strategisk plan med Budget 2016 och flerårsplan

Transkript

1 strategisk plan med Budget 2016 och flerårsplan ~~o Hässleholm nästa.

2 Innehåll Så här fördelas skattepengarna Kommunens organisation 4 Strategisk plan Ansvarsområde 24 Ekonomistyrningsprinciper 26 Övriga budgetregler Presentation av budget 2016 och flerårsplan Ekonomisk analys 30 Kommunens personal 33 Driftbudget 34 Förändringar i förhållande till fastställd plan 35 Specifikation till finansförvaltningen 39 Investeringsbudget 40 Specifikation till investeringsbudget 41 Fem år i sammandrag och skattesatser Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Noter till resultat- och finansieringsbudget 47 Ordlista 49 Diarienummer: 2015/ Fastställt den: Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För uppföljning ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla förvaltningar Giltighetsperiod: Ersätter: Strategisk plan med Budget 2015 och flerårsplan , kf Kommunal författningssamling: 2

3 Så här fördelas skattepengarna kronor i skatt till kommunen fördelas så här ,17 Barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och musikskola 33,59 Vård och omsorg om äldre samt verksamhet för funktionshindrade 6,41 Sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna 4,17 Bibliotek, kultur och fritidsverksamhet 4,16 Gemensam verksamhet (bland annat kansli-, ekonomi-, personal-, informations- och IT-funktionerna) 2,77 Gator, vägar, förvaltning av fastigheter samt park och mark 2,38 Vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder 1,29 Räddningstjänst 0,96 Årets resultat 0,71 Planarbete och lantmäteriverksamhet 0,31 Miljö och hälsoskydd 0,07 Kommunrevision 3

4 Kommunens organisation 4

5 Strategisk plan Målstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån om- världsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av utvecklingsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna utvecklingsmål för den närmaste fyraårsperioden. Dessa långsiktiga mål ska sedan brytas ned till årsmål. Syftet är att skapa en röd tråd i styrningen från visionen genom de övergripande målen och utvecklingsinsatserna till den dagliga operativa verksamheten. 5

6 Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder, styrelser och förvaltningar följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse. Dessa verksamhetsberättelser utgör, tillsammans med uppföljningen av de övergripande målen med tillhörande utvecklingsmål, en viktig parameter i planeringsarbetet. Planering I samband med verksamhetsplanen ska en omvärldsanalys med klargörande av om-, när- och invärlden göras. Analysen sammanställs och presenteras tillsammans med årsuppföljningen för kommunfullmäktige vid ett så kallat målseminarium. Avsikten är att tydligöra planeringsförutsättningarna och skapa en levande diskussion kring de strategiska inriktningarna och de ekonomiska ramarna. Under våren genomförs så kallade dialogmöten. Varje nämnd har till uppdrag att redovisa sin verksamhetsanalys och de strategiska utmaningar som väntar nämnden. Slutligen görs en redovisning av resursbehovet, i termer av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser på kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget. Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning i form av utvecklingsmål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Uppföljning och utvärdering Grunden till en framgångsrik styrning ligger inte enbart i förmågan att formulera och kommunicera utan även i viljan och förmågan att följa upp och analysera måluppfyllelsen. Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal inom sitt ansvarsområde. 6

7 Omvärldsanalys Drivkrafter En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och kommunens utveckling. Dessa förändringar eller megatrender ger utvecklingen olika riktningar och väcker frågor som vi i kommunen, liksom andra aktörer, måste förhålla oss till. Gränser suddas ut samtidigt som andra gränser skapas Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över gränserna. Den globala utvecklingen ger företag möjlighet att etablera sig på nya marknader samtidigt som konkurrensen och kraven på flexibilitet ökar. Kultur och religion påverkas när livsstilar och värderingar möts och stöts i globala nätverk och samverkansforum. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom Kina och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Staden lockar allt fler Städernas attraktionskraft ökar alltmer och närmare hälften av jordens befolkning lever numera i städer. Enligt FN:s prognoser kommer den globala stadsbefolkningen att uppgå till cirka 5 miljarder år 2030 och passera 6 miljarder Urbaniseringstakten är högst i mindre utvecklade områden, främst i Asien och Afrika. I Sverige bor mer än hälften av befolkningen i de tre storstadsregionerna och under de närmaste 20 åren spås 70 procent av alla tillkommande lönesummor att hamna i dessa regioner. Allt färre unga ska försörja allt fler äldre Världens befolkning blir allt äldre och i Sverige ökar den äldre befolkningen både till antal och andel. I SCB:s riksprognos till år 2110 beräknas medellivslängden öka till närmare 90 år för både kvinnor och män. I takt med att allt fler lever allt längre ökar försörjningsbördan för befolkningen i arbetsför ålder. Klimatförändringar Under de senaste 100 åren har medeltemperaturen ökat med drygt 0,7 grader. FN:s klimatorgan pekar på faran med en fortsatt temperaturhöjning och allt fler länder arbetar med energieffektiviseringar och omställning till förnybara energikällor. Utsläppen av fossila bränslen fortsätter dock att öka till följd av en ökad efterfrågan på energi. Det krävs således att den snabba ökningen av transporter och varukonsumtion bryts i den industrialiserade delen av världen och att utvecklingsländerna hittar nya vägar för en hållbar tillväxt. Teknikskiften sker allt snabbare Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag, Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och framväxten av IT formar människans sätt att leva, lära, uppleva och arbeta. Individualisering möter samhällsengagemang Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, har minskat samtidigt som trycket på valfrihet och individanpassade lösningar har ökat. I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar variationen i värderingar och beteendemönster. 7

8 En självklar dialog med brukare och medborgare I kommunens utveckling ska invånaren ses som både kravställare och medskapare. Medborgarens krav på tillgänglighet, flexibilitet och service leder till förändringar i det kommunala åtagandet. Samtidigt ger framväxten av e-tjänster och den allt större tillgången till öppen data upphov till nya frågeställningar och lösningar. Hässleholms kommun måste utveckla formerna för ett transparent myndighetsutövande och bli säkrare i sin roll både som dialogpart och serviceaktör. En stark position i regionen I Region Skånes utvecklingsstrategi pekas Hässleholm ut som en av Skånes åtta regionala kärnor. För att Hässleholms kommun ska leva upp till rollen som nav och dra nytta av sitt kommunikationsläge krävs ökad strategisk kompetens, en tydlig politisk viljeinriktning samt ökad samverkan med andra regionala aktörer. En attraktiv personalpolitik Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att kommunen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I takt med växande pensionsavgångar och ökad konkurrens om arbetskraften blir kommunens personalpolitik allt viktigare. Om kommunen ska lyckas rekrytera, behålla och utveckla sin personal måste både medarbetaroch ledarskapet, arbetssätt samt arbetsvillkor utvecklas. En god livsmiljö för alla En hållbar utveckling förutsätter en samhällsförändring med energieffektivisering och omställning till klimatneutrala lösningar. Det är dock inte bara miljön som måste vara i balans. Tendenser till ökad polarisering, i form av en tudelad arbetsmarknad och ökad bostadssegregation, utgör en stor utmaning för samhället. Hässleholms kommun måste i framtiden arbeta mer aktivt för att kunna möta alla medborgares behov av inflytande och trygghet. 8

9 Ekonomi Världsekonomin Världsekonomin fortsätter att växa även om det ekonomiska läget i Kina och ökande geopolitiska konflikter utgör betydande risker. Den starkt växande amerikanska ekonomin agerar draglok samtidigt som återhämtningen från eurokrisen fortsätter i Europa. Den nuvarande tillväxten i Europa har låga oljepriser, en svag växelkurs för euron och Europeiska centralbankens stödköp av statsobligationer att tacka. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin befinner sig i ett stabilt läge. Den inhemska efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas öka med drygt 3 procent under innevarande och nästkommande år. Det är framför allt investeringarna och den offentliga konsumtionen som uppvisar höga tillväxttal. Den snabba befolkningsökningen, till följd av den omfattande flyktinginvandringen, innebär att kommunala verksamheter såsom skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. Arbetslösheten har under ett flertal år legat på en hög nivå kring 8 procent. Under de närmaste åren förväntas dock efterfrågan på arbetskraft öka och därmed även sysselsättningen, inte minst inom kommunsektorn. Under perioden bedöms den kommunfinansierade sysselsättningen öka med cirka personer. Arbetslösheten beräknas uppgå till drygt 6 procent år BNP 3,2 3,4 2,6 2,3 2,1 Arbetslöshet 7,4 6,7 6,3 6,2 6,2 KPI 0,1 1,4 2,9 3,1 2,9 Tabell: Nyckeltal för den svenska ekonomin (SKL:s cirkulär 15:29) Regeringens budgetproposition Den 21 september presenterade regeringen 2016 års budgetproposition. SKL sammanfattar några av de större satsningarna i regeringens förslag: * Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljarder i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från * För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner Regeringen föreslår även ett engångsbidrag om 500 miljoner år 2016 för att förbättra och rusta upp utemiljön vid förskolor och skolor. * Regeringen verkställer från år 2016 sparbetingen på gymnasieskolan och 470 miljoner dras från det generella statsbidraget. * Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 miljoner. * Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget. * Barndelen i riksnormen föreslås öka med 181 miljoner från 2016 och fritidspengen avskaffas. * Höjd schablonersättning för nyanlända föreslås, samtidigt som den prestationsbaserade ersättningen avskaffas, och höjd ersättning för asylsökande barns skolgång med 50 procent. * Socialtjänsten får ett riktat statsbidrag om 250 miljoner årligen för förstärkning i barnärenden. * Det generella statsbidraget minskar med 850 miljoner för förändring i utjämningssystemet. * En kommunbonus om 1,9 miljarder införs som stöd till ökat bostadsbyggande. * 2 miljarder årligen avsätts för ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen. 9

10 Hässleholms kommun ska sätta medborgaren i centrum Det är en komplex kravbild som kommunen möter. Medborgarens krav på tillgänglighet, flexibilitet och service ska mötas av en informativ och tillgänglig hemsida som möjliggör dialog. Samtidigt måste det finnas en god beredskap för att ge en personlig och anpassad service både på telefon, e-post och vid fysiska möten. Utmaningen består i att skapa en verksamhet som är tillgänglig för alla. Genom att föra en dialog kring kommunens utmaningar på kort och lång sikt ökar medborgarens kunskap om det kommunala uppdraget och behovet av prioriteringar. De förtroendevalda får ta del av medborgarnas synpunkter och kunskaper och beslutsunderlaget tillförs värdefulla nyanser. Politikerna stärks i sin roll som förtroendevalda samtidigt som medborgarna ges ökad möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Kompetensen i tillgänglighetsarbetet ska höjas Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Medborgarens möjlighet till insyn och delaktighet ska öka Förtroendet för kommunens politiker och den kommunala beslutsprocessen ska öka Kommunens förtroendevalda ska vara välinformerade om medborgarnas synpunkter Hässleholms kommun ska aktivt arbeta med integrationsfrågor i syfte att öka anställningsbarheten 10

11 Hässleholms kommun ska ge en omsorg och service av hög kvalitet Kvalitetsarbete handlar om att skapa en verksamhet som ger största möjliga värde för medborgaren, brukaren och samhället i stort. För att lyckas med detta krävs en ständig bevakning och analys både av de stora samhällstrenderna och av metodutvecklingen inom kommunens olika verksamhetsområden. Med hjälp av brukarundersökningar och kvalitetsindikatorer synliggörs verksamheten. Transparensen och framväxten av jämförelsenätverk möjliggör ett ökat erfarenhetsutbyte och en bredare diskussion om innehållet och värdet av de produkter och tjänster som kommunen levererar. Den enskildes behov och önskemål om stöd, omsorg, vård och service är i fokus. Genom att arbeta utifrån ett individperspektiv och samordna insatserna kan kommunen värna om den enskildes integritet och stärka egenmakten. Mål för perioden Hässleholm ska vara en kommun där det känns tryggt att leva och åldras Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Människor med funktionsnedsättning ska garanteras individuellt anpassat boende och verksamhet Hässleholms kommun ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete 11

12 Hässleholms kommun ska ge barn och unga en bra start i livet Det finns en mycket stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och folkhälsan på lång sikt. Tidiga och samordnade insatser för att möta varje barns behov är sålunda den viktigaste investeringen för framtiden. För att kunna ge alla barn en bra skolgång, stimulerande livs- och lekmiljöer och en trygg ekonomisk och social situation måste kommunen jobba över funktions- och organisationsgränserna och ha ett proaktivt förhållningssätt. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en förskola och skola präglad av omsorg, lärande och mångfald Kommunens förskolor ska ha färre barn i grupperna Hässleholms kommun ska upptäcka, främja och erbjuda tidiga insatser till barn och elever i behov av särskilt stöd Alla elever har rätt att minst nå kunskapsmålen och bli sitt bästa Hässleholms kommun ska ha goda lek- och lärmiljöer för barn och unga Minst två förskolor eller skolor ska få upprustning av utemiljön varje år Tillgängligheten till och vid kommunens lekplatser ska öka Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska stärkas 12

13 Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande Skåneregionen upplever en stark tillväxt och det är viktigt för Hässleholms kommun att ta del av den, både för sin egen del och som del av regionen. Hässleholms kommuns främsta fördelar är närheten till en stor arbetsmarknad och tillgången till mark i attraktiva lägen. Det finns goda förutsättningar att skapa tillväxt genom att konsekvent nyttja dessa konkurrensfördelar. Med korta restider till storstadsregionen är kommunen ett attraktivt etableringsområde, för både företag och människor. Det är således viktigt att kommunen kan erbjuda goda boendemiljöer med en variation i bostadstyp och upplåtelseform. Förhandlingen om Sveriges framtida järnvägsnät för höghastighetståg, Sverigeförhandlingen, kräver en kraftsamling från kommunens sida. Det gäller att kunna påvisa stadens potential som regional kärna och som kommunikationsnav i södra Sverige. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha ett starkt varumärke Hässleholm C ska vara ett naturligt alternativ som station för höghastighetståget Hässleholms kommun ska utveckla Hovdalaområdet Det ska finnas fler bostadsområden med varierande bostadstyper och upplåtelseformer i hela kommunen Hässleholms kommun ska ge goda förutsättningar för ett livslångt lärande Hässleholms kommun ska utveckla formerna för kompetensmatchning Antalet praktikplatser och feriearbeten ska öka 13

14 Hässleholms kommun ska ha en hållbar ekonomi med en effektiv resursanvändning Hushållning handlar om att skapa en balans mellan kort- och långsiktiga mål samt mellan mål och resurser. Grunden till en god ekonomisk hushållning är ett tydligt och väldefinierat ramverk, i form av ekonomiska målsättningar. Inom detta ramverk finns kommunens verksamhet och för att kunna uppnå en god ekonomisk hushållning måste största möjliga värde av varje skattekrona uppnås. De finansiella målen väger tungt vid bedömningen av god ekonomisk hushållning. För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Det handlar om att ha en hållbar investeringsnivå som inte tar resurser från kärnverksamheten och det gäller även att synliggöra, jämföra och utvärdera verksamheten för att nå produktivitets- och kvalitetskraven inom de givna ekonomiska ramarna. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Kommunstyrelsens och nämndernas budgetföljsamhet ska förbättras Kommunstyrelsens uppföljning och analys av sin och nämndernas ekonomi och verksamhet ska fördjupas Kommunens långsiktiga ekonomiska målsättning är att resultatet ska utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 14

15 Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att kommunen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I takt med växande pensionsavgångar och ökad konkurrens om arbetskraft blir kommunens personalpolitik allt viktigare. Fram till år 2022 beräknas drygt anställda att gå i pension, främst vårdpersonal, lärare, barnskötare, och förskolelärare. Nuvarande medarbetare är de främsta marknadsförarna av den goda arbetsplatsen och medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år ska ses som en viktig värdemätare. Om kommunen ska lyckas att rekrytera, behålla och utveckla kompetent personal måste det ske fortsatta insatser för att skapa en god arbetsmiljö. Medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet måste förbättras samtidigt som ledarskap, arbetssätt och arbetsvillkor måste utvecklas i takt och i linje med krav från omvärlden och invärlden. Mål för perioden Hässleholms kommun ska erbjuda trygga och attraktiva anställningsformer Andelen tillsvidareanställda ska öka Alla medarbetare ska erbjudas en god arbetsmiljö Den arbetsrelaterade ohälsan bland kommunens medarbetare ska minska Medarbetarsamtal och individuell utvecklingsplan ska erbjudas alla medarbetare årligen 15

16 Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv Näringslivet i Hässleholm har en god branschmix, vilket är en av förklaringarna till Hässleholms goda sysselsättningstillväxt. Mätningar av företagsklimatet i kommunen visar att det finns en förbättringspotential och kommunen kommer att fortsätta utveckla sin företagsservice för att kunna erbjuda goda förutsättningar för näringslivet att växa, nyanställa och utvecklas. Mål för perioden Det finns två typer av företagande: ett entreprenörsdrivet som är innovativt och riskfyllt och ett allmänt företagande. Båda är viktiga men det är det entreprenörsdrivna företagandet som på lång sikt påverkar den ekonomiska tillväxten mest. Utmaningen för kommunen är att stödja den entreprenörsdrivna tillväxten genom dialog och samverkan kring innovationer, ökat nyföretagande och kunskapsutveckling. Hässleholm ska vara en företagsvänlig kommun Hässleholms kommun ska ha en god företagsservice Kommunens kontakter med näringslivet ska kännetecknas av servicefokus, förståelse och lyhördhet Hässleholms kommun ska uppmuntra och främja såväl nyföretagande som existerande företag Hässleholms kommun ska stärka förutsättningarna för det lokala näringslivet att lämna anbud 16

17 Hässleholms kommun ska ha en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling En ekologiskt hållbar utveckling innebär att Hässleholms kommun tar ansvar för att miljön inte försämras på grund av de beslut som fattas och de aktiviteter som bedrivs av kommunen. Hållbarhetsfrågan är tvärsektoriell, vilket innebär att vi måste arbeta för en socialt och ekologiskt hållbar utveckling inom alla verksamhetsområden parallellt. Detta förutsätter att anställda och förtroendevalda har de kunskaper som krävs för att, i både stora och små beslut, visa en långsiktig hänsyn till människa och miljö. I strävan efter en hållbar utveckling är konsumtionen en nyckelfaktor, vilket gör den offentliga upphandlingen till ett viktigt redskap i hållbarhetsarbetet. Kommunen kommer även fortsättningsvis att lägga fokus på en ansvarsfull konsumtion av livsmedel. Även konsumtionen av energi behöver minska. Målsättningen är att skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik i kommunen, vilket ger positiva effekter både för ekonomin, miljön och folkhälsan. Mål för perioden Kommunkoncernens medarbetare och förtroendevalda ska ha god kunskap om hållbar utveckling Under mandatperioden ska kommunkoncernens medarbetare och förtroendevalda ha fått kännedom om begreppet hållbar utveckling Hässleholms kommun ska ha en upphandling som stödjer en hållbar utveckling Andelen ekologiskt producerade varor ska öka Andelen lokalt producerade varor ska öka Hässleholms kommun ska ha en effektiv energianvändning Energianvändningen i kommunens fastigheter och transporter ska effektiviseras Hässleholm ska vara en cykel- och fotgängarvänlig kommun Hässleholms stad ska ha sammanhållande stråk för gång- och cykeltrafik 17

18 Mål Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska sätta medborgaren i centrum Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Kompetensen i tillgänglighetsarbetet ska höjas Mäts med hjälp av e-verktyget för tillgänglighetsarbete, MFD:s enkät samt tillgänglighetsmåtten i KKiK Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Medborgarens möjlighet till insyn och delaktighet ska öka NII, Nöjd-Inflytande-Index, ska uppgå till minst 40 i SCB:s medborgarundersökning Förtroendet för kommunens politiker och den kommunala beslutsprocessen ska öka Betygsindex för området förtroende ska uppgå till minst 45 i SCB:s medborgarundersökning Kommunens förtroendevalda ska vara välinformerade om medborgarnas synpunkter Minst 60 procent av de tillfrågade politikerna ska känna sig välinformerade om medborgarnas synpunkter Hässleholms kommun ska aktivt arbeta med integrationsfrågor i syfte att öka anställningsbarheten Hässleholms kommun ska ge en omsorg och service av hög kvalitet Hässleholm ska vara en kommun där det känns tryggt att leva och åldras Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Människor med funktionsnedsättning ska garanteras individuellt anpassat boende och verksamhet Förbättrat betyg inom området inflytande och delaktighet i medborgar- och brukarundersökningar Hässleholms kommun ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Bedömning utifrån Kommunkompassen och nämndernas måluppfyllelse 19

19 Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska ge barn och unga en bra start i livet Hässleholms kommun ska ha en förskola och skola präglad av omsorg, lärande och mångfald Kommunens förskolor ska ha färre barn i grupperna Hässleholms kommun ska upptäcka, främja och erbjuda tidiga insatser till barn och elever i behov av särskilt stöd Antal barn per förskolegrupp och antal barn per årsarbetare Uppföljning av kvalitetsarbetet inom elevhälsan, förskolan och skolan Alla elever har rätt att minst nå kunskapsmålen och bli sitt bästa Meritvärde, andel avgångselever som når målen i alla ämnen, andel elever med slutbetyg i gymnasiet samt andel elever med högskolebehörighet Hässleholms kommun ska ha goda lek- och lärmiljöer för barn och unga Minst två förskolor eller skolor ska få upprustning av utemiljön varje år Andel barn och elever som upplever en trygg och stimulerande lek- och lärmiljö Tillgängligheten till och vid kommunens lekplatser ska öka Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska stärkas Bedömning utifrån enkäter och nämndernas måluppfyllelse Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande Hässleholms kommun ska ha ett starkt varumärke Hässleholm C ska vara ett naturligt alternativ som station för höghastighetståget Hässleholms kommun ska utveckla Hovdalaområdet Det ska finnas fler bostadsområden med varierande bostadstyper och upplåtelseformer i hela kommunen Nyckeltal för ny- och ombyggnation 20

20 Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande Hässleholms kommun ska ge goda förutsättningar för ett livslångt lärande Hässleholms kommun ska utveckla formerna för kompetensmatchning Antalet praktikplatser och feriearbeten ska öka Antalet praktikplatser och feriearbeten Hässleholms kommun ska ha en hållbar ekonomi med en effektiv resursanvändning Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Kommunstyrelsens och nämndernas budgetföljsamhet ska förbättras Kommunstyrelsens uppföljning och analys av sin och nämndernas ekonomi och verksamhet ska fördjupas Kommunstyrelsens och nämndernas budgetavvikelse Bedömning utifrån Kommunkompassen Kommunens långsiktiga ekonomiska målsättning är att resultatet ska utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Årets resultat (exkl kapitalförvaltningen) i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 21

21 Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser Hässleholms kommun ska erbjuda trygga och attraktiva anställningsformer Andelen tillsvidareanställda ska öka Andelen tillsvidareanställda Alla medarbetare ska erbjudas en god arbetsmiljö Den arbetsrelaterade ohälsan bland kommunens medarbetare ska minska Arbetsrelaterade ohälsan Medarbetarsamtal och individuell utvecklingsplan ska erbjudas alla medarbetare årligen Andel medarbetare som erbjuds medarbetarsamtal och individuell utvecklingsplan Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv Hässleholm ska vara en företagsvänlig kommun Hässleholms kommun ska ha en god företagsservice Kommunens kontakter med näringslivet ska kännetecknas av servicefokus, förståelse och lyhördhet Förbättrad placering i Svenskt Näringslivs mätning Lokalt företagsklimat Hässleholms kommun ska uppmuntra och främja såväl nyföretagande som existerande företag Hässleholms kommun ska stärka förutsättningarna för det lokala näringslivet att lämna anbud Positiv utveckling av nyföretagande, arbetsställen samt förädlingsvärde i näringslivet 22

22 Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska ha en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Kommunkoncernens medarbetare och förtroendevalda ska ha god kunskap om hållbar utveckling Under mandatperioden ska kommunkoncernens medarbetare och förtroendevalda ha fått kännedom om begreppet hållbar utveckling Andel medarbetare och förtroendevalda som har fått kännedom om begreppet hållbar utveckling Hässleholms kommun ska ha en upphandling som stödjer en hållbar utveckling Andelen ekologiskt producerade varor ska öka Andel ekologiskt producerade varor av de totala livsmedelskostnaderna Andelen lokalt producerade varor ska öka Andel lokalt producerade varor av de totala livsmedelskostnaderna Hässleholms kommun ska ha en effektiv energianvändning Energianvändningen i kommunens fastigheter och transporter ska effektiviseras Energianvändningen i fastigheter och transporter Hässleholms kommun ska vara en cykel- och fotgängarvänlig kommun Hässleholms stad ska ha sammanhållande stråk för gång- och cykeltrafik Andel och antal kilometer 23

23 Ansvarsområde Kommunfullmäktige Kommunens beslutande församling Kommunrevisionen Granskning enligt kommunallagen (SFS, 2012:800, KL) 9 kap av styrelsens och nämndernas verksamhet Kommunstyrelsen Styrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan och ansvarar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Styrelsen ansvarar härvid bland annat för: Kommunledningskontoret Administrativ och juridisk service Administration av överförmyndarens och valnämndens verksamhet Medborgarservice Drift, samordning och utveckling av kommunens IT-miljö Kommunens arkiv Central kommunikationsverksamhet Internationella frågor Övergripande tillväxt- och utvecklingsfrågor Besöksnäring Näringslivsfrågor Central ekonomifunktion Upphandlingsverksamhet Personalpolitik, pensioner och lönehantering Krisledning Säkerhetsarbete Folkhälsoarbete Räddningstjänst Räddningstjänsten och övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den nämnd som svarar för räddningstjänsten Arbetsmarknad och kompetensutveckling Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Yrkeshögskola Uppdragsutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskild utbildning för vuxna Kommunalt Lärcentrum Särvux Integrationsarbete Tekniska nämnden Lokalförsörjningsplanering och genomförande av byggprojekt Förvaltning av gator, vägar, parker och övriga allmänna platser Trafikfrågor enligt lag och trafiksäkerhetsarbete Förvaltning av fast egendom Exploateringsverksamhet 24

24 Byggnadsnämnden Kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet I samråd med kommunstyrelsen bedriva översiktlig fysisk planering Bedriva kommunal lantmäteriverksamhet Kommunens mätningstekniska verksamhet Fritidsnämnden Drift och uthyrning av idrotts- och fritidsanläggningar samt vissa samlingslokaler Föreningsservice Bidrag till föreningar Lotterimyndighet Fritidsgårdsverksamhet Kulturnämnden Bibliotek Allmänkulturell verksamhet Stöd till kultur- och hembygdsföreningar Bidrag till studieförbund Kultur- och konferensverksamhet i Kulturhuset inklusive Trädhuset Hovdala Slott Allaktivitetshuset Markan Barn- och utbildningsnämnden Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshemsverksamhet Gymnasieskola Särskola Kulturskola Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med sociala problem Familjerätt och familjerådgivning Tillståndsgivning och tillsyn av servering av alkohol Övriga uppgifter som åligger socialtjänsten Omsorgsnämnden Äldreomsorg Omsorg om fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta Anhörigstöd Fritidsverksamhet för vuxna med funktionsnedsättning Miljönämnden Kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet Tillsyn av utomhus- och inomhusmiljö, vatten- och avloppsanläggningar, livsmedelshantering, tobak, receptfria läkemedel, kemikaliehantering, naturvårdsärenden, avfall och renhållning samt smittskydd Nämnden ansvarar även för kommunens kalkningsverksamhet I samråd med kommunstyrelsen ansvara för miljöstrategiska frågor och hållbar utveckling I samråd med kommunstyrelsen ansvara för energieffektivisering och klimatanpassning 25

25 Ekonomistyrningsprinciper 2016 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 29 februari Omdisponering Omdisponering avseende drift inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering avseende drift mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 2 mnkr. Kommunstyrelsen har rätt att inom sin driftbudget omdisponera anslag mellan styrelsens egna förvaltningar. Omdisponering mellan investeringsprojekt upp till 5 mnkr beslutas av kommunstyrelsen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Dessa består av (förutom årsredovisningen) en delårsrapport per siste augusti och fem månadsuppföljningar per siste mars, april, maj, september och oktober. Till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. Uppföljningen i samband med delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal för sitt verksamhetsområde. Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent bruk räknas som en investering om livslängden är minst 3 år och inköpsvärdet är minst ½ basbelopp (exkl moms). Beloppsgränsen gäller även vid samlade inköp av flera likartade inventarier med ett naturligt samband (samma arbetsplats/institution och levererans under samma budgetår). Observera att samma arbetsplats/institution inte innebär geografiskt område såsom rektorsområde. 26

26 Övriga budgetregler 2016 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 2,4 procent för Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering, tas också beslut om huruvida kompensation för framtida driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper enligt följande: Anslagstyp 1 Anslagstyp 2 Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt ja till finansiering av kommande driftkostnader. Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt nej till finansiering av kommande driftkostnader. 27

27 Presentation av budget 2016 och flerårsplan Driftbudget Kommunledningskontoret Totalt avsätts 1 mnkr per år 2016 och 2017 för utredningar och förberedelser avseende den framtida höghastighetsbanan. 2,375 mnkr per år under kommande fem år budgeteras för medfinansiering i en ny programperiod för Leader. Tillköp av kollektivtrafik till Stoby kommer att ske även under Dessutom en kostnadsreducering på förvaltningen på 2,0 mnkr år 2016 och ytterligare 2,0 mnkr år Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden får ett nytt ospecificerat tillskott på 31 mnkr. Socialnämnden Budgeten utökas dels med 1,6 mnkr för tre tjänster som socialsekreterare dels med 1,0 mnkr i ett ospecificerat tillskott. Budgeten minskas med 1,4 mnkr, vilket väntas motsvara minskat försörjningsstöd för Unga i arbete. Arbetsmarknad och kompetensutveckling Förvaltningen får ett tillskott på 400 tkr för att kunna erbjuda fler gymnasieungdomar feriearbete. 2,5 mnkr anslås i en central pott för Unga i arbete, en satsning som innebär att 75 arbetslösa ungdomar ska anställas i kommunen. Räddningstjänsten Räddningstjänsten får ett nytt ospecificerat tillskott på 250 tkr. Tekniska nämnden Nämnden får ett tillskott på 5,5 mnkr för skyddstäckning av deponier för 2016 och 2017 samt 1,0 mnkr för nedgrävning av stolpburna elledningar. 2,4 mnkr anslås år 2016 till utökning av lokaler/moduler för skol- och förskolelokaler i Västra Torup, Bjärnum och Sösdala. För sammanslagningseffekter när HTAB avvecklas och går in under tekniska nämnden läggs en neddragning på 3,0 mnkr. För att få en effektiv fastighetsförvaltning har en neddragning på 3,5 mnkr gjorts. Byggnadsnämnden Nämnden får ett tillskott på 600 tkr för att anställa en strategisk översiktsplanerare samt 300 tkr för att anställa en halvtids detaljplanehandläggare. Därtill får förvaltningen ett tillskott på 310 tkr för drift av lederna Gullspira, Genvägen och Hovdalaleden. Fritidsnämnden Nämnden tillförs 150 tkr för övertagandet av driften för Vinslövs friluftsbad. Kulturnämnden Nämnden tillförs 700 tkr för utveckling av Hovdala och kultur samt ytterligare 250 tkr i ett ospecificerat tillskott. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden tillförs 2,3 mnkr för ökade kostnader för särskilt stöd. På nämnden läggs även en kostnadsreducering på 5,0 mnkr. Borgensavgifter Borgensavgifter budgeteras på 6,0 mnkr och motsvarar 0,5 procent av bolagens genomsnittliga lånesumma (inom borgensåtagandet) under året. Avkastning pensionsmedel Avkastning från pensionsmedlen budgeteras till 12 mnkr årligen under planperioden och innebär att aktie- och fondutdelningar samt kupongräntor inte reinvesteras i pensionskapitalet. Utdelning från bolag Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB budgeteras med 3,0 mnkr per år. Utdelning från Hässlehem AB budgeteras med 3,0 mnkr 2016 och med 2,0 mnkr årligen Denna utdelning har för avsikt att användas för sådana ändamål som framgår av lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS, 2010:879) 5, följaktligen åtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Kommunfullmäktige beslutade den 23 februari 2015 att utdelningen (värdeöverföringen) från Hässlehem AB på 2 mnkr för åren ska innefatta hjälp till finansiering av nedanstående: - Bostadsanpassningsbidrag, bidrag kan lämnas för anpassning i bostaden för att en person med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ett självständigt liv, till exempel förflytta sig i bostaden, komma ut/in i bostaden, sköta sin hygien med mera. - Mötesplats Ljungdala, ett allaktivitetshus för att främja integration i det svenska samhället. Oförutsedda kostnader och överskott- och underskottshantering 6 mnkr har budgeterats per år för oförutsedda kostnader. Budgeten fördelas med 1 mnkr för kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader och 5 mnkr för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader. För över- och underskottshanteringen budgeteras 3 mnkr per år. 28

28 Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete I förslaget finns budgeterat för omstrukturerings- och effektiviseringsarbete med 8 mnkr 2016 och 2017, ytterligare 2 mnkr 2018 (totalt 10 mnkr) och ytterligare 10 mnkr Totalt för perioden blir det alltså 20 mnkr i minskad budgetram. Övriga förändringar på driftbudgeten Löneökningar, ökade driftkostnader och internhyror Dessutom tillförs nämnderna/förvaltningarna anslag för kommande löneökningar efter avslutade förhandlingar, för hyror, lokalvård samt ökade driftkostnader för nyoch ombyggnation av fastigheter. Investeringsbudget Investeringsutgifterna uppgår till cirka 271 mnkr år 2016 och totalt cirka 826 mnkr för fyraårsperioden Det största investeringsprojektet är ett nytt badhus som ska ersätta Qpoolen. Totalt avsätts 102 mnkr under åren Ombyggnad av kök och matsal på Hässleholms Tekniska Skola samt ombyggnad av Linnéskolan kommer att slutföras under Under 2017 kommer en utökning av lokaler för förskola, skola och fritidshem i V Torup, Hörja och Röke att ske. Övriga stora projekt är nya förskolor i Hässleholm och Sösdala som färdigställs under Exploateringsprogrammet tillförs totalt 92 mnkr. Investeringsplanen innehåller även en satsning med 29,2 mnkr på Österås idrottsplatsområde med nya omklädningsrum, en sittplatsläktare och naturgräsplan. 19,6 mnkr satsas på stadsutveckling och 2 mnkr per år ska gå till utveckling av pågatågsorterna. 32,5 mnkr avsätts för ombyggnad av Garnisonsmatsalen för daglig verksamhet och samförläggning av vissa administrativa lokaler för omsorgsförvaltningen och hjälpmedelscentralen. 5 mnkr investeras årligen för att skapa en grön och trygg livsmiljö med goda lek- och lärmiljöer för barn och unga där det också finns bra förutsättningarna för gång- och cykeltrafik. Även en ny cirkulationsplats kommer att byggas på Borggårdsgatan/Kristianstadvägen (vid Citygross). En investering i fiberetablering ska ske under planperioden och en stor satsning på IT-investeringar. Budgetantaganden De viktigaste budgetantagandena för arbetet med budgetförslaget har varit: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) cirkulär 15:29 som publicerades den 8 oktober Antaganden om skatteintäkterna bygger på SCB:s (Statistiska centralbyrån) befolkningsprognos för Hässleholms kommun samt på SKL:s prognos för skatteunderlagsutvecklingen för riket. Löneökningar Kompensation till nämnder och förvaltningar ska i princip ske efter det verkliga utfallet. Medel för löneökningar budgeteras centralt och fördelas till respektive nämnd och förvaltning när avtalen är klara. Prisökningar Ingen generell kompensation har skett för prisökningar. Pensioner Pensionskostnaderna bygger på KPA:s prognos framtagen den 31 augusti Pensionsskuldsberäkningen är gjord enligt RIPS07. Det är den beräkningsmodell som SKL fattade beslut om i juni 2007 och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. Investeringar med anslagstyp 1 I samband med beslutet om investering tas också beslut om huruvida kompensation för framtida driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper enligt följande: Anslagstyp 1: Anslagstyp 2: Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt ja till kommande driftkostnader. Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt nej till kommande driftkostnader. Kompensation för ökade driftkostnader för investeringar som görs budgeteras centralt på finansförvaltningen. Reducering görs för minskade kapitalkostnader hos de nämnder/förvaltningar som tidigare kompenserats för investeringar med anslagstyp 1. Kapitalkostnader Internräntan följer SKL:s rekommendation och budgeteras till 2,4 procent för Det innebär en marginellt lägre ränta än 2015 då den var 2,5 procent. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. 29

29 Ekonomisk analys Sammanfattning Med liggande budget kommer kommunens ekonomi under 2016 att utvecklas som följer: Verksamhetens nettokostnader tar 99,7 procent i anspråk av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat är budgeterat till 24,9 mnkr. Investeringsvolymen är under året hög och uppgår till 271 mnkr. Låneskulden ökar från 313 mnkr 2014 till 575 mnkr. Soliditeten kommer att sjunka från 67,5 procent (2015) till 65,2 procent under Denna minskning beror framförallt på ett lågt budgeterat resultat och ökad upplåning som behövs för att finansiera den höga investeringsvolymen. Ekonomisk analys ur fyra aspekter För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. Resultat Vilken balans har kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? Nyckeltal - Årets resultat - Kostnads- och intäktsutveckling - Investeringar Resultat och kapacitet Årets resultat För år 2016 uppgår det budgeterade resultatet för kommunen till 24,9 mnkr. För åren 2017, 2018 och 2019 är det budgeterade resultatet 26,2 mnkr, 8,8 mnkr samt 8,4 mnkr. Resultatutjämningsreserv Den 1 januari 2013 trädde ändringarna om att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning i kraft. Det ger nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Kommunerna ges därmed bättre chans att möta effekter av konjunktursvängningar. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att inrätta en resultatutjämningsreserv på 73,3 mnkr. I bokslut 2014 disponerades 1,4 mnkr och kvar finns 71,9 mnkr. Kapacitet Vilken finansiell styrka har kommunen för att möta finansiella svårigheter på längre sikt? Risk Finns det risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? - Soliditet - Skuldsättningsgrad - Kommunalskatt - Likviditet - Låneskuld - Pensionsåtagande - Borgensförbindelser - Budgetföljsamhet - Prognossäkerhet - Känslighetsanalys Budgeten bygger på att ingen disponering ska ske ur ovan nämnda resultatutjämningsreserv. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott ska återställas senast tredje året efter det negativa resultatets uppkomst. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster för anläggningstillgångar inte inräknas när avstämning mot balanskravet görs. För att tydliggöra om kommunens egentliga verksamhet klarar balanskravet delas avstämningen upp i två delar. Avstämningen ska fokusera på det ekonomiska tillståndet i den egentliga verksamheten. 30

30 Balanskravsutredning mnkr 2016 Årets resultat exklusive kapitalförvaltningen 12,9 Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning 0,0 Årets resultat exklusive kapitalförvaltningen efter balanskravsjusteringar 12,9 Resultat kapitalförvaltningen 12,0 Nedskrivning, kapitalförvaltningen 0,0 Återföring, kapitalförvaltningen 0,0 Årets balanskravsresultat efter balanskravsjusteringar 24,9 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 24,9 Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 Summa 24,9 Balanskravsresultat att reglera Tabell 1, Budgeterat balanskravsresultat för ,0 Det generella statsbidraget beräknas till 713,4 mnkr för Det motsvarar cirka 26,5 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Storleken på detta bidrag innebär att kommunens ekonomi är känslig för ändringar och försämringar i statligt beslutade regelverk. Finansnetto Det budgeterade balanskravsresultatet för 2016 uppgår till 24,9 mnkr. Det prognostiserade balanskravsresultatet för 2015 har beräknats till -16,8 mnkr. Kostnads- och intäktsutveckling Nettokostnaderna och skatteintäkterna bör ha en följsam utveckling. Verksamhetens nettokostnader ökar 2016 med 1,3 procent i förhållande till prognosen per den 31 augusti 2015 medan skatteintäkterna och de generella bidragen ökar med 4,8 procent. Om kostnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (inkl. det generella statsbidraget) visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2016 beräknas detta mått uppgå till 99,7 procent, vilket är 3,5 procentenheter lägre än prognosen per 31 augusti För 2017 uppgår nettokostnadsandelen till 99,4 procent och för 2018 och 2019 till 99,8 procent. De finansiella intäkterna för 2016 beräknas till 27,8 mnkr och de finansiella kostnaderna till 11,8 mnkr, det vill säga ett positivt finansnetto på 16,0 mnkr. Finansnettot 2017 beräknas till 8,9 mnkr och för 2018 till 2,7 mnkr och för 2019 till 2,2 mnkr. I de finansiella intäkterna ingår bland annat borgensavgifter från bolagen på 6,0 mnkr, aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB med 3,0 mnkr och utdelning från Hässlehem AB med 3,0 mnkr 2016 och därefter 2 mnkr årligen Avkastningen på pensionsmedlen budgeteras till 12 mnkr årligen under planperioden vilket innebär att aktie- och fondutdelningar samt kupongräntor inte kommer att reinvesteras i pensionskapitalet. De senaste åren har finansnettot varit starkt positivt, vilket främst beror på avkastningen på pensionsmedlen. I de finansiella kostnaderna ingår 7,9 mnkr som räntekostnader på lån och 0,8 mnkr som ränta på pensionsavsättningen. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår under perioden till 826 mnkr. Investeringsnivån är omfattande. En önskvärd nivå är att inte investera mer än avskrivningarna + årets resultat, vilka under perioden uppgår till 558 mnkr. 31

31 Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög soliditet ger förutsättningar för låga finansiella kostnader och därmed ett större utrymme för att bedriva verksamhet. De största projekten under perioden är ny- och ombyggnad av fastigheter. De större investeringarna under 2016 är följande: Nettoutgift Investering Om- och tillbyggnad skolor (mnkr) 46 Förskolor 13 IT-investeringar inkl. fiberetablering 34 Ombyggnad Garnisonsmatsalen 33 Exploateringsprogrammet inkl. "Stadsdelen Norden" 27 Stadsutveckling 20 Österås Idrottsplatsområde 16 Tabell 2, Kommunens större investeringsprojekt Soliditet Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser före 1998 på mnkr, som på grund av den kommunala redovisningslagen redovisas bland ansvarsförbindelser, ligger den verkliga soliditeten på 34,8 procent, vilket är samma nivå som prognosen för 2015 visar. Kommunens soliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med de flesta kommuner. Det vägda riksgenomsnittet för 2014 låg på 47,6 procent (19,5 procent om pensionsförpliktelserna inräknas). Kommunalskatt Skatteintäkterna är kommunens dominerande intäktskälla och bestäms av skattesatsen och skatteunderlaget. Kommunalskatten 2016 kommer att vara oförändrad på 21,06. Medelskattesatsen i riket för 2015 uppgår till 20,70 och i Skåne till 20,55. Hässleholm har den sjunde högsta skattesatsen i Skåne under Risk och kontroll Likviditet och upplåning Soliditeten (eget kapital/tillgångarna) mäter kommunens förmögenhet och visar hur stor del av tillgångarna som betalas genom driftöverskott. Enligt budgeten för 2016 uppgår soliditeten exklusive pensionsförpliktelser till 65,2 procent, vilket innebär att den beräknas minska med 2,3 procentenheter i förhållande till 2015 (prognosen per den 31 augusti 2015). Detta beror på den höga investeringsvolymen som leder till ökad upplåning samt på det svaga resultatet. Under kommer likviditeten att vara på en relativt låg nivå. Låneskulden kommer under samma period att öka med cirka 250 mnkr. Vid periodens slut kommer låneskulden att uppgå till cirka 677 mnkr, vilket kan jämföras med 313 mnkr i bokslut Låneskulden ökar mest under