Strategisk plan 217-22 med Budget 217 och flerårsplan 218-22 Foto: Thomas Lindahl Hässleholm nästa.
Innehåll Strategisk plan 3 Ekonomistyrningsprinciper 11 Övriga budgetregler 12 Presentation av budget 217 och flerårsplan 218-22 13 Ekonomisk analys 15 Driftbudget Förändringar i förhållande till fastställd plan Specifikation till finansförvaltningen 18 19 23 Foto: Johan Funke lnvesteringsbudget Specifikataion till investeringsbudgeten 24 25 Resultatbudget 217-22 Finansieri.ngsbudget 217-22 Balansbudget 217-22 Noter till resultat- och finansieringsbudget Ekonomisk översikt - Stadsnät Ordlista 28 28 29 3 32 33 Foto: Bengt Johanson Diariemunmer: 216/657 4 Faställt den: 216-xx-xx, xx Fastställt av: För revidering ansvarar: För uppföljning ansvarar: Dokumentet gäller för: Samtliga förvaltningar Giltighetsperiod: 217-22 Ersätter: Strategisk plan 216-219 med Budget och flerårsplan 217-219, KF den 3 november 215, 156 Kommunal författningssamli ng :
Strategisk plan 217-22 Mål - och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamhete11 utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 211 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av utvecklingsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna utvecklingsmål för den närmaste fyraårsperioden. Dessa långsiktiga mål ska sedan brytas ned till årsmål. Syftet är att skapa en röd tråd i styrningen från visionen genom de övergripande målen och utvecklingsinsatserna till den dagliga operativa verksamheten. s T R A T E G I E R VISION Övergripande mål för Hinleholma kommun Ut värdering Utveckhngamil for Dialog -- Hi11leholm1 kommun Omvärlds- Strategisk analys plan V Ä R E G R u N Arshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Aret inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Uppföljningen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser li gg er till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Denna diskussion mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget. Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid sju olika tillfallen i form av fem månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som by gg er på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, senast i samband med inlämnandet av verksamhetsberättelsen. KF Nämnder/Styrelser V, lo.':-.amh(:t tx=- rcttf.. r S, intr rn ontroli,:,,,.,.,_,""""" pf'lft \ \..,..,- 3
Omvärldsanalys En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och l1itta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och ger utvecklingen olika riktningar. Utifrån dessa förändringar eller megatrender utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Gränser suddas ut samtidigt som andra gränser skapas Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och ideer flödar över gränserna. Den globala utvecklingen ger företag möjlighet att etablera sig på nya marknader samtidigt som konkurrensen och kraven på flexibilitet ökar. Kultur och religion påverkas när livsstilar och värderingar möts och stöts i globala nätverk och samverkansforum. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom Kina och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Staden lockar allt fler Städernas attraktionskraft ökar alltmer och närmare hälften av jordens befolkning lever numera i städer. Enligt FN:s prognoser kommer den globala stadsbefolkningen att uppgå till cirka 5 miljarder år 23 och passera 6 miljarder 25. Urbaniseringstakten är högst i mindre utvecklade områden, främst i Asien och Afrika. I Sverige bor mer än hälften av befolkningen i de tre storstadsregionerna och under de närmaste 2 åren spås 7 procent av alla tillkommande lönesummor att hamna i dessa regioner. Allt färre unga ska försörja allt fler äldre Världens befolkning blir allt äldre och i Sverige ökar den äldre befolkningen både till antal och andel. I SCB:s riksprognos till år 211 beräknas medellivslängden öka till närmare 9 år för både kvinnor och män. I takt med att allt fler lever allt längre ökar försörjnings bördan för befolkningen i arbetsför ålder. Klimatförändringar Under de senaste 1 åren har medeltemperaturen ökat med drygt,7 grader. FN:s klimatorgan pekar på faran med en fortsatt temperaturböjning och allt fler länder arbetar med energieffektiviseringar och omställning till förnybara energikällor. Utsläppen av fossila bränslen fortsätter dock att öka till följd av en ökad efterfrågan på energi. Det krävs således att den snabba ökningen av transporter och varukonsumtion bryts i den industrialiserade delen av världen och att utvecklingsländerna hittar nya vägar for en hållbar tillväxt. Teknikskiften sker allt snabbare Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag. Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och framväxten av IT formar människans sätt att leva, lära, uppleva och arbeta. Individualisering möter samhällsengagemang Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, har minskat samtidigt som trycket på valfrihet och individanpassade lösningar har ökat. I takt med att allt fler kan ta del av nya ideer, kunskaper och trender ökar variationen i värderingar och beteendemönster. Trender -Grl>nsersudd11s ut samtidigt som andra gra=r skapas - Stad<en lockar allt fler - Klim11tförandrw,garna placerar hållbarhctsfråeornahögtupp p& agendan -Alltfär" unga ska försörja alltfler i Idre - Digltalu;eringen skapar både rnojllghet r och utmaning11r M3jfogh,,ter och utmaningar för HässJ-,holms kommun Dialogen me<l nlt'dbo;iiare måste vara sjalvklaroch mt,dskapande Det krävs ett okat fokus pi\ den livsmiljoooch möjligheten till nde för alla Konkurr<,n e,, om framtidens medarbetare hårdnar förmågan att "tänka vidare prövas ständigt 4
Ekonomi Världsekonomin Under 216 har återhämtningen i världskonjunkturen fortsatt men för de kommande åren bedöms den globala BNP-tillväxten bli måttlig. Prognosen för konjunkturen i I-länderna pekar på en relativt blygsam tillväxt och den globala återhämtningen 217 antas nästan uteslutande bygga på eu fortsatt stark konjunkturökning i tillväxt- och utvecklingsländerna. "De låga räntorna, stark okning av sysselsättningen, stadigt okande disponibel inkomst och ett i 11tgå ngs läget högt hushå/lrsparande tyder, enligt regeringen, på fortsatt bog konsumtionstillväxt i h11shållen framöver" SKLs cirkulär 16:5 Svensk ekonomi Under de två senaste åren har den inhemska efterfrågan drivit på tillväxten i den svenska ekonomin och även för 217 förväntas BNP-gapet bli positivt. Därefter beräknas resursutnyttjandet hamna i balans och tillväxttalen bedöms hamna på normal nivå. Arbetslösheten bedöms falla till 6,3 procent år 217 till följd av den fortsatt starka efterfrågan i svensk ekonomi, inte minst i form av kommunsektorns rekryteringsbehov. Trots en positiv utveckling av sysselsättningen blir det en allt tydligare tudelning av arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskar stadigt i grupper med en starkare ställning på arbetsmarknaden samtidigt som grupper med en svagare position får fortsatt svårt att hitta ett arbete. 216 217 218 219 22 BNP 3,2 2,5 2, 2,3 2,4 Arbetslöshet KPIF 6,8 1,5 6,3 1,7 6,3 1,9 6,3 2, 6,2 2, Tabell: Nyckeltal för den svenska ekonomin {SKL:s cirkulär 16:5) Regeringens budgetproposition Den 23 september presenterade regeringen 217 års budgetproposition. SKL sammanfattar nå gr a av de större satsningarna i regeringens förslag: + Mer resurser till välfärden, 7,7 miljarder till kommunerna år 217. Lovskola införs från år 217 och kommunerna tillförs 3 miljoner, år 218 tillförs kommunerna 6 miljoner. En "läsa skriva räkna-garanti" genomförs från år 218 och kommunerna tillförs 13 miljoner per år. + Rätt till Komvux innebär en förstärkning med cirka 53 miljoner per år. + Satsning på transportinfrastruktur med 3, 7 miljarder 219 och 5 miljarder 22. + Arbetet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor tillförs 9 miljoner kronor för perioden 217-22. Nivån för klimatklivet uppgår för perioden 217-22 till 7 miljoner årligen. Kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, 5 miljoner 217 och därefter 2 miljoner åren 218-219. 5
HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA SÄTTA MEDBORGAREN I CENTRUM Det är en komplex kravbild som kommunen möter. Medborgarens krav på tillgänglighet, flexibilitet och service ska mötas av en informativ och tillgänglig hemsida som möjliggör dialog. Samtidigt måste det finnas en god beredskap för att ge en personlig och anpassad service både på telefon, e post och vid fysiska möten. Utmaningen består i att skapa en verksamhet som är tillgänglig för alla. Genom att föra en dialog kring konununens utmaningar på kort och lång sikt ökar medborgarens kunskap om det kommunala uppdraget och behovet av prioriteringar. De förtroendevalda får ta del av medborgarnas synpunkter och kunskaper och beslutsunderlaget tillförs värdefulla nyanser. Politikerna stärks i sin roll som förtroendevalda samtidigt som medborgarna ges ökad möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Mål för perioden 217-22 Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA GE EN OMSORG OCH SERVICE AV HÖG KVALITET Framväxten av IT med digitalisering och internet innebär nya möjligheter och utmaningar både på individnivå och för samhället i stort. Från kommunens sida gäller det att skapa en verksamhetsutveckling som drar nytta av den nya tekniken. Kvalitetsarbete handlar om att skapa en verksamhet som ger största möjliga värde för medborgaren, brukaren och samhället i stort. För att lyckas med detta krävs en ständig bevakning och analys både av de stora samhällstrenderna och av metodutvecklingen inom kommunens olika verksamhetsområden. Med hjälp av brukarundersökningar och J...-valitetsindikatorer synli gg örs verksamheten. Transparensen och framväxten av jämförelsenätverk möjli gg ör en ökat erfarenhetsutbyte och en bredare diskussion om innehållet och värdet av de produkter och tjänster som kommunen levererar. Mål för perioden 217-22 Hässleholms kommun ska öka digitaliseringstakten Hässleholms kommun ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete 6
HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA GE BARN OCH UNGA EN BRA START I LIVET Det finns en mycket stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och folkhälsan på lång sikt. Tidiga och samordnade insatser för att möta varje barns behov är sålunda den viktigaste investeringen för framtiden. För att kunna ge alla barn en bra skolgång, stimulerande livs- och lekmiljöer och en trygg ekonomisk och social situation måste kommunen jobba över funktions- och organisationsgränserna och ha ett proaktivt förhållningssätt. Mål för perioden 217-22 Hässleholms kommun ska ha goda och hälsosamma lek- och lärmiljöer Hässleholms kommun ska stärka barns och ungas rätt till delaktighet och infly tande HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA VARA ETT NAV I REGIONEN FÖR BOENDE, KUL TUR, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE Hässleholms kommuns främsta fördelar är närheten till en stor arbetsmarknad och tillgången till mark i attraktiva lägen. Med korta restider till storstadsregionen är kommunen ett attraktivt etableringsområde, för både företag och människor och det är viktigt att kommunen kan erbjuda goda boendemiljöer med en variation i bostadstyp och upplåtelseform. I Hässleholms kommun är människan och dess drivkraft i fokus. Det gäller att väcka lusten till lärande och till en livslång kunskapsresa, där både det formella, informella och icke formella lärandet stärks. Mål för perioden 217 22 Hässleholms kommun ska vara en attraktiv boendekommun Hässleholms kommun ska ge goda förutsättningar för ett livslångt lärande 7
HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA EN HÅLLBAR EKONOMI MED EN EF FEKTIV RESURSANVÄNDNING Hushållning handlar om att skapa en balans mellan kort- och långsiktiga mål samt mellan mål och resurser. Grunden till en god ekonomisk hushållning är ett tydligt och väldefinierat ramverk, i form av ekonomiska målsättningar. Inom detta ramverk finns kommunens verksamhet och för att kunna uppnå en god ekonomisk hushållning måste största möjliga värde av varje skattekrona uppnås. De finansiella målen väger tungt vid bedömningen av god ekonomisk hushållning. För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Det handlar om att ha en hållbar investeringsnivå som inte tar resurser från kärnverksamheten och det gäller även att synli gg öra, jämföra och utvärdera verksamheten för att nå produktivitets- och kvalitetskraven inom de givna ekonomiska ramarna. Mål för perioden 217 22 Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Hässleholms kommun ska ha en hållbar investeringstakt HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att kommunen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I takt med ökad konkurrens om arbetskraft blir kommunens personalpolitik allt viktigare. För att lyckas rekrytera, behålla och utveckla medarbetare ska kommunen erbjuda arbetsförhållanden för ett hållbart arbetsliv som gör att medarbetarna vill, och klarar av att arbeta fram till pensionsåldern. Det innebär också arbetsvillkor som är jämställda och som gör det möjligt för medarbetarna att försörja sig på sin anställning. Chefens viktigaste uppdrag är att kommunicera målen, tydli gg öra hur de ska nås och följa upp och återkoppla medarbetarnas arbetsinsatser. Chefen har också en nyckelroll i att kommunicera kommunens värderingar så att de ger avtryck i vardagen. Allt detta förutsätter ett närvarande ledarskap. Hässleholms kommun ska ha arbetsplatser där medarbetare har möjlighet att påverka och utveckla verksamheten och sin kompetens och där basen för det hållbara arbetslivet är en fungerande kommunikation mellan chefer och medarbetare. Mål för perioden 217-22 Hässleholms kommun ska ha ett närvarande ledarskap Alla medarbetare ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad 8
HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA ETT VÄXANDE OCH DYNAMISKT NÄRINGSLIV Näringslivet i Hässleholm har en god branschmix, vilket är en av förklaringarna till Hässleholms goda sysselsättnings tillväxt. Mätningar av företagsklimatet i kommunen visar att det finns en förbättringspotential och kommunen kommer att fortsätta utveckla sin företagsscrvice för att kunna erbjuda goda förutsättningar för näringslivet att växa, nyanställa och utvecklas. Det finns två typer av företagande: ett entreprenörsdrivet som är innovativt och riskfyllt och ett allmänt företagande. Båda är viktiga men det är det entreprenörsdrivna företagandet som på lång sikt påverkar den ekonomiska tillväxten mest. Utmaningen för kommunen är att stödja den entreprenörsdrivna tillväxten genom dialog och samverkan kring innovationer, ökat nyföretagande och kunskapsutvecklmg. Mål för perioden 217-22 Hässleholms kommun ska ha en god företagsservice Hässleholms kommun ska främja nyföretagande HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKA HA EN HÅLLBAR UTVECKLING Hållbarhetsfrågan är tvärsektoriell, vilket innebär att vi måste arbeta för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling inom alla verksamhetsområden parallellt. Detta förutsätter att anställda och förtroendevalda har de kunskaper som krävs för att, i både stora och små beslut, visa en långsiktig hänsyn till människa och miljö. Vår konsumtion av energi, livsmedel, produkter, mark och vatten är avgörande för hur vi lyckas med hållbarhetsarbetet. Det är därför viktigt att ställa sociala och miljömässiga krav vid offentlig upphandling och att främja en hållbar konsumtion hos kommunens invånare. Genom långsiktig och smart planering av våra bebyggda miljöer bidrar vi till förbättrad hälsa, minskat beroende av fossila bränslen och trevligare livs.miljöer i Hässlehohns kommun. Mål för perioden 217-22 Hässleholms kommun ska ha en hållbar konsumtion Hässleholms kommun ska ha en effektiv och fossilbränslefri energianvändning Hässleholm ska vara en cykel- och fotgängarvänlig kommun 9
Övergripande mål Utvecklingsmål Hur mäter vi detta? Målvärde Hur mäter vi detta i KKiK? Medborgaren i Hässlehobns kommun ska Myndigheten för Resultatet inom respektive Mätt 1-3, bemötande och ha en hög tillgänglighet delaktighets kommunupp- område ska förbättras. För tillgänglighet på telefon och e- centrum följning områdena utbildning och post samt m1ltt 13, hur god är fysisk tillgänglighet ska kommunen webbinformation till resultatet motsvara minst medborgarna? riksgenomsnittet Hässleholms kommun ska Antal genomförda Minst tre dialoger per år, varav Mått 14, hur väl möjli gg ör ha en god medborgardialog medborgardialoger minst en digitalt kommunen för medborgarna an delta i kommunens utveckling? Omsorg och Hässleholms kommun ska Kommungemensam e- Införandet påbörjat under service av bög öka di1?italiserilll!:stakten tiänsteolattform 217 Hässleholms kommun ska Självskattning ut.ifrån Resultatet inom samtliga åtta kvalitet ha ett systematiskt Kommunkompassen områden ska förbättras kvalitetsarbete Ge barn och unga Hässlehobns kommun ska Meritvärden och andel Förbättring av måluppfyllelse Mätt 17, resultatet på nationella en bra start i livet ha goda och hälsosamma elever som når målen i alla och mcritvärden samt andel proven i årskurs 3 respektive 6 lek- och lärmiljöer ämnen samt andel med gymnasieexamen gymnasieelever med examen inom tre år Utvecklingen av gröna och trygga utemiljöer för barn och unga Minst två gröna och trygga utemiljöer ska skapas eller vidareutvecklas under året Hässleholms kommun ska Dialog riktad till barn och Minst en dialog riktad till barn Mått 19, elevers syn på skolan stärka barns och ungas rätt unga och unga och undervisningen till delaktighet och inoytande Nav i regionen för Hässleholm ska vara en Antal färdigställda 25 bostäder årligen Mått 39, hur ser medborgarna pä boende, kultur attraktiv boendekommun lägenheter sin kommun som en plats att bo och leva på? kommunikation Befolkningsutveckling Ökning med minst,75 och lärande procent är en Hässleholms kommun ska Andel personer 18-64 år Andelen ska öka ge goda fömtsättningar för med eftergymnasial ett livslångt lärande utbildning Andel ansökande 15-16 Andelen ska öka åringar som fått feriearbete Andel unga som varken Andelen ska minska arbetar eller studerar Hållbar ekonomi Hässleholms kommun ska V crksamheternas netto- Andelen ska uppgå rill högst med en effektiv ha en god kostnadskontroll kostnader i förhållande till 99 procent skattcintäkter resursanvändning Hässleholms kommun ska Soliditeten inklusive Soliditeten ska uppg:i till minst ha en hållbar pensions fö rp liktelsen 35 procent investeringstakt Attraktiv Hässleholms kommun ska Andel chefer som har mer Andelen ska minska ha en närvarande ledarskap än 3 medarbetare arbetsgivare Alla medarbetare ska Andel medarbetare som har Andelen med önskad erbjudas önskad önskad sysselsättningsgrad sysselsättningsgrad och den sysselsättningsgrad och den genomsnittliga genomsnittliga sysselsättningssvsselsättningsgraden graden i kommunen ska öka Arbetad tid per Andelen arbetad tid utförd av anställningsform timavlönade ska minska Växande och Hässleholms kommun ska Placering i Svenskt Förbättrad placering och dynamiskt ha en god företagsservice Näringslivs mätning högre värde för politikernas och tjänstemännens bctv<> näringsliv SKL:s servicemätning av Minst 66 Mått 34, Insikt. företagarnas kommunernas omdömen om kommunens mvndighetsutövning service Hässleholms kommun ska Antal nya företag per 1 Okning av antal nya företag Mått 33, Antal nya företag per främja nyf"öretagande invånare 1 invånare Hållbar utveckling Hässleholms kommun ska Andel (kr) av koncernens Minst 1 procent Mått 38, andel inköpta ha en hållbar konsumtion införskaffade inventarier ekologiska livsmedel son1 är återanvända Andel upphandlingar som innehåller hållbarhetskrav enligt Upphandlingsmyndighetens definition Placering i Aktuell 1 procent på basnivå Plats 1 eller bättre Hållbarhets kommunrankning Hässleholms kommun ska Energianvändningen i Energianvändningen per lvlått 36, återvinning av ha en effektiv och kommunens fastigheter kvadratmeter ska minska hushåusavfall och måu 37, andel fossilbränslefri energi- (kwh/m2) miljöbilar användning Andel förnybara Andelen förnybara drivmedel drivmedel i kommunkoncernens fordonsflotta Antal körda mil i koncernen ska vara över 4 procent Antalet ska minska Hässleholm ska vara en Antal sammanhängande Ökning av antalet kilometer cykel- och fotgängarvänlig kilometer gång- och kommun q kclväg Antal cyklister vid två Okning av antalet cyklister mätpunkter i staden 1
Ekonomistyrningsprinciper 217 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari 217. Omdisponering Driftbudget Omdisponering mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Omdisponering inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen eller enligt av kommunstyrelsen beslutade delegationsregler. Omdisponering inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering från driftbudget till investeringsbudget beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. lnvesteringsbudget Omdisponering mellan investeringsprojekt mellan kommunstyrelsen och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får kommunstyrelsen omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom nämndens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får nämnden omdisponera fritt mellan i.nvesteringsprojekt. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Ti Iläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsansl ag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Finansiering av eventuella tilläggsanslag på driften genom minskning av budgeterat årets resultat beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Finansier i ng av eventuella tilläggsanslag för investeringar genom ökad upplåning beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Dessa består av (förutom årsredovisningen) en delårsrapport per siste augusti och fem månadsuppföljningar per siste mars, april, maj, september och oktober. Till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/ förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 217. Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. Uppföljningen i samband med delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas 11
en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal för sitt verksamhetsområde. Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade men inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent brnk räknas som en investering om livslängden är minst 3 år och inköpsvärdet är minst 1 /2 basbelopp (exklusive moms). Beloppsgränsen gäller även vid samlade inköp av flera likartade inventarier med ett naturligt samband (samma arbetsplats/institution och levererans under samma budgetår). Observera att samma arbetsplats/institution inte innebär geografiskt område såsom rektorsområde. Övriga budgetregler 217 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 1,75 procent för 217. Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med 25. Anslags typer I samband med beslut om investering, tas också beslut om hurnvida kompensation för framtida driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper enligt följande: Anslagstyp 1 Anslagstyp 2 Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt ja till finansiering av kommande driftkostnader. Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt nej till finansiering av kommande driftkostnader. 12
Presentation av budget 217 och flerårsplan 218-22 Driftbudget Nedan följer ett kort sammandrag av budgetbesluten avseende driftbudgeten för 217-22. Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret får ett tillskott för förstärkning av projektorganisationen för Sverigeförhandlingen på,65 mnkr per år för 217 och 218 och därutöver avsätts ytterli ga re 1, mnkr per år för 217 och 218 för utredningar och förberedelser avseende den framtida höghastighetsbanan. Dessutom görs det en satsning på E-ar k iv på totalt 1,4 mnkr årligen från och med år 218 samt ytterligare,2 mnkr år 218 som är ett engångs belopp avseende inträdesavgiften. Det görs även en satsning på utökad säkerhet på Resecentrum med fler try gg hetsvärdar och ordningsvakter till en årlig kostnad på,3 mnkr från och med 217, en kostnad som delas lika med J emhusen, Skånetrafiken och Trafikverket. Därutöver ges ett tillskott på,6 mnkr till att anställa en samhällsvägledare på medborgarkontor Stadshuset. Satsningen på fiberetablering kommande planperiod innebär ett nettoöverskott på driften på totalt 15,6 mnkr för åren 217-22 vilket kommunledningskontorets budgetram justerats med. Det li gg er även en kostnadsreducering på kommunledningskontoret på 2, mnkr. Teknisk nämnd Teknisk nämnd får ett tillskott på,5 mnkr för rensning av rännstensbrunnar samt,5 mnkr i tillskott för rivning av by gg nader. Därtill förstärks budgeten med,6 mnkr för en tjänst 217 som tillsammans med byggnadsnämnd och miljönämnd ska driva ett projekt för ovårdade fastigheter under 217. Bygg,nadsnämnd Byggnadsnämnden får ett tillskott på,6 mnkr för att anställa en strateg/processledare samt ytterligare,6 mnkr för 217 för en tjänst 217 som tillsammans med teknisk nämnd och miljönämnd ska driva ett projekt för ovårdade fastigheter under 217. Kt,1/turnämnd Kulturnämnden får ett tillskott på,5 mnkr för att anställa en tekniker på Kulturhuset. Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnden får ett nytt tillskott på 1, mnkr för ökat elevantal i grundskola och gymnasieskola. Dessutom förstärks budgeten med,35 mnkr för en fotbollsakademi i samarbete med Malmö FF. Omsor;gsnämnd Omsorgsnämnden får ett nytt ospecificerat tillskott på totalt 91,6 mnkr under den kommande planperioden samt ett tillskott för personalförstärkande åtgärder på totalt 8,3 mnkr. Därutöver får nämnden ett tillskott på 2, mnkr som ska täcka prisökningar för köpta platser. Socialnämnd Socialnämnden får ett nytt ospecificerat tillskott på 3, mnkr. Migonämnd Miljönämnden får,3 mnkr i tillskott för 217 till en halvtidstjänst som tillsammans med teknisk nämnd och miljönämnd ska driva ett projekt för ovårdade fastigheter under 217. Borgensavgifter Borgensavgifter budgeteras på 6, mnkr och motsvarar,5 procent av bolagens genomsnittliga lånesumma (inom borgensåtagandet) under året. Avkastning pensionsmedel Avkastning från pensionsmed1en budgeteras till 17 mnkr årligen under planperioden och innebär att aktieoch fondutdelningar samt kupongräntor inte reinvesteras i pensionskapitalet. Utdelning från bolag Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB budgeteras med 3, mnkr per år. Utdelning från Hässlehem AB budgeteras med 3, mnkr. Denna utdelning har för avsikt att användas för sådana ändamål som framgår av lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS, 21:879) 5, följaktligen åtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Oförutsedda kostnader samt över- och underskottshantering 6 mnkr har budgeterats per år för oförutsedda kostnader. Budgeten fördelas med 1 mnkr för kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader och 5 mnkr för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader. För överoch underskottshanteringen budgeteras 3 mnkr per år. Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete I förslaget finns budgeterat för omstrukturerings- och effektiviseringsarbete inklusive förändrad politisk organisation med 1 mnkr 218, ytterli ga re 16 mnkr 219 och ytterligare 4 mnkr 22. Totalt för perioden blir det 3 mnkr. 13
Komponentavskrivning Övergången till komponentavskrivning innebär att 17, mnkr årligen tillförs investeringsbudgeten avseende planerat underhåll för kommunens fastigheter. Övriga förändringar på driftbudgeten l.jineiikningar, m7joden, internfd;ror, lokalvård och iikade driftkostnader Dessutom regleras nämnderna anslag för kommande löneökningar efter avslutade förhandlingar, för politikerarvoden, internhyror, intern lokalvård samt för ökade driftkostnader för ny- och ombyggnation av fastigheter. Centraliserad liineadministration Nämnderna/ förvaltningarnas budgetramar justeras för åren 217 och 218 för den effektiviseringspotential som den centraliserade löneadministrationen kommer att medföra. Planerad start för den nya organisationen är den 1 mars 217. I nvesteringsbudget Nedan följer ett kort sammandrag av budgetbesluten avseende investeringar. Investeringsutgifterna uppgår till cirka 285 mnkr år 217 och totalt cirka 1 232 mnkr för planperioden 217-22. De största projekten under perioden är nyoch ombyggnationer av fastigheter. För fastighetsprojekt avsätts cirka 99 mnkr 217 och cirka 56 mnkr för planperioden 217-22. Bland annat ska ett äldreboende färdigställas under 22, två nya gruppbostäder inom LSS kommer att slutföras under 219. Investeringsplanen innehåller även ett nytt badhus som ska ersätta Qpoolen och planeras bli färdigt under 22. En ny förskola i Hässleholm färdigställs 218 och en ny förskola i Sösdala ska stå klar under 219. Ombyggnad och anpassningar på Jacobskolan kommer att slutföras under 219. Under 217 kommer en utökning av lokaler för förskola, skola och fritidshem i V Torup, Hörja och Röke att ske. Dessutom fortsätter satsningen på Österås idrottsplatsområde med nya omklädningsrum, en sittplatsläktare och naturgräsplan. 17, mnkr per år tillskjuts för planerat underhåll avseende kommunens fastigheter med anledning av övergången till komponentavskrivning. En fortsatt satsning på fiberetableringen ska ske under planperioden. En stor satsning görs även på IT-projekt i kommunen. Belysning på Göingevallen prioriteras för en ökad tillgänglighet. 5 mnkr investeras årligen för att skapa en grön och trygg livsmiljö med goda lek- och lärrniljöer för barn och unga där det också finns bra förutsättningarna för gång- och cykeltrafik. Budgetantaganden De viktigaste budgetantagandena för arbetet med budgetförslaget har varit: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) cirkulär 16:51 som publicerades den 5 oktober 216. Antaganden om skatteintäkterna bygger på SKL:s prognos för skatteunderlagsutvecklingen för riket samt på följande befolkningsprognos: 217: 51 178, 218: 51 378, 219: 51 678 och 22: 52 78. Löneökningar Kompensation till nämnder och förvaltningar ska i princip ske efter det verkliga utfallet. Medel för löneökningar budgeteras centralt och fördelas till respektive nämnd och förvaltning när avtalen är klara. Prisökningar Ingen generell kompensation har skett för prisökningar. Pensioner Pensionskostnaderna bygger på KPA:s prognos framtagen den 31 augusti 216. Pensionsskuldsberäkningen är gjord enligt RIPS7. Det är den beräkningsmodell som SKL fattade beslut om i juni 27 och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. Investeringar med anslagstyp 1 I samband med beslutet om investering tas också beslut om huruvida kompensation för framtida driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper enligt följande: Anslagstyp 1: Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt ja till kommande driftkostnader. Anslagstyp 2: Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt nej till kommande driftkostnader. Kompensation för ökade driftkostnader för investeringar som görs 217-22 budgeteras centralt på finans förvaltningen. Reducering görs för minskade kapitalkostnader hos de nämnder/ förvaltningar som tidigare kompenserats för investeringar med anslags typ 1. Kapitalkostnader Internräntan följer SKL:s rekommendation och budgeteras till 1,75 procent för 217. Det innebär en lägre ränta med,65 procentenheter jämfört med 216 då den var 2,4 procent. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investenngen. 14
Ekonomisk analys Sammanfattning Med liggande budget kommer kommunens ekonomi under 217 att utvecklas som följer: Verksamhetens nettokostnader tar 98, 7 procent i anspråk av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Arets resultat är budgeterat till 58,2 mnkr. Investeringsvol ym en är under året hög och uppgår till 277,8 mnkr. Låneskulden ökar från 499 mnkr 215 till 684 mnkr. Soliditeten kommer att sjunka från 65,9 procent (216) till 65, procent under 217. Denna minskning beror framförallt på en ökad upplåning som behövs för att finansiera den höga inves teringsvolymen. Ekonomisk analys ur fyra aspekter För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. i. --- - --- - -., - -- - - -.L r. --- - -.-- -- -.! T -..-... j Vilken balans har kommu- i - Årets resultat i nen haft mellan intäkter i - Kostnads- och I I och kostnader under året i intäktsutveckling J och över tiden?! - Investeringar! I i. [(ap it t - - --- - : - - -- ----r - - - -- - ----- - : --- - - - J i Vilken finansie/1 styrka har f - Soliditet i i kommunen för att möta fi- I - Skuldsättningsgrad 1 1 nansiella svårigheter på ' I, - K ommuna I s k a tt I längre sikt? l " ii;k ------ -... ------! --- - -- - -- -- - ------- 1 1.. - - - - - - - - - -- ------ - - -- -- - - - -..-- - - - - -...-t- - -------------- - - -... ---- -- - - ---....! Finns det nske r som kan Likviditet i j påverka kommunens resul- i Låneskuld I - Pensionsåtagande I tat och kapacitet? ' i - Borgensförbindelser r ; ; i.. : = --- --- -:j!!1.!?.!!... - -- ----J...--- --- -...! 1! Vilken kontrollbar kom- Budgetföljsamhet J munen över den ekono- Prognossäkerhet i miska utvecklingen? I - Känslighetsanalys I I Resultat och kapacitet Arets resultat mnkr 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 215 progn bu pi 218 pi 219 pi 22 År 216 217 Arets resultat För år 217 uppgår det budgeterade resultatet för kommunen till 58,2 mnkr. För åren 218, 219 och 22 är det budgeterade resultatet 21,8 mnkr, 24,9 mnkr samt 26,7 mnkr. Resultatutjämningsreserv Den 1 januari 213 trädde ändringarna om att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning i kraft. Det ger nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Kommunerna ges därmed bättre chans att möta effekter av konjunktursvängningar. Kommunfullmäktige beslutade 213 om att inrätta en resultatutjämningsreserv på 73,3 mnkr. I bokslutet för 215 återstår 71,9 mnkr och redovisas som en del av eget kapital. Budgeten bygger på att ingen disponering ska ske ur ovan nämnda resultatutjämningsreserv. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott ska återställas så snart som möjligt, dock senast tredje året efter det negativa resultatets uppkomst. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster avseende anläggningstillgångar inte inräknas när avstämning mot balanskravet görs. För att tydliggöra om kommunens egentliga verksamhet exklusive kapitalförvaltningen klarar balanskravet delas avstämningen upp i två delar. Avstämningen ska fokusera på det ekonomiska tillståndet i den egentliga verksamheten, se tabell 1. 15
Ba ans k ravsu tr e d ning mnkr 17 Årets resultat exklusive kapitalförvaltningen 41,2 Realisationsvinster vid fastighetsförsälining Arets resultat exklusive kapitalförvaltningen efter balanskravsiusterinaar 41,2 Resultat kapitalförvaltningen 17, Nedskrivning, kapitalförvaltningen, Åte rförina. ka oitalförvaltningen Arets balanskravsresultat efter balanskravsiusterinaar 58,2 medel till resultatutjämningsreserv, medel från resultatutiämninasreserv Arets balanskravsresultat 58.2 Balanskravsunderskott från tidiaare år Summa 58.2 Balanskravsresultat att rea lera Tabell 1, Budgeterat balanskravsresultat for 217. Det budgeterade balanskravsresultatet för 217 uppgår till 58,2 mnkr. Det prognostiserade balanskravsresultatet för 216 har beräknats till 56,9 mnkr. Kostnads- och intäktsutveckling % 8 7 6 5 4 3 2 1 215 progn bu pi 218 pi 219 pi 22 216 217 År Skatteintäkter. förändrt ng Nettokostnader. förändring Nettokostnaderna och skatteintäkterna bör ha en följsam utveckling. Verksamhetens nettokostnader ökar 217 med 2,1 procent i förhållande till prognosen per den 31 augusti 216 medan skatteintäkterna och de generella bidragen ökar med 3,1 procent. Om kostnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (inklusive det generella statsbidraget) visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löp:mde verksamheten. För 217 beräknas detta mått uppgå till 98,7 procent, vilket är 1, procentenheter lägre än prognosen per 31 augusti 216. För 218 uppgår nettokostnadsandelen till 99,8 procent, för 219 till 99,6 procent och för 22 till 99,5 procent. nens ekonomi är känsligt för ändringar och försämringar i statligt beslutade regelverk. Finansnetto mnkr 9 7 5 3 1-1 -3 215 progn bu pi 218pl 219pl 22 216 217 Ar Finansiella htäl<ler Finansiella l<:ostnader Finansnetto De finansiella intäkterna för 217 beräknas till 34,1 mnkr och de finansiella kostnaderna till 12,9 mnkr, det vill säga ett positivt finansnetto på 21,2 mnkr. Finansnettot 218 beräknas till 17,1 mnkr, för 219 till 11,1 mnkr och för 22 till 9,5 mnkr. I de finansiella intäkterna ingår bland annat borgensavgifter från bolagen på 6, mnkr, aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB med 3, mnkr och utdelning från Hässlehem AB med 3, mnkr. Avkastningen på pensionsmedlen budgeters till 17 mnkr årligen under planperioden vilket innebär att aktie- och fondutdelnin ga r samt kupongräntor inte kommer att reinvesteras i pensionskapitalet. De senaste åren har finansnettot varit starkt positivt, vilket främst beror på avkastningen på pensionsmedlen. I de finansiella kostnaderna 217 ingår 8, mnkr som räntekostnader på lån och 1,9 mnkr som ränta på pensionsavsättningen. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår under perioden 217-22 till 1 232 mnkr. Investeringsnivån är omfattande. En önskvärd nivå är att inte investera mer än avskrivningarna + årets resultat, vilka under perioden uppgår till 7 4 mnkr. Det generella statsbidraget beräknas till 785,3 mnkr för 217. Det motsvarar cirka 27,6 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Storleken på detta bidrag innebär att kommu- 16
mnkr 4 35 3 25 2 15 1 5 ----- -... 215 progn bu 217 pi 218 pi 219 pi 22 216 Ar Nettotnvesterlngar --Avsl<rivnlngar exkl nedsknvnl ar Investering Fastighetsprojekt Fiberetablering IT-investeringar Exploaterings prograrm-et Österås ldrottsplatsorrråde Planerat underhåll Tabell 2, Kommunens större investeringsprojekt 217. De största projekten under perioden är ny- och ombyggnation av fastigheter på totalt 91,3 mnkr för 217. De större investeringarna under 217 är följande: Nettoutgift (mnkr) 91 45 32 25 24 17 Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög soliditet ger förutsättningar för låga finansiella kostnader och dänned ett större utrymme för att bedriva verksamhet. Om hänsyn tas till pensionsfö rp liktelser före 1998 på 992 mnkr, som på grund av den kommunala redovisningslagen redovisas bland ansvarsförbindelser, li gg er den "verkliga" soliditeten på 37,7 procent, vilket är 1,1 procentenhet högre jämfört med vad prognosen för 216 visar. Kommunens soliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med de flesta kommuner. Det vägda riksgenomsnittet för 215 låg på 45,9 procent (21,8 procent om pensionsförpliktelserna inräknas). Kommunalskatt Skatteintäkterna är kommunens dominerande intäktskälla och bestäms av skattesatsen och skatteunderlaget. Kommunalskatten 217 kommer att vara oförändrad på 21,6. Medelskattesatsen i riket för 216 uppgår till 2,75 och i Skåne till 2,58. Hässleholm har den sjunde högsta skattesatsen av 33 kommuner i Skåne. Risk och kontroll Soliditet % 1 8 6 4 2 Likviditet och upplåning mnkr 1 2 1 8 6 4 2 215 progn bu 217 pi 218 pi 219 pi 22 År 216 Soliditet inkl pensionsförpliktelser 215 progn bu 217 pi 218 pi 219 pi 22 216 År Låneskuld Soliditeten ( eget kapital/ tillgångarna) mäter kommunens förmögenhet och visar hur stor del av tillgångarna som betalas genom driftöverskott. Enligt budgeten för 217 uppgår soliditeten exklusive pensionsfö rp liktelser till 65, procent, vilket innebär att den beräknas minska med,9 procentenheter i förhållande till 216 (prognosen per den 31 augusti 216). Detta beror på den höga investeringsvolymen som leder till ökad upplåning. Under 217-22 kommer likviditeten att vara på en relativt låg nivå. Låneskulden kommer under samma period att öka med cirka 463 mnkr. Vid periodens slut kommer låneskulden att uppgå till cirka 1 95 mnkr, vilket kan jämföras med 632 mnkr 216 (prognosen per den 31 augusti 216). Låneskulden ökar mest under 219. 17
Driftbudget NÄMND/FÖRVALTNING 218 219 22 KOMMUNSTYRELSEN 24 826 24 87 197 549 191 28 KOMMUNLEDNINGSKONTOR 1 7 914 18 269 1 948 94 67 ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING 63 3 62856 62856 62856 RÄDDNINGSTJÄNSTEN 33882 33 745 33 745 33 745 KOMMUN REVISION 1885 1885 1885 1885 TEKNISK NÄMND 67 628 64 111 62 631 62 151 BYGGNADSNÄMND 19 762 19 21 19 21 19 21 FRITIDSNÄMND 67 69 67 685 67 684 67 683 KULTURNÄMND 45 996 45 993 45 993 45 993 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 1134 59 1131 681 1 129 181 1 129181 SOCIALNÄMND 169 53 168 937 168 937 168 937 OMSORGSNÄMND 91 31 5 935 282 948 982 97 982 MIUÖNÄMND 8 424 8123 8123 8123 SUMMA NÄMNDER 2 63 88 2 647 777 265 175 2 665 353 FINANSFÖRVALTNING 2 688 312 2 669 541 2 675 41 2 692 33 ÅRETS RESULTAT 58 224 21 764 24 866 26 68 18
Förändringar I förhållande till fastställd plan KOMMUNLEDNINGSKONTOR 218 KF-plan 17 871 17 914 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 21 Lönerevision, chefslöner 215 på 216 74 Interna hyreskostnader 216 246 Intern lokalvårdskostnader 216 44 IT-tjänster 215 på 216 176 Justering Anslagstyp 1, 213 o 214, ks 1633, 68-51 Kompensation anslagstyp 1, 215, enl Ö/U 216 33 Bidrag till Nyföretagarcentrum, Hässleholm, 1612, ks au 7 1 Samarbetsavtal med Vittsjö GIK, ks 1639, 34 775 Övergång till digitala lönebesked, ks 16217, 27 12 Överföring av 1, tjänst från AK till KLK:s integrationsenhet 613 Stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserd och jämlik socialtjänst 18 Centralisering av kommunens löneadm (resurser till personalavd) 1 585 317 Centralisering av kommunens löneadm (HR-IT-kostnader) 2 Centralisering av kommunens löneadministration -3-15 Överföring av bidragsmedel från FN till KLK 65 Val 218 3 3 Europaparlamentsval 219 Sverigeförhandlingen (utredningar mm, totalt 1 mnkr 216-218) Sverigeförhandlingen (förstärkning av projektorganisationen) 65 Fiberetablering, överskott -4 179-3 812 Enhetschef Integration 6 Medarbetare Integration (3 åa tom 1763) 9-9 1, tjänst samhällsvägledare medborgarkontor Stadshuset 3 3 E-arkiv 16 Medlemsavgift SKNO 267 Medlemsavgift SKL och Kommunförbundet Skåne 2 Ökad säkerhet Resecentrum 3 lnköpsanalys -411 Tillköp Regionbuss år 216 till Stoby (tot 1,4 mnkr) -1 4 Tillköp Regionbuss år 217-218 till Läreda/Stoby (tot 85 tkr) so Kostnads reducering -2 Budget kommunledningskontor 17 914 18 269 ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING 218 KF-plan 61 65 63 3 Lönerevision, chefslöner 215 på 216 34 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217-24 Interna hyreskostnader 216-179 Intern lokalvårdskostnader 216-154 IT-tjänster 215 på 216 126 Överföring av 1, tjänst till KLK:s integrationsenhet -613 Centralisering av kommunens löneadministration -35-174 Rätt till komvux enligt budgetpropositionen 217 2 754 lnköpsanalys -184 Minskade hyreskostnader fd Gastronovums lokaler uppsagda -3 Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling 63 3 62856 219 18 269-18 -3 3 2-1 -65-3 33-2 -85 1 948 219 62856 62856 22 1 948-2 -4 341 94 67 22 62856 62856 19
RÄDDNINGSTJÄNSTEN 218 219 22 KF-plan 33 319 3388 2 33 745 33 745 Lönerevision 215 på 216 RiB 553 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217 21 Interna hyreskostnader 216-68 Intern lokalvårdskostnader 216 15 IT-tjänster 215 på 216 46 Kompensation anslagstyp 1, 215, enl Ö/U 216 Centralisering av kommunens löneadministration -28-137 lnköpsanalys -71 Budget räddningstjänst 3388 2 33 745 33 745 33 745 KOMMUNREVISION 218 219 22 KF-plan 18 61 1885 1885 1885 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 24 Budget kommunrevision 1885 1885 1885 1885 TEKNISK NÄMND 218 219 22 KF-plan 71 74 4 67 628 64 111 62 631 Stolpburna elledningar -1 1, tjänst, projekt 1 år-ovårdade tomter 6-6 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 18 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217 6 Interna hyreskostnader 216-1182 Intern lokalvårdskostnader 216-51 IT-tjänster 215 på 216 Kompensation anslagstyp 1, 213 o 214 1328 Kompensation anslagstyp 1, 215, enl Ö/U 216 379 Centralisering av kommunens löneadministration -69-34 Rännstensbrunnar 5 Rivningar 5 Skyddstäckning av nedlagda kommunala deponier -1 243-2 119 Utökning av lokaler (moduler) i V Torup, Bjärnum och Sösdala -2 4 lnköpsanalys -486 Minskade kapitalkostnader anslagstyp 1 (tekn avd) -315-458 -48-48 lnköpsanalys (avser kostnader inom internhyran) -1 325 Budget teknisk nämnd 67 628 64 111 62 631 62 151 BYGGNADSNÄMND 218 219 22 KF-plan 18 517 19762 1921 1921 Drift av lederna Gullspira, Genvägen, Hovdalaleden -1 so 1, tjänst strateg/processledare 6 1, tjänst, projekt 1 år-ovårdade tomter 6-6 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 23 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217-25 Interna hyreskostnader 216 7 Intern lokalvårdskostnader 216 1 IT-tjänster 215 på 216 94 Kompensation anslagstyp 1, 215, enl Ö/U 216 115 Centralisering av kommunens löneadministration -8-2 lnköpsanalys -71 Budget byggnadsnämnd 19762 1921 1921 1921 95 74 2
FRITIDSNÄMND 218 219 22 KF-plan 62 965 6769 67685 67684 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 14 Lönerevision, chefslöner 215 på 216 29 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217 116 Interna hyreskostnader 216 3172 Intern lokalvårdskostnader 216 544 IT-tjänster 215 på 216-7 Driftbidrag avs ny idrottsanläggning, kf 16831, 128 1 Centralisering av kommunens löneadministration -18-4 Överföring av bidragsmedel från FN till KLK -65 Minskade kapitalkostnader anslagstyp 1 (fritid) -1-1 -1-1 lnköpsanalys -59 Budget fritidsnämnd 6769 67685 67684 6768 3 KULTURNÄMND 218 219 22 KF-plan 45144 45 996 45 993 45 993 Tillskott till 1, tjänst tekniker, Kulturhus plan 3 5 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 14 Lönerevision, chefslöner 215 på 216 39 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217 5 Interna hyreskostnader 216 11 Intern lokalvårdskostnader 216 33 IT-tjänster 215 på 216 28 Centralisering av kommunens löneadministration -16-3 lnköpsanalys -122 Budget kulturnämnd 45 996 45 993 45 993 45 993 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 218 219 22 KF-plan 1118 54 2 1134 59 1131 681 1129181 Nya gymnasiesärskolan enligt budgetpropositionen 214 so Utökad undervisningstid i matematik, enl budgetpropositionen 214 12 Tillskott för ökat elevantal i grundskola och gymnasieskola 1 Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 44 Lönerevision, chefslöner 215 på 216 39 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217 743 Interna hyreskostnader 216-483 Intern lokalvårdskostnader 216 1542 IT-tjänster 215 på 216 4 63 Centralisering av kommunens löneadministration -65-2 989 Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen 217 51 Lovskola enligt budgetpropositionen 217 153 153 Läsa skriva räkna garanti enligt budgetpropositionen 217 663 Nationella prov enligt budgetpropositionen 217-36 Samarbetsavtal mellan Malmö MFFs fotbollsakademi och Hlm kommun 3 so lnköpsanalys -1529 Lärarlyftet Il (pågår tom 218) -2 5 Budget barn- och utbildningsnämnd 1134 59 1131 681 1129181 1129181 21
SOCIALNÄMND KF-plan Nytt tillskott Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217 Interna hyreskostnader 216 Intern lokalvårdskostnader 216 IT-tjänster 215 på 216 Centralisering av kommunens löneadministration Stödboendereform enligt budgetpropositionen 215 lnköpsanalys Budget socialnämnd OMSORGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Personalförstärkande åtgärder Prisökningar, köpta platser Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216 Lönerevision, chefslöner 215 på 216 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217 Interna hyreskostnader 216 Intern lokalvårdskostnader 216 IT-tjänster 215 på 216 Centralisering av kommunens löneadministration Höjt tak högkostnadsskydd äldreomsorg enligt budgetpropositionen 215 lnköpsanalys Budget omsorgsnämnd MIUÖNÄMND KF-plan Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 216,5 tjänst, projekt 1 år-ovårdade tomter Lönerevision, chefslöner 215 på 216 Förändrade arbetsgivaravg 216 på 217 Interna hyreskostnader 216 Intern lokalvårdskostnader 216 IT-tjänster 215 på 216 Centralisering av kommunens löneadministration lnköpsanalys Budget miljönämnd Summa nämnder 16 6 13 3 39 24 34 41 358-115 -1-97 169 53 87 279 34 2 2 38 3 2 798 891 52 29-654 -4-928 91 315 891 15 3 28-12 -5 4 36-7 -26 8424 2 63 88 218 219 22 169 53 168937 168937-566 168 937 168 937 168 937 218 219 22 91 315 935 282 948 982 26 2 11 7 19 7 2 2 2 3-3 233 935 282 948 982 97 982 218 219 22 8424 8123 8123-3 -1 8123 8123 8123 2 647 777 2 65 175 2 665 353 22
Specifikation till fina nsförva ltn ingen tkr 218 219 22 Egna skatteintäkter 2 oss 878 2 137 848 2 219 86 2 35 631 Kommunalekonomisk utjämning 695 824 676 5 689 664 71 736 Egna skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning 2 751 71 2 813 853 2 98 75 3 7 367 Kommunal fastighetsavgift 89 494 89 494 89 494 89 494 Skuldförändring inklusive löneskatt -2 568-621 614 946 Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt -56 521-56 149-58 688-6 841 Avgiftsbestämd ÅP inklusive löneskatt -9 347-94 812-99 227-13 952 Försäkringspremie inklusive löneskatt -2 599-21 41-41 618-42 413 Förvaltningsavgifter KPA -55-55 -55-55 Avtalspension (kommunalt avtal) 85 245 88 273 91 518 94 94 Löneskatt (kommunalt avtal) 19 933 2 641 21 399 22 191 Pensioner -65 46-64 619-86 552-89 715 Avkastning pensionsmedel 2 2 2 2 Ränta på likvida medel 6 6 6 6 Ränteintäkter fiber 135 2 359 3 341 3 78 Övriga finansiella intäkter 2 2 2 2 Bergensavgifter från bolagen 6 6 6 6 Utdelning från Hässlehem AB 3 3 3 3 Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB 3 3 3 3 Finansiella intäkter 34 15 35 159 36 141 36 58 Ränta på lån -8 6-12 718-17 684-2 729 Ränta på skuldförändring (avsättning) inkl löneskatt -1922-2 89-3 612-3 121 Förvaltararvode -3-3 -3-3 Finansiella kostnader -12 928-17 87-24 296-26 85 Internränta 51 3 53 6 54 9 57 1 Oförutsett -6-6 -6-6 Över- och underskottshantering (fd kompletteringsbudget) -3-3 -3-3 Ersättning från Hässleholms Vatten AB och Hässleholm Miljö AB 963 963 963 963 Kompensation för ökade kapital- och driftkostnader i samband med investeringar -42 1-68 4-75 5-82 Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete inkl. förändrad politisk organisation 1 26 3 Sem-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld -2 5-2 5-2 5-2 5 Kostnadsökningar 216-63 749-63 749-63 749-63 749 Kostnadsökningar 217-43 568-58 91-58 91-58 91 Kostnadsökningar 218-49 362-65 94-65 94 Kostnadsökningar 219-55 616-74 155 Kostnadsökningar 22-57 57 Övriga kostnader och intäkter -18 654-186 539-248 497-324 843 Summa finansförvaltning 2 688 312 2 669 541 2 675 41 2 692 33 23
Investeringsbudget NÄMND/FÖRVALTNING 216 V 218 219 22 KOMMUNSTYRELSEN 44 418 94 582 86 891 89 692 62 63 KOMMUNLEDNINGSKONTOR 43 518 89 482 85891 84 592 61 163 ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING 3 3 3 3 3 RÄDDNINGSTJÄNSTEN 6 4 8 7 4 8 6 TEKNISK NÄMND 214 218 169 7 23 95 262 45 213 45 BYGGNADSNÄMND 138 1 6 6 6 FRITIDSNÄMND 375 1375 375 375 375 KULTURNÄMND 9 2 9 9 9 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 6 89 5 914 6 45 5 SOCIALNÄMND 5 75 5 OMSORGSNÄMND 2 2 3 5 2 3 2 6 2 2 MIUÖNÄMND 1 1 1 1 1 TOTALT 27 981 277 757 34 756 363 917 285 188 5 5 24
Specifikation i nvesteri ngsbudget tkr KOMMUNLEDNINGSKONTOR A-TYP 218 219 22 Fiberetablering, nettoinvestering 2 45 322 49 681 so 182 22 753 Verksamhetsinventarier 2 3 3 3 3 Inventarier Havremagasinet, BUN, FN, IT och gem.utrymmen 1 3 2 Säkerhetsarbete inkl. installation brandlarm/automatiska 1 3 3 3 3 Webb- och intranätsutveckling 1 4 Lokalförändring personalavdelning 1 3 Valet 218, utbyte av skärmar och valurnor 1 25 Inventarier Stadshuset, foaje, mötesrum mm. 1 25 Ks oförutsedda investeringar * 5 S 5 5 IT-projekt Infrastruktur och säkerhet 14 96 11 71 9 71 9 71 Accespunkter (utökning samt reinvestering) 1 1 Utökning switchar (utökning samt reinvestering) 1 Övervakning 1 Brandvägg 1 Förbindelser och fysiskt nät 4 4 4 4 Fiber till kommunal verksamhet 1 Fastighetsnät 1 Server och lagring 15 12 14 5 4 SAN 2 Servrar 2 Backup 2 UPS 2 Klientarbetsplats 1 1 1 1 Datorer, bildskärmar, skrivare och läsplattor 2 Ospecificerat IT 2 1 1 1 1 Budget kommunledningskontor 89 482 85 891 84 592 61163 ") Anslagstyp bestäms i samband med beslut om investering ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSUTVECKLING A-TYP 218 219 22 Komvux 2 1 1 1 1 Ospecificerat, AME 2 1 1 1 1 Verksamhetsinventarier 2 1 1 1 1 Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling 3 3 3 3 RÄDDNINGSTJÄNSTEN A-TYP 218 219 22 Räddningsfordon 1 4 2 4 2 Räddningsutrustning 1 5 5 5 5 Verksamhetsinventarier 2 1 1 1 1 Inventarier till brandstation i Sösdala 1 1 Budget räddningstjänst 48 7 48 6 BYGGNADSNÄMND A-TYP 218 219 22 Verksamhetsinventarier 2 1 1 1 1 Nya mätinstrument 2 5 5 5 5 Ortofoto/snedbilder i stationsorterna 1 4 Budget byggnadsnämnd 1 6 6 6 25
FRITIDSNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 Belysning Göingevallen, ökad tillgänglighet 1 Budget fritidsnämnd 218 375 375 1 1375 375 219 375 375 22 375 375 KULTURNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 Bibliotek 2 Hovdala 1 Kulturhuset plan 3, ljus, ljud och scenintäckning 1 Budget kulturnämnd 218 2 2 2 2 5 5 11 2 9 219 2 2 5 9 22 2 2 5 9 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 Inventarier ombyggnad Röinge g:a skola 1 Inventarier nya lokaler fritidshem Hörja 1 Inventarier nya lokaler för tillbyggnad förskola V Torup 1 Inventarier nya lokaler för skola och fritids hem Röke 1 Inventarier ny förskola Hässleholm 1 Inventarier ny förskola Sösdala 1 Inventarier ombyggnad Jacobskolan 1 Inventarier till Familjens hus 1 Budget barn- och utbildningsnämnd 218 S S 96 3 so 3 153 1 5 914 219 S 12 25 645 22 S 5 SOCIALNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 Inventarier till Familjens hus 1 Budget socialnämnd 218 5 5 5 5 219 5 25 75 22 5 5 OMSORGSNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 Inventarier tre gruppbostäder 1 Välfärdsteknologi (kameror för nattillsyn mm.) 1 Inventarier lokalen på P2 1 Inventarier Mindre gruppbostad om 2 lgh 1 Inventarier Gruppbostad LSS, 6 lgh 1 Inventarier Gruppbostad LSS, 6 lgh 1 Budget omsorgsnämnd 218 2 2 2 2 6 5 2 1 3 5 2 3 219 2 2 2 2 26 22 2 2 2 2 MIUÖNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 Budget miljönämnd 218 1 1 1 1 219 1 1 22 1 1 26
TEKNISK NÄMND A-TYP Exploateringsprogrammet 1 Grön och trygg livsmiljö 1 Gatunät, toppbeläggning 1 Utveckling Pågatågsorter 1 Tillgänglighetsanpassning 1 Fordons- och maskinförnyelse 2 Lursjöbaden 1 Ospecificerat till tekniska nämnden 1 25 5 2 2 1 3 5 2 5 218 25 5 2 2 1 3 5 2 5 219 22 15 15 5 5 2 2 2 2 1 1 3 5 3 5 5 5 Fastigheter Fastighetsinventarier 1 Smärre lokalförändringar BUN 1 Smärre lokalförändringar ON 1 Smärre lokalförändringar Fritid 1 Smärre lokalförändringar Övriga 1 Ombyggnad tillagningskök 1 Elsäkerhet, fastigheter 1 Myndighetskrav från Arbetsmiljöverket 1 OVK-åtgärder 1 Planerat underhåll 1 2 75 5 2 2 5 8 5 6 17 2 75 5 2 2 5 8 5 6 17 2 2 75 75 5 5 2 2 2 2 5 5 8 8 5 5 6 6 17 17 Fastighetsprojekt Anpassningar Jacobskolan 1 Ny förskola Hässleholm 1 Ny förskola Sösdala 1 Utökning av lokaler V Torup, Hörja, Röke 1 Ombyggnad Röinge g:a skola 1 Äldreboende SÄBO 1 Bostad brukare mkt särskilda behov 1 Mindre gruppbostad om 2 lgh 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh 1 Gruppbostad LSS, 6 lgh 1 Ny lokalisering av brandstation Sösdala 1 Familjens hus 1 Österås idrottsplatsområde inkl dränering A-plan 1 Badhus 1 Multihall Tyringe 1 91 25 125 5 196 147 Budget teknisk nämnd 169 7 23 95 262 45 213 45 SUMMA 277 757 34 756 363 917 285 188 27
Resultatbudget 217-22 Noter Bokslut Del år Plan Plan Plan mnkr 215 216 218 219 22 Verksamhetens intäkter 566,8 592,5 589,7 589,7 589,7 589,7 Verksamhetens kostnader 2-3 74,8-3 232,4-3 261,2-3 342,64-3 417,6-3 497,1 Avskrivningar 3-17,6-17,6 132,6 146, -157,3-172,5 Verksamhetens nettokostnader 2 615,6 2 747,5-2 84,1 2 898,9-2 985,2-3 79,9 Skatte intäkter 4 1 878,9 1 958, 2 55,9 2 137,8 2 219,1 2 35,6 Generella statsbidrag och utjämning 5 693,8 796,7 785,3 765,5 779,2 791,2 Resultat efter skatteintäkter och generella -42,9 7,2 37, 4,4 13, 17, statsbidrag Finansiella intäkter 6 78,1 61,2 34,1 35,2 36,1 36,6 Finansiella kostnader 7-7,1-8,7 12,9-17,8-24,3-26,8 Resultat före extraordinära poster 28, 59,8 58,2 21,8 24,9 26,7 Extraordinära intäkter,,,,,, Extraordinära kostnader,,,,,, Årests resultat: förändring av eget kapital 28, 59,8 58,2 21,8 24,9 26,7 Nyckeltal, resultatbudget 215 216 217 218 219 22 Andel av skatteintäkterna - att betala verksamhetens nettokostnader, % 11,7 99,7 98,7 99,8 99,6 99,5 Finansnetto, mnkr 71, 52,6 21,2 17,4 11,8 9,7 Årets resultat/skatteintäkter och utjämning, % 1,1 2,2 2,,7,8,9 Finansieringsbudget 217-22 Noter Bokslut DeUlr Plan Plan Plan Plan mnkr 215 216,n11 218 219 22 Den löpande verksamheten Årets resultat 28, 59,8 58,2 21,8 24,9 26,7 Justering för av och nedskrivningar 17,6 17,6 132,6 146, 157,3 172,5 Justering för upplösning infrastrukt. bidrag 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 Justering för realisationsvinster -3,2-2,9,,,, Justering för realisationsförluster,6,,,,, Justering för värdereglering av finansiella tillgångar,,,,,, Justering för avsättning till pensioner 8,9 2, 4,5 2,7 3, 2,2 Justering för avsättningar för övriga ändamål,,,,,, Medel från verksamheten före förändring av 144,3 168,8 197,7 172,9 187,6 23,8 rörelsekapital Ökning( )/minskning(+) av förvaltade pensionstillgångar -51,3-1,3 3,,,, Ökning( )/minskning(+ J förråd och exploateringsfastigheter -,3 12,1,,,, Ökning( -)/minskning(+) kortfristiga fordringar 8-28,9 1,8 2,2,,, Ökning(+ )/minskning( ) kortfristiga skulder 8-1,4-39,5 6-7,9-8,6 7,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 53,4 132,8 222,5 164,9 179, 211, Investerlngsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -233,2-327,5 277,8-34,8-363,9 285,2 Investeringar som ska överföras från föregående år,,,,,, Omklassifisering anläggningstillg/omsättningstillg.,,,,,, Investeringsinkomster, materiella anl.tillgångar 1,,,,,, Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,9 3,,,,, Förändring finansiella leasingavtal,1,,,,, Förändring av finansiella tillgångar 31,3-13,,,,, Kassaflöde från investeringsverksamheten 253,4 337,5-277,8-34,8-363,9 285,2 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 186,2 132,9 52, 152, 185, 74, Amortering lån,,,,,, Ökning ( ) långfristiga fordringar 12,1,, -12,1,, Minskning ( +) av långfristiga fordringar,,,,,, Minskning av avsättning pga utbetalningar,,,,,, Kassaflöde från finansieringsverksamheten 198,4 132,9 52, 139,9 185, 74, Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 17,7,,,,, Årets kassaflöde -19,3-71,8-3,2,,1,2 28
Balansbudget 217-22 UB PROGN UB lan mnkr 215 216 216 n 7 TILLGÅNGAR u PLAN UB PLAN nt 218 218 219 UB 219 PLAN 22 UB 22 Materiella anläggningstillgllngar 1 918,2 219,8 2 138, 145,2 Finansiella leasingavtal 4,, 4,, Bidrag till statlig infrastruktur 48, -2,4 45,6-2,4 2 283,2 158,8 2 441,9 26,6 4,, 4,, 43,2-2,4 4,8-2,4 2 648,5 4, 38,4 112,7, -2,4 2 761,2 4, 36, Finansiella anläggningstillgllngar 116,1 13, 129,1, 129,1 12,1 141,3, 141,3, 141,3 Summa anläggningstillgangar 2 86,3 23,4 2 316,7 142,8 2 459,5 168,5 2 628, 24,2 2 832,2 11,3 2 942,S Exploateringsfastigheter och förråd 25,8 12,1 13,7, 13,7, 13,7, 13,7, 13,7 Kortfristiga fordringar 191,3 1,8 189,5 2,2 187,3, 187,3, 187,3, 187,3 Förvaltade pensionsmedel 949,3 1,3 959,6 3, 956,6, 956,6, 956,6, 956,6 Kassa och bank 8,5 71,8 8,7 3,2 Summa omsättningstiilgangar 1 246,9-75,4 1171,5-8,4 5,4, 5,5,1 1163,1 o,o 1 163,1,1 5,5 1163,2,2 -,2 5,3 1163, SUMMA TILLGÅNGAR 3 333,2 155,1 3 488,3 134,3 3 622,6 168,5 3 791,1 24,3 3 995,4 11,1 4 15,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULOER Årets resultat 28, 59,8 59,8 58,2 58,2 21,8 21,8 24,9 24,9 26,7 26,7 Resultatutjämningsreserv 71,9, 71,9, 71,9, 71,9, 71,9, 71,9 Övrigt eget kapital 2 138,3, 2 166,3, 2 226,, 2 284,2, 2 36,, 2 33,9 Summa eget kapital 2 238,2 59,8 2 297,9 58,2 2 356,1 21,8 2 377,9 24,9 242,8 26,7 2 429,4 Avsättningar för pensioner 8, 2, 82, 4,5 86,5 2,7 89,2 3, 92,2 2,2 94,3 Avsättningar för övriga ändamål,,,,,,,,,,, Summa avsättningar 8, 2, 82, 4,5 86,S 2,7 89,2 3, 92,2 2,2 94,3 Långfristiga skulder 498,8 132,9 631,7 52, 683,7 152, 835,7 185, 1 2,7 74, 1 94,7 Kortfristiga skulder 516,2 39,5 476,6 19,6 496,2 7,9 488,3-8,6 479,7 7,2 486,9 Förvaltade pensionsmedel, ej likviderade värdepaj,,,,,,,,,,, Summa skulder 1 14,9 93,4 118,3 71,6 SUMMA EGET KAPlTÄL,AVSATTNINGAR OCH SKULOER 3 333,2 155,1 3 488,3 134,3 1179 9 144,1 1324, 176,4 3 622,6 168,S 3 791,2 24,3 1 5,4 3 995,4 81,2 11,1 1 581,6 4 15,5 Nyckeltal, balansbudget 215 216 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 67 66 Soliditet, Inkl. penslonsförpliktelser (eget kapital pensionsförpl./tillg1lngar), % 35 Pensionsförpliktekse före 1998 1 57 1 21 37 217 218 65 63 38 37 992 974 219 6 36 968 22 59 36 957 29
Noter 1. Verksamhetens intäkter Bokslut Delår Budcict Plan Plan Plan mnkr 215 216 218 219 22 Verksamhetens intäkter, Ansvar 2-82 1 141,9 1 254,3 I 254,3 1 254,3 1 254,3 1 254,3 avgllr internhyror -317,l -323,3 323,3 323,3-323,3-323,3 avgllr övriga interna poster 289,4 342,3-342,3 342,3 342,3 342,3 Finansförvaltningens poster Realisationsvinster 3, 2,9 o.o,,, Jntakter trån dottebolag 1, 1, 1, 1, 1, 1, Återbetalning AFA 2,5,,,,, Skogsförvaltning 6,7,,,,, Övriga intäkter,3,,,,, Summa 566,8 592,S 589,7 589,7 589,7 589,7 2. Verksamhetens kostnader Bokslut De lår Budaet Plan Plan Plan mnkr 215 216 218 219 22 Kostnader, ansvar 2-82 -3 736,4 3 926,9 3 884,3-3 92, 3 94,4-3 919,6 avgllr jämförelsestörande poster,,,,,, avgllr internhyror 317,l 323,3 323,3 323,3 323,3 323,3 avgllr övriga interna poster 289,4 342,3 342,3 342,3 342,3 342,3 Finansförvaltningens poster avgår kalkylerade personalomkostnader 74,4 83, 85,2 88,3 91,5 avg1!r kalkylerad särskild löneskatt 17,6 19,2 19,9 2,6 21,4 22,2 avgllr fördelade kapitalkostnader 151,3 152,2 183,9 199,6 212,2 229,6 Differens kalkylerade verkliga arbetsgivaravgifter,6,,,,, Penslonsutbetalningar inkl löneskatt -78,8-74,4 77,7 78,1 1,9 13,8 Pensionsavgifter, individuell del, inkl löneskatt -8,6-86,8-9,3 94,8 99,2 14, Förändring avsättning för pensioner, inkl löneskatt 18,1-1,2 2,6,6,6,9 Förändr av sem./övertidsskuld mm -5,5 94,9 6,8 2,5 2,5 2,5-2,5 Realisationsförluster/Nedskrivningar,6-2,9,,,, Pågatåg Nordost 2,5,,,,, Ks/KF Oförutsedda, -3,8 6, 6, -6, 6, Över- och underskottshantering,, 3, 3, 3, 3, Kompensation för ökade kostnader i samband med investeringar, 4,1 42,l 68,4 82, Trygghetsboendet Pärlan -7,7,2,,,, Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete,,, 1, 26, 3, Höjd arbetsgivaravgift 216,,,,,, Kostnadsökningar 215,,,,,, Kostnadsökningar 216, -45,3-63,7 63,7-63,7 63,7 Kostnadsökningar 217,, 43,6-58,1-58,1-58,1 Kostnadsöknlngar 218,,, 49,4 65,9 65,9 Kostnadsökningar 219,,,, 55,6-74,2 Kostnadsökningar 22,,,,, -57,5 Summa -3 74,8-3 232,4-3 261,2-3 342,6-3 417,6-3 497,1-75,5 3. Avskrivningar Bokslut Delår Budget Plan Plan Plan mnkr 215 216 217 218 219 22 Fastigheter och anläggningar -7,4 Maskiner och inventarier 36,1 Nedskrivningar 1,1 Summa -17,6-17,6-132,6-146, -157,3-172,5 3
Noter 4. Skatteintäkter Bokslut DeUlr Budget Plan Plan Plan mnkr 215 216 218 219 22 Preliminär kommunalskatt 1 88,6 1 974,8 2 71,4 2 137,8 2 219,1 2 35,6 Prognostiserad slutavräkning 2,2-14,9-15,5,,, Justering prognostiserad slutavräkning -2,,,,, Summa 1878,9 1958, 2 55,9 2 137,8 2 219,1 2 35,6-3,9 5. Generella statsbidrag och utjämning Bokslut Del år Budaet Plan Plan Plan mnkr 215 216 218 219 22 Inkomstutjämning 57,1 68,9 61,7 599,4 615,8 634,1 Kostnadsutjämning -15,1-8,5-5,7-5,7-5,7-5,8 Regleringsbidrag/avgift -2, -1,7,5-8,3-13,7-2,2 övrigt generellt statsbidrag 64,3 37,6 37,6 26,9 16,1 Strukturbidrag 5,3,,,,, LSS-utjämning 38,5 44,2 52,7 52,9 66,5 77,5 Kommunal fastighetsavgift 87,7 89,5 89,5 89,5 89,5 89,5 Summa 693,8 796,7 785,3 765,5 779,2 791,2 9,2 6. Finansiella intäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan Plan mnkr 215 216 218 219 22 Räntor på likvida medel,,2,6,6,6,6 Räntor på utlämnade lån till dotterbolag,3,,,,, Ränteintäkter Fiber 3,3 3,8 Utdelning från bolagen 5,1 13,2 6, 6, 6, 6, Borgensavgifter 6, 6, 6, 6, Vinstutdelning Kommuninvest 4,2 3,,,,, Dröjsmålsräntor och inkassoersättningar mm,5,2,2,2,2,2 Avkastning pensionskapitalförvaltning 61,6 3,9 2, 2, 2, 2, Återföring pensionskapltalförvaltning, 7,2,,,, Summa 78,1 61,2 34,1 35,2 36,1 36,6 6,4 6,5 1,3 2,4 7. Finansiella kostnader Bokslut Delår Budget Plan Plan Plan mnkr 215 216 218 219 22 Räntor på banklån -2,9-4,5-8, -12,7-17,7-2,7 Räntor på lån från dotterbolag -,2,,,,, Ränta på pensionsavsättningen -1, -,7-1,9-2,1-3,6-3,1 Återföring indexuppräkning medfinansiering Pågatåg Nordost 7,6, Övriga finansiella kostnader -,5 -,5,,,, Förvaltararvode pensionskapitalförvaltning -3,1-2,9-3, -3, -3, -3, Nedskrivning av pensionskapitalet -7,2,,,,, Summa -7,1-8,7-12,9-17,8-24,3-26,8 8. Förändring av kapitalbindning (not endast till budgat) Bokslut Oelår Duda t Plan Plan Plan mnkr 215 216 218 219 22 Slutavräkning 215 (ökad fordran/skuld 215, minskad fordran/skuld 217) 2,2,,, Justering slutavräkning 215 (ökad skuld/fordran 216, minskad skuld/fordran 217) -2,,,, Slutavräkning 216 (ökad fordran/skuld 216, minskad fordran/skuld 218), -14,9,, Slutavräkning 217 (ökad skuld 217, minskad skuld 219) 15,5, -15,5, Individuell del året innan inkl löneskatt (minskad skuld) -86,8-9,3-94,8-99,2 Individuell del innevarande år inkl löneskatt (ökad skuld) 9,3 94,8 99,2 14, Semesterlöneskuld (ökad skuld) 2,5 2,5 2,5 Summa 21,8-7,9-8,6 2,5 7,2 31
Ekonomisk översikt - Stadsnät 215-22 Bokslut Budget Prognos udget Plan Plan Plan tkr 215 216 216 217 218 219 22 INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsinkomster 1 9 5 9 789 71 626 38 691 33 319 11 967 Investeringsutgifter -6 915-16 764-43 975-116 948-88 372-83 51-34 72 Nettoinvesteringar -6 815-7 264-34 186 45 322 49 681 -so 182-22 753 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 27 13 183 22 589 31 22 39 6 Verksamhetens kostnader -87-2 28-1 687-1 737-1 787 Avskrivningar -1 4-5 419-1 552-14 849-17 84 Nedskrivning Hässleholm Network -2 9 Verksamhetens nettokostnader 4 9 5 484 1 35 14 634 19 415 Finansiella kostnader -6-1 35-2 359-3 341-3 78 Resultat efter finansnetto 5 5 4 179 7 991 11 293 15 635 Skattekostnader Årets resultat: förändring av eget kapital 5 5 4 179 7 991 11 293 15 635 KASSAFLÖDESANALYS Resultat efter finansnetto -5 5 4 179 7 991 11 293 15 635 Justering för periodiserade anslutningsavgifter -4 355-6 289-7 955-8 553 Justering för av-/nedskrivningar 4 3 5 419 1 552 14 849 17 84 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -1 2 S 243 12 254 18 187 24 886 Nettoinvesteringar -6 815-7 264-34 186-45 322-49 681 -so 182-22 753 Inköp av Hässleholm Network -15 931 Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 815-7 264 -so 117 45 322 49 681 -so 182-22 753 Ökning av kommunskulden 6 815 7 264 51 317 4 79 37 427 31 995-2 133 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 815 7 264 51 317 4 79 37 427 31 995-2 133 Årets kassaflöde BALANSRÄKNING Fiberanläggningar 6 815 7 264 39 62 92 535 131 664 166 997 171 946 Aktier i Hässleholm Network 13 31 Summa anläggningstillgångar 6 815 7 264 52 632 92 535 131 664 166 997 171 946 SUMMA TILLGÅNGAR 6 815 7 264 52 632 92 535 131 664 166 997 171 946 Ingående eget kapital -5 5-1 321 6 67 17 963 Periodens resultat -5 5 4 179 7 991 11 293 15 635 Summa eget kapital 5 5-1 321 6 67 17 963 33 598 Kommunlån 6 815 7 264 58 132 93 856 124 994 149 34 138 348 Summa skulder 6 815 7 264 58 132 93 856 124 994 149 34 138 348 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 6 815 7 264 52 632 92 535 131 664 166 997 171 946 32
Ordlista Anläggningskapital Bundet kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggnlngstillgångar Fast och lös egendom avsedda för permanent innehav. Avskrivningar Anläggningstillgångarnas anskaffningskostnad fördelas över den ekonomiska livslängden för att spegla den årliga värdeminskningen. Avskrivningarna belastar den verksamhet som använder tillgångarna. Avsättning Ekonomiska fö rp liktelser vars storlek eller betalningstidpunkt är osäkra. Balansbudget Visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Tillgångssidan anger hur kommunen har använt sitt kapital, medan skuldoch eget kapitalsidan visar hur kapitalet har anskaffats. Eget kapital Utgör skillnaden mellan tillgångar och avsättningar och skulder. Finansieringsbudget Visar hur årets drift-, investerings- och finansieringsverksamhet med mera har bidragit till förändringen av likvida medel. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter (bland annat räntor på bankmedel) och kostnader (bland annat räntor på lån och pensionsskuld). Internränta Kalkylmässig räntekostnad (1, 7 5 procent för 217) för det kapital som är bundet i anläggningstillgångar. Internräntan belastar den verksamhet som använder tillgångarna. Jämförelsestörande poster Händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är v i ktiga att uppmärksamma vid jämförelser med tidigare år. Kapitalkostnader Sammanfattande benämning på avskrivning och internränta. Kommunbidrag Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Kortfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter bokslutsdagen. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar samt kortfristiga placeringar i värdepapper. Likviditet Betahungsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betahung mer än ett år efter bokslutsdagen. Nettoinvesteringar lnvesteringsutgifter efter avdrag för investeringsinkomster. Omsättningstillgångar Fordringar, förråd och andra tillgångar som inte är avsedda för permanent innehav. Resultatbudget Visar årets intäkter och kostnader samt årets resultat, som är lika med förändring av eget kapital. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Soliditet Speglar hur mycket av tillgångarna som betalats med egna medel, det vill säga andelen eget kapital av de totala tillgångarna. 33
Foto: Thomas Lindahl i!!!!!!"' Hässleholms kommun Hässleholms kom mun. St a d shuset. 281 8 W assleholm. vxl 451-26 7