UTBILDNINGSNÄMNDEN GRÖNDALSSKOLAN Handläggare: Ulf Lindberg Telefon: XTelefonX TJÄNSTEUTL DNR 2 Kvalitetsredovisning Inledning Gröndalsskolan ligger i Gröndalsområdet där barnantalet är ökande. Under året har det gått 229 elever i förskoleklass till år 5. Vi har en fin och inspirerande skolgård som inbjuder till varierande lek och lärande. Vi har närhet till olika naturområden och till Mälaren och sjön Trekanten. Vi har stora och väl anpassade lokaler för både skol-och fritidsverksamhet, vi har under året inrett en gemensam matematikverkstad. Lokalerna är dock slitna och behöver målas om. Vi arbetar tematiskt där vi försöker integrera alla ämnen i temat. Vi har verkstäder där barnen mer praktiskt-estetiskt får öva sina färdigheter. Vi är väl medvetna om barns olika lärstilar och försöker ha så varierad undervisning som möjligt för att alla ska kunna ta till sig mesta möjliga kunskap. Vi försöker också utveckla barnens arbetsmiljö efter de olika lärstilarna. Vi arbetar med portfolilo som är ett utmärkt redskap för barnet att kunna följa sin egen utveckling. Organisation: Verksamheten är organiserad i tre arbetslag, Orion, Vintergatan och Sirius. Orion och Vintergatan omfattar förskoleklass till år 5, skolbarnsomsorg och fritidsklubb. I arbetslagen ingår förskollärare, lärare,drama-, hantverksoch fritidspedagoger samt barnskötare. Alla lärare i praktiskt estetiska ämnen är knutna till arbetslagen. Det tredje arbetslaget är Sirius, som består av skolans servicefunktioner: städning, skolkök, vaktmästeri, expedition samt skolsköterska. Servicelaget servar även Årstadalsskolan. Årstadalskolan och Gröndalsskolan är tillsammans en resultatenhet. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Alla elever ska ha inflytande över sitt lärande. Utveckla ett gemensamt förhållningssätt på skolan. Utveckla ledningsorganisationen
Öka jämställdheten på skolan Att synliggöra fritidshemsverksamheten Elevens val genomförs med hög kvalitet. Utveckla metoder för barns lärande Vi åtar oss att fokusera på läsutveckling. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Under våren har vi utvärderat likabehandlingsplanen. Under slutet av vårterminen gjorde vi en enkät bland eleverna om deras trivsel på skolan. Vi analyserade enkäterna och gjorde en del djupintervjuer för att säkerställa resultatet. Nya framlyfta mål kommer att finnas i den nya likabehandlingsplanen. et visade att eleverna trivs mycket bra på skolan och att de känner sig trygga. Det vi märkte var att alla elever inte kände till skolans ordningsregler och att arbetsron kan förbättras.likabehandlingsplanen och skolans regler tas upp på föräldramöten. Alla elever/studerande omfattas av en god fysisk och psykosocial miljö Miljö Låta barnen ta ett större ansvar för sin miljö. Vi har städdagar där vi gemensamt fixar. Låta barnen vara med och bestämma hur vi ska ha det i våra lokaler och på skolgården. Ansvarsområden. Arbeta med positiva förstärkningar Utvärdering av elevernas miljöansvar. Genom att låta barnen ha olika ansvarsområden har skolans inre miljö förbättras. Vi har skapat en tradition med en gemensam städdag, ute och inomhus, som avslutas med Gröndalsskolans dag. Vi har också börjat med L.I.P (lösningsinriktad pedagogik) där vi pedagoger stöder och uppmuntrar positivt betende. Vi fortsätter att utveckla det arbetet.
Utveckla ett gemensamt förhållningssätt på skolan Under inskolningsveckorna arbetar vi mer aktivt med värdegrundsfrågor Vi arbetar med livskunskap en lektion i veckan Barn är med och förnyar trivselmålen och övriga regler. Gemensam infofolder Fritidssamarbete Utveckla kategorimöten Fortsätta att utveckla gemensamma traditioner. Mer samarbete mellan personalen. Utvärderas genom enkät till föräldrar och barn Vi beslutade gemensamt att vi skulle börja arbeta med lösningsinriktad pedagogik, L.I.P för att få ett gemensamt förhållningssätt på skolan. All personal var på studiebesök på Lundskolan, vi fick en föreläsning, köpte in böcker och några av personalen fortbildades. Vi har därigenom fått verktyg att utveckla vårt gemensamma förhållningssätt. Lärarnas kategorimöten har varit mer strukturerade och meningsfulla. Vi har också fått en gemensam utbildning samt föreställning av Circonova, där vi har arbetat med värdegrundsfrågor tillsammans med barnen. Detta har vi även kunnat arbeta vidare med på livskunskapen som vi haft en gång per vecka.. Utveckla ledningsorganisationen vi arbetar med två ledningsgrupper en operativ och en pedagogisk ledningsgrupp. Ansvarsfördelning skall utvärderas. Utvärderas i juni. Ledningsgrupperna har börjat hittat sin form. Vi har konstaterat att de båda ledningsgrupperna har ett behov av att stämma av med jämna mellanrum. Till hösten komer de att utökas med nya medlemmar och vi kommer att få tillfälle att genomgå en ledningsgruppsutbildning. Denna förväntas styrka ledningsgruppen och tydliggöra rollerna.
Öka jämställdheten på skolan Filmningen av olika situationer utvärderas i ett jämställdhetsperspektiv. Likabehandlingsplanen utvärderas av en arbetsgrupp. Genusarbete en lektion per vecka Vi gör forumspel där vi tar upp genusfrågor. Vi schemalägger tjej och killsnack. Vi lägger till jämställdhetsarbetet som en punkt på dagordningen på arbetslagsmötena. Vi coachar varandra mer. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med genus i den dagliga verksamheten. Bedömning och analys Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg Utbildningsnämnden ger eleverna möjlighet att uppleva kultur Fler elever/studerande når målen för utbildningen Indikator Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i engelska i år 5 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 5 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 5 Periodens utfall Årsmål Period 91 % 100 % 2009 80 % 96 % 2009 63 % 96 % 2009 Andel elever som uppnått LUS punkt 15 i årskurs 3 84 % 100 % 2009 Att synliggöra fritidshemsverksamheten Kategorimötena mer regelbundet. Gemensamma aktiviteter. Fortbildning.
Utforma en bra balans mellan styrd verksamhet och fri lek Fritids involveras mer i portfolioarbetet genom bättre dokumentation Enkät Kategorimöten har ej fungerat på grund av fritidspersonalen ofta fått gå in och täcka upp i skolans verksamhet. Samarbetet mellan fritidshemmen har ökat och fler gemensamma aktiviteter har ordnats. Vi har fått en bra balans mellan styrd verksamhet och den fria leken. Föräldrar har uttryckt att de är nöjda med den utökade information de fått om fritidshemmens verksamhet. En förmiddag i veckan är nu reserverad för fritidspersonalens möten och planeringar. Bedömning och betyg Skolorna ska hitta metoder för att dokumentera och följa upp elevers resultat i alla ämnen. Vi åtar oss att varje elev får en individuell uppföljning och bedömning som främjar elevens utveckling. Avstämning att tydliga och väl genomarbetade kriterier finns Enkät och utvärdering. Kriterier i alla ämnen finns Vi har också reviderat samtliga arbetsplaner. Vi har gjort en sambedömning av de nationella proven. Elevens val genomförs med hög kvalitet. Genomföra elevens val så att vi fördjupar och breddar elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Eleverna skall också ges ett urval av ämnen att välja mellan Barn och personal utvärderar.
Vi har genomför elevens val så som vi förutsatt oss. Utveckla metoder för barns lärande Vi diskuterar hur vi ska utveckla våra metoder så att våra elever når ökad måluppfyllelse. Detta sker på kategorimöten och arbetslagsmöten. Vi provar och utvecklar metoder som storyline, portfolio och temaarbeten. Barnen får möjlighet att arbeta utifrån sin lärstil och utveckla övriga lärstilar. Undervisningen anpassas till varje elev. Vi möter eleven där den befinner sig. Utvärdering om metoderna innebar ökad måluppfyllelse. Vi använder LUS, DLS och nationella prov. Barnens lärstilsarbete utvärderas i maj. Anpassad undervisning följs upp i barnens portfolio, IUP och skriftliga omdömmen. Lärstilsarbetet fick lite extra fart då vi var på studiebesök på en skola som också arbetar med det. Skolan behöver nu mer kvalificerad fotbildning för att komma vidare med arbetet. Vi åtar oss att fokusera på läsutveckling. Viarbetar för en positiv attityd till läsning. Vi gör nivågrupperade läsgrupper och använder oss av cirkulationsbiblioteket. Vi har bokdiskussioner. Vi övar högläsning. Vi synliggör bra bokförslag för barnen. Äldre barn läser för yngre. Vi utvecklar skolan bibliotek. LUS, DLS och nationella prov. Fler sexåringar och ettor har lärt sig att läsa. Skolans bibliotek har upprustats och en skolbiblioteksassistent har tillsatts på deltid.
Bedömning och analys Genom att fokusera på läsinlärning och att använda varierade och anpassade inlärningsmetoder har läskunnigheten bland de yngre ökat. Ansvar och inflytande Alla elever/studerande ges förutsättningar för att kunna ta ansvar för det egna lärandet Alla elever ska ha inflytande över sitt lärande. Vi medvetandegör våra elever när de är med och bestämmer. Förklarar demokratibegreppet. Vi utvecklar de metoder vi har, klassråd, matråd, elevråd, fritidsenkät, eget arbete, elevens val. Starta ett fritidsforum för elevinflytande på fritids. Använda portfolion för individuell uppföljning, reflektion och utveckling, Följa upp elevers utvärderingar. Låta eleverna påverka innehållet i undervisningen. Låta eleverna påverka utformningen av arbetet. Låta eleverna förfoga över sin egen tid. Elevenkät i april, Arbetslagen utvärderar arbetet i juni. Vi har gjort barnen mer medvetna om när de är med och bestämmer. Vi genomför klassråd och elevråd regelbundet.vi anser portfolion är ett utmärkt verktyg för eleven att följa sitt egna lärande. Vi har intentionen att starta fritidsråd och att utöka matrådet. Bedömning och analys Samverkan
Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks Bedömning och analys Samarbetet med förskolan fungerar alldeles utmärkt, vi har flera möten i samband med överlämningen. Vi har också ett gemensamt överlämningsamtal med föräldrarna, förskolepersonalen och förskollärarna på skolan. Vi har haft ett föräldraråd under året som vi lade ner för det fanns inget intresse från föräldrarna. Vi har också startat ett forum på hemsidan där föräldrarna kan diskutera. Det har kommit ett inlägg från en förälder. Även med de modernaste formerna för information och diskussioner är föräldrarnas gensvar inte så stort. Övrig uppföljning Under året har skolbarometern genomförts. Tyvärr var det för få svarande i år3 så där fick vi ej något resultat. et för våra förskoeklasser blev mycket bra på de flesta frågor. Detta stämde också överens med den egna utvärderingen vi gör i oktobeer av inskolningen. Det vi inte fick så bra omdömen på var utemiljön. Detta kan anses som fullt naturligt då Essingeleden bidrar till en sämre miljö. PÅ frågan i skolbarometern: Hur nöjd är du på det hela taget med dín skola? fick skolan ett värde på 8,74 (av10 möjliga) vilket är en höjning jämfört med 2007 då resultatet var 8,52. Detta visar att våra förskoleklasser har en bra utveckling och föräldrarna uppskattar verksamheten. Sammanfattande analys Förskoleklassens arbete upskattas av föräldrar och ger bra resultat. Fritidshemsverksamheen har under ett antal år haft stora neddragningar i ekonomin men klarar ändå av en godkänd kvalite, dock får personalen slita för att hinna med. Under året har skolan beslutat att arbeta med LIP, lösningsinriktad pedagogik. Detta är en satsning på sikt och värdegrundsarbetet kommer att stärkas. Vi har organisatoriskt genomfört förändringar som börjar sätta sig. Två arbetslag har blivit ett. Detta har medfört tryggare föräldrar då man har barnen i samma arbetslag under hela skolgången på Gröndalsskolan. Personalen har fått större insyn i varandras arbete och träffas oftare. Vi behöver hitta andra samarbetsformer med föräldrarna än det traditionella föräldrarådet. Våra barn har blivit mer medvetna om våra ordningsregler och betydelsen av elevinflytande. De låga resultaten på nationella proven i matematik och svenska i år 5 beror till stor del på att vi hade flera barn med svenska som andra språk. Barnen hade tillhört vår förberedlseklass som intergrerades med övriga klasser. Vi hade även
flera barn med dyselexi och neuropsykologiska funktionshinder. Diskrepansen mellan beräknad årsmål och utfallet förklarars också av olika sätt räkna vilka elever som är godkända. Målformuleringen gjordes utifrån den bedömningen att eleven kan vara godkänd även om alla delprov inte var rätt. Den stora utmaningen är fortfarande hur vi skall hjälpa de belever som ännu ej klarar målen. Prioriterade åtgärder för utveckling Utveckla den pedagogiska plattformen genom att alla barn ska känna att de gör framsteg. Vi ska förbättra arbetsron under skoltid. Vi utbildar personalen i lösningsinriktad pedagogik. Kvalitetsredovisning upprättad av Marianne Söderholm, Marie Johansson Ulf Lindberg Bilagor