. Blaiksjön ligger uppe på en högplatå vid foten av Storblaiken söder om sjön och Hubbiken norr om sjön. Blaiken är ett långsträckt förfjällmassiv, isolerat från fjällkedjan med ett mycket stort och opåverkat urskog- och våtmarksområde. Våtmarkerna består till stor del av terrängtäckande myrar. Avrinningen sker till Storjuktan och Juktån i norr och till Storuman i söder. Området är ett av de större urskogsartade områdena av den här typen öster om odlingsgränsen i Västerbottens län. Förutom stora arealer av orörd skog och myrmarker utgörs området av moränmark, berg i dagen förekommer enbart på höjderna. Moränen är på många håll rik och storblockig. Det aktuella området består av låg (<10 m) orörd blandskog på moränmark med ett myrområde i områdets södra del. Området är dock påverkat av vägar, elnät samt den industriella verksamhet som bedrivs på platsen. Nedan beskrivs under respektive rubrik olika slag av påverkan som kan förutses. 5.1 Landskapsbild Fotomontage kommer att tas fram som visar vyn över landskapet från viktiga utkikspunkter (fotopunkter). En siktanalys som visar hur långt parken är synlig planeras också att tas fram. 5.2 Natur- och friluftsliv Hela Blaikenområdet, inklusive området vid Blaiksjön, omfattas av riksintresse för naturvården. Inget naturreservat eller Natura 2000-område ligger nära aktuellt område. Dock har länsstyrelsen planer på att bilda ett naturreservat på Storblaiken genom att de tre nuvarande domänreservaten Blaiken, Blaikfjället och Vackraliden slås ihop. Blaiksjön kommer dock inte att ingå på grund av den befintliga industriella verksamheten. I den södra delen av området, öster om vägen, finns en våtmark som finns med i länsstyrelsens våtmarksinventering, se Figur 5-1. Det finns ingen nyckelbiotop, utsedd av Skogsstyrelsen, inom området. Närmaste nyckelbiotop ligger precis öster om området och är en Barrnaturskog. Det finns inte heller något sumpskogsområde inom siten. Den variationsrika miljön i Blaikenområdet skapar förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Björn, järv och lodjur förekommer, men också en rad fågelarter som tjäder, järpe och orre. Enligt länsstyrelsen är kungsörn också vanligt förekommande i länets inre delar. En naturvärdesbedömning av aktuellt etableringsområde håller för närvarande på att tas fram. Den omfattar flora och fauna inom området. Påverkan av flora och fauna kan sannolikt ske vid anläggningsskedet beroende på byggnation av fundament och uppställningsplats. Vid avvecklingsskedet kan en motsvarande påverkan komma att ske. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet kan entreprenadverksamheten tillfälligt störa fågellivet. Innan vindkraftverk placeras, kablar dras, vägar byggs och arbetsytor anläggs kommer det att säkerställas att skyddade områden/lokaler inte kommer till skada. Avsikten är att det planerade projektet inte ska behöva påverka de naturvärden som finns nämnvärt.

13 Figur 5-1 Naturvärden i området. Friluftslivet i området är ringa på grund av närheten till den industriella verksamheten. 5.3 Rennäring Söder om Blaiksjön finns ett större område som är utpekat som riksintresse för rennäringen, Jordbruksverkets diarienummer /02. Området benämns Storblaiken och Lillblaiken. Berörd sameby är Ubmeje Tjeälddie. Området är ett naturligt samlingsställe under höst och förvinter för rastbete under flytt. Där finns också en renskötselanläggning som används för avskiljning 4, se Figur 5-2 Genom detta utgör området ett kraftcentrum inom samebyn och har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. Riksintresseområdet omfattar dock inte aktuell etablering. 1,5 km söder om Blaiksjön går också en flyttled för Ubmeje sameby som är av riksintresse. Zonens bredd (ca 300m) varierar med terrängens beskaffenhet. Direkt söder om sjön finns också ett övernattningsställe enligt Sorsele kommuns översiktsplan. 4 Ren2000 Rennäringens markanvändning File: Juktan samrådsunderlag doc 11

14 Figur 5-2 Riksintresse för rennäringen. Källa: Länsstyrelsernas hemsida. Kunskapen om hur renar störs av vindkraftverk är idag begränsad, beroende på att storskalig vindkraft är en relativt ny företeelse i Sverige. De studier som har genomförts om hur renar påverkas av vindkraftverk har heller inte genomförts i förfjällsmiljö. Vindkraftverk i kombination med byggande av vägar och kraftledningar kan påverka rennäringen genom minskad betestillgång och ett ändrat nyttjande av marken, eftersom renar föredrar att vistas i orörda områden. Genom att området vid Blaiksjön redan idag används för industriellt bruk med bland annat vägar och kraftledningar i området, skulle påverkan av vindkraftparken kunna bli begränsad. 5.4 Kulturmiljö En arkeologisk undersökning i området genomfördes av Riksantikvarieämbetet i samband med Blaiksjöns reglering. Enligt denna undersökning fanns en fornlämning, på en ö i sydöstra delen av Blaiksjön. Fornlämningen bedöms vara härdar från samiska kåtor, med en ålder av minst hundra år. Fornlämningen är idag undersökt och borttagen. Ingen arkeologisk undersökning genomfördes då tillstånd gavs för att använda Blaiksjön som magasin av anrikningssand. Det beror på att de områden som bedömdes vara av arkeologiskt intresse är strandzonen innan Blaiksjön reglerades. Denna strandzon låg dock elva meter under den reglerade vattennivån. 5.5 Ljus Hindermarkering på vindkraftverken kommer att krävas av flygtrafiksäkerhetsskäl.

15 5.6 Skuggor Effekten av skuggkast avtar med avståndet från vindkraftverken och på ett avstånd av ca två km är effekten närmast försumbar. Inget hus (förutom Vattenfalls personalbyggnad) utsätts därför för någon betydande skuggverkan. 5.7 Ljud Ljud från ett vindkraftverk alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Tidigare har det inte varit ovanligt att vindkraftverk alstrar hörbart maskinellt ljud. Detta ljud hade då vanligen sitt ursprung i växellådan. Maskinellt ljud är i dag ovanligt vid serietillverkade aggregat. Ljudnivån 40 db(a), vilken fastslagits i rättspraxis, kommer inte att överskridas vid bostäder, då närområdet är obebyggt. Ett exempel på ljudberäkning för nio verk har tagits fram, se Figur 5-3. Förutom Vattenfalls personalbyggnad, som ligger mitt i siten, utsätts inget annat hus för betydande ljudnivåer. Ljudnivån vid Vattenfalls personalbyggnad uppgår till ca 48 db(a), vilket är under nivån för kategorin Lätt Industri -dagtid (60 db(a)). Närmsta utomstående hus ligger knappt tre km bort och utsätts för en ljudnivå på 26 db(a). Närmsta fastboende är Siksele 3,6 km öster om Blaiksjön, där ljudnivån uppgår till 24 db(a). Inte heller för en vindkraftpark med tio verk skulle ljudnivån 40 db(a) att överskridas vid bostäder. Figur 5-3 Ljudberäkning för ett exempel för parklayout. Närliggande hus har markerats med röda ringar. Beräkningen har utförts för 9xVestas V90-2.0MW (mode0). File: Juktan samrådsunderlag doc 13

16 5.8 Mark och vatten Vindkraftverk och transformatorer innehåller olja, cirka 500 liter respektive liter. Vindkraftverken har oljeuppsamlingstråg såväl i maskinhus som i tornets botten. Transformatorstationer byggs på sådant sätt att olja inte ska kunna komma utanför transformatorstationen. De åtgärder som behövs för att förebygga oljeförorening av mark eller vatten kommer att vidtas.

17 Bilaga 1 Preliminär innehållsförteckning, Miljökonsekvensbeskrivning 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 4. Samråd 5. Lokaliseringsutredning 6. Nollalternativ 7. Alternativ utformning 8. Områdesbeskrivning 9. Miljö- och hälsokonsekvenser a. Hushållning med naturresurser samt markanvändning b. Luft och klimat c. Mark och vatten d. Naturmiljö e. Landskapsbild f. Rennäring g. Kulturmiljö h. Rekreation och friluftsliv i. Boendemiljö ljudutbredning j. Boendemiljö skuggeffekter k. Boendemiljö elektriska och magnetiska fält l. Boendemiljö ljus m. Risker och säkerhet n. Kumulativa effekter 10. Kunskapsbrister 11. Hållbart samhälle, Allmänna hänsynsregler 12. Sammanfattande slutsatser 13. Referenser File: Juktan samrådsunderlag doc 15