Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet med joniserande strålning; SSMFS 201x:yy Utkom från trycket den DD MMMM YYYY beslutade den X december Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 4, 7 och 8 förordningen (20xx:yy) om strålskydd och 15 a förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Inledande bestämmelser Syfte 1 Syftet med dessa föreskrifter är att på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt möjliggöra en rationell hantering och användning av material, byggnadsstrukturer och områden som har eller kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid verksamhet med joniserande strålning. Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter är tillämpliga på material, byggnadsstrukturer och områden som har eller kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid verksamhet med joniserande strålning. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om friklassning som ska iakttas av den som bedriver eller har bedrivit verksamhet 1. med tillstånd enligt lagen (20xx:yy) om strålskydd eller lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 2. som är anmälningspliktig enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (20xx:yy) om anmälningspliktig verksamhet, eller 3. som är anmälningspliktig enligt särskilt beslut av Strålsäkerhetsmyndigheten. 3 Föreskrifterna är inte tillämpliga på 1. material som släpps ut till omgivningen, 2. naturligt förekommande radioaktiva ämnen som inte omfattas av tillståndet eller anmälan för den aktuella verksamheten, 1

8 3. verksamhet som endast omfattar naturligt förekommande radioaktiva ämnen och som bedrivs utan att syfta till användning av radioaktiva, fissila eller fertila egenskaper hos dessa, och 4. radioaktiva ämnen från patienter eller djur till följd av nuklearmedicinsk undersökning eller behandling. Definitioner 4 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (20xx:yy) om strålskydd, lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927). Beslut och ställningstagande om friklassning Friklassning av material genom ställningstagande av verksamhetsutövaren 5 Material får, efter att ha kontrollerats i enlighet med 10 och 11, friklassas av verksamhetsutövaren om kontrollerna visar att innehållet av radioaktiva ämnen i eller på materialet understiger de friklassningsnivåer som anges i Första stycket är inte tillämpligt på radioaktivt förorenad mark eller radioaktivt förorenat sediment som har grävts upp, såvida det inte är fråga om materialprover. Friklassning genom beslut av Strålsäkerhetsmyndigheten 6 Strålsäkerhetsmyndigheten prövar, efter ansökan av verksamhetsutövaren, frågor om friklassning av byggnadsstrukturer eller områden samt material som inte kan friklassas enligt 5. En ansökan om friklassning av byggnadsstruktur eller område ska beskriva hur kvarvarande radioaktiv förorening med hänsyn tagen till ingående osäkerheter förhåller sig till de friklassningsnivåer som gäller enligt dessa föreskrifter eller till friklassningsnivåer som har beslutats av Strålsäkerhetsmyndigheten och i övrigt innehålla de uppgifter som anges i bilaga 6. En ansökan om friklassning av material som inte kan friklassas enligt 5 ska innehålla en analys av olika alternativ till den sökta friklassningen, en beskrivning av de omständigheter som gör att en högre grad av radioaktiv förorening kan accepteras samt beräknade radiologiska konsekvenser. 2 Användning av byggnadsstrukturer utan beslut om friklassning 7 Byggnadsstrukturer som har kontrollerats i enlighet med och i vilka förekomsten av radioaktiva ämnen understiger de friklassningsnivåer för användning som anges i bilaga 3, får utan särskilt beslut om friklassning från Strålsäkerhetsmyndigheten användas av verksamhetsutövaren för andra ändamål än verksamhet med joniserande

9 strålning. Ansökan om friklassning ska göras senast i samband med att verksamhetsutövaren upphör med att använda byggnadsstrukturen, om inte Strålsäkerhetsmyndigheten begär att ansökan ska göras tidigare. Åtgärder inför friklassning Sanering 8 Inför friklassning av material ska löst sittande radioaktiv förorening avlägsnas så långt som det är möjligt och rimligt. Vad som sägs i första stycket ska även tillämpas på partikelformig radioaktiv förorening i vätska. 9 Byggnadsstrukturer och områden som har förorenats med radioaktiva ämnen ska så långt som det är möjligt och rimligt saneras från radioaktiv förorening. Vid bedömningen av vad som är möjligt och rimligt ska hänsyn tas till byggnadsstrukturens eller områdets framtida användning. Kontroll 10 Material, byggnadsstrukturer och områden som har eller kan ha förorenats med radioaktiva ämnen till följd av verksamheten, ska kontrolleras med avseende på förekomsten av radioaktiva ämnen innan friklassning får ske. Kontrollerna ska göras genom mätning eller genom beräkning som har verifierats med mätning. Metoderna för och omfattningen av kontrollerna ska anpassas till den bedömda förekomsten av radioaktiv förorening och till materialets, byggnadsstrukturens och områdets egenskaper. För material som friklassas med tillämpning av 15 eller 16 ska mätning göras på hela mängden material eller på en representativ delmängd av detta. Kontrollprogram 11 Inför genomförandet av sådana kontroller som avses i 10, ska ett skriftligt kontrollprogram upprättas. Kontrollprogrammet ska beskriva 1. materialet, byggnadsstrukturen eller området som ska kontrolleras och den radioaktiva förorening som bedöms föreligga, 2. metoderna och procedurerna för kontrollerna, så långt som det är möjligt och rimligt, 3. den förväntade hanteringen eller användningen av materialet, byggnadsstrukturen eller området efter friklassning, och 4. hur genomförande och resultat av kontrollerna ska kvalitetssäkras och dokumenteras. Ett kontrollprogram för friklassning av mer än 100 ton material per kalenderår från en enskild verksamhet eller för friklassning av byggnadsstrukturer eller områden som har förorenats med radioaktiva ämnen, ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten innan kontrollerna genomförs. 3

10 12 Utöver vad som anges i 11 första stycket, ska ett kontrollprogram för byggnadsstrukturer eller områden innehålla de skäl som har legat till grund för att kontrollprogrammet har avgränsats på det sätt som har skett. Förbud mot utspädning 13 Det är förbjudet att späda ut radioaktivt material om syftet med detta är att materialet ska kunna friklassas. Strålsäkerhetsmyndigheten kan godkänna att radioaktivt material blandas med icke-radioaktivt material i återanvändnings- eller återvinningssyfte, om det finns särskilda skäl och det kan ske på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Friklassningsnivåer för material och byggnadsstrukturer Ytlig radioaktiv förorening 14 Friklassningsnivån för radioaktiv förorening på ett materials yttre och, i förekommande fall, inre ytor, beräknad som ett medelvärde över 0,03 kvadratmeter, är 1. för tritium, nickel-59 och nickel-63 sammanlagt 40 megabecquerel per kvadratmeter, 2. för kol-14, klor-36, järn-55 och teknetium-99 sammanlagt 4 megabecquerel per kvadratmeter, 3. för övriga beta- och gammastrålande radionuklider sammanlagt 40 kilobecquerel per kvadratmeter, och 4. för alfastrålande radionuklider sammanlagt 4 kilobecquerel per kvadratmeter. För föremål med en total yta som är mindre än 0,03 kvadratmeter, får 0,03 kvadratmeter användas som en förutsättning vid medelvärdesberäkningen. Vad som sägs i första stycket gäller inte vätskor, finfördelat material eller annat material som saknar yta som kan kontrolleras. Material 15 För annat material än som avses i 16 och 17 gäller utöver vad som sägs i 14 de friklassningsnivåer för koncentrationen av radioaktiva ämnen som anges i bilaga 1, med tillämpning av vad som anges i bilaga 4. Farligt avfall 16 För farligt avfall som lämnas till bortskaffande gäller utöver vad som sägs i 14 de friklassningsnivåer för koncentrationen av radioaktiva ämnen som anges i bilaga 2, med tillämpning av vad som anges i bilaga 4. 4

11 Friklassningsnivåer för vissa verktyg och utrustningar 17 För verktyg eller utrustning som även i fortsättningen ska användas för sitt ursprungliga syfte och som endast kan ha förorenats på de ytor som är åtkomliga för mätning, gäller de friklassningsnivåer som framgår av 14. Byggnadsstrukturer 18 För byggnadsstrukturer gäller de friklassningsnivåer som anges i bilaga 3, med tillämpning av vad som anges i bilaga 4. Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnadsstrukturer som innehåller radioaktiv förorening som efter friklassning kan ansamlas på ett sätt som inte är godtagbart från strålskyddssynpunkt. Kärnavfall 19 Bestämmelserna i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska inte tillämpas på kärnavfall som friklassas enligt 5 och 14 17, förutsatt att kärnavfallet inte står under internationell kontroll enligt kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll. Friklassning av områden Friklassningsnivåer 20 Strålsäkerhetsmyndigheten kan i det enskilda fallet, efter ansökan av verksamhetsutövaren, besluta om friklassningsnivåer för ett område. Friklassningsnivåerna ska utgå från att den årliga effektiva dos som en enskild person ur allmänheten kan förväntas få till följd av områdets radioaktiva förorening inte ska överstiga ett riktvärde på 0,1 millisievert. En ansökan om friklassningsnivåer för ett område ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga 5. Samråd 21 Inför friklassning av ett område för användning med begränsningar, ska samråd om områdets framtida användning och behov av begränsningar ske med berörda myndigheter och intressenter. Samrådet ska dokumenteras. Dokumentation 22 Genomförande och resultat av kontroller samt ställningstaganden och åtgärder vid friklassning ska dokumenteras. Dokumentationen ska bevaras tills friklassning har skett och därefter i tio år eller under den tid som anges av Strålsäkerhetsmyndigheten i ett särskilt beslut om friklassning. Dokumentationen ska beskriva 5

12 1. vad som har kontrollerats, 2. kontrollmetod och vem som har utfört kontrollen, 3. förekomsten av radioaktiv förorening, 4. hur kontrollmetod, genomförande och resultat har kvalitetssäkrats, 5. vem som har tagit ställning till friklassning enligt 15 eller 16, och 6. mottagare av farligt avfall som har friklassats enligt 16. Vad som sägs i första stycket gäller inte verktyg och utrustningar som har friklassats med stöd av 17. Rapportering av friklassat material 23 Friklassning enligt 15 eller 16 av mer än kilogram material under ett kalenderår ska senast den 31 mars påföljande år skriftligen rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Rapporten ska innehålla uppgifter om 1. materialmängder och materialslag, 2. koncentration av radioaktiva ämnen, och 3. beräknad summa enligt bilaga 4 punkten 1. Vad som sägs i första stycket gäller inte verktyg eller utrustning som har friklassats och som även i fortsättningen ska användas för sitt ursprungliga syfte. Friklassningsnivåer i särskilda fall 24 Strålsäkerhetsmyndigheten kan i särskilda fall besluta om andra friklassningsnivåer än de som anges i dessa föreskrifter. Dispens 25 Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge dispens från dessa föreskrifter om särskilda skäl föreligger och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts. Dessa föreskrifter träder i kraft den 6 februari 2018, då Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2011:2) om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med joniserande strålning ska upphöra att gälla. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN MATS PERSSON Ulf Yngvesson 6

13 Bilaga 1 Friklassningsnivåer för material Radionuklid Friklassningsnivå (kbq/kg) Radionuklid Friklassningsnivå (kbq/kg) H Co Be-7 10 Co-56 0,1 C-14 1 Co-57 1 F Co-58 1 Na-22 0,1 Co-58m Na-24 1 Co-60 0,1 Si Co-60m 1000 P Co P Co-62m 10 S Ni Cl-36 1 Ni Cl Ni K-40 1 Cu K Zn-65 0,1 K Zn Ca Zn-69m (+) 10 Ca Ga Sc-46 0,1 Ge Sc As Sc-48 1 As V-48 1 As Cr As Mn Se-75 1 Mn-52 1 Br-82 1 Mn-52m 10 Rb Mn Sr-85 1 Mn-54 0,1 Sr-85m 100 Mn Sr-87m 100 Fe-52 (+) 10 Sr Fe Sr-90 (+) 1 Fe-59 1 Sr-91 (+) 10 7

14 Sr Ag Y Ag-108m (+) 0,1 Y Ag-110m (+) 0,1 Y-91m 100 Ag Y Cd-109 (+) 1 Y Cd-115 (+) 10 Zr Cd-115m (+) 100 Zr-95 (+) 1 In Zr-97 (+) 10 In-113m 100 Nb-93m 10 In-114m (+) 10 Nb-94 0,1 In-115m 100 Nb-95 1 Sn-113 (+) 1 Nb-97 (+) 10 Sn Nb Sb Mo Sb Mo Sb-125 (+) 0,1 Mo-99 (+) 10 Te-123m 1 Mo-101 (+) 10 Te-125m 1000 Tc-96 1 Te Tc-96m Te-127m (+) 10 Tc Te Tc-97m 100 Te-129m (+) 10 Tc-99 1 Te Tc-99m 100 Te-131m (+) 10 Ru Te-132 (+) 1 Ru-103 (+) 1 Te Ru-105 (+) 10 Te-133m 10 Ru-106 (+) 0,1 Te Rh-103m Rh Pd-103 (+) Pd-109 (+) ,01 8

15 Eu-154 0, Eu Gd Gd Tb Dy Cs Dy Cs Ho Cs Er Cs-134 0,1 Er Cs-134m Tm Cs Tm Cs Yb Cs-137 (+) 0,1 Lu Cs Hf Ba Ta-182 0,1 Ba W La W Ce W Ce Re Ce Re Ce-144 (+) 10 Os Pr Os Pr Os-191m 1000 Nd Os Nd Ir Pm Ir Pm Ir Sm Pt Sm Pt-193m Eu-152 0,1 Pt Eu-152m 100 Pt-197m 100 9

16 Au Th-230 0,1 Au Th Hg Th-232 (+) 0,01 Hg-197m 100 Th-234 (+) 10 Hg Pa Tl Pa-231 0,01 Tl Pa Tl U Tl U Pb U-232 (+) 0,1 Pb-210 (+) 0,01 U Bi U Bi-207 0,1 U-235 (+) 1 Bi U Po U Po U-238 (+) 1 Po U Po-210 0,01 U-240 (+) 100 At Np-237 (+) 1 Ra-223 (+) 1 Np Ra-224 (+) 1 Np Ra Pu Ra-226 (+) 0,01 Pu Ra Pu Ra-228 (+) 0,01 Pu Ac-227 (+) 0,01 Pu-238 0,1 Th Pu-239 0,1 Th Pu-240 0,1 Th-228 (+) 0,1 Pu Th-229 0,1 Pu-242 0,1 10

17 Pu Cf Pu-244 (+) 0,1 Cf Am-241 0,1 Cf-249 0,1 Am Cf Am-242m (+) 0,1 Cf-251 0,1 Am-243 (+) 0,1 Cf Cm Cf Cm Cf Cm Es Cm-245 0,1 Es-254 (+) 0,1 Cm-246 0,1 Es-254m (+) 10 Cm-247 (+) 0,1 Fm Cm-248 0,1 Fm Bk (+) Sönderfallsprodukter som har antagits förekomma i samma halter som moderradionukliden och vars dosbidrag har inkluderats vid bestämning av värdena framgår av följande tabell. Moderradionuklid Sönderfallsprodukt(er) Fe-52 Zn-69m Mn-52m Zn-69 Sr-90 Y-90 Sr-91 Zr-95 Zr-97 Nb-97 Mo-99 Mo-101 Ru-103 Ru-105 Ru-106 Pd-103 Y-91m Nb-95 Nb-97m, Nb-97 Nb-97m Tc-99m Tc-101 Rh-103m Rh-105m Rh-106 Rh-103m 11

18 Moderradionuklid Pd-109 Ag-110m Cd-109 Cd-115 Cd-115m In-114m Sn-113 Sb-125 Te-127m Te-129m Te-131m Sönderfallsprodukt(er) Ag-109m Ag-110 Ag-109m In-115m In-115m In-114 In-113m Te-125m Te-127 Te-129 Te-131 Te-132 I-132 Cs-137 Ce-144 Pb-210 Ra-223 Ra-224 Ra-226 Ra-228 Ac-227 Th-228 Th-232 Th-234 Ba-137m Pr-144, Pr-144m Bi-210, Po-210 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214 Ac-228 Th-227, Fr-223, Ra-223, Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207, Po-211 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 Ra-228, Ac-228, Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 Pa-234m, Pa-234 U-232 Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 U-235 Th-231 U-238 Th-234, Pa-234m, Pa U-240 Np-240m, Np-240

19 Moderradionuklid Np-237 Pu-244 Am-242m Am-243 Cm-247 Es-254 Es-254m Sönderfallsprodukt(er) Pa-233 U-240, Np-240m, Np-240 Np-238 Np-239 Pu-243 Bk-250 Fm

20 Bilaga 2 14 Friklassningsnivåer för farligt avfall som lämnas till bortskaffning Friklassningsnivå Friklassningsnivå Radionuklid (kbq/kg) Radionuklid (kbq/kg) H Zr Be Zr-95 (+) 1 C Nb-93m Na-22 1 Nb-94 1 P Nb P Mo S Mo-99 (+) 10 Cl Tc-96 1 K Tc Ca Tc-97m 100 Ca Tc Sc-46 1 Ru Sc Ru-103 (+) 10 Sc-48 1 Ru-106 (+) 10 V-48 1 Rh Cr Pd-103 (+) Mn-52 1 Ag Mn Ag-108m (+) 1 Mn-54 1 Ag-110m (+) 1 Fe Ag Fe-59 1 Cd-109 (+) 100 Co-56 1 Cd-115 (+) 10 Co Cd-115m (+) 100 Co-58 1 In Co-60 1 In-114m (+) 10 Ni Sn-113 (+) 10 Ni Sn Zn Sb Ge Sb As Sb-125 (+) 10 As Te-123m 10 As Te-125m As Te-127m (+) 100 Se Te-129m (+) 100 Br-82 1 Te-131m (+) 10 Rb Te-132 (+) 1 Sr I Sr I Sr-90 (+) 10 I-129 1

21 Y I-131 (+) 10 Y Cs Friklassningsnivå Friklassningsnivå Radionuklid (kbq/kg) Radionuklid (kbq/kg) Cs Pt Cs Pt-193m Cs Au Cs Au Cs Hg Cs-137 (+) 10 Hg Ba Tl Ba Tl La Tl Ce Tl Ce Pb Ce Pb-210 (+) 0,1 Ce-144 (+) 100 Bi Pr Bi Nd Bi Pm Po-210 0,1 Pm Ra-223 (+) 10 Sm Ra-224 (+) 10 Sm Ra Eu Ra-226 (+) 0,1 Eu Ra-228 (+) 0,1 Eu Ac-227 (+) 0,1 Gd Th Tb Th-228 (+) 1 Dy Th-229 (+) 1 Ho Th Er Th Tm Th-232 (+) 0,1 Tm Th-234 (+) 100 Yb Pa Lu Pa-231 0,1 Hf Pa Ta U-230 (+) 10 W U W U-232 (+) 1 Re U Os U Os U-235 (+) 10 Os U

22 Ir U Ir U-238 (+) 10 Friklassningsnivå Friklassningsnivå Radionuklid (kbq/kg) Radionuklid (kbq/kg) Np-237 (+) 1 Cm Np Cm Pu Cm-247 (+) 1 Pu Cm Pu Bk Pu Cf Pu Cf Pu Cf Pu Cf Pu-244 (+) 1 Cf Am Cf Am-242m (+) 1 Cf-253 (+) 10 Am-243 (+) 1 Cf Cm Es Cm Es-254 (+) 1 Cm Es-254m (+) 10 (+) Sönderfallsprodukter som har antagits förekomma i samma halter som moderradionukliden och vars dosbidrag har inkluderats vid bestämning av värdena framgår av följande tabell. 16 Moderradionuklid Sönderfallsprodukt(er) Sr-90 Y-90 Zr-95 Nb-95m Mo-99 Tc-99m Ru-103 Rh-103m Ru-106 Rh-106 Pd-103 Rh-103m Ag-108m Ag-108 Ag-110m Ag-110 Cd-109 Ag-109m Cd-115 In-115m Cd-115m In-115m In-114m In-114 Sn-113 In-113m Sb-125 Te-125m Te-127m Te-127 Te-129m Te-129

23 Te-131m Te-131 Te-132 I-132 I-131 Xe-131m Cs-137 Ba-137m Ce-144 Pr-144, Pr-144m Pb-210 Bi-210, Po-210 Ra-223 Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207 Ra-224 Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 Ra-226 Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214 Ra-228 Ac-228 Ac-227 Th-227, Fr-223, Ra-223, Rn-219, Po-215, Pb-211, Bi-211, Tl-207, Po-211 Th-228 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 Th-229 Ra-225, Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Pb-209 Th-232 Ra-228, Ac-228, Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 Th-234 Pa-234m, Pa-234 U-230 Th-226, Ra-222, Rn-218, Po-214 U-232 Th-228, Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208 U-235 Th-231 U-238 Th-234, Pa-234m, Pa-234 Np-237 Pa-233 Pu-244 U-240, Np-240m, Np-240 Am-242m Np-238 Am-243 Np-239 Cm-247 Pu-243 Cf-253 Cm-249 Es-254 Bk-250 Es-254m Fm

24 Bilaga 3 Friklassningsnivåer för byggnadsstrukturer Friklassningsnivå för användning gäller för byggnadsstrukturer som friklassas för fortsatt användning och Friklassningsnivå för rivning gäller för byggnadsstrukturer som friklassas under förutsättning att de rivs. 18 Radionuklid Friklassningsnivå för användning (kbq/m²) Friklassningsnivå för rivning (kbq/m²) Radionuklid Friklassningsnivå för användning (kbq/m²) Friklassningsnivå för rivning (kbq/m²) H Ru-106 (+) C Ag-108m (+) Na Ag-110m (+) S Cd-109 (+) Cl Sn-113 (+) K Sb Ca Sb-125 (+) Sc Te-123m Mn Te-127m (+) Mn I Fe I Co Cs Co Cs Co Cs-137 (+) Co Ce Ni Ce-144 (+) Ni Pm Zn Sm As Eu Se Eu Sr Eu Sr-90 (+) Gd Y Tb Zr Tm Zr-95 (+) Tm Nb-93m Ta Nb W Mo W Tc Os Tc-97m Ir

25 Radionuklid Friklassningsnivå för användning (kbq/m²) Friklassningsnivå för rivning (kbq/m²) Radionuklid Friklassningsnivå för användning (kbq/m²) Friklassningsnivå för rivning (kbq/m²) Tc Tl Pb-210 (+) Pu Bi Pu Po Pu-244 (+) Ra-226 (+) Am Ra-228 (+) Am-242m (+) Th-228 (+) 1 10 Am-243 (+) Th-229 (+) 1 10 Cm Th Cm Th Cm Pa Cm U Cm U Cm-247 (+) U Cm U-235 (+) Bk U Cf U-238 (+) Cf Np-237 (+) Cf Pu Cf Pu Cf Pu Cf Pu Es-254 (+) (+) Sönderfallsprodukter som har antagits förekomma i samma halter som moderradionukliden och vars dosbidrag har inkluderats vid bestämning av värdena framgår av följande tabell. Moderradionuklid Sr-90 Y-90 Zr-95 Ru-106 Pd-103 Ag-108m Ag-110m Sönderfallsprodukt(er) Nb-95, Nb-95m Rh-106 Rh-103m Ag-108 Ag

26 Moderradionuklid Cd-109 Sn-113 Sb-125 Te-127m Cs-137 Ce-144 Pb-210 Ra-226 Ra-228 Th-228 Th-229 Sönderfallsprodukt(er) Ag-109m In-113m Te-125m Te-127 Ba-137m Pr-144, Pr-144m Bi-210 Rn-222, Po-218, Pb-214, Bi-214, Po-214 Ac-228 U-235 Th-231 Ra-224, Rn-220, Po-216, Pb-212, Bi-212, Tl-208, Po-212 Ra-225, Ac-225, Fr-221, At-217, Bi-213, Tl-209, Po-213, Pb-209 U-238 Th-234, Pa-234m, Pa-234 Np-237 Pu-244 Am-242m Am-243 Cm-247 Es-254 Pa-233 U-240, Np-240m, Np-240 Np-238, Am-242 Np-239 Pu-243 Bk

27 Bilaga 4 Regler för tillämpning av nuklidspecifika friklassningsnivåer 1. Vid tillämpningen av de nuklidspecifika friklassningsnivåerna ska summan av förekommande radionukliders andelar av friklassningsnivån vara mindre än eller lika med 1, dvs. följande summaformel ska tillämpas. n i 1 ci c FNi 1 där c i c FNi n är den totala aktiviteten av radionuklid i per massenhet eller ytenhet (kbq/kg eller kbq/m 2 ), är friklassningsnivån för radionuklid i, och är antalet förekommande radionuklider. 2. Vid friklassning av material får aktivitetskoncentrationen av radioaktiva ämnen beräknas som ett medelvärde för hela den aktuella mängden, dock högst kilogram. 3. Vid friklassning av byggnadsstrukturer för fri användning ska friklassningsnivåerna tillämpas på varje kvadratmeter. Vid friklassning av byggnadsstrukturer för rivning ska friklassningsnivåerna tillämpas på delytor med en maximal area om 10 kvadratmeter. Radioaktiva ämnen under ytan ska tillskrivas ytan och inkluderas vid jämförelse med friklassningsnivåerna. Vid friklassning av byggnadsstrukturer som har aktiverats får hänsyn tas till byggnadsmaterialets strålskärmande verkan. 4. Sönderfallsprodukter behöver inte inkluderas om deras aktivitet är lägre än eller lika stor som aktiviteten hos moderradionukliden. 5. Om det förekommer radioaktivt ämne utan någon angiven friklassningsnivå ska Strålsäkerhetsmyndigheten kontaktas för beslut om vilken friklassningsnivå som ska gälla. För radionuklider med kortare halveringstid än ett dygn kan 0,1 kilobecquerel per kilogram användas som schablon. 21

28 Bilaga 5 Innehåll i ansökan om friklassningsnivåer för ett område En ansökan om friklassningsnivåer för ett område ska innehålla uppgifter om 1. området och planerad användning av detta efter friklassning, 2. bakgrundsnivå och bedömd radioaktiv förorening efter friklassning, 3. hur människor och miljö kan exponeras till följd av områdets radioaktiva förorening vid den planerade användningen och vid annan möjlig användning som kan ge större exponering, 4. modeller för beräkning av spridning av radioaktiva ämnen, halter av radioaktiva ämnen i miljön och stråldoser till personer, 5. motiv till val av beräkningsmodeller, verifiering och validering av dessa samt uppskattning av osäkerheter, 6. beräknade halter av radioaktiva ämnen i miljön, stråldoser till personer och bedömda konsekvenser från strålskyddssynpunkt för miljön vid den planerade användningen och vid annan möjlig användning som kan ge större exponering, för olika tidpunkter efter friklassning, och 7. förslag till friklassningsnivåer beräknade med utgångspunkt från vad som sägs i 20. En ansökan om friklassningsnivåer för ett område där begränsningar för användningen ska gälla efter friklassning ska dessutom innehålla 8. en redogörelse för genomförda samråd enligt 21, 9. en beskrivning av de planerade begränsningarna, och 10. uppgifter om på vilket sätt och hur länge begränsningarna ska gälla. Friklassningsnivåer för ett område där begränsningar för användningen ska gälla efter friklassning ska, utöver vad som anges i 20, utgå från att området används fritt efter det att begränsningarna har upphört och på att en enskild person ur allmänheten inte ska förväntas få en årlig effektiv dos som överstiger ett riktvärde på 1 millisievert om området skulle användas fritt före den tidpunkt då begränsningarna avses upphöra. 22

29 Bilaga 6 Innehåll i ansökan om friklassning av byggnadsstruktur eller område En ansökan om friklassning av byggnadsstruktur eller område ska, utöver vad som anges i 6, innehålla uppgifter om 1. byggnadsstrukturen eller området med motiv till avgränsningen av ansökans omfattning, 2. den verksamhet med joniserande strålning som har bedrivits, 3. planerad användning av byggnadsstrukturen eller området efter friklassning, 4. genomförd sanering från radioaktiv förorening, 5. genomförda kontroller av radioaktiv förorening efter sanering, 6. kvarvarande radioaktiv förorening med ingående osäkerheter, 7. motiv för att lämna kvar radioaktiv förorening efter friklassning, och 8. andra, för beslutet relevanta omständigheter. En ansökan om friklassningsnivåer för ett område där begränsningar för användningen av området ska gälla efter friklassning ska dessutom innehålla en beskrivning av begränsningarna och på vilket sätt och hur länge dessa ska upprätthållas samt en beskrivning av vilka åtgärder som skulle behöva vidtas för att möjliggöra friklassning av området för fri användning, och vilka konsekvenser dessa åtgärder skulle få. 23

30 Konsekvensutredning Datum: Diarienr: SSM Dokumentnr: SSM Konsekvensutredning till Förslag till föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet med joniserande strålning

31 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Vid verksamhet med strålning där radioaktiva ämnen hanteras eller förekommer öppet går det inte att helt undvika viss spridning av de radioaktiva ämnena. Därigenom uppkommer material som är förorenat med radioaktiva ämnen och behöver hållas under kontroll för att inte förorena omgivningen eller ge oacceptabla stråldoser till allmänheten. Material som endast är svagt förorenat kan under vissa förutsättningar befrias från kontroll från strålskyddssynpunkt och hanteras eller användas på samma sätt som övrigt material av samma slag. Skrot kan t.ex. lämnas till återvinning, betong kan användas som fyllmaterial och avfall kan omhändertas som annat avfall (t.ex. deponering eller förbränning). Sådan befrielse från strålskyddskontroll kallas friklassning. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår nu utvecklade regler för friklassning. Utan sådana regler skulle verksamhetsutövarna själva behöva avgöra vilket material som ska hållas under kontroll och vilket som kan hanteras fritt. Olika verksamhetsutövare skulle därvid kunna göra olika bedömningar och det skulle finnas en risk för att material som bör hållas under kontroll förs ut i samhället med negativa konsekvenser som följd. Vidare skulle det juridiska ansvaret för en säker hantering av förorenat material för all framtid ligga kvar på den ursprungliga verksamhetsutövaren, dvs. denne skulle behöva hantera allt material som kan misstänkas vara förorenat med radioaktiva ämnen som radioaktivt material, vilket skulle medföra kostnader för fortlöpande kontroller eller slutförvaring. Återvinning av användbart material skulle inte heller kunna ske. Strålsäkerhetsmyndigheten vill med föreskriftsförslaget uppnå följande. God resurshushållning i samhället genom rationell hantering och användning av sådana material, byggnadsstrukturer eller områden som endast i ringa grad har förorenats med radioaktivt ämne. Gott skydd för människor och miljön mot skadlig verkan av joniserande strålning. Enhetlig reglering av alla tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter med strålning. Tydliga krav på att förekomst av radioaktiv förorening ska kontrolleras noggrant och på ett systematiskt sätt av kompetent personal före friklassning. Goda förutsättningar för Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn på området. Sedan Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2011:2) om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med joniserande strålning trädde i kraft den 1 januari 2012 har tidigare strålskyddsdirektiv omarbetats genom att EU:s ministerråd den 5 december 2013 beslutat om grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som

32 uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, direktiv 2013/59/Euratom. Rådets direktiv, som ska vara infört i svensk lagstiftning senast den 6 februari 2018, kräver bland annat en översyn av SSMFS 2011:2, främst när det gäller friklassningsnivåer för material. Strålsäkerhetsmyndigheten har även genom tillsyn och prövning av friklassningsfrågor identifierat behov att förtydliga föreskrifterna och göra dem mer ändamålsenliga. Vidare har myndigheten utvecklat kravbilden för friklassning av områden, vilket bedöms underlätta processen för avveckling av verksamheter med joniserande strålning. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Exempel på alternativa lösningar 1. Tillämpning av högre friklassningsnivåer. 2. Tillämpning av lägre friklassningsnivåer. 3. Krav på årlig ansökan om friklassning eller ansökan i varje enskilt fall. 4. Verksamhetsutövarna får själva avgöra om radioaktivt förorenat material behöver kontrolleras eller om det kan lämnas utan fortsatt kontroll från strålskyddssynpunkt. 5. Ett system som inte bygger på mätningar av radioaktiva ämnen. Ett sådant system skulle innebära att allt material som befunnit sig inom ett område där det förekommer spridning av radioaktiva ämnen skulle behöva hanteras separat och i slutändan deponeras som radioaktivt avfall. Bedömda konsekvenser av dessa alternativ redovisas under avsnitt 4 nedan. 3. Verksamheter som berörs av regleringen Samtliga utövare av tillståndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet med joniserande strålning där radioaktivt förorenat material kan förekomma berörs av regleringen. 4. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Inledning Föreskriftsförslaget kan medföra kostnader för utbildning av personal, framtagande av rutiner för friklassning, inköp av instrument, genomförande av mätningar, dokumentation av resultat, sammanställning av rapporter och, i vissa fall, ansökningar till Strålsäkerhetsmyndigheten. Indirekta kostnader

33 kan även uppkomma på grund av att genomförande av friklassning tar tid, vilket kan leda till att andra, planerade åtgärder måste senareläggas (t.ex. planerad ombyggnad av ett laboratorium till kontor). Samtliga kostnader beror på den typ av verksamhet som bedrivs eller har bedrivits, vilka radioaktiva ämnen som har hanterats i verksamheten och i vilken utsträckning dessa kan ha spridits inom verksamheten eller till omgivningen. Då det enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter i övrigt ställs krav på att det ska finnas strålskyddskunnig personal i verksamheter med joniserande strålning bör friklassning normalt kunna ske utan hjälp av inhyrda experter. Den största förändringen i föreskriftsförslaget i förhållande till SSMFS 2011:2 är anpassningen av friklassningsnivåerna för material till de nivåer som anges i rådets direktiv 2013/59/Euratom. Nivåerna för fri användning av material har sänkts för 11 radionuklider och höjts för 103 radionuklider medan 81 radionuklider inte påverkas. Friklassningsnivåer har tillkommit för 80 radionuklider. Kostnader för kontroller Kostnaderna för friklassningskontroller kan delas upp i kostnader för utrustningar och mätningar samt personalkostnader. Kostnaden för nödvändig utrustning uppskattas till cirka kr för ett avsökningsinstrument och upp till cirka kr för ett kalibreringspreparat. För det fall att det krävs gammaspektroskopiska mätningar för att få tillräckligt underlag för ställningstagande om friklassning behövs en utrustning som kostar cirka kr, inklusive mjukvara och eventuella kalibreringspreparat. Alternativt kan material sändas för analys till ett externt laboratorium. I sådana fall uppskatttas kostnaden för gammaanalyser till cirka kr per prov, och kostnaden för radiokemiska analyser av alfa- eller betastrålande nuklider till cirka kr per prov. Kostnaden för analys av svårmätbara nuklider såsom C-14 och H-3 uppskattas till cirka kr per materialprov. Antalet analyser beror på omfattningen av den radioaktiva föroreningen. Nedan följer en redovisning av vilka konsekvenser som kan förväntas för olika berörda verksamheter. Konsekvenser för kärnteknisk verksamhet Den största förändringen för kärnkraftverken och anläggningarna i Studsvik torde vara att friklassningsnivån för Cs-137 sänks från 1000 till 100 kilobecquerel per kilo. Härigenom kommer mindre mängder material att kunna friklassas från dessa anläggningar, samtidigt som längre mättider kan komma att krävas för att verifiera att friklassningsnivåerna innehålls. Kostnaderna kan således förväntas öka till följd av att något mer material kan behöva hanteras som radioaktivt avfall och genom att logistiken vid friklassning kan komma att påverkas.

34 Konsekvenser vid avveckling av kärntekniska anläggningar Till skillnad från SSMFS 2011:2 innehåller föreskriftsförslaget mer utvecklade bestämmelser för friklassning av områden. Bland annat införs doskriteriet 0,1 millisievert per år för friklassning av områden, kombinerat med krav på sanering så långt som det är möjligt och rimligt. Detta tydliggör kravbilden för avveckling av kärntekniska anläggningar. Under förutsättning att ingen omfattande spridning av radioaktiva ämnen sker bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att detta doskriterium kommer att vara lätt att uppnå. Saneringsbehovet kommer snarare att avgöras av vad som är möjligt och rimligt att uppnå på den aktuella platsen. Stora mängder material förväntas kunna friklassas i samband med nedmontering och rivning av kärntekniska anläggningar. Såväl internationella som svenska erfarenheter visar att verksamhetsutövarna generellt strävar efter att friklassa så stor del som möjligt av det radioaktiva avfallet. Förutom de delar som redan från början innehåller tillräckligt små mängder radioaktiva ämnen för att kunna friklassas är det troligt att andra, mer förorenade delar kommer att rengöras (dekontamineras) för att kunna friklassas. Mängden material som kommer att friklassas kommer då att bero på vilken grad av dekontaminering som kan uppnås. Andra faktorer som kan påverka mängderna friklassat material är möjligheten till kvittblivning av materialet samt tidsåtgång och kostnader för dekontaminering och mätning. Som ett exempel på vilka mängder det kan bli fråga om vid avveckling av kärnkraftsreaktorer har Strålsäkerhetsmyndigheten gjort en uppskattning för Barsebäcksverket, baserat på en redovisning av aktivitetsinnehållet i olika anläggningsdelar som lämnats av Barsebäck Kraft AB (B1/2 Aktivitetsinventarier vid rivning, Alara Engineering Rapport R, 2005). Redovisningen omfattar de anläggningsdelar som antas vara kontaminerade över friklassningsnivån, baserat på de rekommendationer som utfärdats av EUkommissionen. Enligt redovisningen rör det sig om cirka ton material för de två reaktorerna. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att mellan cirka och ton av de kontaminerade komponenterna kan komma att friklassas efter dekontaminering eller avklingning upp till 20 år. Denna bedömning baseras på antagandet att 99 % av aktiviteten kan avlägsnas genom dekontaminering av de aktuella systemen. Fler anläggningsdelar än de som i redovisningen från Barsebäck Kraft AB har antagits vara förorenade under friklassningsnivån kommer att behöva kontrolleras och friklassas, t.ex. el-, värme- och ventilationssystem. Någon uppskattning av dessa mängder finns dock inte tillgänglig för de svenska kärnkraftverken. Kontroller kommer däremot inte att behövas för sådana delar som med säkerhet inte är förorenade, t.ex. kontorsutrymmen.

35 Även om friklassning i många fall kan antas vara det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet för hantering av avfall från rivning, kommer arbetet med dekontaminering och kontroller inför friklassning att innebära väsentliga kostnader för kärnkraftbolagen. För komponenter från Barsebäcksverket kan den area som kommer att behöva kontrolleras uppgå till mer än kvadratmeter. Om tidsåtgången för kontroll antas vara en halvtimme per kvadratmeter motsvarar detta i storleksordningen 10 manårs effektivt arbete. Till detta kommer kostnader för sortering, dekontaminering, mätutrustning och mätningar för att bestämma aktivitetskoncentrationer. Dessutom kommer omfattande åtgärder att behöva vidtas för sanering och kontroll av byggnaderna innan dessa kan friklassas. Den nu aktuella översynen av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning innebär inte någon avgörande förändring av dessa förhållanden. Konsekvenser för icke kärnteknisk verksamhet Små mängder material från icke kärntekniska verksamheter förväntas komma att friklassas enligt föreskriftsförslaget, eftersom det i andra föreskrifter kommer att finnas regler om friklassning av radioaktivt avfall för förbränning som möjliggör friklassning till högre nivåer. Friklassning av byggnadsstrukturer Föreskriftsförslaget innebär en viss förenkling av gällande bestämmelser genom att statistiska metoder möjliggörs på ett tydligare sätt och genom att en större area (10 m 2 ) får användas vid medelvärdesberäkning av radioaktiv förorening på ytor av strukturer som ska rivas. Kostnaderna för kontroll kan uppskattas utifrån att det tar cirka en halvtimme att kontrollera en kvadratmeter av en byggnadsstruktur med ett handburet mätinstrument. Därtill kommer provtagning och spektroskopiska mätningar för att verifiera nuklidsammansättningen, se avsnittet om kostnader för kontroller ovan. Kostnaderna kommer att bestämmas av vilka analysmetoder som behöver användas, något som beror på vilka radionuklider som har förekommit i verksamheten. Antalet prover som behöver tas beror på omfattningen av den radioaktiva föroreningen. Miljökonsekvenser Syftet med föreskrifterna är att möjliggöra en rationell hantering och användning av material, byggnadsstrukturer och områden. Friklassning av sådana objekt gör att de kan återvinnas eller användas för annan verksamhet, vilket innebär en hushållning med naturresurser som är positiv från miljösynpunkt. Lokal deponering eller återanvändning av rivningsmassor förväntas även leda till ett mindre transportbehov än om materialet skulle behöva hanteras som radioaktivt avfall och deponeras i ett slutförvar.

36 Miljön skyddas mot skadlig verkan av strålning genom krav på sanering av områden från radioaktiv förorening så långt som det är möjligt och rimligt. Därigenom förväntas effekten på miljön till följd av kvarlämnad radioaktiv förorening bli liten. Konsekvenser för stålindustrin Stålindustrin har i olika sammanhang framfört ståndpunkten att det inte får förekomma någon radioaktiv förorening alls i det skrot som återvinns, eftersom detta kanske inte accepteras i konsumentledet. Diskussionen handlar oftast om skrot från kärnteknisk verksamhet. Strålsäkerhetsmyndigheten är medveten om att detta kan vara ett problem, men menar samtidigt att det inte finns strålskyddsskäl att inte tillåta små mängder radioaktiva ämnen i det material som friklassas, så länge som de internationellt gällande strålskyddskriterierna uppfylls. Vid dessa låga nivåer behöver hänsyn inte tas till förekomsten av radioaktiva ämnen, och därmed bör andra aspekter vara styrande för hur materialet hanteras, t.ex. möjligheten till återvinning. En förutsättning för handel mellan olika länder är dock att reglerna för friklassning harmonierar. Genomförandet av rådets direktiv 2013/59/Euratom bidrar till en mer enhetlig reglering. Konsekvenser för mätningar av små förekomster av radioaktiva ämnen Vid mätning av mycket små förekomster av radioaktiva ämnen behöver bakgrundsstrålningen skärmas av med någon form av strålskärmande material så att denna inte stör mätningen. Eftersom radioaktiva ämnen förekommer i de flesta material måste strålskärmsmaterialet väljas med särskild omsorg. Leverantörer av mätutrustningar tillhandahåller därför ofta högrena material. Vid utarbetandet av föreskriftsförslaget har Strålsäkerhetsmyndigheten övervägt om det finns risk för att friklassning av metall skulle kunna leda till att tillgången på högrent material begränsas. Myndigheten bedömer risken som mycket liten, eftersom stål framställt av återvunnen metall redan i dagsläget inte är tillräckligt fritt från förekomst av radioaktiva ämnen för att användas i sådana strålskärmar. Sociala konsekvenser Möjligheten till friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden kan leda till oro hos allmänheten. Strålsäkerhetsmyndigheten anser att det inte finns anledning att vara orolig för skadlig verkan av strålning från friklassat material, men personer i allmänheten kan naturligtvis göra en annan bedömning av den risk som den eventuella ytterligare stråldosen utgör (cirka 1 % av den naturliga bakgrundsstrålning som vi alla utsätts för). Den enskilda individen kan dessutom uppfatta friklassningen som onödig, om den inte ger någon direkt nytta för individen utan snarare är positiv för verksamhetsutövarna och samhället i stort. Strålsäkerhetsmyndigheten avser att ge-

37 nom öppen och tydlig kommunikation arbeta för att motverka obefogad oro för friklassning. Konsekvenser av alternativ reglering 1. Högre friklassningsnivåer skulle innebära att mindre mängder material skulle behöva hanteras som radioaktivt avfall, vilket skulle innebära kostnadsbesparingar. Skyddet av människor och miljön mot skadlig verkan av joniserande strålning skulle dock försämras på ett sätt som inte vore acceptabelt från strålskyddssynpunkt. 2. Lägre friklassningsnivåer skulle innebära att större mängder material skulle behöva hanteras som radioaktivt avfall, samtidigt som mindre mängder material skulle kunna återvinnas. 3. Krav på ansökningar till Strålsäkerhetsmyndigheten vid varje enskild friklassning skulle leda till administrativa kostnader för både verksamhetsutövarna och myndigheten, kostnader som inte kan motiveras från strålskyddssynpunkt. 4. Om verksamhetsutövarna själva skulle avgöra om radioaktivt förorenat material kan befrias från fortsatt kontroll från strålskyddssynpunkt skulle risken för att radioaktivt material förs ut i samhället öka med negativa konsekvenser som följd. 5. Om allt material, som har befunnit sig inom ett område där det förekommer spridning av radioaktiva ämnen, skulle behöva hanteras separat och i slutändan deponeras som radioaktivt avfall skulle detta medföra stora kostnader och återvinning av material skulle inte vara möjligt. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Regleringen överensstämmer med direktiv och rekommendationer från Europeiska unionen. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Enligt rådets direktiv 2013/59/Euratom ska direktivets krav vara genomförda i svensk lagstiftning den 6 februari Verksamhetsutövarna kommer att behöva viss tid för att anpassa sina egna administrativa rutiner till de utökade kraven på kontrollprogram för friklassning och dokumentation vid friklassning. Då det inte har gjorts några genomgripande förändringar i föreskrifterna bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att det kommer att räcka med två, kanske tre, månader för en verksamhetsutövare att anpassa dokumentation, rutiner m.m. till de nya kraven. Detta kan leda till att kontaminerat material måste lagras i avvaktan på införandet av nya rutiner, men Strålsäkerhets-

38 myndigheten bedömer att detta inte kommer att medföra några större kostnader för verksamhetsutövarna. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att genomföra informationsinsatser under hösten 2017 för verksamhetsutövare, mottagare av friklassat avfall och material, t.ex. deponier, förbränningsanläggningar och företag i återvinningsbranschen, samt övriga eventuella intressenter. 7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Det är ett stort antal organisationer som har tillstånd till öppen hantering av radioaktiva ämnen och som därigenom omfattas av förslaget till föreskrifter. I dessa ingår ett stort antal sjukhus och veterinärkliniker, cirka 13 universitet och högskolor, cirka 10 läkemedelsföretag av varierande storlek samt ett fåtal analyslaboratorier. Dessutom omfattas samtliga tillståndshavare till kärnteknisk verksamhet av förslaget till föreskrifter. Det rör sig om cirka 10 bolag, varav de flesta har runt etthundra anställda, men även några små företag med ett fåtal anställda. 8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Det bör observeras att föreskriftsförslaget inte ställer krav på att kontaminerat material ska friklassas. Alternativet till friklassning är att hantera materialet som radioaktivt avfall. Det är upp till verksamhetsutövarna att avgöra hur de vill hantera det förorenade materialet. Tidsåtgång för planering, genomförande och dokumentation av friklassning av byggnadsstrukturer och områden i samband med avveckling av en verksamhet beror i hög grad på vilken verksamhet som bedrivs eller har bedrivits. Tidsåtgången är därmed svår att uppskatta. För ett mindre laboratorium med väl känd verksamhet kan det röra sig om någon eller några månader, medan det för större anläggningar med dåligt dokumenterad verksamhet kan röra sig om flera års arbete. Den nu aktuella översynen av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning innebär inte någon avgörande förändring av dessa förhållanden. De administrativa kostnaderna för utarbetande av rutiner, utbildningspaket, kontrollprogram, sammanställning av dokumentation och ansökningar etc. beror på vilken verksamhet som bedrivs eller har bedrivits. Föreskriftsförslaget innebär att verksamhetsutövarna behöver göra en mindre översyn av sina rutiner. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att de administrativa kostnaderna för detta motsvarar cirka två till tio veckors arbete för en person, beroende på vilken verksamhet som bedrivs. För verksamheter där små

39 mängder material friklassas bedöms den löpande kostnaden för detta motsvara några enstaka dagars administrativt arbete per år. För verksamheter där det uppkommer större mängder förorenat material samt vid avveckling av verksamheter blir de administrativa kostnaderna större, men friklassning förväntas ändå innebära en besparing jämfört med alternativet att ta om hand materialet som radioaktivt avfall. 9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Eftersom det redan finns strålskyddskunnig personal i verksamheterna bör friklassning i de flesta fall kunna ske utan hjälp av inhyrda experter. I vissa fall kan dock prover behöva sändas för analys på ett externt laboratorium. Det kan också vara så att omfattande gammaspektroskopiska mätningar är nödvändiga. I dessa fall ökar kostnaderna markant, se punkt 4 ovan. För att minska kostnaderna för friklassning kan företag komma att se över sina rutiner för att undvika spridning av radioaktiva ämnen och därigenom minska mängden material som behöver kontrolleras för friklassning. 10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Eftersom regleringen av friklassning av material i hög grad bygger på egenkontroll kan noggranna verksamhetsutövare komma att missgynnas i förhållande till de som är mindre noggranna. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer genom tillsyn att verka för att föreskrifterna efterlevs. 11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen De föreslagna bestämmelserna om friklassning av områden tydliggör kravbilden för slutmålet vid avveckling av verksamheter med joniserande strålning. Detta förutses förenkla planering, kostnadsberäkning och genomförande av avveckling för verksamhetsutövarna. 12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Reglerna har i viss mån anpassats till omfattningen av den verksamhet som bedrivs. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att någon ytterligare hänsyn inte behöver tas till små företag. Kontaktperson vid Strålsäkerhetsmyndigheten Henrik Efraimsson, tel , henrik.efraimsson@ssm.se.

40 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet med joniserande strålning; SSMFS 201x:yy Utkom från trycket den DD MMMM YYYY beslutade den X december Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 4, 7 och 8 förordningen (20xx:yy) om strålskydd och 15 a förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Inledande bestämmelser Syfte 1 Syftet med dessa föreskrifter är att på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt möjliggöra en rationell hantering och användning av material, byggnadsstrukturer och områden som har eller kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid verksamhet med joniserande strålning. Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter är tillämpliga på material, byggnadsstrukturer och områden som har eller kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid verksamhet med joniserande strålning. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om friklassning som ska iakttas av den som bedriver eller har bedrivit verksamhet 1. med tillstånd enligt lagen (20xx:yy) om strålskydd eller lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 2. som är anmälningspliktig enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (20xx:yy) om anmälningspliktig verksamhet, eller 3. som är anmälningspliktig enligt särskilt beslut av Strålsäkerhetsmyndigheten. 3 Föreskrifterna är inte tillämpliga på 1. material som släpps ut till omgivningen, 2. naturligt förekommande radioaktiva ämnen som inte omfattas av tillståndet eller anmälan för den aktuella verksamheten, 1