PUBLIKATION 2008:112 Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten
|
|
- Ann-Christin Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PUBLIKATION 2008:112 Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten
2 Dokumentets datum Dokumentbeteckning Publikation 2008:112 Upphovsman (författare, utgivare) Verksamhetsområde Väg, Teknik och Miljö, Sektionen för vägteknik Kontaktperson: Pereric Westergren Dokumentets titel Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten Huvudinnehåll Dokumentet innehåller regler för avdrag vid beläggningsarbeten, regler för kostnadsreglering av bindemedel och regler för kvantitetskontroll vid beläggningsarbeten ISSN ISBN Nyckelord Regler, avdrag, massabeläggning, tankbeläggning, bindemedel, stenmaterial, stabilitet, tjocklek, jämnhet, tvärfall, vågar, vägning, mängdkontroll. Distributör (namn, postadress, telefon, telefax, e-postadress) Vägverket, Butiken, Borlänge telefon: , fax: , e-post: 2
3 Förord Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten, VV publ 2008:112 skall tillämpas för reglering av beläggningsarbeten vid såväl nybyggnad som underhåll. Publikationen ersätter Publikation 2007:103. Reglerna skall åberopas i förfrågningsunderlag och ingå i kontraktet mellan parterna. Ändringar utförda från Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten, Publ nr 2007:103, har markerats med en lodrät kantlinje. I första hand skall reglerna tillämpas vid utförandeentreprenad, men kan i vissa fall även vara tillämpliga vid total- och funktionsentreprenad. Reglerna omfattar delarna Regler för avdrag vid beläggningsarbeten Regler för kostnadsreglering av bindemedelsmängd Regler för mängdkontroll vid beläggningsarbeten Reglerna har reviderats av en arbetsgrupp bestående av: Pereric Westergren, Vägverket, Stev Georg Danielsson, Vägverket Region Norr Göran Eriksson, Vägverket Region Mitt Håkan Jonsson, Vägverket Region Stockholm Ulf Söderberg, Vägverket Region Mälardalen Krister Ydrevik, Vägverket Region Sydöst Fredd Larsson, Vägverket Region Väst Thorsten Nordgren, Vägverket Region Väst Bo Simonsson, Vägverket Region Väst Mats Hemminger, Vägverket Region Skåne Magnus Ljungberg, Vägverket Region Skåne Svante Johansson, Travecon HB Borlänge Lars Jacobsson Avdelningschef, VGu 3
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN ALLMÄNT MATERIAL Stenmaterialkvalitet... 5 Kulkvarnsvärde... 5 Övriga kvalitetskrav MASSABELÄGGNING Bindemedelshalt Kornstorleksfördelning Hålrumshalt i borrprov Hålrumshalt i Marshallprov Deformationsresistens Nötningsresistens Vattenkänslighet Mjukpunktsförändring Tjocklek... 9 Vid beställning i mm... 9 Vid beställning i kg/m TANKBELÄGGNING Kornstorleksfördelning för ytbehandlingar (YB) FÄRDIG BELÄGGNINGSYTA Jämnhet Jämnhet i längdled Jämnhet i tvärled Tvärfall REGLER FÖR KOSTNADSREGLERING AV BINDEMEDELSMÄNGD ALLMÄNT MASSABELÄGGNINGAR TANKBELÄGGNINGAR REGLER FÖR MÄNGDKONTROLL VID BELÄGGNINGSARBETEN VÅGAR Våg Registreringsutrustning VÄGNING MÄNGDKONTROLL BINDEMEDELSMÄNGD VID TANKBELÄGGNINGAR
5 1. REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN 1.1 ALLMÄNT Nedanstående avdragsregler gäller för utförda beläggningar. Provningsmetoder, provningsfrekvenser och kravgränser framgår av gällande kontraktshandlingar. Bedömningarna bygger på entreprenörens kvalitetskontroll och beställarens tilläggskontroll. Vid avvikelser från angivna krav görs avdrag enligt nedan. Kostnadsreglering sker genom avdrag på á-priser enligt MF för den mängd provningen avser respektive med angivna fasta belopp. Avdrag uttagna på produkt innebär inte att entreprenören beviljas ansvarsfrihet för produkten. Vid avvikelser utöver avdragsintervallen förbehåller sig beställaren rätten att bestämma om särskilda åtgärder. 1.2 MATERIAL Stenmaterialkvalitet Kulkvarnsvärde För varje enhet som kulkvarnsvärdet överstiger angivet värde görs avdrag med 10 % av á-priset för den yta som provet representerar. Övriga kvalitetskrav Om stenmaterialets kvalitet understiger angivna kravvärden skall avdrag göras i förhållande till bedömd förkortning av beläggningens tekniska livslängd. 1.3 MASSABELÄGGNING Bindemedelshalt Avvikelse bedöms för varje enskilt värde och för det löpande aritmetiska medelvärdet av 4 prover för varje beläggningstyp utöver toleranser enligt gällande kontrollblad. För varje tiondels viktprocent som bindemedelshalten avviker utöver den tillåtna enligt gällande kontrollblad skall reglering göras enligt den avvikelse, enskilt prov eller medelvärde, som ger den största avdragsregleringen enligt tabell 1. Avvikelsen avrundas till jämna tiondels procent innan avdrag beräknas. Om en löpande serie om 4 prover fallit ut till avdrag får inget av de proven ingå i nästa serie om 4 prov som faller ut till avdrag. 5
6 Tabell 1 Avdrag p g a avvikelser i bindemedelshalt Viktprocent avvikelse 0,1 0,2 0,3 Avdrag på à-pris 3 % 7 % 11 % Kornstorleksfördelning Avvikelse bedöms för varje enskilt värde och för det löpande aritmetiska medelvärdet av 4 prover för varje beläggningstyp utöver toleranser enligt gällande kontrollblad. För varje viktprocent som kornkurvan avviker utöver det tillåtna för enskilt värde och för varje tiondels viktprocent som kornkurvan avviker utöver det tillåtna för medelvärde skall reglering göras enligt den avvikelse, enskilt prov eller medelvärde, som ger den största avdragsregleringen enligt tabell 2. Om en löpande serie om 4 prover fallit ut till avdrag får inget av de proven ingå i nästa serie om 4 prov som faller ut till avdrag. Tabell 2 Avdrag p g a avvikelser i kornstorleksfördelning Siktstorlek på Viktprocent avvikelse kravsiktar Enskilt värde Medelvärde 0,063 mm 1,0-2,0 0,5-2,0 2,1-3,0 2,1-3,0 Övriga 2-3 1,1-3,0 kravsiktar 4-6 3,1-6,0 Avdrag på á- pris 2 % 5 % 2 % 5 % Hålrumshalt i borrprov Om hålrumshalten avviker från den tillåtna för aktuell beläggningstyp görs avdrag enligt tabell 3. Vid hålrumshalt understigande godkänt värde i tabell för AG, ABb, ABT, ABS och Remixing skall deformationsresistensen provas genom dynamisk krypprovning enligt FAS Metod 468 på borrkärnor från aktuell provplats. Detta gäller dock inte vid låga hålrum i arbetsfog. Krav för deformationsresistens enligt tabell 4 skall uppfyllas. Om krav för deformationsresistens uppfylls skall inget avdrag göras. Om kraven inte uppfylls skall avdrag göras enligt tabell 3 nedan. Om hålrumshalten avviker utöver godkänt hålrumsintervall både i och utanför fog inom samma kontrollobjekt skall reglering göras enligt den avvikelse, i fog eller utanför fog, som ger den största avdragsregleringen. 6
7 Tabell 3 Avdrag p g a avvikelse i hålrumshalt. Massatyp Hålrumshalt Godkänt intervall i % Hålrumshalt Understigande intervall i % Avdrag i % Hålrumshalt yta Överstigande intervall i % AG 3,0-8,0 2,5-2,9 2,0-2, ,1-9,0 9,1-10,0 ABb som 2,0-6,0 1,5-1,9 10 6,1-7,0 bindlager 1,0-1,4 20 7,1-8,0 ABb som 2,0-7,0 1,5-1,9 10 7,1-8,0 justeringslager 8,1-9,0 ABT som bär-, 2,0-6,5 1,5-1,9 10 6,6-7,5 bind- och justeringslager 7,6-8,5 ABT som 1,5-5,5 1,0-1,4 10 5,6-6,5 slitlager på grus och ojust 6,6-7,5 underlag ABT som 1,5-5,0 1,0-1,4 10 5,1-6,0 slitlager 6,1-7,0 ABS som slitlager 1,5-5,5 1,0-1,4 10 5,6-6,5 på ojust underlag 6,6-7,5 ABS 1,5-5,0 1,0-1,4 10 5,1-6,0 6,1-7,0 ABD 14,0-22,0 13,0-13,9 5 22,1-23,0 12,0-12, ,1-24,0 Remixing 1,5-6,0 1,0-1,4 5 6,1-6,5 6,6-7,5 Hålrumshalt fog Överstigande intervall i % 10,1-11,0 11,1-12,0 8,1-9,0 9,1-10,0 9,1-10,0 10,1-11,0 8,6-9,5 9,6-10,5 7,6-8,5 8,6-9,5 7,1-8,0 8,1-9,0 7,6-8,5 8,6-9,5 7,1-8,0 8,1-9,0 24,1-,0,1-26,0 8,1-8,5 8,6-9,5 Avdrag i %
8 Tabell 4 Krav på deformationsresistens. Trafik Dynamisk kryptest på borrprov (mikrostrain, με ) ÅDT k.tung Slitlager Bindlager Bärlager Extrem påkänning < < < < 000 < < < < 000 < < < < < 000 < < 000 För remixing plus, repaving och heating skall, om tillräcklig tjocklek hos nytt lager för bestämning av hålrumshalt uppnås, avdrag göras som för aktuell beläggningstyp. I annat fall tillämpas krav och avdrag som för remixing. När stabilitetskrav ställs på beläggning typ ABb utgår kravet på hålrumshalt, dock inte i arbetsfog Hålrumshalt i Marshallprov Avvikelser utöver de tillåtna enligt kontrollblad bedöms tillsammans med hålrumshalt i borrprov. Om avvikelserna bedöms förkorta den tekniska livslängden utgår avdrag i förhållande till förkortningen Deformationsresistens Om deformationsresistensen för bindlager (ABb), mätt genom dynamisk krypprovning, överstiger angivna krav skall avdrag göras enligt tabell 5. Tabell 5 Avdrag p g a avvikelser i deformationsresistens Avvikelse i mikrostrain > > Avdrag på à-pris 10 % 20 % Nötningsresistens Om nötningsresistensen enligt Prall är sämre än angivna krav skall avdrag göras enligt tabell 6. Tabell 6 Avdrag p g a avvikelser i nötningsresistens. Avvikelse för nötningsresistens, cm 3 2 X i 4 4 < X i 12 Avdrag på à-pris %
9 1.3.7 Vattenkänslighet När indirekt draghållfasthetsindex understiger angivet värde med mer än 5 procentenheter skall avdrag göras med 10 % av à-priset multiplicerat med den mängd som ingår i kontrollobjektet. Om indexvärdet understiger med mer än 10 procentenheter skall avdrag göras i förhållande till bedömd förkortning av beläggningens tekniska livslängd Mjukpunktsförändring För varje hel grad Celcius som mjukpunktsförändringen överskrider angivet kravvärde skall avdrag göras med 3 % av à-priset multiplicerat med den mängd som ingår i kontrollobjektet Tjocklek Vid beställning i mm Om angiven tjocklek underskridits skall reglering göras per beläggningstyp och kontrollobjekt enligt tabell 7. Reglering skall göras på färdigbyggd total tjocklek. Avdragsregeln tillämpas när beställd tjocklek underskrids som medelvärde på objekt och vid underskridande med mer än 5 % på kontrollobjekt. Vid beräkning av medelvärdet maximeras överstigande enskilda värden till beställd tjocklek + 2 mm. Den reglering väljs som ger det största avdragsbeloppet. Tabell 7 Avdrag p g a underskridande av tjocklek. Angivet minimimått 40 mm mm mm mm > 100 mm Max avvikelse för reglering 3 mm 5 mm 7 mm 8 mm 9 mm Avdrag på à-pris Det procenttal med vilket uppmätt tjocklek underskrider beställd tjocklek multiplicerat med 2 (Om uppmätt tjocklek är 10 % tunnare än beställd tjocklek blir således avdraget 20 %). Om alla lager i konstruktionen inte lagts kan nästa lager i konstruktionen ökas med tjocklek motsvarande underskridandet, under förutsättning att lagret har likartade egenskaper som det underliggande. Vid avvikelser utöver Max avvikelse för reglering förbehåller sig beställaren rätten att besluta om annan åtgärd. Vid beställning i kg/m 2 Om utlagd mängd beläggningsmassa per kvadratmeter understiger den avtalade mängden skall avdrag göras för skillnaden mellan beställd mängd/m 2 och medelvärdet av utlagd mängd/m 2 för varje beläggningstyp och objekt. Vid beräkning av medelvärdet maximeras överstigande enskilda värden till beställd mängd + 2 kg/m 2. Om massamängden på viss avgränsad yta, normalt en yta motsvarande en dagsproduktion, underskrider den avtalade med mer än 2 kg/m 2 skall avdrag göras för denna yta separat. Denna yta medtas då inte vid beräkning av medelvärde för objektet. 9
10 Regleringsregeln förutsätter att stenmaterialets korndensitet är 2,66 ± 5 % ton/m 3. Om korndensiteten avviker utöver angiven tolerans skall beställd mängd korrigeras för verklig korndensitet. Reglering skall sedan göras från den korrigerade beställda mängden. Avdrag skall göras på à-priset för färdig beläggning med det procenttal med vilket uppmätt tjocklek underskrider beställd tjocklek multiplicerat med TANKBELÄGGNING Kornstorleksfördelning för ytbehandlingar (YB) Avdrag skall göras med 0,5 % för varje hel viktprocent som siktkurvan för pågrus: understiger 85 % vid övre kornstorleksgräns överstiger % vid undre kornstorleksgräns Om pågruset innehåller större halt material vid 0,5 mm-sikten än 2 viktprocent, skall avdrag göras med 2 % för varje påbörjad hel viktprocent. 1.5 FÄRDIG BELÄGGNINGSYTA Jämnhet För beläggning som inte uppfyller ställda krav för jämnhet skall avdrag göras om inte beställaren kräver att felaktigheten skall åtgärdas. Alternativt kan felaktigheten åtgärdas av entreprenören på sätt som överenskommits mellan parterna. Endast ett avdrag skall göras på varje 20 m sträcka och varje 400 m sträcka för jämnhet, antingen längs eller tvärs vägen. Jämnhet i längdled Vid mätning med mätbil enligt VVMB 116 skall avdrag göras när uppmätt IRIvärde överstiger kravvärdet med mer än vad som anges i tabell 8: Tabell 8 Gränsvärden på IRI för avdrag Skyltad hastighet För varje 20 m sträcka För varje 400 m sträcka VR 50 km/h IRI + 0,3 IRI + 0,3 VR = 70 km/h IRI + 0,2 IRI + 0,2 VR = 90 km/h IRI + 0,2 IRI + 0,2 VR = 110 km/h IRI + 0,2 IRI + 0,2 Vid mätning med mätbil skall avdrag göras med SEK för varje 20 m medelvärde eller med 000 SEK för varje 400 m medelvärde som inte uppfyller ställda krav. För varje kontrollobjekt om 400 m skall avdrag göras enligt det alternativ som ger den största avdragsregleringen. Avdrag skall inte göras på den första och den sista 20 m sträckan på aktuellt objekt. Dessa 20 m sträckor skall inte heller tas med vid beräkning av 400 m medelvärden. 10
11 Vid mätning med 3 m rätskiva enligt VVMB 107 skall avdrag göras med 000 kr för varje kontrollobjekt som inte uppfyller ställda krav. Vid mätning med 5 m rätskiva skall avdrag göras med 000 kr för varje ojämnhet som överstiger kravvärdet. Vid övergångsanordningar till bro skall avdrag göras med 000 SEK för varje ojämnhet per körfält som inte uppfyller jämnhetskraven enligt BRO Jämnhet i tvärled Vid mätning med mätbil skall avdrag göras med SEK för varje 20 m medelvärde eller med 000 SEK för varje 400 m medelvärde som inte uppfyller ställda krav. För varje kontrollobjekt om 400 m görs avdrag enligt det alternativ som ger den största avdragsregleringen. Avdrag skall inte göras på den första och den sista 20 m sträckan på aktuellt objekt. Dessa 20 m sträckor skall inte heller tas med vid beräkning av 400 m medelvärden. Vid mätning med 3 m rätskiva enligt VVMB 107 skall avdrag göras med 000 kr för varje kontrollobjekt som inte uppfyller ställda krav Tvärfall För beläggning som inte uppfyller ställda krav för tvärfall skall avdrag göras om inte beställaren kräver att felaktigheten skall åtgärdas. Alternativt kan felaktigheten åtgärdas av entreprenören på sätt som överenskommits mellan parterna. För varje delsträcka om 20 m skall avdrag göras med kr. För varje delsträcka om 400 m skall avdrag göras med 000 SEK. 11
12 2. REGLER FÖR KOSTNADSREGLERING AV BINDEMEDELSMÄNGD 2.1 ALLMÄNT Anbud skall för varje beläggningstyp baseras på den bindemedelstyp som anges i MF och den bindemedelsmängd som anges på aktuellt typblad, om inte annat anges i kontraktshandlingarna. Innan beläggningsarbetena påbörjas skall, vid såväl massa- som tankbeläggning, skriftlig överenskommelse träffas om bindemedelshalten/-mängden (arbetsrecept). Om överenskommen bindemedelshalt/-mängd avviker från den halt/mängd som anbudet baserats på skall kostnadsreglering för arbetsrecept göras, varvid hänsyn även skall tas till den förändrade mängd tillsatsmedel avvikelsen kan medföra. Regleringen skall baseras på grundpriset för bindemedel och tillsatsmedel vid depå samt transportkostnaden mellan depå och asfalt/arbetsplats vid leveranstillfället. Övriga kostnader skall inte regleras och inte heller skall entreprenörarvode utgå. Om bindemedelshalten/-mängden vid utförandet kommit att avvika från den halt/mängd som överenskommits i arbetsrecept skall kostnadsreglering för utförandet göras efter ovannämnda princip. Vid sådan reglering skall hela objektet bedömas som en enhet för respektive beläggningstyp/massatyp. Vid ren beläggningsentreprenad räknas varje beläggningsgrupp som en enhet. Regleringen skall göras för varje sådan enhet enligt nedan. 2.2 MASSABELÄGGNINGAR Avvikelsen beräknas för respektive beläggningstyp/massatyp som skillnaden mellan överenskommen bindemedelshalt i arbetsrecept och medelvärdet av provningsresultaten från samtliga av entreprenören utförda och av beställaren godkända kvalitetskontroller. Vid medelvärdesberäkningen sätts enskilda värden, som överstiger övre toleransgräns för enskilt värde enligt aktuellt kontrollblad, lika med toleransvärdet. Om medelvärdet överstiger överenskommen bindemedelshalt i arbetsrecept, kostnadsregleras överskridandet endast till 0,2 procentenheters överskridande. 2.3 TANKBELÄGGNINGAR Avvikelsen beräknas som skillnaden mellan överenskommen bindemedelsmängd i arbetsrecept, summerad över utförd yta, och levererad mängd bindemedel till objektet styrkt av redovisade verifikationer. 12
13 3. REGLER FÖR MÄNGDKONTROLL VID BELÄGGNINGSARBETEN 3.1 VÅGAR Våg Vågen skall vara typgodkänd av SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) eller annat anmält organ (Notified body) som utfärdar typgodkännande i form av EG-certifikat inom EU/EES-området samt verifierad av företag som är ackrediterat av SWEDAC. Vågen skall årligen kontrolleras via omverifiering eller ackrediterad kalibrering, inkl toleranskontroll, som skall utföras av företag som är ackrediterat av SWEDAC. Hänsyn skall tas till gällande noggrannhetsklass. Leverantör av asfaltmassa/ballast skall kunna uppvisa giltigt kalibrerings- eller verifieringsbevis. Kalibrerad eller omverifierad våg skall ha kontrollmärke som består av SWEDACs ackrediteringsmärke, det ackrediterade företagets ackrediteringsnummer samt datum för senaste kontrollen. Registreringsutrustning Registreringsutrustning skall vara försedd med skrivare som i samband med vägning anger: för icke-automatiska vågar a) fordonets registreringsnummer b) datum och klockslag för brutto- och taravägning c) massatyp genom angivande av materialkod eller manuellt angivet på vågsedel förtryckt materiallista d) brutto-, tara- och nettovikt samt tillåten last för fordonet e) beställare, om kundnummer saknas kan namn och adress skrivas för hand, på maskin eller via adressplåtar f) arbetsplats/utläggningsplats (namn eller nummer). för automatiska vågar a) fordonets registreringsnummer b) datum, klockslag vid vägningstillfället c) nettovikt av levererad vara för bil resp släp d) massatyp genom angivande av materialkod/namn på vågsedel e) beställare, om kundnummer saknas kan namn och adress skrivas för hand på maskin eller via adressplåtar f) arbetsplats/utläggningsplats (namn eller nummer). 13
14 Avsteg från ovan nämnda krav kan vid mindre leveranser göras efter överenskommelse med beställaren. 3.2 VÄGNING 1. Vågoperatörens åligganden skall vara väl preciserade. 2. Vägning av tom bil (taravägning) bör ske vid varje hämtning, dock minst en gång per dag. Regler om drivmedel och utrustning som ingår i normal tomvikt (tara) skall iakttas. 3. Vågsedlar skall redovisas i löpande nummerföljd. 3.3 MÄNGDKONTROLL 1. Vågsedel skall lämnas på utläggningsplatsen för varje lass. 2. Vågsedel skall lämnas av chauffören till lagbas eller läggas i brevlåda monterad på asfaltläggaren. 3. Avstämning av levererad mängd skall göras dagligen. 3.4 BINDEMEDELSMÄNGD VID TANKBELÄGGNINGAR För att verifiera utspridd bindemedelsmängd accepteras att spridarbilens genomströmningsmätare används. Avläst mängd i l/m 2 omräknas till kg/m 2, varvid hänsyn skall tas till bindemedlets temperatur vid spridningstillfället. 14
15
16 Vägverket Borlänge Telefon: Texttelefon: Fax:
PUBLIKATION 2009:115. Vägverkets regler för reglering av beläggningarbeten
PUBLIKATION 2009:115 Vägverkets regler för reglering av beläggningarbeten 2009-09 Titel: Vägverket regler för reglering av beläggningarbeten Publikation: 2009:115 Utgivningsdatum: September 2009 Utgivare:
Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten. Publ. 2010:092
Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten Publ. 2010:092 Titel: Publikationsnummer: 2010:092 ISBN: 978-91-7467-066-0 Utgivningsdatum: Oktober 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kenneth
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...
Metoddagen 2007 Provtagning i fält
Metoddagen 2007 Vägverket Produktion Beläggning Mansour Ahadi Chef avdelning Industri Nöjd Medarbetare Index (NMI) Vägverket Fråga: Jag känner mig trygg när jag arbetar på väg 2004 1,2 2005 1,3 2006 3,5
Metoddagen 11 februari, 2010
Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering
ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200
ATB-Nyheter Hamid Zarghampou November 200 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG, ordförande Georg Danielsson, VN Sven Eliasson, VST Gunnar Hägglund, VM Bengt Krigsman, HK/VÄG
Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager
1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1
AMA och VV TBT. Metoddagen Pereric Westergren, Stev
20080211 1 AMA och VV TBT Metoddagen 20080212 Pereric Westergren, Stev 20080211 2 Tekniska regelverk AMA och VV TBT / ATB VÄG m.fl. Översyn av AMA och VV regelverk för väganläggningen Relationen mellan
Presentation Kenneth Lind
Metoddagen 2015-02-05 Nyheter Trafikverkets kravdokument TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket Investering/ Teknik o Miljö Vägteknik Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering
Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002
Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer i ATB VÄG Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG,
Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 2
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Avdrag för värdeminskning av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...
Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel F Bitumenbundna lager
Publikation 2004:111 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 2004-07 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-07 Publikation 2004:111 Upphovsman (författare, utgivare) Samhälle och
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Utförande med kvalitetskrav och toleranser samt avdrag för värdeminskning för cementstabiliserad asfalt 2015-04-22 Sidan 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 UTFÖRANDE...
Presentation Kenneth Lind
Metoddagen 2014 Kenneth Lind Investering Teknik o Miljö Vägteknik AMA Anläggning 13 Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö/ Vägteknik Borlänge - Specialist Asfalt och
Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 Kapitel F Bitumenbundna lager
ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade
Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr 2010. Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?
Metoddagen 11 febr 2010 Anvisningar i AMA Anläggning Vad är Anläggnings AMA? Allmän Material- och Arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten Fördelen med AMA Ett branschgemensamt beskrivningssystem AMA s
Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel F Bitumenbundna lager
1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade med tillsatsmedel. Detta
Peter Gustafsson Peab Asfalt AB
Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar
PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III
PUBLIKATION 2008:95 Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III 2008-06 Titel: Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III Publikation: 2008:95 Utgivningsdatum: Juni 2008 Utgivare: Vägverket
Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket
Startmöte Värmebeläggningsgrupp 2015-10-28 Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket Agenda vid startmöte Presentation deltagare Mål och syfte med Värmebeläggningsgruppen Erfarenheter laget
Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107
Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 1 Innehåll 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Utrustning... 3 4 Utförande... 4 4.1 Fördelning av stickprovets kontrollpunkter... 4 4.2 Utsättning av
väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-?
1 (9) TEKNISK BESKRIVNING väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-? ANM: Tas bort vid utskrift! MALL för upphandling av
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist inom beläggning och bitumen.
Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon
Index Val av beläggning NVF-seminarium 2013 Torbjörn Jacobson Trafikverket Vilka utmaningar har vi? Utvecklingen av trafikarbetet 1974-2010 250 200 + 94 % 150 100 50 0 1974 1991 2011 Andel fordon med dubbdäck
Nya publikationer from Oktober 2010 METODDAGEN 10 FEB 2011 - STOCKHOLM. Nyheter i VVTBT och Regler för reglering. Kenneth Lind
METODDAGEN 10 FEB 2011 - STOCKHOLM Nyheter i VVTBT och Regler för reglering Nya publikationer from Oktober 2010 Motiv till utgivning Implementering av Ytbehandlingsstandard Standard för bitumenlösningar
Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning
Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning Innehåll 1 ORIENTERING 2 2 SAMMANFATTNING 2 3 SÄKERHET 2 4 DEFINITIONER 3 5 PROVNINGSFREKVENSER
1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll
Dimensionering av vägar med smala körfält NVF seminarium 20 januari 2011 Carl-Gösta Enocksson Innehåll 1. Lite data från övergripande analys 2+1 2. FUD projekt 2010 2012, lite preliminära resultat 3. gällande
TRVMB 703: Provtagning vid kontroll av asfaltbeläggning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:004
TRVMB 703: Provtagning vid kontroll av asfaltbeläggning Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:004 Dokumenttitel: Provtagning vid kontroll av asfaltbeläggning Skapat av: Kullander Björn, IVtsöö
PUBLIKATION 2009:109. VVTBT Bitumenbundna lager
PUBLIKATION 2009:109 VVTBT Bitumenbundna lager 09 2009-09 Titel: VVTBT Bitumenbindna lager 09 Publikation: 2009:109 Utgivningsdatum: September 2009 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Pereric Westergren
KRAV. Bitumenbundna lager. FORTV TBT 2015:01 Version
KRAV Bitumenbundna lager FORTV TBT 205:0 Version.0 205-0-26 2 (55) Innehållsförteckning Syfte... 4 Omfattning... 4 Definitioner... 5 Förkortningar... 8 Inledning...0. Material- och varukrav...0.2 Krav
Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
6 BITUMENBUNDNA LAGER
1 6 BITUMENBUNDNA LAGER 6.1 Kapitlets uppläggning 6.1.1 Introduktion Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade med tillsatsmedel. I detta kapitel
Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning
Asfaltdagen Malmö / Stockholm 21 / 22 november 2018 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning 1 Disposition Tillbakablick Branschsamverkan
PUBLIKATION 2009:140. VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev
PUBLIKATION 2009:140 VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev 1 2009-10 Titel: VVTBT Bitumenbindna lager 09 Publikation: 2009:140 Utgivningsdatum: Oktober 2009 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Pereric Westergren
Homogenitetsmätning med laser
Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och
Erfarenheter av funktionskrav
Erfarenheter av funktionskrav Rune Fredriksson 6-1-6 Antal funktionsentrepenader 198-9 Antal funktionsentrepenader 1 Antal funktionskrav Antal krav som mäts objektivt Antal krav som registreras okulärt
MÄNGDFÖRTECKNING 2009-11-10
Uppvidinge kommun 2010-2011 1 MÄNGDFÖRTECKNING 2009-11-10 Mängdförteckning och á-prislista för avgivande av anbud för beläggningsarbeten inom Uppvidinge kommuns väghållningsområde. Anbudet ska gälla under
Svetsade stålkonstruktioner till broar
Publ 2004:10 Svetsade stålkonstruktioner till broar Bekräftelse av överenstämmelse 2004-01 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-01 Publikation 2004:10 Upphovsman (författare, utgivare) Sektion Bro-
Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar
Publikation 2004:111 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 ar 2004-07 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-06 Publikation 2004:111 Upphovsman (författare, utgivare) Samhälle
PUBLIKATION 2008:113. VVTBT Bitumenbundna lager
PUBLIKATION 2008:113 VVTBT Bitumenbundna lager 2008-09 Titel: VVTBT Bitumenbundna lager Publikation: 2008:113 Utgivningsdatum: September 2008 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Pereric Westergren ISSN:
AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VENTILATIONSKONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM
AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE STOCKHOLM 2011-07-08 INLEDNING Detta dokument kompletterar bilaga 1- Administrativa föreskrifter avseende Ventilationskonsulttjänster, och anger
Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011
Bakgrund till projektet t Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011 Thomas Lundberg Leif Sjögren Mika Gustafsson Projektet utförs på uppdrag av Trafikverket med Bertil Mårtensson som kontaktman.
TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109
TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,
Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige
Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa
Regler, krav och metoder inom asfaltområdet
Metoddagen Järva Krog 9 februari 2017 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket Regler, krav och metoder inom asfaltområdet Presentation Kenneth Lind Trafikverket Investering Teknik- och
Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil
Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil Metodbeskrivning 109:1994 1. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Begrepp... 3 3.1 Benämningar... 3 4. Utrustning... 4 4.1 Mätfordon... 4 4.2 Utrustning
Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi
Möte Metodutskott bitumen Solna 11 december 2013 Kenneth Lind Investering Teknik o Miljö Vägteknik Regelverk Foi Grundläggande förutsättningar regelverk VVFS Lagar ( LOU) Förordningar (CPR) Föreskrifter
AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- KONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM
AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- STOCKHOLM 2011-07-08 INLEDNING Detta dokument kompletterar bilaga 1- Administrativa föreskrifter avseende VVS-konsulttjänster, och anger
Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar
Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar 1 Inledning Dessa mät- och ersättningsregler är framtagna för att användas vid upphandling av underhållsbeläggningar enligt en modell som är framtagen
Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning
Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller
Innehåll. Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt
Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt Innehåll 1. Orientering 2 2. Sammanfattning 2 3. Begrepp 2 3.1 Beteckningar 2 3.2 Benämningar 3 4. Utrustning 6 4.1 Mätfordon 6 4.2 Utrustning för bestämning av
Regelvärk. Trafikverkets regelverk
AMA Anläggning 10 samt Trafikverkets regelverk Metoddagen Solna 2012-02-09 Kenneth Lind Trafikverket VO Investering / Avd: Teknik och Miljö / Enhet: Vägteknik Borlänge, bakgrund NCC samt Vägverket TRVKB
Fredd Larsson. Projektmål. Bakgrund. (termografisk mätning VV Publ. 2006:114) Beställarens erfarenhet av upplevd varierad kvalitet som
Stickprov i utförandeentreprenader beträffande beläggningskvalitet Fredd Larsson --9 Bakgrund Beställarens erfarenhet av upplevd varierad kvalitet som ej återspeglats i entreprenörens egenkontroll. Projektmål
Statistisk acceptanskontroll
Publikation 1994:41 Statistisk acceptanskontroll BILAGA 1 Exempel på kontrollförfaranden Metodbeskrivning 908:1994 B1 Exempel på kontrollförfaranden... 5 B1.1 Nivåkontroll av terrassyta, exempel... 5 B1.1.1
PUBLIKATION 2010:21. Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad)
PUBLIKATION 2010:21 Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad) 2010-03 Titel: Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad)
Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA
Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA Martyn Luby Vad är viktigt? Hålrum i öppen asfalt Brukets tryckhållfasthet 2 2015-02-06 Asfaltmassa Flisighet i stenmaterialet Gradering med fokus på 2 mm och
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt enligt förbränningsmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by combustion. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version
KRAV Bitumenbundna lager TDOK 2013:0529 Version 1.0 2014-07-01 KRAV 1 (120) Innehållsförteckning Syfte... 5 Omfattning... 5 Definitioner... 6 Förkortningar... 9 1 Inledning... 11 1.1 Material- och varukrav...
FORTV TBT 2012:1 Teknisk beskrivningstext (TBT) bitumenbundna lager
FORTV TBT 2012:1 Teknisk beskrivningstext (TBT) bitumenbundna lager Kantskärning /Foto: Tobias Nygren Förord FORTV Teknisk beskrivningstext, Bitumenbundna lager (FORTV TBT), innehåller Fortifikationsverkets
Maskinstyrd planfräsning
Maskinstyrd planfräsning DV03 2010 E45 Frändefors-Brålanda Kort rapport 2010-11-12 0. SAMMANFATTNING Vid underhållsprojektet DV03 2010 E45 Frändefors-Brålanda har fräsningen (första halvan av juni 2010)
Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning
2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,
Funktionsupphandlingar i kommuner
Funktionsupphandlingar i kommuner 1 NVF utskott 33, asfaltbeläggningar, initierade 1996 projektet Upphandling av funktionella egenskaper inom beläggningsområdet - underlag för kommunala beställare. Arbetet
EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning
EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare
JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK
JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK Tekniska kontoret underhåller 60 mil gator yta 4,6 milj m 2 antal invånare 117 500 FUNKTIONSUPPHANDLING 1999 KRAV PÅ ASFALTBELÄGGNING Vid slutbesiktning: Tjocklek Slitstyrka
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering
Bullerreducerande asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering Bullerreducerande beläggningar Dränerande asfaltbetong (ABD), ett eller två lager 3-6 och 7-9 db(a) Tunnare beläggningar
Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket
Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,
utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden
Torbjörn Jacobson 1 Kvalitet pågående teknisk utveckling Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden Torbjörn Jacobson Stev-Vägteknik torbjorn.jacobson@vv.se 0243
AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket
AD dagen 2014 Regelverk ballastmaterial Klas Hermelin Trafikverket Nya kravdokument för material från TRV Nytt namn Identifikations nr Gammalt namn Obundna lager för vägkonstruktioner TDOK 2013:0530 TRVKB
Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB
VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av
Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.
Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan
STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)
Värdering av leverantörer och anbud Garanti och ansvar Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler Agenda Utvärderingssteg nr 1 Skall kravet! Vid offentlig upphandling är det Nödvändigt att annonsera värderingsgrund
Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt
Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt maj 2015 2 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfal Marknadskontroll av byggprodukter,
Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21
VTI notat Nr: 27-1996 Utgivningsår: 1996 Xitel: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21 Författare: Safwat F. Said Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer:
KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG
PROVVÄG E6 GEDDEKNIPPELN KALLSÅS POLYMERMODIFIERADE BINDEMEDEL SYFTE MED PROVVÄG PÅVISA NYTTA MED POLYMERMODIFIERAT BITUMEN (PMB) THORSTEN NORDGREN VÄGVERKET REGION VÄST 7 393 5 92 UNDERSÖKA OM PMB ÄR
Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren
ASFALTDAGRNA 2016 Vikten av samverkan i utvecklingsarbetet TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist och projektledare för utvecklingsprojekt inom beläggning
Kontroll av konstruktionsredovisning. September Samhällsbyggare i Samverkan
Kontroll av konstruktionsredovisning September 2009 Samhällsbyggare i Samverkan Titel: Kontroll av konstruktionsredovisning Publikation Banverket: BVS 1583.09 Publikation Vägverket: 2009:84 Ansvarig Banverket:
KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version
KRAV Bitumenbundna lager TDOK 2013:0529 Version 2.0 2015-11-02 KRAV Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Version Lind Kenneth, IVtbo TDOK 2013:0529 2.0 Fastställt av Dokumentdatum Chef
ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (8) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provtagning vid kontroll av asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Sampling from pavement of bituminous mixture. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. SÄKERHET
AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE LANDSKAPSARKITEKTTJÄNSTER FÖR NYBYGGNAD AV MARKANLÄGGNINGAR
AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE LANDSKAPSARKITEKTTJÄNSTER FÖR NYBYGGNAD AV MARKANLÄGGNINGAR Stockholm 2011-02-25 INLEDNING Detta dokument kompletterar Bilaga 1 Administrativa
Dimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck
Dimensionering Dubbdäcksslitage Foto: Glenn Lundmark Dubbdäck Skandinavien under 1950-talet Gislaved Brodd 1950 Vinterdäckslag 1999 Ökat grepp Ökad säkerhet Komplexa samband dubbat/odubbat otvetydigt ökat
VV Publ. Nr 2006:112 1 Yttäckande homogenitetsmätning med isotopmätare. Sida
VV Publ. Nr 2006:112 1 Sida Innehållsförteckning 1 Orientering 2 2 Sammanfattning 2 3 Begrepp 2 4 Utrustning 3 4.1 Strålkälla 4 4.2 Detektor för gammastrålning 4 4.3 Mätningssystem 4 5 Planering 4 6 Kalibrering
Förändringar med motiv ATB VÄG revision av ATB VÄG Ändringar och Motiv ATB VÄG jämfört med
Ändringar och ATB VÄG 2005 jämfört med ATB VÄG 2004 A2.2 3-5 Justerat definitioner och lagt till definitioner: Blandkornig jord, Finjordshalt, Finjord, Grov jord, Mycket grov jord A4.1 8 Justering av texter
Minnesanteckningar från möte FoU YB 2006-05-31
Minnesanteckningar från möte FoU YB 2006-05-31 Plats: VTI, Linköping Närvarande: Kurt Edlund, VV Reg Mitt, Ordf (KE) Nils Eneland, VV Reg Sydost (NE) Torbjörn Jacobsson, VTI, (TJ) Niclas Johansson, Skanska
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev 2. Publ. 2010:093
VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev 2 Publ. 2010:093 Titel: VVTBT Bitumenbundna lager Publikationsnummer: 2010:093 ISBN: 978-91-7467-067-7 Utgivningsdatum: Oktober 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:
Hur klarar vi funktionskraven eller utförandefunktion
Hur klarar vi funktionskraven eller utförandefunktion NCC Roads Kvalitetsvärdering vid funktionsentreprenad Funktion mäts oftast med spårdjup Jämnhet friktion tvärfall komfort i övrigt ställs krav på stensläpp
Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås.
2001-12-17 Valter Tillgren Teknik-och idrottsförvaltningen Västerås Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås. Varför inventera? När infartsgatan byggdes om till ett område som skulle exploaderas
Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder
VMKs anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR ERSÄTTNINGSGRUNDANDE VIRKESMÄTNING...
Dimensionering av lågtrafikerade vägar
publikation 2009:7 Dimensionering av lågtrafikerade vägar DK1 VVMB 302 Titel: Publikationsnummer: 2009:7 Utgivningsdatum: Februari 2009 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Tomas Winnerholt ISSN-nummer:1401-9612
Energiförbrukning och kvalité
1 Energiförbrukning och kvalité hos olika vägkonstruktioner och beläggningar 2 1 Presentationen baseras på: Examensarbete vid KTH 1995 Examensarbete Högskolan Dalarna 1995 och1997 Examensarbete Högskolan
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:13 Utkom från trycket 2004-01-20 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?
Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Nils-Gunnar Göransson www.tankgruppen.nu FoU-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utförandetid Y1B - Racked-in * Branschprogram TRV, KTH, VTI, LTU Indränkt makadam
Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:
Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2001-08-29 Tid: 2001-08-29. Plats: Närvarande: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt (KE), ordf Torbjörn Jacobson, VTI (TJ) Svante