Effektmål, Scenarios och målgruppsbeskrivning Analys av Workshops 12/2 och 16/ ANTROP

Relevanta dokument
Kartläggning: Användningsområden, behov och utvecklingsmöjligheter av Socialstyrelsens nationella riktlinjer i digitalt format Rapport

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017

Ledamöter i nationella samverkansgrupper (NSG) NSG Metoder för kunskapsstöd

Framtidens primärvård

Samtal i samverkan Hur samverkar vi? 2.Processarbete 3.FHS 4.Inte bara trösklar

Ledamöter i nationella samverkansgrupper (NSG) NSG Metoder för kunskapsstöd

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Ledamöter i nationella samverkansgrupper (NSG) NSG Metoder för kunskapsstöd

Ledamöter i nationella samverkansgrupper (NSG) NSG Metoder för kunskapsstöd

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Så jobbar SKL med framtidens primärvård. Nationellt kliniskt kunskapsstöd PrimärvårdsKvalitet Flippen i primärvården

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

An vi sn in g för R egion al a m edicin ska ri ktl i n jer i Västra Götal an dsregi on en

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018

Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)

17/18 Yttrande över revisionsrapport - Implementering av politiska viljeinriktningar

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Ledamöter i nationella samverkansgrupper (NSG) NSG Metoder för kunskapsstöd. Namn Landsting/region/organisation Yrke/arbetsplats

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

Branschrådet för externa vårdgivare (BANDAGE-gruppen)

Nätverksträff RMPG-sekreterare

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Palliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken

Projekt Digitala vårdmöten

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Verksamhetsberättelse 2017

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Tydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag

Återrapport - Aktivitetsplan 2018

Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö. God och Nära Vård - Skövde den 12 januari 2018

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra

Tillämpning av nationellt vårdprogram för maligna astrocytära och oligodendrogliala tumörer i centrala nervsystemet

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Projektplan. Projektledare. Bakgrund. Tillgängliggöra strukturerade kunskapsprodukter i nya digitala format. Dnr 3592/2014 1(9)

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Arbetsgrupperna Enhetligare begreppsanvändning och Standarder. Anna Aldehag Sara Meunier

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Bilaga 2. Metod. RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR:

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Hur kan vi arbeta med nyttoanalys i hälso- och sjukvård

Demensprocessen i Hallands län

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

Redovisning av 2017 års verksamhet

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

(delvis) utvärdering Box nalaa vården och. till hälso- också innehålla. steg. vänder sig. att. och. väga. som.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Uppdragsdirektiv. e-remisser. UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327

Patientsäkerhet från teori till NSGs praktik

Kunskapsstödsutredningen

Transkript:

Effektmål, Scenarios och målgruppsbeskrivning Analys av Workshops 12/2 och 16/2

Workshops kring effektmål, scenarios och målgrupper Upplägg Antrop modererade två workshops där den första fokuserade på målgrupper och scenarier, och den andra på effektmål. Deltagare workshop 1 Inger Dahlbom, SLL Karin Lundberg, Landstinget i Värmland Therese Eklöv, Region Jönköpings Län Karin Wallis, Socialstyrelsen Conny Thålin, Region Jönköpings Län Karin Fröjd, VGR Britt Ahl, Landstinget i Södermanland Sofia von Malortie, Socialstyrelsen Johan Assarsson, Region Jönköpings Län Helena de la Cour, Landstinget i Dalarna Britt Karlsson, Region Jönköpings Län Linn Cederström, Socialstyrelsen Erik Hammarström, Antrop Sara Backlund, Antrop Sofia Karlsson, Antrop Deltagare workshop 2 David Svärd, Socialstyrelsen Anders Svärd, Socialstyrelsen Karin Walles, Socialstyrelsen Jenny Ljung, Socialstyrelsen Arvid Widenlou Nordmark, Socialstyrelsen Karin Palm, Socialstyrelsen Ulrika Freiholtz, Socialstyrelsen Sofia Karlsson, Antrop Sara Backlund, Antrop

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Målgrupper I workshop 1 framkom att det finns många användargrupper av de nationella riktlinjerna. Den övergripande indelningen som gjordes på workshopen var 1. Patienter och anhöriga 2. Vårdpersonal 3. Verksamhetsutvecklare 4. Beslutsfattare På de följande sidorna ser ni exempel på vilka som ingår i de här grupperna

Målgrupper Patienter och anhöriga Patienter Anhöriga Patientorganisationer

Målgrupper Vårdpersonal Arbetsterapeut Sjukgymnast Vårdadministratör Logoped Dietist Kurator Psykolog Undersköterska Lokala styrgrupper Bild och funktionsmedicin (röntgen och klinfys) Studenter inom olika vårdyrken Medarbetare patologi Labb Privata vårdgivare Hemtjänstpersonal Vårdutvecklare Barnmorskor Alla vårdnivåer: Primärvård, specialistvård, högspecialistvård

Målgrupper Verksamhetsutvecklare Verksamhetschefer Processledare/processägare Regionala styrgrupper Projektledare för implementering av NR Utvecklingsledare I stab Vårdutvecklare Utredare IT-systemförvaltare Registerhållare Utdata uppföljningsansvar IT arkitekter Journalkonfiguratörer IT-konsulter Modulansvariga journal Forskningspersonal Divsionschef Programråd Centrumchef Chefsläkare MAS (medicinskt ansvarig sjuksk.) Socialchef Verksamhetsstatistiker Kommunikatörer

Målgrupper Beslutsfattare Hälso- och sjukvårdsstrateg/planerare Tjänstemän inom kunskapsstyrning region/landsting Nationella styrgrupper Hälso- och sjukvårdsdirektör Ordförande i professionsnätverken Sakkunniggrupper Landstings/regiondirektör Folkhälsochef Samverkansnämnd/sjukvårdsregion Ordförande i läkemedelskommittén

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Situationer och sammanhang I workshop 1 ingick en övning där vi ville få reda på följande om de olika målgrupperna: Vad har de för nytta av riktlinjerna? När kommer de i kontakt med riktlinjerna? I vilka situationer och sammanhang? Hur ser detta ut över tiden? På de följande sidorna finns en sammanställning av resultatet.

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna I vilka situationer kommer man i kontakt med NR? Vårdpersonal Kliniskt - i omarbetad version som vårdprogram eller regional riktlinje IT-stöd i tex journaldokumentation Som kvalitetsregister Regionala seminarier Gapanalys Utdataportaler Kommer inte i kontakt med NR direkt. Som referenser i vårdhandboken och intranät När slutversionen föreligger Verksamhetsutvecklare När de omarbetas till den egna verksamheten Genomför gapanalyser Genom styrning och ledning i arbetet med regionala seminarier och implementering Vid lansering av nya eller revidering om det berör min verksamhet Remissvar Beslutsfattare Via utskott 1gång/halvår Regionala seminarier Via politiska sekreterare Via samverkansnämnden underlag till yttrande Kvalitetsuppföljning Uppföljning och analys Uppdatering Gapanalys Budgetarbete Organisationsförändringar Investeringar

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Vilken nytta har man av NR? Vårdpersonal Förlitar sig på att verksamheten bygger på riktlinjerna Verksamhetsutvecklare Kvalitetsmål att använda vid argumentation för med resurser Inför upphandling Kvalitetshöjning Korrekt utdata Fastställda riktlinjer i vår verksamhet Stöd för likvärdig vård Gapanalyser skapar ett större intresse för vården Beslutsfattare Underlag för prioritering, ledning, styrning och och långsiktig planering Stöd för att identifiera ekonomiska och organisatoriska glapp Göra rätt

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Hur kommer man i kontakt med NR? Vårdpersonal Informationsmöten Email från verksamhetsutvecklare Referenser i vårdhandboken Kortfattade regionala versioner Utbildningstillfällen Läkarmöten Verksamhetsutvecklare SoS webbplats Fakta.nu SoS publikation Beslutsfattare Möten tjänstemannagrupp, beredningsgrupp Direktkontakt med medarbetare Regionala seminarier Anpassad regional webbversion Tryckt slutversion, pdf

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Effektmål I workshop 2 jobbade vi med projektets effektmål. Här fokuserade vi på: 1) vilken typ av tjänst målgrupperna är intresserade av 2) projektets effektmål, vad ska vara annorlunda ett år efter att projektet är genomfört?

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Vilken typ av tjänst är målgrupperna intresserade av? Stöd i val av åtgärd, för beslut, för argumentation Verktyg att kunna mäta och jämföra Underlag för beslut och prioriteringar Underlag till vårdprogram Hitta kostnadseffektiva metoder Planering för resurser, kompetensutveckling Trygghet i mötet med patienten Kunskap NR samlar bästa tillgängliga kunskap

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Vad ska vara annorlunda ett år efter att projektet är genomfört? NR ska kunna integreras i andra digitala system Vi ska ha en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk Kunna användas maskin till maskin Det ska vara enkelt att använda och uppdatera NR NR ska användas mer i lokala/regionala system NR ska kunna användas för tjänsteutveckling Vi vill eliminera internt dubbelarbete Öka möjlighet till standardiserat språk inom vården Rekommendationer ska alltid uttryckas på samma sätt SoS ska ses som användarvänliga Skapa bättre uppföljning Minska användarnas omarbetning Man ska kunna använda flera riktlinjer samtidigt

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Effektmål Effektmål: Det ska vara enkelt att använda de nationella riktlinjerna. kunna använda flera riktlinjer samtidigt kunna strukturera efter användarnas behov kunna integrera i våra verksamhetssystem kunna enklare implementera i egna verksamheten enklare att hänvisa till enklare att göra rätt enklare att jämföra med andra

Tillgängliggöra nationella riktlinjerna Effektmål Mätpunkter - diskussion Effekterna kommer att ligga på många nivåer. Vi måste veta mer om användarna för att kunna sätta bra mål. Förslag på möjliga mätpunkter: Mäta hur många som hämtar ner NR mäta anrop av data. Mäta hur många fler system som riggas utefter en nationell informationsstruktur.