Revisionsrapport nr 2, 2013, slutversion R Wallin Söderköpings kommun Kvalitet inom äldreomsorg
Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...4 3. Syfte...4 3.1. Revisionsfrågor...4 3.2. Metod...4 3.3. Revisionskriterier/utgångspunkter...4 4. Bakgrund...5 4.1. Kostnad för hemtjänst och särskilt boende...5 4.2. 2012 nådde nämnden inte målet om ändamålsenlig vård...6 4.3. Iakttagelse...6 5. Verksamhetsplanen för år 2013...6 5.1. Mål för stöd till äldre...7 5.2. Iakttagelse...7 6. Hemtjänstinsatser i Söderköping jämfört med RKA-studien...7 6.1. Volym, inriktning, omfattning...7 6.2. Nyckeltalsjämförelse...8 6.2.1. Leva och bo självständigt...8 6.2.2. Trygga förhållanden som äldre...9 6.2.3. Aktiv och meningsfull tillvaro...10 6.3. Iakttagelse...11 7. Särskilt boende i Söderköping jämfört med RKA-studien...12 7.1. Leva och bo självständigt Särskilt boende...12 7.2. Under trygga förhållanden- särskilt boende...13 7.3. Aktiv och meningsfull tillvaro- särskilt boende...13 7.4. Iakttagelse...14 8. Kvalitetsmål, uppföljning och rapportering...14 8.1. Iakttagelse...14 2
1. Sammanfattning Kommunrevisionen i Söderköping har uppdragit åt Ernst & Young att granska kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen. Den övergripande revisionsfrågan har varit: Står kvaliteten inom äldreomsorgen i överensstämmelse med kraven enligt lagstiftningen? Granskningen är gjord utifrån en jämförelse av de riktlinjer som finns i Söderköpings ko m- mun jämfört med 180 andra kommuner vars resultat redovisas löpande i de s k RKAmätningarna. Insatser inom hemtjänst och särskilt boende har granskats. I granskningen har följande framkommit. Av sammanlagt 18 undersökta nyckeltal inom hemtjänsten avviker riktlinjerna i Söderköping i följande avseenden: Duschfrekvens Gräsklippning etc. Stöd och rådgivning till syn och hörselskadade Tillfällen då hemtjänsten erbjuder ledsagarservice per månad Tillfällen då hemtjänsten ger promenader per månad Tillfällen då hemtjänsten erbjuder möjlighet att följa med vid dagligvaruinköp I några av dessa fall finns inte dessa insatser med i riktlinjerna, men det behöver inte innebära att den äldre inte får dessa insatser eftersom prövning sker i varje enskilt fall. I några fall ingår de inte överhuvudtaget, dvs. även om behov föreligger erbjuds den äldre inte denna typ av insats. Det senare gäller t.ex. i fallet med gräsklippning eller att följa med vid dagligvaruinköp. I ett avseende avviker Söderköping positivt, dvs. redovisar ett något bättre reslutat än i den nationella mätningen och det gäller personalkontinuiteten. För de övriga nyckeltalen inom hemtjänsten erbjuder Söderköping likvärdig service som andra kommuner. Genomgången visar att Söderköpings kommun enligt riktlinjerna erbjuder en hemtjänst av mindre omfattning än många andra av de kommuner som ingår i den nationella RKA-studien. Denna skillnad kan ställas i relation till det faktum att kommunen har en betydligt lägre kos t- nad för hemtjänstinsatser än standardkostnaden i riket. Å andra sidan är det viktigt att fra m- hålla att riktlinjer inte får styra, det är alltid de bedömda behoven som avgör omfattning och inriktning på insatserna. Insatser inom särskilt boende erbjuds genomgående fullt ut i Söderköping, jämfört med den nationella studien, som i och för sig redovisar höga värden men inte alls i samma grad som Söderköping. I granskningen har också framkommit att nämnden inte närmare preciserat kvalitetskraven. Granskningen har visat att nämnden kan överväga följande rekommendationer: Värdera om omfattningen av insatserna inom hemtjänsten är rimliga i förhållande till de nationella resultaten mot bakgrund av att området har relativt sett mindre resurser Ta fram kvalitetsmål för olika insatser för att underlätta uppföljning och utvärdering 3
2. Inledning Kommunrevisionen i Söderköping har uppdragit åt Ernst & Young att granska kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen. Bakgrunden är att kommunrevisionen granskat äldreomsorgen utifrån olika utgångspunkter tidigare och att den nu i sin västentlighets- och riskanalys konstaterat att den behöver klarlägga hur kvaliteten inom äldreomsorgen uppfattas. 3. Syfte Den övergripande revisionsfrågan i den här granskningen är: Står kvaliteten inom äldreomsorgen i överensstämmelse med kraven enligt lagstif t- ningen? Granskningen görs mot bakgrund av en nationell studie av kvalitetsnyckeltal för äldreomso r- gen 2011 som utförts av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). RKA är en fristående organisation som finansieras med medel från bl.a. SKL och vars syfte är att främja jämförelser mellan kommuner för att dessa som ett resultat av jämförelserna kan överväga ev förändringar i utformningen av verksamheterna. De studier som görs publ i- ceras på SKL:s hemsida bl.a. I studien har 19 nyckeltal inom hemtjänsten och 13 nyckeltal inom särskilt boende granskats i 179 kommuner i landet. Servicehusboende och korttidsboende ingår inte i särskilt boende. När det gäller nyckeltalen inom hemtjänsten så redovisar kommunen i mätningen de svarsa l- ternativ som bäst överensstämmer med verksamhetens riktlinjer. Riktlinjerna kan sägas b e- skriva åtagandet som kommunen har till de äldre som är berättigade till hemtjänst. Kommunens svar på utbudet till brukare i särskilt boende avser samtliga brukare, dvs. för ett positivt svar skall samtliga brukare kunna erbjudas det som efterfrågas i frågan. Revisionens granskning syftar till att jämföra resultaten för de aktuella nyckeltalen i Söderköping med den nationella studien. 3.1. Revisionsfrågor Frågor som kommer att besvaras i granskningen är: Vilka resultat har Söderköping för de aktuella nyckeltalen? Hur förhåller sig dessa till de nationella resultaten? Vilka förklaringar finns till avvikelser från de nationella resultaten? Vilka kvalitetsmål finns för äldreomsorgen i Söderköping? Hur följs dessa upp och redovisas för nämnden? 3.2. Metod Granskningen görs i form av genomgång av verksamhetsstatistik och intervjuer med ansvariga tjänstemän. Resultaten av granskningen har sakgranskats och korrigerats utifrån sy n- punkter som framförts innan den presenterats för kommunrevisionen. Rapporten har kvalitetssäkrats av Gunnar Uhlin, Ernst & Young. 3.3. Revisionskriterier/utgångspunkter Med revisionskriterier eller utgångspunkter avses det som ligger till grund för de bedömnin g- ar som görs av ändamålsenligheten. I detta fall: Socialtjänstlagen och den nationella rappo r- ten från 2011 från RKA. 4
I socialtjänstlagen (2001:453) står att Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 1 Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA) har konstaterat att detta är kärnan i det uppdrag som socialnämnderna har och mot bakgrund av detta har man tagit fram ett antal nyckeltal som speglar hur väl socialtjänsten svarar mot dessa krav. I den senaste rapporten från 2012, kvalitetsindi katorer för äldreomsorgen 2011 har man undersökt 179 kommuner utifrån de indikatorer som man tagit fram. I bilaga 1 redovisas indik a- torerna. Kommunerna som svarat i den nationella studien har svarat utifrån de egna riktlinjer som finns i kommunen och utifrån ett normalfall. Svaren är alltså inte en redovisning av hur brukaren uppfattar hemtjänsten respektive det särskilda boendet. De riktlinjer som finns i kommunerna kring olika insatser skall ses som vägledning och inget annat. RKA:s studie har inriktats på att redovisa vilka erbjudanden som följer av de lokalt fastställda riktlinjerna. I praktiken skall dock alltid enligt Socialtjänstlagen varje insats prövas utifrån de behov som finns hos brukaren. Det betyder att det alltid i praktiken förväntas vara så att det är det individuella behovet som styr vilken insats och omfattning som blir aktuell i det enskilda fallet och inte riktlinjernas utformning. Uppgifterna från kommunerna är inte någon bearbetning från RKA utan bygger på vad r e- spektive kommun själv valt att rapportera till Kolada. Uppgifterna är därmed inte kvalitetsgranskade av RKA. 4. Bakgrund I de öppna jämförelser som Socialstyrelsen och SKL gav ut senast, avseende år 2011, red o- visade t.ex. Söderköping svaga resultat, relativt sett i bl.a. dessa hänseenden: Brukare inom hemtjänsten anser inte att personalen har tillräcklig tid Brukare uppfattar inte att de har möjlighet att framföra synpunkter/klagomål inom hemtjänsten Brukares uppfattning om hemtjänsten i sin helhet Väntetider för plats i särskilt boende är lång i Söderköping 2 Där åtgärder behövt vidtas till följd av fallskador i särskilt boende 3 Där åtgärder behövt vidtas till följd av risk för undernäring i särskilt boende Där åtgärder behövt vidtas till följd av risk för trycksår i särskilt boende I alla dessa avseenden redovisar kommunen resultat som kvalificerar den till den grupp kommuner som har de sämsta värdena i hela landet år 2011. 4.1. Kostnad för hemtjänst och särskilt boende Söderköpings kommuns nettokostnad för äldreomsorg är drygt 10 procent lägre än standardkostnaden i riket. Kostnaden för hemtjänsten i kommunen uppgår till ca 8 500 kr per invånare 65 år och äldre år 2011, att jämföra med riksgenomsnittet där kostnaden i det nä r- maste är 16 000 kr. Kostnaderna för särskilt boende avviker däremot marginellt i förhållande till riket. 1 4 socialtjänstlagen 2 Uppgiften avser år 2009-2010. Publicerad 2013. 3 I kommunen redovisas insatserna i patientjournal och inte i Senior Alert, varur SKL hämtar sina uppgifter. Detta framkom i sakgranskningen. 5
En kommuns nettokostnad i förhållande till standardkostnaden i riket brukar analyseras i termer av att standardkostnaden anger vad en genomsnittlig kommun avsätter i form av r e- surser för att uppnå en kvalitet som är rimliga i förhållande till gällande lagstiftning. Avvikelser från standardkostnaden kan betraktas på två sätt: antingen prioriterar kommunen högre kvalitet och ambitioner än vad standardkostn a- den kräver i de fall nettokostnaden är högre eller så prioriterar kommunen lägre kvalitet och ambitioner än vad standardkostnaden kräver i de fall nettokostnaden är lägre Det finns ingen exakt vetenskaplig sanning i detta, men i de fall avvikelserna är mer än plus/minus fem procent brukar det betraktas som en signal till djupare analys av den egna kommunen. Antingen kan analysen ge grund för ökad effektivisering i de fall verksamheten drar för stora kostnader i förhållande till standardkostnaden eller att man i de fall man har lägre kostnader behöver pröva tanken att anvisa mer resurser för att säkerställa en kvalitet i paritet med standardkostnaden. 4.2. 2012 nådde nämnden inte målet om ändamålsenlig vård I uppföljningen av mål för år 2012 konstaterar nämnden att den når två av tre mål inom äl d- reomsorgen. Man når målen att utveckla former för brukardialog och att medarbetare skall kunna påverka egen sysselsättningsgrad och kompetensutveckling. Det mål man inte når är att vården skall bedrivas ändamålsenligt och utgå från evidensbas e- rad kunskap och genomsyras av ett preventivt syfte. I sakgranskningen framhålls att orsaken till att målet inte nås beror på att den samverkan s- part som finns inte gjort de registreringar som krävs. 4.3. Iakttagelse Det är stor skillnad på kostnad i Söderköping jämfört med riket i övrigt samtidigt som nämnden i sin uppföljning av målen 2012 anger att de inte når ett av de viktigaste målen inom äl d- reomsorgen. 5. Verksamhetsplanen för år 2013 I nämndens övergripande verksamhetsplan för år 2013 formuleras ett övergripande mål. De t- ta är att socialnämndens insatser ska leda till en trygg och meningsfull tillvaro för den enski l- de. Den strategi som anges är adekvata och lättillgängliga stödinsatser i den enskildes närmi l- jö. Målen skall följas upp genom att aktivt arbeta med kvalitetsförbättringar. I nämndens verksamhetsplan framhålls att de olika sektorerna skall utarbeta egna verksa m- hetsplaner utifrån den övergripande planen. Lagstiftningen anger att det skall finnas ett kvalitetssystem som skall tydliggöra och sy n- liggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för enskilda, medarbetare, närståe n- de/anhöriga och förtroendevalda. 4 4 Ur nämndens verksamhetsplan för 2013-2015, sid 4 6
5.1. Mål för stöd till äldre Inom området stöd och service till äldre anges tre mål utifrån det övergripande målet. De tre målen är: Att utveckla delaktigheten bland brukare Varje medarbetare ska kunna påverka sin sysselsättningsgrad och kompetensutvec k- ling Att vården ska bedrivas ändamålsenligt, utgå från evidensbaserad kunskapsgrund och genomsyras av preventivt synsätt. Två av de tre målen ovan har bäring på insatserna för de äldre. För att nå dessa mål anges tre strategier: Inventera och utvärdera befintliga brukardialoger Skapa kvalitetsråd Delta i nationella kvalitetsregister 5.2. Iakttagelse Det är samma mål år 2013 som år 2012. Det framgår inte att det finns ett kvalitetssystem som synliggör verksamhetens kvalitet. 6. Hemtjänstinsatser i Söderköping jämfört med RKA-studien 6.1. Volym, inriktning, omfattning Vid månadsskiftet mars/april 2013 hade 159 personer i Söderköping någon form av pågåe n- de hemtjänstinsats. Vanliga former av stödinsatser kan rubriceras som Morgonhjälp (stiga upp, personlig omvårdnad, toalett, frukost, medicin, bäddning) Daghjälp (toalett, måltid, vilka, stiga upp medicin) Kvällshjälp (toalett, kvällsmat, lägga sig, personlig omvårdnad, medicin) Antalet hemtjänstärenden i eget boende är relativt konstant mellan år 2009 och 2012. Nett o- kostnaden per ärende har ökat mycket mellan 2009 och 2012. Insatserna matdistribution och trygghetslarm finns också som enskilda bistånd. Matdistrib u- tionen har ökat från 106 år 2009 till 126 år 2012. Antalet ärenden rörande trygghetslarm har under samma period ökat från 216 till 239. Antalet beviljade hemtjänsttimmar uppgick till 86 751 under år 2011. De ökade till 87 268 året därpå. Antalet beviljade timmar i serviceboende minskade mellan 2011 och 2012, från 42 431 år 2011 till 34 263 året därpå. Det motsvarar en nedgång med nästan 25 procent. Under år 2012 utfördes totalt 1873 hemtjänstinsatser i ordinärt boende, 1508 insatser röra n- de matdistribution och 2 869 insatser rörande trygghetslarm. Schablontid för en del olika typer av insatser inom hemtjänsten är 168 timmar för he l- dygnstillsyn, 1 timme för inköp/ärenden, måltidsservice 7 timmar, toaletthjälp 3,5 timmar, tvätt 1 timme, personlig omvårdnad 5,25 timmar, social samvaro 2,5 timmar etc. Brukaren betalar 330 kr per timme och som mest 1 780 kr per månad. Den enskildes inkomst avgör vilken avgift som tas ut. En del betalar fullt, andra inget alls. Den genomsnittliga personalkostnaden per timme är beräknad till 266 kr. Då tillkommer resor, dokumentation, arbetsplatsträffar mm. 7
6.2. Nyckeltalsjämförelse Den nationella mätningen omfattar totalt 19 nyckeltal inom hemtjänsten. Vid granskningen konstaterades att en av dessa inte var relevant i Söderköpings kommun. Det var: Medianvärde för antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar Medianvärdet har därför exkluderats i denna granskning av praktiska skäl. Det som redov i- sas är medelvärde. De svar som Söderköpings kommun lämnat på de olika nyckeltalen bygger på ett normalfall och utifrån de riktlinjer som finns, dvs. den nivå som man beslutat om skall gälla i kommunen. Riktlinjerna är antagna av socialnämnden. De använda nyckeltalen är grupperade i tre områden som har direkt bäring på portalparagr a- fen i socialtjänstlagen. Dessa är: Leva och bo självständigt Under trygga förhållanden Aktiv och meningsfull tillvaro I sammanställningen nedan redovisas först förhållandet för Söderköpings kommun. Därefter redovisas resultaten från den nationella studien. 6.2.1. Leva och bo självständigt Hemtjänsten erbjuder möjlighet att välja tid för insats? Ja. Riktlinjerna ger det erbjudandet, men en dialog förs alltid i varje enskilt fall om när insa t- sen skall ges. Det är inte så att personalens schema el.dyl. avgör tidpunkten utan verksa m- hetens krav. Jämfört med den nationella studien avviker inte Söderköpings kommun från flertalet kommuner. I den nationella studien var det 142 kommuner som erbjöd möjlighet att välja tid för i n- satsen. Hemtjänstens omfattning av städning Enligt riktlinjerna erbjuds i normalfallet städning av två rum och kök för ensamstående och tre rum och kök för sammanboende. Kommunen har en tydlig profil i och med att omfattningen styrs av antalet personer i hushållet. Det övergripande resultatet i kommunen överensstämmer med majoriteten av kommunerna i den nationella studien. Det intressanta är dock att i de flesta andra kommuner som ingår i den nationella studien erbjuds bara städning av två rum och kök. Söderköpings kommun avviker positivt eftersom omfattningen är differentierad med hänsyn till hushållets storlek. Städfrekvens Normalfallet innebär att städning erbjuds var tredje vecka. Undantag förekommer i det e n- skilda fallet. Personer med allergi, t.ex. kan erbjudas städning oftare på grund av hälsoskä l. Söderköpings kommuns riktlinjer överensstämmer med flertalet av de kommuner som ingår i den nationella RKA-studien. 8
Tvättfrekvens Hemtjänsten erbjuder tvätt en gång/vecka i normalfallet och enligt riktlinjerna. Kommunen avviker inte från majoriteten av de kommuner som ingår i den nationella studien. Antal tillfällen per vecka hemtjänsten gör dagligvaruinköp? Dagligvaruinköp erbjuds en gång per vecka. Inköpen gäller all typ av affärer, dvs. även ap o- tek och andra specialaffärer. Av samtliga kommuner som ingår i den nationella RKA-studien uppger 167 kommuner att de erbjuder dagligvaruinköp en gång per vecka. Det får anses vara ett minimum för att rubric e- ras som ett självständigt boende. Hemtjänsten erbjuder enklare matlagning i den äldres bostad I princip kan det erbjudas tre gånger per dag, morgon, lunch och middag. Det handlar då ofta om att värma upp redan färdig mat, steka ett extra ägg på morgon eller fixa mackor och kaffe på kvällen. Den äldre kan i princip styra vid vilken tidpunkt som hjälpen önskas. Flertalet kommuner erbjuder likvärdig tjänst i detta avseende i den nationella studien. Duschfrekvens Det finns i formell mening inte några riktlinjer om hur ofta som dusch erbjuds. Det är det ind i- viduella behovet som styr. I praktikern innebär det ofta att en individ kanske duschar varje dag, någon annan en gång i veckan, en tredje mindre ofta. Det kan också bli så att individen duschas oftare ibland av olika skäl. Flertalet kommuner i den nationella studien 159 erbjuder dusch mer än en gång per vecka som standard. Detta är första indikatorn där Söderköpings kommun har en annan lösning som gör att jämf ö- relser inte kan göras. I praktiken kan det innebära att det inte är någon skillnad mellan ko m- munen och resten av kommunerna i landet. Å andra sidan kan avsaknaden av riktlinjer innebära att frekvensen inte är lika hög i Söderköping som i övriga undersökta kommuner. Gräsklippning eller annan service Enligt riktlinjerna finns inte denna möjlighet. Det ingår inte i utbudet. Detta är uppgifter so m den enskilde får svara för själv med stöd av RUT-avdrag, Fixartjänster etc. Kommunens Fixartjänst är konstnadsfri. 110 kommuner, dvs. flertalet erbjuder något eller några strukturerade fixartjänster i den n a- tionella studien. I detta fall avviker Söderköpings kommun från de nationella resultaten, eftersom den inte erbjuder något. 6.2.2. Trygga förhållanden som äldre Hemtjänsten erbjuder möjlighet att välja man/kvinna för personlig hygien? Det finns inget i riktlinjerna som ger stöd för hur detta erbjudande är utformat. Det avgörs i den individuella prövningen. Det finns en instruktör på deltid som får uppdrag att bistå via handläggare i kommunen. Det är möjligt för en äldre man att begära och få hjälp av en annan man med personlig hyg i- en. Det omvända gäller också. 9
Ofta är det äldre kvinnor som tydligt avvisar hjälp från manlig personal. Män accepterar lätt a- re kvinnlig personal, men uttrycker i så fall oftast en inskränkning i så motto att de i så fall inte vill ha hjälp av yngre kvinnor med den personliga hygienen. Det finns inte så många manliga vårdare inom hemtjänsten så i det enskilda fallet kan det vara svårt för kommunen att erbjuda hjälp till män vid personlig hygien på vilka tider som helst. I praktiken ansluter kommunens tillämpning till hur majoriteten av kommunerna hanterar denna fråga via sina riktlinjer. Telefonservice ingår i hemtjänsten? Ja. Finns enligt riktlinjerna. Kommunen köper tjänsten av en privat operatör. Används inte så mycket bland de äldre, men fungerar som ett viktigt stöd i de fall det förekommer. Den absoluta majoriteten av kommunerna i den nationella studien erbjuder detta. Hemtjänsten erbjuder möjlighet att välja personal som talar hemtjänsttagarens språk? Ja, men i praktiken är detta inte vanligt förekommande. Sammansättnin gen av de äldre he m- tjänsttagarna i kommunen är förhållandevis homogen. Det finns inte några riktlinjer om detta. Om det finns någon som talar ett annat språk än som finns företrädd bland personalen a n- vänds tolk. I den nationella studien är det en minoritet omkring 65 kommuner av ca 190 - som erbjuder denna möjlighet enligt riktlinjerna. Stöd och rådgivning till syn och hörselskadade? Nej, det ingår inte i de lokala riktlinjerna. Om det behövs används en särskild instruktör. Flertalet av kommunerna i den nationella studien erbjuder detta. Söderköpings kommun gör inte det, men är å andra sidan inte ensamma. Omkring en tredjedel av kommunerna i den nationella studien erbjuder inte denna service. Antal personal man som hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medeltal 11 Medelvärdet i den nationella studien är 13 för flertalet kommuner. Det är stora variationer. Som minst möter de äldre fem och som mest 23 på en 14-dagarsperiod. Färre än 7 och fler än 17 är ovanligt. I detta avseende har kommunen en något högre kontinuitet än de andra undersökta kommunerna. 6.2.3. Aktiv och meningsfull tillvaro Antal tillfällen per månad hemtjänsten erbjuder ledsagarservice Det saknas riktlinjer för detta. Det är behoven som styr utformningen. I den nationella studien uppger den absoluta majoriteten av kommunerna att ledsagarservice ingår, mer än en gång per vecka, dessutom. I detta fall kan det vara en skillnaden mellan Söderköpings kommun och resten av kommunerna. 10
Antal tillfällen per vecka som hemtjänsten ger promenader Det saknas riktlinjer för detta. Frågan hanteras inom ramen för kravet på social samvaro. Den enskilde kan välja att promenera, spela kort eller något annat. Valet styr inriktningen. Flertalet kommuner i den nationella studien uppger att promenader ingår mer än en gång per vecka. 40 kommuner anger att det ingår en gång per vecka. Hemtjänsten erbjuder social dagverksamhet I kommunen erbjuds social dagverksamhet fem dagar i veckan, dvs. ej helger. Det är b i- ståndsbedömt. Det finns en öppen, ej biståndsbedöms social dagverksamhet tre dagar i veckan. I den nationella studien var det över 100 kommuner som erbjöd detta. Här kan skillnaden mellan Söderköping och andra kommuner bero på hur man tolkar frågan. I Söderköping utgår man från behovsbedömningen, i de andra kommunerna från riktlinjerna. Men i praktiken kanske skillnaden inte är så stor, dvs. omfattningen kanske är lika stor i Söderköping som i resten av kommunerna. Svaren indikerar ändå att nyckeltalet förtjänar att uppmärksammas något. Hemtjänsten erbjuder demensverksamhet Det erbjuds under vardagar, men inte helger. Resultaten i Söderköping ansluter till den n a- tionella studien. Hemtjänsten erbjuder möjlighet att följa med vid dagligvaruinköp Nej, inte enligt riktlinjerna. Kan ingå som en del i social verksamhet. En som bor geografiskt avsides kan inte få detta som erbjudande, inte ens om det skulle rubriceras som social ver k- samhet. Majoriteten av kommunerna erbjuder detta i den nationella studien. 6.3. Iakttagelse Av sammanlagt 18 undersökta nyckeltal inom hemtjänsten avviker Söderköping i följande avseenden: Duschfrekvens Gräsklippning etc. Stöd och rådgivning till syn och hörselskadade Tillfällen då hemtjänsten erbjuder ledsagarservice per månad Tillfällen då hemtjänsten ger promenader per månad Tillfällen då hemtjänsten erbjuder möjlighet att följa med vid dagligvaruinköp I några av dessa fall finns inte detta dokumenterat som erbjudande i riktlinjerna, men det behöver inte innebära att den äldre inte får det eftersom prövning sker i varje enskilt fall. I några fall ingår de inte överhuvudtaget, dvs. även om behov föreligger erbjuds den äldre inte denna typ av insats. Det senare gäller t.ex. i fallet med gräsklippning eller att följas med vid dagligvaruinköp. 11
I ett avseende avviker Söderköping positivt, dvs. redovisar ett något bättre reslutat än i den nationella mätningen och det gäller personalkontinuiteten. För de övriga nyckeltalen inom hemtjänsten erbjuder Söderköping likvärdig service som andra kommuner. Genomgången visar att Söderköpings kommun enligt riktlinjerna erbjuder en hemtjänst av mindre omfattning än många andra av de kommuner som ingår i den nationella RKA-studien. Denna skillnad kan ställas i relation till det faktum att kommunen har en betydligt lägre kos t- nad för hemtjänstinsatser än standardkostnaden i riket. Riktlinjer är riktlinjer, dvs. det som den enskilde sedan bedöms vara i behov av utförs. 7. Särskilt boende i Söderköping jämfört med RKA-studien Det finns just nu 185 platser i särskilt boende i Söderköpings kommun fördelade på Sto rängen, Blå Porten, Birkagården, centralorten Aspagården och Östra Ryd. Beläggningsgraden är hög över 90 procent hittills under alla månader år 2013. Flertalet av brukarna är kvinnor 71 procent mot männens 29 procent, men det finns vissa variationer mellan månaderna. Det är inte någon kö till platser i särskilt boende just nu i Söderköpig. Dygnskostnaden i särskilt boende har ökat med nio procent mellan år 2009 och 2012, från 3 867 kr till 4 216 kr. De olika boendena erbjuder olika inslag varje dag. Blåporten, t.ex. har dagverksamhet med biståndsbeslut med olika aktiviteter som kortspel, vävning, gymnastik, promenad, kaffe etc. Gudstjänst är det en gång i veckan och bingo en gång per månad. Stenbrinken erbjuder musikunderhållning en gång per vecka, tidningsläsning enskild och i grupp, samling runt måltider etc. Birkagården erbjuder bl.a. musikkommunikation, allsång, promenader, vårdhund s- team, SPA, anhörigträffar, högläsning, filmvisning, taktil stimulering, minnesträning, konser t- besök, musik efter maten etc. I den nationella enkäten finns 12 nyckeltal inom området särskilt boende. I intervjun med enhetscheferna framkom att ett av nyckeltalen inte var möjliga att få fram i Söderköpings kommun. Detta ingår således inte i redovisningen nedan. De taktuell a nyckeltalet är: Väntetid till särskilt boende, median Nyckeltalen är även i detta avseende redovisade i tre områden: Leva och bo självständigt Under trygga förhållanden Aktiv och meningsfull tillvaro 7.1. Leva och bo självständigt Särskilt boende Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre har en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Det har alla, dvs. 100 procent. De får nyckel om de kan använda den. I den nationella studien svarade knappt 90 procent ja på frågan. 12
Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila Alla kan, dvs. 100 procent. I den nationella studien svarade ca.95 procent ja. Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan välja tid för uppstigning på morg o- nen. Även i detta fall är det 100 procent, dvs. det är möjligt på alla platser. I den nationella studien svarade ca. 93 procent ja. Andelen boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål 100 procent. Kommunen deltar i Senior Alert. Därigenom får man en högre säkerhet i att ingen blir föremål för undernäring. Vaknar en äldre på natten kl fyra och vill ha kaffe med smörgås, t.ex. får han/hon det. I den nationella studien svarade närmare 90 procent ja. Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds personlig omvårdnad varje vecka 100 procent. I den nationella studien svarade ca 95 procent ja. 7.2. Under trygga förhållanden- särskilt boende Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder kvarboende i livets slutskede 100 procent. Alla i den nationella studien svarade att detta erbjuds. 7.3. Aktiv och meningsfull tillvaro- särskilt boende Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka/make, andel. Kommunen har inte ordnat med riktlinjer för hur denna fråga skall hanteras. Det förek ommer olika arrangemang, men i liten omfattning på de olika boendena för närvarande. I den nationella studien är det 45 procent av vårdplatserna som erbjuder sammanboende. Väntetid till särskilt boende I genomsnitt är väntetiden 51 dagar i Söderköping. I den nationella studien är väntetiden 53 dagar. Boendeplatser som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under va r- dagar 100 %. Det är formen hos den boende som avgör omfattningen. I den nationella studien är andelen väsentligt mycket lägre. Det är bara omkring 40 procent av de särskilda boendeplatserna som erbjuder två aktiviteter per dag under vardagarna i den nationella studien. Boendeplatser som erbjuder minst två organiserade och gemen samma aktiviteter under helger 13
100%. Det är formen hos den boende som avgör omfattningen. Det är bara knappt 30 procent av de särskilda boendena som erbjuder en organiserad aktiv i- tet på helgen. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen, andel. 74%. Dagsformen hos den äldre avgör omfattningen. Det är också beroende av vad man lägger in i begreppet. Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? 95%. Den som önskar och kan får det. Lite drygt 70 procent av de särskilda boendena i den nationella studien erbjuder denna mö j- lighet. 7.4. Iakttagelse Insatser inom särskilt boende erbjuds genomgående fullt ut i Söderköping, jämfört med den nationella studien, som i och för sig redovisar höga värden men inte alls i samma grad som Söderköping. 8. Kvalitetsmål, uppföljning och rapportering I verksamhetsplanen för år 2013 sägs att man skall tydliggöra och synliggöra verksamh etens kvalitet och dess resultat för enskilda, medarbetare, närstående/anhörig a och förtroendevalda. Det ligger i linje med lagstiftningen. Hittills under året har man arbetat med att synliggöra det systematiska kvalitetsarbetet enligt (SOSFS 2011:9) för medarbetare och förtroendevalda. Nästa steg är att göra det för enski lda och anhöriga, enligt chefen. Det pågår ett utvecklingsarbete tillsammans med sju andra kommuner och SKL kring kvalitetssäkrad välfärd och där Söderköping ingår. Genomgången av de styrdokument som gäller för år 2013 visar inte på ett tydligt sätt vilka kvalitetsmål som nämnden fastställt. 8.1. Iakttagelse Ett av en nämnds viktiga uppdrag är att ange vilka kvalitet som eftersträvas. Det finns inte närmare preciserat i styrdokumenten för år 2013. Det är en brist, eftersom det inte går att utvärdera effekten av de insatser som gjorts under året. 14
15