ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Relevanta dokument
Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel F Bitumenbundna lager

AMA och VV TBT. Metoddagen Pereric Westergren, Stev

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

Metoddagen 11 februari, 2010

väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-?

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Funktionsupphandlingar i kommuner

6 BITUMENBUNDNA LAGER

Presentation Kenneth Lind

Presentation Kenneth Lind

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

Regelvärk. Trafikverkets regelverk

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

Erfarenheter av funktionskrav

Presentation Kenneth Lind

Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten. Publ. 2010:092

PUBLIKATION 2008:112 Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Presentation Kenneth Lind. Disposition

PUBLIKATION 2009:115. Vägverkets regler för reglering av beläggningarbeten

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

PUBLIKATION 2009:140. VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev

KRAV. Bitumenbundna lager. FORTV TBT 2015:01 Version

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Nya publikationer from Oktober 2010 METODDAGEN 10 FEB STOCKHOLM. Nyheter i VVTBT och Regler för reglering. Kenneth Lind

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

PUBLIKATION 2008:113. VVTBT Bitumenbundna lager

FORTV TBT 2012:1 Teknisk beskrivningstext (TBT) bitumenbundna lager

PUBLIKATION 2009:109. VVTBT Bitumenbundna lager

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Val av beläggning. Val av beläggning Kunskapsdokument

Halvvarma, flexibla beläggningar

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA

NYHETER I TRAFIKVERKETS REGLER OCH KRAV FÖR BITUMENBUNDNA LAGER

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG

Fredd Larsson. Projektmål. Bakgrund. (termografisk mätning VV Publ. 2006:114) Beställarens erfarenhet av upplevd varierad kvalitet som

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Nya kravdokument anslutande till AMA Anläggning 13

PMB identifiering av egenskaper i bitumen som ger rätt egenskaper i beläggning.

Funktionsentreprenader

VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev 2. Publ. 2010:093

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Energieffektiva beläggningar 2

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Information AMA Anläggning 17 Status AMA Anläggning 17 Några väsentliga ändringar Bitumenbundna lager Utgivning kravdokument relaterade till AMA 17

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik

Dimensionering av vägöverbyggnad i Finland

Dimensionering av lågtrafikerade vägar

Utvärdering av bitumenbundet bärlager, E4 Skånes Fagerhult

Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

Funktionskrav i upphandling. Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

MÄNGDFÖRTECKNING

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

TRVKB 10 Bitumenbundna lager

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper. Fysiska egenskaper /2703. NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

Rapportering från CEN/TC227 & SIS/TK202 Vad händer inom asfaltområdet?

Forskningsledare Väg- och banteknik VTI

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

När en väg projekteras och byggs anpassas den till terrängen och det blir på så sätt: Skärningar Vägen ligger under befintlig mark

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Transkript:

ATB-Nyheter Hamid Zarghampou November 200

Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG, ordförande Georg Danielsson, VN Sven Eliasson, VST Gunnar Hägglund, VM Bengt Krigsman, HK/VÄG Hans Stjernberg, VVÄ Svante Johansson, Travecon, sekreterare

Revidering ATB VÄG, Kap F Tid: maj-oktober 2001 Åtgärder: handläggning av synpunkter smärre justeringar uppdateringar Publ nr 2001:111 ATB VÄG 2002

truktur av kapitel F Objekt Bedömning av befintlig beläggning Kapitel B Underhåll Ja Ja Befintlig beläggning? Nybyggnad F3. Krav på beläggningslager Dimensionering Kapitel C F4. Standardbeläggningar F 6. Tillsättsmedel F5. Beläggningar med funktionskrav F7. Krav på bitumenbundna lagers ytor F8. Dokumentation

Ett urval av ändringar

F4.3.3 Bindlager Stabilitet för bindlager När krav ställs på stabilitet: Skall entreprenören välja bindemedelstyp Om beställaren väljer bindemedelstyp skall krav på stabilitet enligt typ- och kontrollblad utelämnas

F4.4.2 Stenmaterial Särskild provning av: vattenkänslighet vid hög glimmerhalt och hög lerhalt är borttagna Provning av glimmerhalt finns i TBv/bel

F4.5 Asfaltgranulat Vid inblandning av asfaltgranulat i slitlager med ÅDTk > 2 000 fordon skall: nötningsresistensen provas med Prall-metoden Då gäller krav och provning enligt avsnitt F5.2.2. Asfaltgranulat som innehåller stenkolstjära får inte användas utan särskilt tillstånd

F4.6.3 Val av bindemedel till standardbeläggningar Klimatzon 6 är borttagen Polymermodifierad bitumen (PMB): framställs genom inblandning av termoplastiska polymerer i bitumen... För vägändamål indelas polymermodifierad bitumen i två huvudgrupper enligt följande: Elastomertyp Plastomertyp Se enligt pren 13398

F4.7.1 Kvalitetskontroll av stenmaterial Om speciellt tillsatt stenmaterial används tillsammans med annat material i fraktion > 8 mm skall: För slitlager skall dessutom Prallprovning utföras i princip enligt avsnitt F5.2.2 Endast krav på resultatredovisning.

F4.7.1 Kvalitetskontroll av stenmaterial Krav på slipvärde har tagits bort

F4.8.1 Allmänt Vid all kvalitetsprovning av: beläggningsmassa skall 3 prover tas ut. borrprovning av beläggning skall 4 provkroppar tas ut två till A-provet två till B-provet.

F4.8.2 Krav på massabeläggning Modifieringar av Tabell F4.8-1 Kvalitetskontroll av massabeläggning Vattenkänslighet Förprovning 1 gång per år per täkt Fältprovning Vid mängd > 2 000 ton

F4.8.4 Provning Hålrumshalt Hålrumshalten skall bestämmas på provkropp som: uppfyller kraven enligt FAS Metoder 411 och 427 beträffande tjocklek När hålrumshalten för beläggning typ ABT eller ABS understiger 1,5 volymsprocent skall: stabilitetsprov genomföras enligt FAS Metod 468

F4.8.4 Provning... Provningen skall utföras på: laboratorieinstampad provkropp med två sågade ändytor eller på borrprov

F4.8.4 Provning... Vattenkänslighet, varmblandad asfaltmassa Krav (ITSR) All provning skall utföras på borrkärnor enligt FAS Metod 446. Slitlager > 70 % Bindlager > 75 % Justeringslager > 60 % Bärlager > 60 %

F4.8.4 Provning... Vattenkänslighet halvvarm asfaltmassa Krav (ITSR) Provning skall utföras på laboratorietillverkade provkroppar enligt VVMB 701 Slitlager > 70 % Bärlager > 60 %

F4.8.4 Provning... Deformationsresistens (Stabilitet) Provningen utförs: tidigast en vecka och senast fyra veckor efter utläggning Tjocklek (mm) Ställda krav avser minimimått

F5 Beläggningar med funktionskrav Funktionskrav kan ställas på två olika nivåer enligt Tabell F5.1-1. Beläggningslager 1) Vägyta 2) Nötningsresistens Friktion Deformationsresistens (Stabilitet) Homogenitet Flexibilitet Jämnhet Styvhet Tvärfall Utmattningsmotstånd Textur Vattenkänslighet Täthet Buller Stensläpp

F5.1 Allmänt Poängteras att krav på egenskaper kan ej blandas godtyckligt Tre olika möjligheter för upphandling på funktion är tänkbara: Upphandling på funktion hos: beläggningslager färdig vägyta kombination av funktion på lager och vägyta

Upphandling på funktion hos beläggningslager Krav ställs på egenskaper hos: borrprov alt laboratorieprov utförandeentreprenad med 2-5 års garantitid krav på vägytan ställas direkt efter utförandet enligt avsnitt F5.3 och kapitel A i ATB VÄG

Upphandling på funktion hos färdig vägyta Krav ställs: Enbart på det utlagda lagret i form av ytegenskaper vid: utförandet funktionstidens slut Nivåer på tänkta egenskaper: bestäms av beställaren/ projektören

F6 Tillsatsmedel Effekten av vidhäftningsmedel skall säkerställas genom: Provning av Indirekt draghållfasthet enligt FAS Metod 446. F6.2 Vidhäftningsmedel Aminer Mineraliska tillsatsmedel Släckt kalk Cement Fibrer Kalkstensfiller Polymerer

I.1 Typ och kontrollblad Borttagna krav: hålrumshalt för MJAG restbitumen för AEG, AEB och AEOG Krav på tillsats av fibrer för ABS och ABD återfinns på typbladen Sänkning av B-halt för ABD Nya typ och kontrollblad för kall och halvvarm återvinning

I.2 Bindemedel Vissa metoder ersatta med CEN-metoder