Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län

Relevanta dokument
jamtmedel Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands län Läkartidningens symposium om smärta 10 Nyheter på blodtrycksfronten 13

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedelsgenomgångar

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner

Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2019

Läkemedel Budget och kvalitetsindikatorer för läkemedel. framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län

Kapitel 25 Terapeutiska kvoter Terapeutiska kvoter vs. Skarpa kvoter Inte bara primärvården

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

Läkemedelsgenomgångar

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Regionstyrelsens uppföljning 2016 om läkemedel. Patientens samlade läkemedelslista: Alla patienter ska ha en komplett läkemedelslista i COSMIC/Pascal

Äldre och läkemedel LATHUND

Individbaserad läkemedelstatistik Vad har vi gjort i Kalmar län?

Den multisjuka äldre och läkemedel

Tema äldre och läkemedel

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2018

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedel Budget och kvalitetsindikatorer för läkemedel. framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Läkemedelsgenomgångar

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen

Analysis of factors of importance for drug treatment

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Läkemedelskommitténs ledamöter 2004

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Kvalitetsindikatorer 2016 VG Pirmärvård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Landstingets revisorer Dnr REV 18/2005. Läkemedel i Äldrevården 1 (2)

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Landstingets revisorer Dnr REV /24/2007. Läkemedel i Äldrevården - en uppföljning 1 (2)

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Indikatorbeskrivningar

Vårdorsakat läkemedelsberoende

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?

Hälsovalsenheten Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

Behandling av sömnsvårigheter

Uppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2006

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Kod-ID: Tentamen

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Olämplig läkemedelsanvändning hos äldre

Innehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009

Läkemedel & miljö i ett landstingsperspektiv. Thomas Lindqvist Apotekare Enheten för kunskapsstöd Region Uppsala

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Indikatorer - i vårdens tjänst

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Läkemedelskommitténs ledamöter 2004

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedel Budget och kvalitetsindikatorer för läkemedel. framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län

Läkemedelsgenomgångar för äldre

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008

Vårdkonsumtion. Rolf Forsman chefcontroller

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

Behövs alla dessa läkemedell

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Har svårt att somna, vaknar flera gånger på natten. Ser spöken under sängen. Svårt att komma till ro på vilan på dagis

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Kvalitetsindikatorer 2018 VG Primärvård

Transkript:

jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83 5. per.magnusson@jll.se Ordförande har ordet Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län Per Magnusson, ordförande i läkemedelskommittén, distriktsläkare järpens hälsocentral Behandlingsmålen för primärvård har sett likadana ut sedan 28. För»golven«kan man hävda att förskrivningen inte bör vara för låg, för»taken«inte för hög. Men var nivån ska ligga för en viss hälsocentral är svårt att säga. Behovet av läkemedel varierar naturligtvis med sjukligheten. Den beror i stor utsträckning på socioekonomiska förhållanden som varierar i vårt län. I länsdelar med sämre socioekonomiska förhållanden används mer läkemedel. Varje hälsocentral får budgetmedel till läkemedelsförmånen för öppenvårdsläkemedel i förhållande till antal listade patienter med viktning för ålder. Däremot tas ingen hänsyn till skillnader i sjuklighet beroende på socioekonomiska skillnader. Man kan fråga sig om det ger en rättvis fördelning av läkemedelsbudgeten som utgör en stor del av hälsocentralers totala budget? Användningen av t.ex. blodtrycksläkemedel och blodfettsänkande läkemedel varierar med en faktor 2 till 2,5 mellan länets hälsocentraler. Det talar för väsentliga skillnader i vårdtyngd. märprofylax vid hög risk, t.ex. vid diabetes har fått starkt stöd senaste åren. Antidepressiva (över 2 år). Behandlingen får starkt stöd i SBU-rapporter om depression och ångest. Ökad användning av antidepressiva läkemedel bedöms av många som en orsak till att suicidtalen minskat under de senaste decennierna. Metformin (över 5 år). Metformin bör vara förstahandsbehandling vid typ 2-diabetes, särskilt vid samtidig övervikt, där dokumentation finns att komplikationer minskar. Inhalationssteroider (inkl. kombinationspreparat). Inhalationssteroider minskar behovet av sjukhusvård och förbättrar livskvalitet för astmatiker. Detta mål ändras nu till att bara gälla personer under 5 år. Äldre behandlas ofta på grund av KOL där inhalationssteroider inte har samma nytta som vid astma. De fem»golven«är: Hypertoniläkemedel (över 4 år). Syftet är att stimulera bättre antihypertensiv behandling. Behandlingen måste individualiseras varför alla de fem väldokumenterade grupperna (tiazider, ACEhämmare, kalciumflödeshämmare, betablockerare och ARB) ingår i behandlingsmålet. Detta är i samklang både med SBU:s rapport och med behandlingsriktlinjer från Läkemedelsverket. Statiner (4 79 år). Användningen av statiner framför allt som sekundärprofylax och som pri- De fem»taken«är: PPI (protonpumpshämmare). Protonpumpshämmare är överanvända i dag på odokumenterade indikationer enligt SBU-rapport. Målet ändras nu till att gälla enbart personer under 7 år. I högre åldersgrupper är Trombylbehandling vanligt och då har PPI ofta ett berättigande för att förhindra övre gastrointestinal blödning. Antibiotika. Angeläget med restriktiv antibiotikaanvändning för att begränsa resistensproblematik. forts. nästa sida 3

jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83 5. per.magnusson@jll.se forts. De fem»taken«kinoloner. Användning av kinoloner bör begränsas till indikationer där de har överlägsen effekt, t.ex. pyeliter och vid samtidigt prostataengagemang, för att motverka resistensproblema tik. Ändras nu till att gälla enbart kvinnor, till män är kinoloner förstahandsmedel vid UVI. Antikolinerga läkemedel till patienter över 7 år. En av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för läkemedel till äldre. Användningen av dessa läkemedel kan ge mycket biverkningar hos äldre och bör begränsas. Ändras nu till att gälla alla olämpliga läkemedel till äldre. Då ingår även bensodiazepiner med lång halveringstid samt Propavan och tramadol. Beroendeframkallande läkemedel (under 5 år). Grupperna N2A (Opioider, ex morfin, dextropropoxifen, tramadol), N5BA (Benzodiazepinderivat, ex oxazepam, alprazolam), N5CD (Sömnmedel, bensodiazepinderivat, t.ex. nitrazepam, flunitrazepam), N5CF (Sömnmedel, benzodiazepinbesläktade medel, t.ex. zopiklon, zolpidem). Detta är läkemedel med stor risk för beroendeproblematik som bör användas på strikta indikationer och under kort tid till yngre och medelålders. Medelinkomst 21 (sammanräknad förvärvsinkomst) Tusental kronor 23 22 21 2 19 18 Källa: SCB 17 Berg Ragunda Härjedalen Östersund Nettoförmögenhet = tillgångar - skulder, medelvärde 27 Tusental kronor 6 5 4 3 2 1 Källa: SCB Ragunda Härjedalen Berg Östersund 4

jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83 5. per.magnusson@jll.se DDD/dag/1 listade patienter över 4 år 1 9 8 Blodtrycksläkemedel till patienter över 4 år 7 6 5 4 3 2 28 29 21 211 1 DDD/dag/1 listade patienter 4 79 år 3 Statiner till patienter mellan 4 och 79 år 25 DDD för statiner höjdes 29 2 15 26 27 28 1 29 21 211 5 Myrivken DDD = definierad dygnsdos, den vanligaste dagliga dosen av ett läkemedel. 5

jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83 5. per.magnusson@jll.se 16 DDD/1 listade patienter och dag 14 Antidepressiva till patienter över 2 år 12 1 26 8 6 4 27 28 29 21 211 2 DDD/1 listade patienter och dag 8 7 6 Metformin till patienter över 5 år 5 4 3 2 26 27 28 29 21 1 211 6

jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83 5. per.magnusson@jll.se DDD/1 listade patienter och dag 5 45 Inhalationssteroider 4 35 3 25 2 15 1 26 27 28 29 21 211 5 DDD/1 listade patienter och dag 12 1 Protonpumpshämmare 8 26 6 27 28 4 29 21 211 2 7

jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83 5. per.magnusson@jll.se 2 DDD/1 listade patienter och dag 18 Antibiotika 16 14 12 1 8 6 4 26 27 28 29 21 211 2 DDD/1 listade patienter och dag 1,6 Kinoloner 1,4 1,2 1 26,8 27,6,4 28 29 21,2 211 8

jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83 5. per.magnusson@jll.se DDD/1 listade patienter och dag 7 Antikolinerga läkemedel till patienter över 7 år 6 5 4 26 3 27 28 2 1 29 21 211 DDD/1 listade patienter och dag 45 4 35 Beroendeframkallande läkemedel till patienter under 5 år 3 25 2 28 29 21 211 15 1 5 Offedal 9