Falsterbohalvön skydd mot högre havsnivåer

Relevanta dokument
Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/

Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten?

KOMPLETTERANDE PM FÖRTYDLIGANDE AV HANDLINGSPLAN FÖR SKYDD MOT STIGANDE HAVSNIVÅER

Höga havsnivåer Falsterbonäset samt områdena vid Höllviken/Kämpinge

7 000 inv inv inv idag - ökning till år 2050

Strategier för staden Ystad Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Karaktärsområde VI - Framtida utveckling för Skanör och Falsterbo pittoreska historiska tvillingstäder nära strand och hed. Skanör.

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Handlingsplan till skydd mot stigande havsnivåer vid Falsterbonäset samt områdena vid Höllviken/Kämpinge

Klimatsäkring -P104 samt P105

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Angående översvämningsskydd för Kämpinge, Höllviken, Ljunghusen, Skanör och Falsterbo.

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Utbyggnad av ny plan vid Andreastorpet

Johan Landberg Björn Almström Hans Hanson

VA och dagvattenutredning

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Vi anser det positivt att Vellinge kommun tar riskerna med framtida förhöjda havsnivåer och tillfälliga högvatten på allvar.

Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet

Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?

Naturanpassade erosionsskydd

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013

SGI

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Specialbilaga - flygbilder över Vellinge kommun - februari 2009

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

VA och dagvattenutredning

Dagvattenanalys detaljplan Gamla Stan 2:26 Kalkbrottet - Skola 7-9

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

KUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Vi riskerar att dränkas nerifrån

Dagvattenutredning Alster-Busterud

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

Jordarts- och klimatanalys Böda

Förprojektering Smedby 6:1

PM Dagvattenutredning

DAGVATTENUTREDNING VITA KORSET

Kompletterande dagvattenutredning för detaljplan Ulvsunda 1:1

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Framtida klimat i Stockholms län

Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken

Dagvattenanalys detaljplan Megaliten

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Dagvattenutredning inkl. VA-försörjning, Mellby 1:115

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP

Klimatanapassning - Stockholm

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Klimatanpassning - Från ord till handling

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

Workshop Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Översiktligt VA för Triangeln

Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Vatten Avlopp Kretslopp

Säfsen 2:78, utredningar

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

Klimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen

PM Dagvatten Kv Tumstocken 6 och 9 Arninge Handelsplats, Täby. Datum Uppdragsnr: 16204

PM DAGVATTENUTREDNING TYRESÖ KOMMUN SAMRÅDSHANDLING landskap Pusterviksgatan Göteborg. Tfn

PM Kv Kanoten m fl. Erforderligt skydd mot översvämning. Bilaga 2. Avgränsning

PM dagvatten Malmölandet Händelö 2:41. Norrköpings kommun. Datum

Klimatanpassning in i minsta detalj

Transkript:

Falsterbohalvön skydd mot högre havsnivåer 2012 10 09

Vellinge kommun 143 km 2 1,3% av Skåne yta 75 km havsstrand 11,6% av Skånes str. ca 8 000 18 000 33 300 40 000 50 000 inv. år 1960 1975 2010 2025 2050 33 033 invånare Från 1% till 2,7% av Skånes bef.

7 000 inv 13 000 inv 20 000 inv idag - ökning till 30 000 år 2050

O

UTREDNINGAR SEDAN MITTEN AV 1980-TALET 1990-92 ÖP 1990 behov utreda 1990-tal LTH institutionen för teknisk vattenresurslära 2000-02 ÖP 2000 vall mm + 2,0 m 2006 Seminarium SMHI, LST och KOMMUN 2008 LST och KOMMUN: Gemensamma workshops och utredningar om påverkan på natur- och kulturmiljö 2009 Detaljplaner Skanörs vångar uppdaterade underlag 2010-12 ÖP 2010 strategi - vallar mm + 2,5 m vid högvatten 2011 Handlingsplan - strategi för rullande klimat- och kustzonsplanering för att skydda bebyggelse 2012 PM teknisk genomförbarhet och hållbarhet

Hans Hanson och Sten Blomberg Institutionen för Teknisk vattenresurslära LTH 1999 HYDROGRAFISKA OCH MORFOLOGISKA PROCESSER RUNT FALSTERBOHALVÖN Nuvarande situation, framtida scenarier och föreslagna åtgärder Växthuseffekt Medelvattenyta Högvatten (1942-1998) Nederbörd Grundvattennivåer Vind > 21 m/s Vågklimat Erosion/Sedimenttransport Terrängmodell Översvämningsmodellering

SLUTSATSER Högre medelvattennivå och högre högvatten Ej extrema våghöjder och högvatten samtidigt Stigande medelvattennivå ger stranderosion men ingen stranderosion i övrigt Grundvattennivåer stiger med högre medelvatten och ökad nederbörd - ej vid kortvariga högvatten Risk för grundvattenöversvämning i norra Skanör Skyddsvallar - enkla jordvallar och sandfodring Traditionell dag- och grundvattenhantering

Januarifebruari 2007

Framtida medelvattenstånd år 2100 IPCC 2007 38-79 cm (Nordsjön) SMHI 2007 27-68 cm (Skanör) NOAA 2009 40-100 cm (Globalt medel) DeltaCommissie 2008 55-120 cm (Nederländerna) Kommissionen för hållbar utveckling 2009 100 cm (Sverige) Antag ca 100 cm högre medelvattennivå Framtida högvattenstånd SMHI LTH Skanör (2070-2100) vattennivå (cm rel. RH70) 2 år 10 år 50 år 100 år 180 203 209 - Falsterbokanalen (2070-2100) 2 år 10 år 50 år 100 år vattennivå (cm rel. RH70) 167 198 222 233 Falsterbokanalen (2050) 2 år 10 år 50 år 100 år vattennivå (cm rel. RH70) 160 190 200 210 Antag totalt ca 250 cm högsta vattenstånd I framtiden också högre temperatur (+4-6 grader), längre växtsäsong och ökad nederbörd 13

Bostadsfastigheter Under 2 meter Under 3 meter Över 3 meter Summa Falsterbo 1811 2921 173 3094 Ljunghusen 33 517 766 1283 Höllviken 175 1238 3175 4413 Summa 2019 4676 4114 8790

3000 bostäder 600 nya bostäder 600 fritidshus 800 gäststugor 5000 bostäder 5000 bostäder 1000 nya bostäder 1000 fritidshus 1000 gäststugor 8000 bostäder 6.941 10.525 20.037 invånare 2010.12.13 2.571 Kommunal service Handel Hotel, restaurang, camping Kontor, småindustri mm Teknisk försörjning Golfbanor, ridhus mm Rekreation, stränder, naturvård Ca: 3.600 arbetsplatser Fastighetsvärde idag: mer än 50 miljarder kr

NORR OCH SÖDER OM FALSTERBONÄSET Bygg ej nytt lägre än + 3,5 m Lokala skydd för befintliga hus PÅ FALSTERBONÄSET Antingen AVVECKLING / RETRÄTT - vem tar ansvar för beslut och kostnader? eller BEVARANDE / SKYDD av befintliga boende- och rekreationsmiljöer

STRATEGI Rullande klimat- och kustzonsplanering Dimensionera för medelvattennivå om 100 år, högvatten med 100-års återkomst och högsta våghöjd konservativa antaganden där säkerhetsmarginaler adderas Följ klimatförändring och teknikutveckling t ex uppdatering IPCC-rapport 2014 Åtgärdsplanen strävar efter att uppnå social och ekonomiskt hållbar utveckling utan att ekologisk hållbarhet åsidosätts.

Befintlig bebyggelse bevaras och skyddas 50 % ligger under +3m (varierar 30 95 %) De åtgärder som krävs för att säkra befintlig bebyggelse skyddar också den begränsade tillkommande bebyggelse som planeras Åtgärder utförs och kompletteras successivt inom 5 10 år 20 40 år 40 80 år Utnyttja naturliga förhållanden i landskapet och enkel beprövad teknik vallar - sandfodring - portar - dagvatten - grundvatten

INRE OCH YTTRE SKYDDSRING där utrymme finns: möjlighet till stegvis utbyggnad och ökad trygghet i framtiden inre skyddsring: befintliga strukturer och nya vallar i huvudsak 0,5-1,0 m över befintlig mark yttre skyddsring: bibehållande av sandstränder och sanddyner samt enkla gräsklädda vallar ÅTGÄRDER SKER OCH TILLSTÅND SÖKS SUCCESSIVT inom ramen för den långsiktiga handlingsplanen och markreservat i översiktsplan skötsel detaljplan/bygglov dispens miljödom

Fokusområde: Höjda havsnivåer Förslag på fysiska lägen för skyddsvallar. Förslag på läge för inre vallar för skydd på medellång sikt samt yttre vallar för skydd på lång sikt. I kartbilderna illustreras högsta högvatten på 2.1 m respektive 2.4 m.

Dimensionering till 2100 inre+ö n+no s+v Medelvatten höjning + 1,0 +1,0 +1,0 m Högvatten 100-års återkomst + 1,5 +1,5 +1,5 m Våghöjd 30 m/s olika lägen +0,5 +1,0 m Överspolningsrisk sanddyn +1,5 m Summa cirka + 2,5 +3,0 +5,0 möh Höjd på skydd ca +2,5 möh / +3,0 möh / +5,0 möh Befintlig marknivå vid skydd mellan + 1 och +2 möh Skanörs Vångar: Dagvatten i dimensionerat för 100 års regn (normalt 10 eller nu 20 år) - fördröjningsmagasin Krav på sockel 0,3 0,5 m Reglering av grundvattennivå (i över befintlig)

ÅTGÄRDER Utnyttja befintliga strukturer i landskapet Mjuka naturlika åtgärder prioriteras Förstärk och eller höj befintliga vägar, gc-vägar, höjdryggar, vallar mm Nya sand- och gräsvallar (komb. nya gc-vägar) eller i begränsade delar stödmurar, pirar o dyl Utnyttja sanddyner: höj stigar/svackor och låga partier Sandfodra på sikt

Utnyttja enkel vedertagen teknik som vi av erfarenhet vet fungerar Dagvattenbortledning och fördröjning samt på längre sikt grundvattenkontroll/-reglering Slussportar i bäckar och hamnar Förstärk och höj hamnanläggningar Samma behov/åtgärder för befintlig bebyggelse som nyexploatering Passa på..

Vattengenomströmning genom vallen Vattennivådata visar att dagens högvatten endast varar få timmar. Den föreslagna vallen kan motstå högvatten kring ett dygn utan att vatten tränger igenom. Genomströmning av vatten bedöms därmed inte vara ett problem. 37

Förändrade förutsättningar förändrad vall Vallar kan förändras om förutsättningarna förändras. Exempel på åtgärder som kan vidtas vid Högre vattennivåer än förväntat: Vallen kan höjas genom att mer material läggs på Kraftigare erosionsrisk än förväntat: Minska vallens sluttning, bygg in gabbion-mattor, armera marken med nät, etc. Förändrade genomströmningsförhållanden: Tätare lerlager läggs på vallen, vertikal dränering byggs in i vallen, dränering läggs på vallens insida vid dess fot, etc. 38

Dagvattenhantering med en inre skyddsring Vid regn rinner delar av nederbörden längs marken till låga områden. Vid skyfall finns risk för vattenansamling innanför den inre skyddsringen. Föreslagen lösning: 1. System för fördröjning av vatten 2. Succesivt pumpa ut vattnet En förutsättning för att dagvattensystemet ska vara långsiktig hållbart är en omättad mark-zon, dvs att dagens GV-nivå bibehålls även i framtiden. 39

Utjämningsmagasin (princip) Översiktliga beräkningarna visar hur stor del av resp. tätort som kommer att krävas för utjämningsmagasin. Pumpkapacitet har inte inkluderats, så beräkningen är konservativ. Skanör-Falsterbo Ljunghusen Höllviken Magasinsdjup 0,5 m 0,5 m 0,5 m Procentuell andel av bebyggda areal som krävs för magasin 10-årsregn (30 min) 1 % 1 % 1 % 20-årsregn (30 min) 1,5 % 1,5 % 1,5 % 50-årsregn (30 min) 2 % 2 % 2 % Beräkningarna visar att det är möjligt att hantera dagvatten inom inre skyddsring. 40

Föreslagna åtgärder Bibehålla de naturliga sandklitterna samt komplettera med vegetationsvallar. Om sand tillförs stränderna så kan de stiga rakt uppåt istället för uppåt och bakåt. Erosionen motverkas Sandklitterna blir kvar Rekreationsområden blir kvar Naturområden blir kvar Tätorter blir kvar Förhållande mellan strandprofil och MHN förblir oförändrade. Oförändrad erosionskänslighet 41

Erforderliga sandmängder Havsnivåförändring MHN fram till år 2050: +30 cm MHN perioden 2050-2100: Ytterligare +70 cm. För att undvika erosion måste vi höja stranden i motsvarande takt. Sandmängder Fram till år 2050: ca 40 000 m³/år (~ 4 Mkr/år). 2050 till 2100: ca 70 000 m³/år (~ 7 Mkr/år). (Pris hämtat från strandfodring i Ystad: ca 100 kr/m³) Naturlig sedimenttransport: ca 100 000 m³/år. 42

Effekter av MHN +1 m, utan åtgärder Vissa naturvärden och bebyggda områden hamnar under vatten. År 2100, NÖ Marken är mättad i större utsträckning. Områden riskerar att påverkas av höjd GVY. År 2100, V 44

Effekter av MHN +1 m, med åtgärder Pumpning kan bibehålla GV-nivån. Pumpbehovet motsvarar infiltrationen. Skanör-Falsterbo, Ljunghusen och Höllviken genererar ~20-40 liter per sekund och ort (inkl. +15% p.g.a. förväntad klimatförändring). System för att hålla GVnivån nere anläggs. 45

Saltvatteninträngning/översvämningar utan åtgärder Saltvatteninträngning sker ändå. Med pumpning kan vi i viss mån styra saltvatteninträngningen. 46

ÄR EN ÖVERGRIPANDE STRATEGI TILLRÄCKLIG GRUND FÖR PBL PRÖVNING BEHÖVS ÄVEN TILLSTÅND NU FÖR ALLT? TILLSTÅND OCH ÅTGÄRDER SUCCESSIVT? ÖP Detaljplan Bygglov Anmälan - Detaljprojektering Skötsel - Dispens Miljödom Detaljeringskrav i redovisning nu?? Inte bara skydd av befintligt utan även behov komplettering mm NÄR UPPDATERA? IPCC / SMHI VAD SKA SKYDDAS? STATENS INTRESSE OCH ANSVAR FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE

SAMLAD DIMENSIONERINGSGRUND ELLER VARJE FÖRÄNDRING MAXIMALT? Havsnivåhöjning tidshorisont Högvatten - återkomsttid Vågbildning samverkan trots låg risk Ökad nederbörd - återkomsttid Ökad temperatur längre växtsäsong motverkar grundvattenbildning TILLTRO ENKEL KÄND TEKNIK, PRECISERING, KOMPLETTERING OCH UTVECKLING AV TEKNIK SUCCESSIVT?

FUNGERAR DAGENS REGELVERK? RULLANDE PLANERERRING, ARBETSTID, NATURFÖRHÅLLANDEN MM I TILLSTÅND? I Skåne förbud mot invallning/markavvattning TRADITIONELL PRÖVNINGSSITUATION utbyggnad av bebyggelse och infrastruktur prövas i förhållande till bevarande av befintliga natur- och kulturmiljövärden KLIMATFÖRÄNDRINGEN MEDFÖR bevarande av bebyggelse, infrastruktur samt kulturmiljö- och rekreationsvärden prövas i förhållande till förändrade naturmiljövärden

PRÖVNINGSGRUND? DAGENS ELLER FRAMTIDA NATURVÄRDEN? Natura 2000: totalt 705 ha landområde och laguner Sturnus

Kartlagda naturtypers fördelning på delområden (endast landområden och laguner, dvs 1110 och 1140 ej inkluderade) DELOMRÅDE Bef. areal (ha) 0,5 m (ha) 1,0 m (ha) A (Södra Flommen med Måkläppen) 132,3 56,4 44,1 B (Norra Flommen med Södra Ålasjön) 87,4 23,3 14,5 C (Skanörs revlar med Bakdjupet) 73,7 24,1 6,1 D (Knösen och Knävången inkl Bredeväg) 32,4 13,4 0,5 E (Strandbadens kustlinje) F (Skanörs ljung m Ängsnäset och östra delen av Fbo skjutfält) 296,4 283,4 231,5 G (Hedskogen mellan vallarna) 17,2 17,2 9,5 H (Hölls strandmarker m Amerikajorden, Gyeholmen och Black) 54,7 48,9 25,4 I (Ljungskogen med Stenudden) 10,7 10,0 9,1 Total areal 704,8 476,7 340,7 Sturnus

Bedömningar av havsnivåhöjning till år 2100 År IPCC/SMHI Kommun 1999 0,5 IPCC 1996 0,5 2002 0,5 ÖP 2000 0,5 2006 0,4 IPCC 2001 0,5 2007 0,4 / 0,7 IPCC 2007 0,7 2009 0,4 / 0,7 Dpl Skanörs vångar 0,7-1,0 2010 0,4 / 0,7 ÖP 2010 1,0 2011 0,4 / 0,7 / 1,0 Handlingsplan 1,0- * 2014? Ny IPCC-rapport Uppdatering * vid föreslagna vallar utrymme höja mer än 0,5-1 m, möjligt komplettera med erosionsskydd, tätskikt, dike etc Samtidigt temperaturhöjning med 4-6 grader till 2010. Ökad avdunstning/längre växtsäsong. Ökat intresse bo vid havet?