Strategisk plan med Budget 2014 och flerårsplan

Transkript

1 Sida3 Strategisk plan med Budget 2014 och flerårsplan

2 Innehåll Så här fördelas skattepengarna Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Kommunens organisation 5 Strategisk plan Ansvarsområde 22 Ekonomistyrningsprinciper 24 Övriga budgetregler Presentation av budget 2014 och flerårsplan Ekonomisk analys 28 Kommunens personal 31 Driftbudget 33 Förändringar i förhållande till fastställd plan 34 Specifikation till finansförvaltningen 39 Investeringsbudget 40 Specifikation investeringsbudget 41 5 år i sammandrag 44 Skattesatser Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Noter till resultat- och finansieringsbudget 48 Ordlista 50

3 Så här fördelas skattepengarna kronor i skatt till kommunen fördelas så här ,79 Barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och musikskola 33,41 Vård och omsorg om äldre samt verksamhet för funktionshindrade 6,62 Sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna 4,69 Bibliotek, kultur och fritidsverksamhet 3,55 Gator, vägar, förvaltning av fastigheter samt park och mark 4,19 Gemensam verksamhet (bland annat kansli-, ekonomi-, personal-, informations- och IT-funktionerna) 2,21 Vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder 1,32 Räddningstjänst -1,78 Årets resultat 0,65 Planarbete och lantmäteriverksamhet 0,28 Miljö och hälsoskydd 0,08 Kommunrevision 3

4 4

5 Kommunens organisation 5

6 Strategisk plan Målstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av utvecklingsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna utvecklingsmål för den närmaste fyraårsperioden. Dessa långsiktiga mål ska sedan brytas ned till årsmål. Syftet är att skapa en röd tråd i styrningen från visionen genom de övergripande målen och utvecklingsinsatserna till den dagliga operativa verksamheten. 6

7 Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder, styrelser och förvaltningar följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse. Dessa verksamhetsberättelser utgör, tillsammans med uppföljningen av de övergripande målen med tillhörande utvecklingsmål, en viktig parameter i planeringsarbetet. Planering I samband med verksamhetsplanen ska en omvärldsanalys med klargörande av om-, när- och invärlden göras. Analysen sammanställs och presenteras tillsammans med årsuppföljningen för kommunfullmäktige vid ett så kallat målseminarium. Avsikten är att tydligöra planeringsförutsättningarna och skapa en levande diskussion kring de strategiska inriktningarna och de ekonomiska ramarna. Under våren genomförs så kallade dialogmöten. Varje nämnd har till uppdrag att redovisa sin verksamhetsanalys och de strategiska utmaningar som väntar nämnden. Slutligen görs en redovisning av resursbehovet, i termer av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser på kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget. Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning i form av utvecklingsmål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Uppföljning och utvärdering Grunden till en framgångsrik styrning ligger inte enbart i förmågan att formulera och kommunicera utan även i viljan och förmågan att följa upp och analysera måluppfyllelsen. Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal inom sitt ansvarsområde. 7

8 Omvärldsanalys Drivkrafter En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. På övergripande nivå finns det ett antal drivkrafter som styr samhället och kommunens utveckling såsom globalisering, urbanisering, miljö- och klimatförändringar och värderingsskiften. Nedan följer en kort redovisning av dessa krafter. Globalisering Världen sammanflätas allt mer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över nationsgränserna. Globaliseringen påverkar i högsta grad förutsättningarna för handel och kompetensförsörjning. Företagen får möjlighet att etablera sig på nya marknader samtidigt som konkurrensen och kraven på flexibilitet ökar i näringslivet. Även de mjukare parametrarna så som kultur och religion påverkas när livsstilar och värderingar möts och stöts i globala nätverk och samverkansforum. Urbanisering Städernas attraktionskraft ökar allt mer och världen får allt fler städer med mer än fem miljoner invånare. I Sverige bor mer än hälften av befolkningen i de tre storstadsregionerna. Under de närmaste 20 åren spås 70 procent av alla tillkommande lönesummor att hamna i dessa regioner. För Hässleholms kommun innebär denna utveckling en möjlighet att utveckla sin roll som en regional kärna. Demografi Jordens befolkning ökar och enligt Långtidsutredningen förväntas världen ha 9,5 miljarder invånare år Indien spås bli jordens folkrikaste stat samtidigt som Europa beräknas få en stagnerande och åldrande befolkningsstruktur. I Sverige lever vi allt längre och den äldre befolkningen ökar både till antal och till andel. Detta innebär i sin tur att allt färre ska försörja allt fler äldre. 8

9 Klimatförändringar Klimatfrågan får allt större betydelse för den globala utvecklingen. Vid FN-samtalen i Cancun enades de politiska ledarna om ett mål att begränsa temperaturökningen till två grader fram till år Detta innebär att koldioxidutsläppen måste minska drastiskt under de närmaste decennierna. Arbetet med energieffektivisering och omställning till förnybara energikällor pågår, men utsläppen fortsätter att öka till följd av en ökad efterfrågan på energi. Det krävs således att den snabba ökningen av transporter och varukonsumtion bryts i den industrialiserade delen av världen och att utvecklingsländerna hittar nya vägar för en hållbar tillväxt. Teknikutveckling Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle. Framväxten av IT formar människans sätt att leva, lära, uppleva och arbeta. Tyd- liga samhällskrav utgör en viktig motor för teknisk innovation och exempelvis kan standardisering underlätta användandet av ny teknik och öka effektiviteten. Individualisering Den enskilde individens behov och val växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer i form av politiska partier och kyrkan har minskat samtidigt som trycket på valfrihet och individanpassade lösningar har ökat. I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar variationen i värderingar och beteendemönster. För kommunen gäller det att hitta ett sätt att möta individens likväl som samhällets samlade behov av välfärdstjänster. 9

10 Ekonomi Världsekonomin Det är en splittrad bild av världsekonomin som målas upp. Europa lider fortfarande av förtroendekrisen för euron och tillväxten beräknas vara fortsatt låg. I USA har det skett en viss återhämtning med en positiv utveckling av sysselsättningen och en stabilisering av bostadsmarknaden. Även i Japan förväntas ekonomin växa sig starkare, till följd av en expansiv penningoch finanspolitik. Tillväxtländerna gör skäl för namnet med en fortsatt hög tillväxttakt. Bruttonationalprodukten i Kina förväntas exempelvis växa med 8-8,5 procent under kommande år. Svensk ekonomi Sverige fortsätter att inneha en stabil finansiell ställning. De offentliga finanserna är i balans och de svenska hushållen har en relativt stor köpkraft till följd av låga räntor och låg inflation i kombination med en god inkomstutveckling. Dessa goda finansiella förutsättningar hos hushållen förväntas leda till en ökad inhemsk efterfrågan som i sin tur stärker den svenska konjunkturen. Under år 2014 förväntas BNP att öka med 2,4 procent och för åren därefter spås en tillväxt på 3,5 3,7 procent. Orosmolnen i den svenska ekonomin är framför allt den höga arbetslösheten och det låga resursutnyttjandet. Först år 2015 förväntas en betydande återhämtning på arbetsmarknaden med en stark sysselsättningsökning och en minskad arbetslöshet. I takt med att sysselsättningen och lönerna stiger växer skatteunderlaget. Under år 2015 och 2016 beräknas det faktiska skatteunderlaget öka med 4 respektive 4,7 procent BNP 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 2,7 Arbetslöshet 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 6,5 KPI 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 2,6 Källa: Makronytt 2/2013 Regeringens budgetproposition I regeringens prognos i budgetpropositionen förutses skatteunderlaget öka med drygt 22 procent mellan åren 2012 och Regeringens prognos ligger väl i linje med konjunkturinstitutet och Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos för åren Dock skiljer sig prognosen åt mellan regeringen och SKL för Skillnaden förklaras främst av att regeringens prognos bygger på större löneökningar och lite starkare utveckling av arbetade timmar. SKL sammanfattar några av de större satsningarna i budgetpropositionen: * Besparingarna i gymnasieskolan dras tillbaka för åren och uppgår till 470 miljoner kronor * I det generella statsbidraget kompenseras kommunerna med 210 miljoner för införandet av jobbstimulans för de som har ekonomiskt bistånd. * Flyktingersättningen föreslås bli en prestationsbaserad ersättning och omfattar ökade medel med 365 miljoner. * Det nya förslaget till utjämningssystem införs den 1 januari * Inom skolområdet föreslås flera förändringar bland annat fler karriärstjänster, fler matematiklektioner, fortbildning inom läsning och skrivning med mera. * Kompensation med miljoner för en sänkning av skatten för pensionärer. 10

11 Hässleholms kommun ska sätta medborgaren i centrum Det är en komplex kravbild som kommunen möter. Medborgarens krav på tillgänglighet, flexibilitet och service ska mötas av en informativ och tillgänglig hemsida som möjliggör dialog. Samtidigt måste det finnas en god beredskap för att ge en personlig och anpassad service både på telefon, e-post och i fysiska möten. Utmaningen består i att skapa en verksamhet som är tillgänglig för alla. Under hösten 2012 deltog Hässleholms kommun i SCB:s medborgarundersökning. Svaren visade på ett lågt förtroende för kommunens politiker och den kommunala beslutsprocessen samt ett underkännande av medborgarens möjlighet till insyn och inflytande. Kommunen måste tydliggöra sin verksamhet och behovet av prioriteringar samt skapa ett klimat, i vilket medborgardialog är en naturlig del i styrningen. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Kommunens bemötande och tillgänglighet ska förbättras Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Medborgarens möjlighet till insyn och delaktighet ska öka Förtroendet för kommunens politiker och den kommunala beslutsprocessen ska öka Kommunens förtroendevalda ska se medborgardialog som en naturlig del i sin styrning 11

12 Hässleholms kommun ska ge en omsorg och service av hög kvalitet Kvalitetsarbete handlar om att skapa en verksamhet som ger största möjliga värde för medborgaren, brukaren och samhället i stort. För att lyckas med detta krävs en ständig bevakning och analys både av de stora samhällstrenderna och av metodutvecklingen inom kommunens olika verksamhetsområden. Framväxten av resultatmått och kvalitetsnätverk har möjliggjort en bredare diskussion om innehållet och värdet av de tjänster och produkter som kommunen levererar. Grunden till ett framgångsrikt kvalitetsarbete ligger i att skapa en lärande organisation där medarbetarna känner sig delaktiga och engagerade i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Kommunen måste synliggöra verksamheten och uppnådda resultat för att skapa en grogrund för jämförelser och givande dialoger med medborgare, brukare och uppdragsgivare. Mål för perioden Kommuninvånarna ska erbjudas en stor valfrihet Medborgarens inflytande över vård, omsorg och service ska öka Människor med funktionsnedsättning ska garanteras individuellt anpassat boende och verksamhet Hässleholms kommun ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Omvärldsbevakning och verksamhetsanalyser ska vara en självklar del i kommunens verksamhetsutveckling 12

13 Hässleholms kommun ska ge barn och unga en bra start i livet Det finns en mycket stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och folkhälsan på lång sikt. Tidiga och samordnade insatser för att ge barn och unga en god uppväxtmiljö är sålunda den viktigaste investeringen för framtiden. För att kunna ge alla barn en bra skolgång, stimulerande livs- och lekmiljöer och en trygg ekonomisk och social situation måste kommunen jobba över funktions- och organisationsgränserna och ha ett proaktivt förhållningssätt. Barnperspektivet måste vara levande i den kommunala beslutsprocessen. Mål för perioden Alla barn och unga ska få bli sitt bästa Hässleholms kommun ska ha ett tydligt barnperspektiv i sin styrning Kommunens skolresultat ska förbättras 13

14 Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande Skåneregionen upplever en stark tillväxt och det är viktigt för Hässleholms kommun att ta del av den, både för sin egen del och som del av regionen. Hässleholms kommuns främsta fördelar är närheten till en stor arbetsmarknad och tillgången till mark i attraktiva lägen. Det finns goda förutsättningar att skapa tillväxt genom att konsekvent nyttja dessa konkurrensfördelar. Med korta restider till storstadsregionen är kommunen ett attraktivt etableringsområde, för både människor och företag. Kommunens framtida uppgift är att utveckla Hässleholms stad till ett draglok och samtidigt knyta samman stad och omland med hjälp av en väl utbyggd infrastruktur. Mål för perioden Hässleholms stad ska vara en regional kärna Hässleholms kommunikationsläge ska stärkas Hässleholms kommun ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Tillgången på detaljplanelagd mark för bostäder, verksamheter och handel ska öka Hässleholms kommun ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur Andelen hushåll och kommunala verksamheter som erbjuds en god digital infrastruktur ska öka 14

15 Hässleholms kommun ska ha en hållbar ekonomi med en effektiv resursanvändning Hushållning handlar om att skapa en balans mellan kort- och långsiktiga mål samt mellan mål och resurser. God ekonomisk hushållning säkerställs genom ett tydligt och väldefinierat ramverk, i form av ekonomiska målsättningar. Inom detta ramverk finns kommunens verksamhet och för att kunna uppnå en god ekonomisk hushållning måste största möjliga värde av varje skattekrona uppnås. De finansiella målen väger tungt vid bedömningen av god ekonomisk hushållning. För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Det handlar om att ha en hållbar investeringsnivå som inte tar resurser från kärnverksamheten och det gäller även att synliggöra, jämföra och utvärdera verksamheten för att nå produktivitets- och kvalitetskraven inom de givna ekonomiska ramarna. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Nämndernas samlade budgetföljsamhet ska öka Nettokostnadsandelen får inte överstiga 98 procent över en rullande femårsperiod Investeringarna ska vara självfinansierade över en rullande femårsperiod Soliditeten, exklusive pensionsförpliktelsen, ska förbättras under planperioden Årets resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara två procent över en rullande femårsperiod 15

16 Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att kommunen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I takt med växande pensionsavgångar och ökad konkurrens om arbetskraft blir kommunens personalpolitik allt viktigare. Fram till år 2022 beräknas drygt anställda att gå i pension, främst vårdpersonal, lärare, barnskötare, och förskolelärare. Nuvarande medarbetare är de främsta marknadsförarna av den goda arbetsplatsen och medarbetarundersökningen som genomfördes år 2012 ska ses som en viktig värdemätare. Enkäten visar att det finns en förbättringspotential gällande lön, arbetsbelastning samt delaktighet. Om kommunen ska lyckas att rekrytera, behålla och utveckla kompetent personal måste det ske fortsatta insatser för att skapa tillåtande och kreativa arbetsplatser. Medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet måste förbättras samtidigt som ledarskap, arbetssätt och arbetsvillkor måste utvecklas i takt och i linje med krav från omvärlden och invärlden. Mål för perioden Alla medarbetare ska känna sig sedda och delaktiga i utvecklingen Andelen medarbetare som känner sig sedda och delaktiga ska öka Alla medarbetare ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad Andelen medarbetare som erbjuds önskad sysselsättningsgrad ska öka 16

17 Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv Näringslivet i Hässleholm har en god branschmix, vilket är en av förklaringarna till Hässleholms goda sysselsättningstillväxt. Utmaningen är att erbjuda goda förutsättningar för det existerande näringslivet att växa, nyanställa och utvecklas. Mätningar av företagsklimatet visar på en negativ utveckling sedan år 2008 och kommunen måste intensifiera sitt arbete med att utveckla kommunens företagsservice. Det finns två typer av företagande: ett entreprenörsdrivet som är innovativt och riskfyllt och ett allmänt företagande. Båda är viktiga men det är det entreprenörsdrivna företagandet som på lång sikt påverkar den ekonomiska tillväxten mest. Utmaningen för kommunen är att stödja den entreprenörsdrivna tillväxten genom dialog och samverkan kring innovationer, ökat nyföretagande och lärprocesser. Mål för perioden Hässleholm ska vara en företagsvänlig kommun Hässleholms kommun ska ha en god företagsservice Hässleholms kommun ska uppmuntra och främja innovativt entreprenörskap och nyföretagande Hässleholms kommun ska ha ökad innovationskraft och ett ökat nyföretagande 17

18 Hässleholms kommun ska ha en socialt och ekologiskt hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter en samhällsförändring med energieffektivisering och omställning till förnybara energikällor. Inom energiförsörjningen sker för närvarande en omställning mot mer miljövänliga alternativ. Förnybar energi, såsom solenergi, förutspås få sitt genombrott under de närmaste åren i takt med att tillverkningskostnaderna minskar. Inom byggbranschen finns det en ökad medvetenhet om nyttan av miljöcertifiering för utvecklingen av hållbara byggnader. Hållbarhetsbegreppet innehåller även den sociala dimensionen och ett av kommunens främsta uppdrag är att erbjuda goda livsvillkor till alla. Det innebär ett fortsatt arbete för ökat inflytande och större ekonomisk och social trygghet bland alla medborgare. Mål för perioden Hässleholms kommuns energiförbrukning ska minska Hässleholms kommun ska ha en effektiv lokalförsörjning Utanförskapet i kommunen ska minska Andelen hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska 18

19 Mål Övergripande mål Utvecklingsmål Årsmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska sätta medborgaren i centrum Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Kommunens bemötande och tillgänglighet ska förbättras Mäts med hjälp av e- verktyget för tillgänglighetsarbete, Humanas tillgänglighetsbarometer samt tillgänglighetsmåtten i KKiK Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Medborgarens möjlighet till insyn och delaktighet ska öka NII, Nöjd-Inflytande- Index, ska uppgå till minst 40 i SCB:s medborgarundersökning Förtroendet för kommunens politiker och den kommunala beslutsprocessen ska öka Betygsindex för området förtroende ska uppgå till minst 45 i SCB:s medborgarundersökning Kommunens förtroendevalda ska se medborgardialog som en naturlig del i sin styrning Minst 60 procent av de tillfrågade politikerna ska känna sig välinformerade Hässleholms kommun ska ge en omsorg och service av hög kvalitet Kommuninvånarna ska erbjudas en stor valfrihet Medborgarens inflytande över vård, omsorg och service ska öka Människor med funktionsnedsättning ska garanteras individuellt anpassat boende och verksamhet Mäts i brukarundersökningar Hässleholms kommun ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Omvärldsbevakning och verksamhetsanalyser ska vara en självklar del i kommunens verksamhetsutveckling En bedömning ska göras utifrån SKL:s Kommunkompass 19

20 Övergripande mål Utvecklingsmål Årsmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska ge barn och unga en bra start i livet Alla barn och unga ska få bli sitt bästa Hässleholms kommun ska ha ett tydligt barnperspektiv i sin styrning Andel av beslut för varje nämnd som använt checklista för barnkonsekvensbedömning respektive barnkonsekvensanalys Kommunens skolresultat ska förbättras Andel avgångselever som når målen i alla ämnen, andel elever med slutbetyg i gymnasiet, andel elever med högskolebehörighet Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande Hässleholms stad ska vara en regional kärna Hässleholms kommun ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Hässleholms kommunikationsläge ska stärkas Tillgången på detaljplanelagd mark för bostäder, verksamheter och handel ska öka Befolkningsökning samt attraktivitetsmätningar Mätning av tillkommande areal Hässleholms kommun ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur Andelen hushåll och kommunala verksamheter som erbjuds en god digital infrastruktur ska öka Andel hushåll/företag och kommunala verksamheter som har möjlighet att ansluta sig till en digital infrastruktur med en hastighet av minst 100 Mbit/s Hässleholms kommun ska ha en hållbar ekonomi med en effektiv resursanvändning Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Nämndernas samlade budgetföljsamhet ska öka Nettokostnadsandelen får inte överstiga 98 procent över en rullande femårsperiod Den samlade budgetavvikelsen för nämnderna Mätning av verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter Investeringarna ska vara självfinansierade över en rullande femårsperiod Andelen självfinansierade investeringar Soliditeten, exkl pensionsförpliktelsen, ska förbättras under planperioden Årlig mätning av soliditeten exklusive pensionsförpliktelsen Årets resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara två procent över en rullande femårsperiod Årets resultat (exkl kapitalförvaltningen) i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 20

21 Övergripande mål Utvecklingsmål Årsmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser Alla medarbetare ska känna sig sedda och delaktiga i utvecklingen Andelen medarbetare som känner sig sedda och delaktiga ska öka I 2014 års medarbetarundersökning Alla medarbetare ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad Andelen medarbetare som erbjuds önskad sysselsättningsgrad ska öka Sysselsättningsgrad i personalstatistiken Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv Hässleholm ska vara en företagsvänlig kommun Hässleholms kommun ska ha en god företagsservice Förbättrad placering i Svenskt Näringslivs mätning Lokalt företagsklimat Hässleholms kommun ska uppmuntra och främja innovativt entreprenörskap och nyföretagande Hässleholms kommun ska ha ökad innovationskraft och ett ökat nyföretagande Positiv utveckling av nyföretagande, arbetsställen samt förädlingsvärde i näringslivet Hässleholms kommun ska ha en socialt och ekologiskt hållbar utveckling Hässleholms kommuns energiförbrukning ska minska Hässleholms kommun ska ha en effektiv lokalförsörjning Mätning av nyttjandegrad Utanförskapet i kommunen ska minska Andelen hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska Andelen hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd 21

22 Ansvarsområde Kommunfullmäktige Kommunens beslutande församling Kommunrevisionen Granskning enligt kommunallagen (SFS, 2012:800, KL) 9 kap av styrelsens och nämndernas verksamhet Kommunstyrelsen Styrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan och ansvarar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Styrelsen ansvarar härvid bland annat för: Administrativ och juridisk service IT-samordning Kommunens arkiv Konsumentrådgivning Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Administration av överförmyndarens och valnämndens verksamhet Strategisk planering Exploateringsverksamheten Central informationsverksamhet Kommunens uppgifter enligt författningar om statligt stöd för bostadsförsörjningen Näringslivsfrågor Turistservice Landsbygdsutveckling Kommunens bolag Budget och redovisning Upphandlingsverksamhet Televäxel Servicekontor Personalpolitik, pensioner och lönehantering Uppföljning av kommunens verksamhet Vuxenutbildning Yrkeshögskola Uppdragsutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särvux Lokalförsörjningsplanering och genomförande av byggprojekt Förvaltning av gator, vägar, parker och övriga allmänna platser De uppgifter som avses i lag om nämnder för vissa trafikfrågor (SFS, 1978:234) 1 Förvaltning av fast egendom Räddningstjänsten och de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den nämnd som svarar för räddningstjänsten Hållbar utveckling Folkhälsoarbete Krisledning Integrationsarbete 22

23 Byggnadsnämnden Kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet I samråd med kommunstyrelsen bedriva översiktlig fysisk planering Bedriva kommunal lantmäteriverksamhet Kommunens mätningstekniska verksamhet Fritidsnämnden Drift och uthyrning av idrotts- och fritidsanläggningar samt vissa samlingslokaler Föreningsservice Bidrag till föreningar Lotterimyndighet Fritidsgårdsverksamhet Kulturnämnden Bibliotek Allmänkulturell verksamhet Stöd till kulturföreningar Bidrag till studieförbund Kultur- och konferensverksamhet i Kulturhuset Hovdala Slott inklusive Trädhuset Barn- och utbildningsnämnden Förskoleverksamhet Skolbarnomsorg Grundskola Gymnasieskola Särskola Kulturskola Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med sociala problem Familjerätt och familjerådgivning Tillståndsgivning och tillsyn av servering av alkohol Övriga uppgifter som åligger socialtjänsten Omsorgsnämnden Äldreomsorg Omsorg om fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta Anhörigstöd Fritidsverksamhet för vuxna med funktionsnedsättning Miljönämnden Kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet Tillsyn av utomhus- och inomhusmiljö, vatten- och avloppsanläggningar, livsmedelshantering, kemikaliehantering, naturvårdsärenden, avfall och renhållning samt smittskydd Nämnden ansvarar även för kommunens kalkningsverksamhet samt miljöskyddsplanering 23

24 Ekonomistyrningsprinciper 2014 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari Omdisponering Omdisponering avseende drift inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering avseende drift mellan kommunstyrelsen och annan nämnd beslutas av kommunfullmäktige. Omdisponering avseende drift mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 2 mnkr. Kommunstyrelsen har rätt att inom sin driftbudget omdisponera anslag mellan styrelsens verksamhetsgrenar. Omdisponering mellan investeringsprojekt upp till 5 mnkr beslutas av kommunstyrelsen. Omdisponering mellan investeringsprojekt överstigande 5 mnkr beslutas av kommunfullmäktige. Omdisponering mellan driftbudget och investeringsbudget beslutas av kommunfullmäktige. Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Dessa består förutom årsredovisningen av en delårsrapport per siste augusti och fem månadsuppföljningar per siste mars, april, maj, september och oktober. Till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Uppföljningen i samband med delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal för sitt verksamhetsområde. Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. 24

25 Övriga Budgetregler 2014 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 2,5 procent för Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering, tas också beslut om huruvida kompensation för framtida driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper enligt följande: Anslagstyp 1 Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt ja till finansiering av kommande driftkostnader. Anslagstyp 2 Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt nej till finansiering av kommande driftkostnader. 25

26 Presentation av budget 2014 och flerårsplan Budget Driftbudget Omstrukturering- och effektiviseringsarbete Budgeten genomsyras av ett stort omstrukturerings- och effektiviseringsarbete. Kommunfullmäktige beslutade ge kommunstyrelsen i uppdrag att inleda ett omstrukturerings- och effektiviseringsarbete i syfte att klara en budget som senast 2017 visar ett resultat som motsvarar 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Tabell 1, Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete mnkr Omstrukturering BUN Minskade driftkostnader försäljning/rivning fastigheter Omstrukturering- och effektiviseringsarbete, uppdrag till kommunstyrelsen Summa Totalt föreslås 92 miljoner kronor i omstruktureringsoch effektiviseringsarbete under planperioden. Utöver ovanstående föreslås neddragningar på nämnderna med totalt cirka 13 miljoner kronor. Skattehöjning Kommunen beräknas sedan planen för 2014 antogs i kommunfullmäktige i november förra året få minskade skatteintäkter och generella statsbidrag på cirka 27 mnkr för Kommunfullmäktige beslöt att skatten höjs med 45 öre, vilket motsvarar cirka 39 miljoner kronor. Höjning sker för att kompensera för de minskade intäkterna och ge tillskott till de nämnder som under 2013 visar kraftiga underskott. Tillskott i driftbudgeten Några tillskott föreslås ske i driftbudgeten för Nedan följer några exempel: Omsorgsnämnden 37 mnkr Omsorgsnämnden får ett nytt tillskott på 35 mnkr varav 15 mnkr för att öka bemanningen på särskilt boende. 2 mnkr tillförs för arbetskläder i hemtjänst och hemsjukvård. Socialnämnden 10 mnkr Socialnämnden får ett nytt tillskott på 10 mnkr för att möta kostnaderna för försörjningsstöd och för placering av barn och ungdomar. Barn- och utbildningsnämnden 2 mnkr Barn- och utbildningsnämnden får ett tillskott på 2 mnkr. AFA återbetalning AFA:s styrelse fattade i september beslut om återbetalning av premierna för 2005 och Beslutet innebär en återbetalning om 11 miljarder kronor till arbetsgivare inom kommun- och landstingssektorn. För Hässleholms kommun innebär det cirka 42 miljoner kronor. AFA har fått styrelsens uppdrag att utreda möjligheterna att även sänka premien för 2004, motsvarande cirka 5 miljarder kronor. Detta skulle innebära cirka 20 miljoner kronor för Hässleholms kommun. Trots att inget beslut är fattat ännu om utbetalning 2014 har fullmäktige beslutat att 20 miljoner kronor budgeteras som en intäkt på finansförvaltningen. Borgensavgifter Borgensavgifter budgeteras på 5,8 mnkr och motsvarar 0,5 procent av bolagens genomsnittliga lånesumma (inom borgensåtagandet) under året. Borgensavgiften höjs 2014 från 0,3 procent till 0,5 procent. Förändrad måltidsorganisation Från och med 2015 budgeteras minskade kostnader på 3 miljoner kronor för en förändrad måltidsorganisation. Förändrad politisk organisation Den politiska organisationen ska ses över och från och med 2015 budgeteras en minskad kostnad med 1 miljon kronor. Trygghetsboendet De kostnader som omsorgsnämnden belastats med 2013 för de tomma lägenheterna i trygghetsboendet Pärlan kommer att belasta finansförvaltningen från och med miljoner kronor har budgeterats 2014, 1,5 miljon kronor för 2015 därefter 0 kr. Avkastning pensionsmedel Avkastning från pensionsmedlen budgeteras till 0 kronor, eftersom avkastningen reinvesteras kan en eventuell avkastning inte användas till andra kostnader. 26

27 Utdelning från bolag Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB budgeteras med 3,0 miljoner kronor per år. Utdelning från Hässlehem AB budgeteras med 2,0 miljoner kronor per år. Denna utdelning har för avsikt att användas för sådana ändamål som framgår av lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS, 2010:879) 5, följaktligen åtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Oförutsedda kostnader och överskott- och underskottshantering 10 miljoner kronor har budgeterats per år för oförutsedda kostnader. Budgeten fördelas med 1 miljon kronor för kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader och 9 miljoner kronor för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader. För över- och underskottshanteringen budgeteras 5 miljoner kronor per år. Övriga förändringar på driftbudgeten Löneökningar, ökade driftkostnader och internhyror Dessutom tillförs nämnderna/förvaltningarna anslag för kommande löneökningar efter avslutade förhandlingar, för hyror och ökade driftkostnader för ny- och ombyggnader av fastigheter. Investeringsbudget Investeringsutgifterna uppgår under perioden till 547 miljoner kronor (netto), vilket är en rimlig nivå. En önskvärd nivå är att inte investera mer än avskrivningarna + årets resultat, vilka under perioden uppgår till 537 miljoner kronor. Investeringarna är stora , men betydligt blygsammare De största projekten under perioden är ny- och ombyggnad av fastigheter. Av de större projekten kan nämnas ombyggnad Hässleholms Tekniska skola samt ombyggnad av Linnéskolan. Budgetantaganden De viktigaste budgetantagandena för arbetet med budgeten har varit: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning har beräknats enligt SKL:s cirkulär 13:40 som publicerades den 15 augusti I Budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Effekten för Hässleholm bedöms till cirka +0,5 mnkr när det är fullt infört. I budgeten finns upptaget en minskning av utjämningsbidraget med 6,4 miljoner kronor Antaganden om skatteintäkterna bygger på en befolkning på invånare (befolkning 1 november 2012) under hela planperioden samt på SKL:s prognos. Löneökningar Kompensation till nämnd och förvaltning ska i princip ske efter det verkliga utfallet. Medel för löneökningar budgeteras centralt och fördelas till respektive nämnd och förvaltning när avtalen är klara. Prisökningar Ingen generell kompensation har skett för prisökningar. Pensioner Pensionskostnaderna bygger på KPA:s prognos framtagen den 31 augusti Pensionsskuldsberäkningen är gjord enligt RIPS07. Det är den beräkningsmodell som SKL fattade beslut om i juni 2007 och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. Investeringar med anslagstyp 1 I samband med beslutet om investering tas också beslut om huruvida kompensation för framtida driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper enligt följande: Anslagstyp 1: Anslagstyp 2: Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt ja till kommande driftkostnader. Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt nej till kommande driftkostnader. Kompensation för ökade driftkostnader för investeringar som görs budgeteras centralt på finansförvaltningen. Reducering görs för minskade kapitalkostnader hos de nämnder/förvaltningar som tidigare kompenserats för investeringar med anslagstyp 1. Kapitalkostnader Internräntan följer SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 2,5 procent för Definitiv internränta fastställs i december Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Budgetramarna har ännu inte anpassats avseende sänkningen från 2,9 procent till 2,5 procent. 27

28 Ekonomisk analys Sammanfattning Med liggande budget kommer kommunens ekonomi under 2014 att utvecklas som följer: Verksamhetens nettokostnader tar 101,7 procent i anspråk av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat är budgeterat till -41,5 miljoner kronor. Investeringsvolymen är under året hög och uppgår till 244 miljoner kronor, varav cirka 74 miljoner kronor är investeringar från 2013 som kommer att överföras till Låneskulden ökar från 412 miljoner kronor 2012 till 449 miljoner kronor. Soliditeten kommer att sjunka från 70 procent (2012) till 68 procent under Denna minskning beror framförallt på negativt budgeterat resultat och ökad upplåning som behövs för att finansiera den stora investeringsvolymen. Ekonomisk analys ur fyra aspekter För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. Resultat Vilken balans har kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken finansiell styrka har kommunen för att möta finansiella svårigheter på längre sikt? Risk Finns det risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal - Årets resultat - Kostnads- och intäktsutveckling - Investeringar - Soliditet - Skuldsättningsgrad - Kommunalskatt - Likviditet - Låneskuld - Pensionsåtagande - Borgensförbindelser - Budgetföljsamhet - Prognossäkerhet - Känslighetsanalys Resultat och kapacitet Årets resultat För år 2014 uppgår det budgeterade resultatet för kommunen till -41,5 miljoner kronor. För åren 2015, 2016 och 2017 är det budgeterade resultatet 3,4 miljoner kronor, 43,8 miljoner kronor samt 55,7 miljoner kronor. Resultatutjämningsreserv Den 1 januari 2013 trädde ändringarna om att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning i kraft. Det ger nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Under 2013 finns möjligheten att göra reserveringar av de eventuella ekonomiska överskott för åren 2010, 2011 och 2012 som överskrider de gränsvärden som regelverket föreskriver. Beslut om en sådan retroaktiv reservering måste fattas av fullmäktige under år 2013, därefter är det inte möjligt. Kommunfullmäktige har beslutat om att inrätta en resultatutjämningsreserv på 73,3 mnkr. Budgeten bygger på att 41,5 miljoner kronor ska disponeras ur ovan nämnda resultatutjämningsreserv. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott ska återställas senast tredje året efter det negativa resultatets uppkomst. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster inte inräknas när avstämning mot balanskravet görs. För att tydliggöra om kommunens egentliga verksamhet exklusive kapitalförvaltningen klarar balanskravet delas avstämningen upp i två delar. Avstämningen ska 28

29 fokusera på det ekonomiska tillståndet i den egentliga verksamheten. Tabell 2, Budgeterat balanskravsresultat för Balanskravsutredning mnkr 2014 Årets resultat exklusive kapitalförvaltningen -41,5 Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning 0,0 Årets resultat exklusive kapitalförvaltningen efter -41,5 balanskravsjusteringar Resultat kapitalförvaltningen 0,0 Realisationsvinster, kapitalförvaltningen (netto) 0,0 Nedskrivning, kapitalförvaltningen 0,0 Återföring, kapitalförvaltningen 0,0 Årets balanskravsresultat efter balanskravsjusteringar -41,5 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 41,5 Årets balanskravsresultat 0,0 Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 Summa 0,0 Balanskravsresultat att reglera 0,0 Det budgeterade balanskravsresultatet för 2014 uppgår till 0 mnkr när 41,5 miljoner kronor disponerats ur resultatutjämningsreserven. Årets balanskravsresultat uppfyller därmed kommunallagens balanskrav. Det finns inget underskott att återställa från tidigare år. prognosen per 31 augusti 2013, men 2,5 procentenheter mer än bokslutet För uppgår det till 99,6 procent, 97,9 procent samt 97,7 procent. Det generella statsbidraget beräknas till 662,3 miljoner kronor för Det motsvarar cirka 27 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Storleken på detta bidrag innebär att kommunens ekonomi är känsligt för ändringar och försämringar i statligt beslutade regelverk. Finansnetto Kostnads- och intäktsutveckling Nettokostnaderna och skatteintäkterna bör ha en följsam utveckling. Verksamhetens nettokostnader ökar 2014 med 4,4 procent i förhållande till prognosen per den 31 augusti 2013 medan skatteintäkterna och de generella bidragen ökar med 2,7 procent. Om kostnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (inkl. det generella statsbidraget) visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2014 beräknas detta mått uppgå till 101,7 procent, vilket är 1,7 procentenheter mer än 29 De finansiella intäkterna för 2014 beräknas till 11,6 miljoner kronor och de finansiella kostnaderna till 12,2 miljoner kronor, det vill säga ett negativt finansnetto på 0,6 miljoner kronor. Finansnettot beräknas också att bli negativt. I de finansiella intäkterna ingår bland annat borgensavgifter från bolagen på 5,8 miljoner kronor, aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB med 3,0 miljoner kronor och utdelning från Hässlehem AB med 2,0 miljoner kronor. Avkastningen på pensionsmedlen är budgeterad till 0 kr. De senaste åren har finansnettot varit starkt positivt, vilket beror på avkastningen på pensionsmedlen. Eventuell avkastning på pensionsmedlen påverkar resultatet positivt. Dessa medel återinvesteras och bör inte användas i verksamheten eftersom det då direkt får en likvidpåverkan. I de finansiella kostnaderna ingår 11,1 miljoner kronor som räntekostnader på lån och 1,1 miljoner kronor som ränta på pensionsavsättningen. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår under perioden till 551 miljoner kronor (netto), vilket är en rimlig nivå. En önskvärd nivå är att inte investera mer än avskrivningarna + årets resultat,

30 vilka under perioden uppgår till 537 miljoner kronor. Investeringarna är stora , men betydligt blygsammare Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög soliditet ger förutsättningar för låga finansiella kostnader och därmed ett större utrymme för att bedriva verksamhet. Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser före 1998 på miljoner kronor, som på grund av den kommunala redovisningslagen redovisas bland ansvarsförbindelser, ligger den verkliga soliditeten på 33 procent (jämfört med 33 procent per 31 augusti 2013). Kommunens soliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med de flesta kommuner. Det vägda riksgenomsnittet för 2012 låg på 49 procent (19 procent om pensionsförpliktelserna inräknas). De största projekten under perioden är ny- och ombyggnad av fastigheter. De större investeringarna under 2014 är följande: Tabell 3, Kommunens större investeringsprojekt Nettoutgift Investering (mnkr) Ombyggnad Hässleholms Tekniska skola 27,0 Ombyggnad Linnéskolan 20,0 Exploateringsprogam 20,0 Fiber till kommunala verksamheter samt 11,5 fastighetsnät Utbytesprogram datorer 10,0 Kommunalskatt Skatteintäkterna är kommunens dominerande intäktskälla och bestäms av skattesatsen och skatteunderlaget. Kommunalskatten 2014 kommer att höjas med 45 öre och blir 21,06. Medelskattesatsen i riket för 2013 uppgår till 20,62 och i Skåne till 20,35. Hässleholm har den tionde högsta skattesatsen i Skåne under Risk och kontroll Likviditet och upplåning Soliditet Soliditeten (eget kapital/tillgångarna) mäter kommunens förmögenhet och visar hur stor del av tillgångarna som betalas genom driftsöverskott. Enligt budgeten för 2014 uppgår soliditeten exklusive pensionsförpliktelser till 68 procent, vilket innebär att den beräknas minska med 3 procentenheter i förhållande till år 2013 (enligt prognosen per 31 augusti 2013). Detta beror på den stora investeringsvolymen som leder till ökad upplåning samt på det svaga resultatet. 30 Under kommer likviditeten att vara på en relativt låg nivå. Låneskulden kommer under samma period att minska med cirka 20 miljoner kronor. Vid periodens slut kommer låneskulden att uppgå till cirka 311 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 412 miljoner kronor i bokslut Låneskulden ökar under 2014 och 2015 för att minska de två kommande åren. Minskningen beror på att det budgeterade resultatet ligger på en god nivå och investeringsvolymen är låg.

31 Kommunens personal Personal och pensioner Personalvolym och kostnader Den 30 juni 2013 hade kommunen tillsvidare- och visstidsanställda, en minskning med 26 anställda sedan årsskiftet. Antalet årsarbetare uppgår till vid halvårsskiftet, en minskning med 5 årsarbetare sedan årsskiftet. Lönekostnaderna inklusive personalomkostnader prognostiseras till miljoner kronor för 2013 i delårsrapporten per den 31 augusti Lönekostnaderna utgör cirka 49,2 procent av kommunens bruttokostnader och är därmed kommunens i särklass största kostnadspost. Löneökningarna budgeteras 2014 centralt på finansförvaltningen och beräknas öka med cirka 41,3 miljoner kronor. För ökning av semesterlöne-, övertids-, ferielöne- och uppehållslöneskuld budgeteras 2,5 miljoner kronor centralt på finansförvaltningen. Pensioner 2006 började det nya pensionsavtalet, KAP-KL, att gälla. Syftet med det nya avtalet var bland annat att uppnå ett finansiellt stabilt och förutsägbart pensionsavtal samt att bryta den kostnadsdrivande effekten för pensioner över 7,5 basbelopp, den så kallade förmånsbestämda pensionen. Kommunens budget belastas av kostnader för pensioner på olika sätt. Kommunen tillämpar den så kallade blandmodellen, som är föreskriven i den kommunala redovisningslagen som minimikrav för kommunens pensionshantering i budget och räkenskaper. Pensionskostnaden består av kostnader för pensionsutbetalningar, avgiftsbestämd ålderspension (före detta individuell del) som betalas ut till de anställda, premier för pensionsförsäkring, pensionsavsättningar samt ränta på pensionsavsättningen. På pensionsutbetalningarna tillkommer särskild löneskatt. Totalt uppgår de budgeterade pensionskostnaderna för 2014 till cirka 135,9 miljoner kronor. Budgeterade pensionskostnader och pensionsåtagande för 2014 redovisas i tabell 4. Tabell 4, Budgeterade pensionskostnader och pensionsåtaganden Resultatposter, mnkr 2014 Pensionsavsättning -0,6 Ränta på pensionsavsättning 1,1 Pensionsutbetalning redan i pension 41,2 Särskild pensionsförsäkring 9,8 Pensionsförmån, individuell del 58,0 Löneskatt 26,4 Total pensionskostnad 135,9 Balansposter, mnkr 2014 Pensionsavsättning 57,9 Pensionsförmån, individuell del 72,1 Ansvarsförbindelse 1121,0 Total pensionskostnad 1251,0 Pensionskostnaden kommer att ianspråkta en allt större del av kommunens driftkostnader i takt med att arbetstagare födda på 1940-talet går i pension. Under planperioden kommer knappt 300 anställda att gå i pension och under de närmaste tio åren kommer drygt anställda att gå i pension. De största pensionsavgångarna kommer att ske inom yrkesgrupperna vårdpersonal, lärare, barnskötare, förskollärare och administrativa assistenter. Kommunen har i förhållande till många andra kommuner ett gynnsamt läge för att täcka en del av ökningen av pensionskostnaderna. Nedan redogörs för den placering (525 miljoner kronor, år 1999) som gjorts hos externa kapitalförvaltare för att långsiktigt användas för att finansiera pensionskostnaderna. Pensionsmedel Som nämnts ovan har kommunen avsatt medel för extern kapitalförvaltning. Det är medel som frigjordes när kommunen sålde Hässleholms Energi AB till Sydkraft (numera Eon). Kapitalet och dess avkastning ska långsiktigt användas för att finansiera pensionskostnaderna. I början av april gick kommunen ut med ett förfrågningsunderlag för upphandling av strukturerade produkter. I första skedet skulle offerterna bedömmas utifrån förvaltarnas presentation av transparansen i transaktionsflödet i förvaltningen. Dessvärre bedömdes ingen av offerterna ge en klar och tydlig bild av transparensen i förekommande transaktioner eller en tydlig bild av de marknader där köp och försäljning skulle ske. Ekonomiavdelningen beslöt därför att avbryta upphandlingen.