FORMELBLAD Grundläggande mekanik och ellära Medel- och momenanhasighe s ds vmedel, vmomenan Medel- och momenanacceleraion v v v0 amedel s dv d s amomenan Rörelsemängd p m v Kraf dp dv F m m a, m kons. Arbee s s1 W F ds Poeniell energi B W F ds W (B) W po po po A Rörelseenergi m v Wkin Medel- och momenan effek W dw Pmedel, Pmomenan Coulombs lag 1 q1 q F 4πε r 0 (A) Kraf på laddning i elekrisk fäl F q E Kraf på laddning i magnefäl F q v B, v vinkelrä mo B Elekrisk poeniell energi W q E d Spänning U W q Energi i kondensaor 1 W Q U Medel- och momenansröm Q dq Imedel, Imomenan Ohms lag U R I Baeri U E Ri I Elekrisk medeleffek W Pmedel U I Seriekres UTOT U1 + U +... Resisans seriekres RTOT R1 + R +... Parallellkres ITOT I1 + I +... Resisans parallellkres 1 1 1 + +... R R R TOT 1 Kirchhoffs lag 1 I1 + I + I3 +... 0 Kirchhoffs lag U1 R1I RI U 0 Kondensaorns laddning Q C U Kapacians seriekres 1 1 1 + +... C C C TOT 1 Kapacians parallellkres CTOT C1 + C +... Magnefäl run lång rak ledare μ0 I B π r
Inducerad spänning e L di Där L är spolens indukans Vinkelfrekvens π ω π f T Momenanvärde, växelspänning u uˆ sin( ω + α ) Effekivvärde, växelspänning u u ˆ Indukiv reakans X ω L L Kapaciiv reakans X 1 C ωc Resonans X C X ω L Impedans Z u i 1 LC FORMELBLAD Termodynamik Värmeuvidgning Δ L ΔV α Δ T L V β ΔT β 3α Värme Q mcδt Q ls s Q lå å m m Väskeryck po pväska + pluf ρgh + pluf Ideala gaslagen pv N kt eller pv nrt mo N där n M N och R kn A Gasdensie och parikeldensie mo pm N p ρ no V RT V kt Baromeriska höjdformeln ρ / ogh p p p p o o po 0e h ln ρ g p Relaiv luffukighe pvaen RLF p mänad van der Waals ekvaion n p + a ( V nb) nrt V A o Kriisk punk Vk 3nb 8 a Tk 7Rb Molekylradie 1/3 3b r 16π N A Ångryckskurva Ml å /( RT p Ae ) Reynolds al ρvd Re η p k a 7b Re < 300 laminär Volymflöde dv φ A1v1 Av Bernoullis ekvaion ρv1 ρv p + + ρgy p + + ρgy Poiseuilles lag 4 π R ( p1 p) φ 8η L Tryck (mikroskopisk) men p no v no W kin en 3 3 1 1
Temperaur (mikroskopisk) W 3 kin kt en Inre energi (ändring) f f Δ U NkΔ T nrδt Försa huvudsasen Q Δ U + W med W pdv Isokor W 0 Isobar W p V V ( ) 1 Isoerm W Q nrt ln V V1 Adiaba W ΔU Molar värmekapacie f C Mc CV R Cp CV + R Adiaba (Poissons ekvaioner) ( γ 1) ( γ 1) 1 1 γ γ 1 1 TV TV pv pv Kvoen Cp cp γ 1 + C c f V V Kresprocess Qneo Wneo pdv Verkningsgrad W Q Q Q neo η 1 Q Q Q 1 in u u in in in Ideal verkningsgrad T T T η 1 T T varm kall kall varm varm Köldfakor (def. och ideal) Qin Tkall K f K f W T T neo varm kall Värmefakor (def. och ideal) Qu Tvarm Vf Vf Wneo Tvarm Tkall Medelvärden 8kT v v v x πm en menv men 3 Wkin v kt Värmeledning (allmän och sav) dt T1 T P λa P λa dx L Värmeövergång P α AΔT Srålning 4 P σ AT P ep ideal verklig 3 λmax T,898 10 m K TABELLER / C Vaen/kPa 30 0,0381 0 0,103 15 0,165 10 0,60 5 0,401 0 0,610 5 0,87 10 1,3 15 1,70 0,34 5 3,17 30 4,4 35 5,64 40 7,37 50 1,3 60 19,9 70 31, 80 47,3 90 70,1 100 101,3 110 143, 10 198,4 130 70,0 Tabell 1 Mänadsryck för vaen. ideal
Ämne α /(10 6 K 1 ) Ämne α /(10 6 K 1 ) Aluminium 3 Glas (ypvärde) 6,0 Silver 19 Volfram 4,3 Mässing (Cu+Zn) 19 Marmor (ypvärde),5 Koppar 17 Invar (Fe+Ni),0 Järn 1 Grafi,0 Sål 11 Diaman 1, Plaina 9,0 Kvars 0,4 Tabell Längduvidgningskoefficien vid 0 C och normal lufryck. Ämne β /(10 6 K 1 ) Ämne β /(10 6 K 1 ) Aceon 1490 Glycerin 500 Bensin 950 Vaen 10 Eanol 750 Kvicksilver 180 Tabell 3 Volymuvidgningskoefficien vid 0 C och normal lufryck. Fas ämne ρ/(10 3 kg/m 3 ) Väska ρ/(10 3 kg/m 3 ) Aluminium,70 Aceon 0,79 Bly 11,3 Blod 1,06 Guld 19,3 Eanol 0,79 Järn 7,87 Eer 0,7 Koppar 8,93 Glykol 1,1 Plaina 1,5 Kvicksilver 13,6 Silver 10,5 Vaen 1,00 Volfram 19,3 Äika 1,1 Tabell 4 Densie vid 0 C och normal lufryck. Fasa ämnen c/(kj kg 1 K 1 ) Väskor c/(kj kg 1 K 1 ) Aluminium 0,90 Vaen 4,19 Marmor 0,88 Havsvaen 3,90 Porslin 0,84 Eer 3,7 Glas (ypvärde) 0,83 Meanol,55 Järn 0,44 Eanol,49 Koppar 0,39 Glykol,39 Mässing 0,38 Äika,06 Silver 0,4 Olivolja 1,97 Volfram 0,14 Kvicksilver 0,14 Tabell 5 Specifik värmekapacie vid 0 C och normal lufryck.
Väska η /(mpa s) Gas η /(μpa s) Glycerin 1480 Syrgas (O ) 0, Moorolja 1000 Helium 19,4 Kvicksilver 1,55 Luf 18,4 Eanol 1,0 Kvävgas (N ) 17,6 Vaen 1,00 Koldioxid (CO ) 14,8 Aceon 0,3 Vägas (H ) 8,7 Tabell 6 Viskosie vid 0 C. Ämne ls/(kj/kg) Smälpunk/ C lå/(kj/kg) Kokpunk/ C Helium 1 69 Kvävgas N 6 10 00 196 Syrgas O 14 18 10 183 Mean 17 18 130 161 Eanol 105 114 841 78 Eer 113 116 377 35 Kvicksilver 1 39 93 357 Vaen 333 0 60 100 Narium 113 98 4 00 89 Bly 3 38 860 1 744 Aluminium 398 660 10 500 467 Plaina 101 1769 370 3 87 Tabell 7 Specifik smäl- och ångbildningsvärme, smäl- och kokpunker vid och normal lufryck. Gas Kemisk beeckning a/ (10 Pam 6 mol ) b/ (10 5 m 3 mol 1 ) r/ (10 10 m) Ammoniak NH 3 4,1 3,71 1,54 Argon Ar 13,6 3, 1,47 Helium He 0,345,37 1,33 Koldioxid CO 36,3 4,7 1,6 Koloxid CO 15,0 3,99 1,58 Krypon Kr 3,4 3,98 1,58 Kvicksilver Hg 81,7 1,70 1,19 Kvävgas N 14,0 3,94 1,57 Syrgas O 13,7 3,18 1,47 Vaenånga H O 55, 3,05 1,45 Vägas H,47,66 1,38 Xenon Xe 4,4 5,11 1,7 Tabell 8 Konsanerna i van der Waals ekvaion sam molekylradier. Ämne Beeckning T T /K p T /kpa Ammoniak NH3 195,4 6,07 Koldioxid CO 16,55 517 Kvävgas N 63,18 1,5 Neon Ne 4,56 43 Syrgas O 54,36 0,15 Vaen HO 73,16 0,610 Vägas H 13,80 7,04 Tabell 9 Trippelpunk för några vanliga ämnen.
FYSIKALISKA KONSTANTER Ljuses far i vakuum c 99 79 458 m/s Permeabilieen i vakuum μ o 4π 10 7 Vs/(Am) Permiivieen i vakuum ε o 8,854 187 817 10 1 As/(Vm) Plancks konsan h 6,66 068 8(5) 10 34 Js Elemenarladdningen e 1,60 176 46(6) 10 19 C Graviaionskonsanen G 6,673 (10) 10 11 Nm /kg Tyngdacceleraionen g 9,806 65 m/s Avogadros al N A 6,0 14 0(5) 10 3 s/mol Lufens (skenbara) molmassa M luf 9,0 10 3 kg/mol Allmänna gaskonsanen R 8,314 47(15) J/(molK) Bolzmanns konsan k 1,380 650 3(4) 10 3 J/K Elekronens vilomassa m e 9,109 381 9(7) 10 31 kg Elekronens viloenergi m e c 510,998 904 kev Proonens vilomassa m p 1,67 61 58 (13) 10 7 kg Proonens viloenergi m p c 938,71 997 MeV Neuronens massa m n 1,674 97 16 (13) 10 7 kg Sefan-Bolzmanns konsan σ 5,670 40(4) 10 8 W/(m K 4 ) Wiens förskjuningskonsan b,897 769 (5) 10 3 Km Rydbergskonsanen R 1,097 373 156 855(8) 10 7 m 1 för väe R H 1,096 775 83() 10 7 m 1 Siffror inom parenes visar onoggrannheen (sandardavvikelsen) i den sisa givna siffran. Enhesomvandling. 1 u 1,660 538 73 10-7 kg 1 u 931,494 MeV/c 1 ev 1,60 176 46 10-19 J
PERIODISKA SYSTEMET 1 H 1,0 4,0 3 4 5 6 7 8 9 10 Li Be B C N O F Ne 1 3 1 3 6,9 9,0 10,8 1,0 14,0 16,0 19,0 0, 11 1 13 14 15 16 17 18 Na Mg Al Si P S Cl Ar 1 3 1 3 1 4 3 3,0 4,3 7,0 8,1 31,0 3,1 35,5 39,9 19 0 1 3 4 5 6 7 8 9 30 31 3 33 34 35 36 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr 3 6 1 5 4 1 4 1 5 5 6 1 6 6 39,1 40,1 45,0 47,9 50,9 5,0 54,9 55,8 58,9 58,7 63,5 65,4 60,7 7,6 74,9 79,0 79,9 83,6 37 38 39 40 41 4 43 44 45 46 47 48 49 50 51 5 53 54 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe 4 1 5 1 7-7 1 6 8 10 8 1 9 85,5 87,6 88,9 91, 9,9 95,9 (99) 101 103 106 108 11 115 119 1 18 17 131 55 56 57 7 73 74 75 76 77 78 79 80 81 8 83 84 85 86 Cs Ba La Hf Ta W Re Os Ir P Au Hg Tl Pb Bi 1 7 6 5 7 6 1 7 4 1 - - - 133 137 139 178 181 184 186 190 19 195 197 01 04 07 09 (10) (18 () 87 88 89 104 105 106 107 108 109 He (3) (6) (7) (57) (6) (63) (6) (65) (66) 58 59 60 61 6 63 64 65 66 67 68 69 70 71 Lananider Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu 4 1 7-7 7 1 7 1 6 1 7 140 141 144 (147) 150 15 157 159 163 165 167 169 173 175 Akinider 90 91 9 93 94 95 96 97 98 99 100 101 10 103 (3) (31) (38) (37) (39) (43) (45) (47) (49) (54) (57) (58) (55) (60