Bilaga 1

Bilaga 2 Fastställt 2009-10-28 Principer för arbetet med budget för grundutbildningen i biologi budgetåret 2010 A. Gemensamma lokalkostnader Medel avsätts för - Hyra för egna lokaler enligt kontrakt. - Hyra för allmänna lokaler (normalt ej för undervisning, endast för upprop och andra speciella evenemang samt stora skriftliga tentamina, inklusive ett antal föreläsningar på basåret). - Lokalvård enligt kontrakt. - Inredning, reparationer och underhåll. - Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium - Tovetorp - Askö B. Kostnader för examensarbeten på avancerad nivå I budgeten för 2010 avsätts resurser för de examensarbeten som inrapporterades under 2009 (jan-okt), samt en reservpott för perioden nov-dec 2009. Resurserna delas upp i två potter, en per termin. Reservpotten fördelas som ett engångsbelopp under vårterminen. Ersättningen för ett internt 30 hp arbete är densamma som ersättningen för 1 V (se avsnitt D). 20 % uppdrag till ansvarig för de externa examensarbetena. C. Gemensamma avsättningar - BIG:s personal - Gemensamma datorer (programvara, uppgraderingar mm). - Gemensamma förråd av glasvaror, kemikalier och kontorsmaterial. - Gemensam utrustning: nyinköp och underhåll. - Kostnader för grund- och påbyggnadskursstudenters resor till och från fältstationer, samt logi på andra fältstationer andra än Askö, Tjärnö och Tovetorp. BIGs studierektor sammankallar berörda studierektorer till ett möte i början av budgetåret för att utarbeta förslag till fördelning av medlen. Förslaget ska fastställas av BIGs IS. - Reprokostnader för gemensamt informationsmaterial. - Tele, fax och frankeringsservice. - Bidrag till Biologibiblioteket. - Temaeftermiddagar och examensfest. - Gemensamma pedagogiska satsningar. - Deltagande i externa kurser och konferenser (i första hand för BIGs anställda).

2 D. Ämnesrelaterade kostnader som fördelas efter utbildningsvolymen Under denna rubrik återfinns dels lärarkostnader, dels kringkostnader. Med lärarkostnader menas kostnader för själva undervisningen, dvs lärares löner, arvoden och lösa timmar, däremot inte traktamenten eller studierektorsarvoden. Tilldelningen av lärarresurser till grundkurser görs utifrån antalet platser och uttrycks i enheten V. En veckas kurs med 24 platser motsvarar 1 V, en vecka med 36 platser motsvarar 1,5 V, medan 48 platser motsvarar 2 V osv. Tilldelningen till samtliga grundkurser inom kurspaketen och kandidatprogrammen skall grunda sig på det faktiska antalet studenter som beräknas delta i undervisningen under budgetåret. Uppskattningen ska avrundas nedåt till hela tolvtal om antalet ej överstigs med mer än 10%, annars ska antalet avrundas uppåt till närmaste hela tolvtal. Grundkurser garanteras alltid en miniminivå motsvarande 0,5 V per vecka. För fortsättningskurser på grundnivå och för samtliga kurser på avancerad nivå, d.v.s. påbyggnadskurser, görs tilldelningen utifrån antalet registrerade studenter på respektive kurs. Tilldelningen är 1/24 V per vecka och plats. Två tredjedelar av föregående års registreringar tilldelas i budgeten. Resterande betalning för det faktiska antalet registrerade studenter erhålls i efterskott. Helt nya kurser som IS beslutat ska ges under budgetåret garanteras även fortsättningsvis medel för 10 studenter. Om det faktiska antalet studenter på kursen överstiger 10 erhålls resterande medel i efterskott. För orienteringskurser tillämpas samma tilldelningsprincip som för fortsättningskurser och avancerade kurser (se ovan). Ersättningen för en orienteringskurs är 75 % av den ersättning som ges våra andra kurser. Lärarresurserna överförs i sin helhet till respektive Hufo-institution. Överföringen delas upp i två potter, en per termin. Vad gäller lärarresurser för ekologiundervisningen på grundkurser, lämnar studierektorerna vid berörda Hufoinstitutioner förslag till hur medlen ska fördelas. För varje ämne avsätts dessutom kringresurser för undervisningens bedrivande. Till kringresurserna räknas medel för - material (inkluderar kompendier och kopiering samt medel för djurhuset och studiesamlingen), - fältundervisning (lärarnas resor och traktamenten), - eventuell extra labasshjälp ( plusservice ). Kringresurserna avsätts som ett totalbelopp för varje ämne och beräknas som en viss procent av lärarresurserna. Kringresurserna kan ligga kvar på BIG som då sköter hanteringen av fakturor och reseräkningar. Medel för studierektorsarvoden förs däremot alltid över till Hufoinstitutionen tillsammans med lärarresurserna.

3 Vissa kringresurser förväntas ligga kvar på BIG och finansiera BIG-anställda laboratorieassistenter enligt överenskommelser som gjorts med vissa Hufoinstitutioner ( plusservice ). Om en studierektor/hufo-institution inte anser sig kunna fortsätta att finansiera en BIG-placerad labasstjänst i samma omfattning som tidigare måste förhandlingar om detta tas upp i mycket god tid. Medel för studierektorsarvoden avsätts som en särskild pott och fördelas i proportion till lärarresurserna för det ämnet respektive studierektor ansvarar för. Medel för ersättning till programkoordinatorer avsätts i relation till antalet sökande till programmet. Medel för praktikansvariga avsätts med en fast summa. E. Täckningsbidrag BIG avsätter ett belopp motsvarande de universitetsgemensamma kostnader som varje institution får p.g.a. lönekostnader för UGA-personal.

Bilaga 3 Miljöpolicy och miljöplan 2009-2011 BIGs miljöpolicy Syfte: Miljöpolicyn är ett ramprogram som visar riktningen och viljan i institutionens miljöarbete. Syftet med miljöpolicyn är att aktivt medverka till en bättre miljö och en hållbar utveckling vid Stockholms universitet. BIG ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Miljöarbetet på BIG ska fungera som ett gott föredöme vid Stockholms universitet och ute i samhället. Mål BIG ska i möjligaste mån minska användningen av resurser, såsom energi, vatten och papper. BIG ska vid upphandling av produkter och tjänster välja ett miljövänligt alternativ, för att påverka leverantörer i en mer miljöanpassad riktning och underlätta för ett miljövänligt vardagsarbete. BIG ska begränsa användandet av miljöfarliga ämnen. BIG ska i möjligaste mån välja miljövänliga former av transporter (vid exkursion, leveranser, inköp, etc). BIG skall minska avfallet och i möjligaste mån källsortera det. Personal och studenter knutna till BIG ska ha kännedom om institutionens miljöarbete. Personal och studenter vid BIG ska vara utbildade så att de kan vara goda förebilder genom att agera på ett miljömedvetet sätt. BIG ska verka för att e-post används i första hand för informationsspridning inom institutionen och till studenter. BIG ska fortlöpande aktualisera miljöpolicyn enligt nya rön. Ansvarsfördelning, genomförande och uppföljning Institutionsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att miljöpolicyn efterlevs och att uppföljning sker. Personal och studenter vid BIG ska följa de riktlinjer som anges i miljöpolicyn. BIG ska regelbundet informera anställda och studenter om det fortlöpande. Institutionsstyrelsen ansvarar för miljöpolicyns kontinuerliga uppdatering i enlighet med utvecklingen inom miljöområdet. _ BIGs miljöplan För Stockholms universitet som helhet finns ett miljöhandlingsprogram, som fastställs för ett år i taget. BIGs handlingsplan är ett verktyg för att genomföra vår interna miljöpolicy. En ny handlingsplan upprättas vart tredje år. Denna handlingsplan är fastställd av institutionsstyrelsen 2009-10-28. Upphandling och inköp Miljökrav ska ställas vid inköp och upphandling. _

- Kontorsutrustning ska vara så energisnål som möjligt. - Kopiatorer, skärmar och skrivare ska ha automatisk avstängning. - Kopiatorer och skrivare som köps in ska kunna kopiera /skriva ut dubbelsidigt. - Varor som kan tas om hand av källsorteringssystemet ska prioriteras. - Handla i SU-butiken om det är möjligt och gör så stora beställningar som möjligt, båda delarna för att minska transporter. - Försök påverka SU-butikens sortiment i en miljövänlig riktning. - Ansvarig för upphandling ska gå universitetets utbildning för upphandlingsansvariga. Resursförbrukning och avfall, mål och uppföljning - Akademiska hus har det övergripande målet att stoppa ökningen av energiförbrukningen. BIG skall fortsätta att följa det projekt som syftar till att minska elförbrukningen i Biologihuset (ansvariga: Akademiska hus och Infrastruktur, BIGs kontaktperson: Lisbeth Bergius). - BIG skall sträva efter att ha en så låg pappersförbrukningen som är möjligt med bibehållande av en hög kvalitet i undervisningen. Utskrifter och kopior skall i möjligaste mån vara dubbelsidiga. - E-postanvändning uppmuntras för informationsspridning. - Förbrukningen av farliga ämnen skall fortsatt kontrolleras och hållas låg. Förteckna samtliga inköp av farliga ämnen och ange mängd, ändamål samt typ av risk (ansvarig: Lisbeth Bergius). - Miljövänliga alternativ skall prioriteras vid transporter. BIGs transporter skall registreras och antal körda mil med egna fordon, antal körda mil med hyrda fordon och mängden inköpt bensin skall också registreras så att utvärderingar är möjliga (ansvarig: Karoy Varzegi). - Avfallshanteringen följer universitetets väl fungerande källsortering. De befintliga instruktionerna som är anslagna i laboratorierna skall följas. Källsorteringsstationer finns utanför SU-butiken (ansvarig: Lisbeth Bergius). Information till studenter - Informera om miljöpolicyn, handlingsplanen samt avfallshanteringen i studiehandboken och på BIGs webbplats (ansvarig: Per Cronholm). - Informera om BIGs miljöarbete på introduktionsmoment till alla utbildningar (ansvarig: Björn Birgersson). Vad var och en kan göra

- Agera resurssnålt! - Använd papperssparande funktioner så som dubbelsidiga utskrifter på kopiator/skrivare. - Slå av datorer eller använd viloläge vid längre pauser. - Släck belysning i utrymmen som inte används. - Öppna dörrar manuellt i mån av möjlighet.