INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2015... 4 Pririterade frågr 2015... 5 Hållbar tillväxt... 5 EU:s inre marknad... 5 Transprt... 6 Frskning ch Innvatin... 7 Miljö... 8 Klimat & Energi... 9 VERKTYG OCH ARBETSÄTT... 10 SÄRSKILDA MEDLEMSUPPDRAG... 11 BUDGET... 12 2

INLEDNING 2014 markerade 20-årsjubileum för Stckhlmsreginen i Bryssel. Arbetet har sett lika ut under åren ch drivits i lika rganisatinsfrmer. Sedan 2011 rganiseras samarbetet genm den ideella föreningen Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) ch dess helägda blag Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (SEK). Föreningsstyrelsen fastställer varje år verksamhetens strategiska inriktning ch anger pririterade bevaknings- ch påverkansmråden i sin verksamhetsplan sm blaget sedan utför. Inför 2015 har såväl föreningens ägare sm EU-kmmissinen ch Eurpaparlamentet fått delvis eller helt nytt styre. Verksamhetsinriktning ch pririteringar kan därför kmma att justeras när föreningens nya styrelse är utsedd ch kan börja arbeta under våren 2015. UPPDRAG OCH ORGANISATION Syfte Enligt stadgarna har SEF till uppgift att samrdna ch främja medlemmarnas gemensamma plitiska intressen genm att samverka i frågr sm rör reginens förhållande till EU. Utifrån Stckhlmsreginens pririterade frågr verkar SEF för att påverka EU:s plitik ch prgraminnehåll i en för reginen gynnsam riktning. Verksamheten fkuserar på de EU-frågr sm är av specifikt intresse för Stckhlmsreginen ch där reginen kan ha en annan uppfattning än andra aktörer i Sverige. Medlemmar SEF:s tre knstituerande medlemmar är: Stckhlms stad, Stckhlms läns landsting (SLL) ch Kmmunförbundet Stckhlms Län (KSL). Övriga medlemmar är Reginförbundet Uppsala län, Reginförbundet Sörmland, Västmanlands Kmmuner ch Landsting (VKL), Regin Gtland ch Mälardalsrådet. Förening SEF är en ideell förening sm leds av en föreningsstyrelse. Föreningsstyrelsen har till uppgift att fastställa föreningens strategiska inriktning ch ta beslut m pririterade bevakningsmråden samt m reginens ställningstagande i pririterade EU-frågr med relevans för reginen. Föreningsstyrelsen består av tre ledamöter var från Stckhlms stad, SLL ch KSL. Övriga medlemmar har rätt att vardera utse en ledamt till styrelsen med närvar- ch yttranderätt samt gemensamt utse två ersättare. De ledamöter i EU:s Reginkmmitté sm ckså är förtrendevalda hs någn av SEF:s medlemmar adjungeras till föreningsstyrelsen för ömsesidigt infrmatins- ch erfarenhetsutbyte. Föreningsstyrelsens ledamöter för nya mandatperiden utses på nästa föreningsstämma under våren 2015. Blag Föreningens verksamhet drivs genm det helägda blaget Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (Stckhlm Regin EU Office). Blagets syfte är att inm ramen för ägaren ch dess medlemmars kmmunala ch reginala kmpetens arbeta med plitisk intressebevakning ch påverkansarbete av Stckhlmsreginens pririterade frågr på EU-nivå. Blaget utför även medlemsuppdrag enligt särskild uppdragsbeskrivning. Blagets styrelse består av chefstjänstemännen från de tre knstituerande medlemmarna. 3

Blagsstyrelse: Madeleine Sjöstrand, förbundsdirektör, Kmmunförbundet Stckhlms län, styrelserdförande Lars Rådh, stadsdirektör, Stckhlms stad, ledamt Tiv Heins, landstingsdirektör, Stckhlms läns landsting, ledamt Kristina Tidestav, stadsdirektör, Slna stad, ersättare Blaget har säte i Stckhlm med en filial i Bryssel, där verksamheten i huvudsak bedrivs. Kntret i Stckhlm ligger i KSL:s lkaler vid Medbrgarplatsen ch fyller i första hand en administrativ funktin samt möjliggör tätare kntakter med medlemmarna. Administrativa tjänster köps av KSL. VD för blaget är Per Splander sm delar sin arbetstid mellan de två kntren. Vid kntret i Bryssel arbetar för närvarande tre handläggare samt en administrativ assistent. Kntret prjektanställer vid behv ch tar varje halvår även emt två praktikanter från Stckhlmsreginen. Bevakning ch påverkan Målet för Stckhlmsreginen är att bli Eurpas mest attraktiva strstadsregin genm att vara en öppen, tillgänglig, resurseffektiv ch ledande tillväxtregin med gd livsmiljö. SEF bidrar till detta genm att samrdna ch främja Stckhlmsreginens intressen i frågr sm rör reginens förhållande till EU. Stckhlmsreginen har en psitiv grundsyn på EU-samarbetet ch ser med förväntan fram emt den förnyelse av EU sm nya EU-kmmissinen utlvar på grundval av sitt prgram för sysselsättning, tillväxt, rättvisa ch demkratisk förändring. Pririteringar för bevaknings-ch påverkansarbetet för 2015 föreslås att sm tidigare läggas på EUinitiativ sm begränsar eller möjliggör för den växande Stckhlmsreginen att utvecklas. Det är viktigt att EU:s institutiner får infrmatin m hur förslag ch beslut kan kmma att påverka reginen ch att beslut fattas på rätt nivå. Dessutm kan Stckhlmsreginen bidra med gda exempel på lösningar på de utmaningar sm lyfts till EU-nivån. Stckhlmsreginen vill vara med ch påverka EU:s initiativ där tvingande lagstiftning, gränsvärden, harmnisering ch gemensamma regleringar eller lagförslag utgör ht eller möjligheter samt får stra eknmiska knsekvenser för Stckhlmsreginen. Arbetet med bevakning ch påverkan rapprteras månadsvis till föreningsstyrelsen. Övriga EU-initiativ med relevans för Stckhlmsreginen bevakas ch rapprteras via hemsida ch nyhetsbrevet EU-länken sm utkmmer med cirka 20 nummer m året. Nyhetsurvalet ska vara relevant för Stckhlmsreginen med en krtare analys utifrån Stckhlmsreginens perspektiv. Eurpakntret vidarebefrdrar även relevant infrmatin m t.ex. eurpeiska nätverk, events ch partnersök för deltagande i EU-prjekt löpande till medlemmarna. VERKSAMHET 2015 EU-kmmissinens nya rdförande Jean-Claude Juncker har tagit fram plitiska riktlinjer för arbetet framöver med titeln: En ny start för EU: Mitt prgram för sysselsättning, tillväxt, rättvisa ch demkratisk förändring. Det är ett prgram sm kncentrerar sig på ti plitiska mråden där man anser att EU kan göra en verklig skillnad ch knkreta resultat utlvas. 4

1. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt ch investering 2. En sammankpplad digital inre marknad 3. En mtståndskraftig energiunin ch en framåtblickande klimatplitik 4. En fördjupad ch mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas 5. En djupare ch mer rättvis eknmisk ch mnetär unin 6. Ett rimligt ch balanserat frihandelsavtal med USA 7. Skapa ett mråde för rättvisa ch grundläggande rättigheter sm grundar sig på ömsesidigt förtrende 8. Mt en ny migratinsplitik 9. En starkare glbal aktör 10. En unin i demkratisk förändring Pririterade frågr 2015 Inm dessa ti plitikmråden kan initiativ med betydelse för Stckhlmsreginens utveckling kmma att läggas fram. Mer detaljerade initiativ ch direktivförslag kmmer trligtvis att presenteras i EU-kmmissinens arbetsprgram sm inte blir klart förrän mitten av december 2014. Pririteringarna för föreningens ch kntrets arbete 2015 är framtagna gemensamt med de knstituerande medlemmarna ch kncentreras på ett fåtal nyckelfrågr för att möjliggöra en fördjupad analys ch effektivare påverkansarbete med ett större plitiskt engagemang ch deltagande från Stckhlmsreginen i EU-plitiken. Utöver nedan frågr kan även andra kmma upp under 2015 ch bli föremål för uppmärksamhet från föreningen ch kntret. Hållbar tillväxt EU:s inre marknad EU:s inre marknad är en gemensam marknad med fri rörlighet för varr, tjänster, kapital ch människr. På denna marknad får eurpeiska medbrgare fritt bsätta sig, arbeta, studera ch göra affärer. EU:s inre marknad har str betydelse för Stckhlmsreginens ch hela Sveriges eknmi, både för företag ch enskilda knsumenter. Ungefär 60 prcent av den svenska varuexprten går idag till EU-länderna ch en bättre fungerande inre marknad är till gagn för Stckhlmsreginen sm har Sveriges mest diversifierade näringsliv. För att påskynda arbetet med den inre marknaden har kmmissinen de senaste åren arbetat med två s.k. inre marknadsakter, d.v.s. EU-plicyinitiativ sm samlar en rad åtgärder för att stärka den inre marknaden. Det har bl.a. handlat m lagstiftning, rekmmendatiner ch standardiseringar inm ffentlig upphandling, e-upphandling, statsstöd, kncessiner samt tjänster av allmänt eknmiskt intresse (SGEI), men ckså att skapa en digital inre marknad, exempelvis genm att förbättra förutsättningarna för e-fakturering. Flera av inre marknadsakternas initiativ har varit lagstiftande ch haft direkt inverkan på medlemmarnas verksamheter, sm exempelvis EU-direktivet m ffentlig upphandling sm reglerar ffentliga myndigheters upphandling. Därför har Eurpaföreningen under de senaste åren pririterat att bevaka ch påverka ett urval av kmmissinens inre marknadsinitiativ. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2015: En förnyad strategi för den inre marknaden 5

I sina plitiska riktlinjer talar Juncker m en fördjupad ch mer rättvis inre marknad sm ett pririterat mråde. Mycket talar därför för att inre marknadsfrågr kmmer vara frtsatt aktuella ch att nya initiativ kan väntas från kmmissinen. Juncker tar bl.a. upp vikten av att utfrma en ny strategi för att fullbrda den inre marknaden för varr ch tjänster. Jämfört med tidigare läggs mer fkus på en mer rättvis ch inkluderande inre marknad med en starkare industribas. Insatser för att förbättra den fria rörligheten på arbetsmarknaden där arbetstagare ges stöd i att få rätt yrkesfärdigheter lyfts ckså. Kmmissinen aviserar även en översyn av utstatineringsdirektivet med syfte att bland annat eliminera scial dumpning i Eurpa. Även en översyn för att ytterligare utvidga principen m ömsesidigt erkännande på den inre marknaden tas upp. I nuläget är det dck klart ifall denna förnyade strategi för den inre marknaden kmmer att presenteras redan 2015 ch exakt vilka initiativ sm kmmer att ingå. Den digitala inre marknaden Den digitala inre marknaden kmmer att ses över med start 2015. Kmmissinen talar m lagstiftande åtgärder på flera mråden ch m vikten av att sammanlänka den digitala inre marknaden för att skapa mer jbb, framförallt till yngre arbetssökande, ch skapa ett starkare ch mer inkluderande kunskapssamhälle. Ny dataskyddsförrdning Ett initiativ sm lyfts fram inm den digitala inre marknaden är förslaget till en ny dataskyddsförrdning. Juncker hppas nå en överenskmmelse under 2015. Den föreslagna skrivningen försvårar ch försämrar möjligheterna för svensk häls- ch sjukvård ch medicinsk frskning samt äventyrar reginalt ch natinellt utvecklingsarbete på IT-mrådet. Detta är en fråga sm Eurpakntret redan arbetar med på uppdrag av Eurpaföreningen ch frågan frtsätter att vara aktuell under 2015. Transprt EU:s transprtplitik handlar m att förena medbrgarnas rörlighet med hållbar utveckling. Det betyder att plitiken syftar till att förverkliga den inre marknaden ch hjälpa till i att uppnå EU:s miljömål. EU:s kmpetens är lagstiftande ch samrdnande. För att varr ch persner fritt ska kunna röra sig effektivt över gränser behövs välfungerande transprter, fria från hinder. EU vill bygga upp ett knkurrenskraftigt transprtsystem sm ska öka rörligheten ch bidra till tillväxt ch sysselsättning. I sina pririteringar för den kmmande mandatperiden anger Juncker även att det är viktigt att transprterna är så miljömässigt hållbara sm möjligt ch att minskade utsläpp från transprtsektrn därför är högpririterat från kmmissinens sida. Transprtplitiken inbegriper transprter på väg ch järnväg, vatten samt i luften ch genmförs både genm lagstiftning samt genm andra instrument, t.ex. rekmmendatiner av lika slag. EU har även en rad lika finansieringsinstrument i syfte att utveckla infrastrukturen inm EU, t.ex. den nya infrastrukturfnden CEF (Cnnecting Eurpe Facility). Stckhlmsreginen är en växande regin sm ligger relativt långt från Eurpas gegrafiska mitt ch därför är den berende av fungerande transprter ch infrastruktur. Reginen har dessutm en starkt växande beflkning, någt sm kräver en fungerande infrastruktur. Under de kmmande ti åren satsar reginen ca 100 miljarder krnr på ett flertal lika infrastrukturprjekt. Då EU samrdnar resurser, harmniserar regelverk ch erbjuder finansieringsmöjligheter kan EU:s arbete på transprtmrådet utgöra både hinder ch möjligheter för reginen. Stckhlmsreginen har de senaste åren fått ett antal miljner eur i TEN-T-stöd för prjekt i bl.a. Rsersberg, Södertälje hamn samt Stckhlms hamnar. 6

Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2015: Implementering av stadstransprtpaketet Ett större paket på stadstransprtmrådet publicerades i december 2013 ch gdkändes under 2014 av medlemsstaterna. Förslagen rör bl.a. trängselskatter ch rörlighetsplaner för städer ch är alla frivilliga till sin natur. Paketet implementeras nu, bl.a. genm en internetplattfrm för erfarenhetsutbyte samt en nyinrättad expertgrupp med representanter från samtliga medlemsstater. Fler liknande initiativ sm syftar till att samrdna medlemsstaternas arbete ch uppmuntra till hållbart resande m.m. kan kmma under 2015. ITS - intelligenta transprtsystem Eurpaföreningen har tidigare yttrat sig i ett flertal samråd sm berört ämnet multimdala reseplanerare, intelligenta transprtsystem ch hur man med hjälp av öppen data skapar smarta trafiklösningar. Ett eventuellt nytt ITS-direktiv kan kmma under 2015 sm en följd av dessa samråd vilket Eurpakntret kmmer att följa. Frskning ch Innvatin Stckhlmsreginen har enats kring målet att bli världens mest innvatinsdrivna eknmi år 2025. För att nå dit har man tagit fram strategin Världens mest innvatinsdrivna eknmi - Stckhlmsreginens handlingsprgram med fem pririterade insatsmråden: frsknings- ch innvatinsinfrastruktur; innvatinsupphandling; kapitalförsörjning; tvärvetenskap ch en glbalt attraktiv Stckhlmsregin. Bl.a. ska man arbeta mt att Stckhlmsreginen uppfattas mer attraktiv för studenter, frskare, experter ch entreprenörer, investeringar samt internatinella strföretag. Viktigt är ckså att samverkan ökar, ch att resultaten från samarbeten förbättras genm bättre ch utökade samarbeten mellan frskare, företag ch plitik/ffentlig verksamhet. Vidare bör fler internatinella nätverk inm frskning ch innvatin ch fler samarbeten mellan kunskapsmråden etableras i Stckhlmsreginen. Leveransförmågan i frsknings- ch innvatinssystemet måste ckså öka genm etableringar av fler innvativa exprtföretag ch skapandet av fler snabbväxande företag i branscher med högt förädlingsvärde. EU påverkar ch stödjer detta arbete på flera sätt genm sin frsknings- ch innvatinsplitik där man strävar efter att skapa en miljö sm är gynnsam för frsknings- ch utvecklingsverksamhet. Stöd till frskning ch innvatin är ckså ett viktigt verktyg för att nå EU:s övergripande mål m att skapa smart ch hållbar tillväxt för alla. EU:s frsknings- ch innvatinsplitik genmförs huvudsakligen genm de s.k. ramprgrammen sm finansierar, med flera miljarder eur årligen, internatinellt FU-samarbete ch nätverkande mellan företag, universitet ch frskningsinstitut samt frskarutbildning ch rörlighet. Sedan 2014 är det nya ramprgrammet för frskning ch innvatin, Hrisnt 2020, aktuellt med större möjlighet för ffentlig sektr att delta i än i tidigare ramprgram. För att främja ett ökat deltagande i Hrisnt 2020 behöver kntakterna såväl inm Stckhlmsreginen; sm med näringsliv, ffentliga aktörer ch eurpeiska partner stärkas. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2015: Hrisnt 2020 2014 var fficiell start för EU:s nya sjuåriga frsknings- ch innvatinsprgram Hrisnt 2020. Prgrammet är ett användbart kmplement till Stckhlmsreginens ambitin att bli världens mest innvatinsdrivna eknmi 2025. Eurpakntret har tidigare varit med ch påverkat prgrammets utfrmning, men under 2014 gick arbetet mer över till att infrmera m nya arbetsprgram inm 7

Hrisnt 2020 ch lika infrmatinsmöten i samband med kmmande utlysningar. Kntret stödjer medlemmarnas arbete med att bevaka ch påverka kmmande strategiska prgram ch arbetsprgram. Då VINNOVA är ansvarigt för att infrmera m möjligheter till deltagande ch utlysningar har kntret endast identifierat utlysningar åt medlemmar på direkt förfrågan. Detta arbete förväntas frtsätta under 2015. Miljö Stckhlmsreginen präglas av en stark tillväxt ch str beflkningsökning. För att människr i reginen ska kunna leva gtt ch må bra behövs frisk luft att andas, rent vatten att dricka ch rena sjöar ch hav att bada i. Att ha nära till rika grönmråden har ckså visat sig avgörande för flkhälsan. Eftersm förreningar inte respekterar landsgränser ch eftersm EU:s miljölagstiftning är så pass mfattande inm mråden sm vatten, luft, buller, kemikalier ch avfall, spelar miljöarbetet på EUnivå en nyckelrll när det gäller möjligheten för reginen att nå de svenska miljökvalitetsmålen. Av Sveriges sextn miljökvalitetsmål har Stckhlms län pririterat sex av dem: begränsad klimatpåverkan; frisk luft; giftfri miljö; ingen övergödning; gd bebyggd miljö ch ett rikt växt- ch djurliv. Sedan början av 1970-talet är EU starkt engagerat för miljön. Miljöarbetet är främst inriktat på skyddet av luft- ch vattenkvalitet, bevarande av resurser ch bilgisk mångfald, avfallshantering ch verksamhet sm är skadlig för miljön. EU, sm har lagstiftande kmpetens tillsammans med medlemsstaterna, beslutar m gränsvärden, bindande mål ch gemensamma regleringar. EU ser det ckså sm viktigt att kppla miljöåtgärder till eknmisk tillväxt. EU:s sjunde miljöhandlingsprgram trädde i kraft 2014. Prgrammet utgör en övergripande ram för miljöplitiken fram till 2020 ch har infört ett särskilt fkus på: förbättrandet av genmförandet av gällande miljölagstiftning, resurseffektivitet, kretslppseknmi, ek-innvatiner ch på förbättrandet av hållbarheten i uninens städer, någt sm kmmer att genmsyra nya förslag från EU-kmmissinen. Stckhlmsreginen stödjer EU:s mål i miljöplitiken. Sm strstadsregin med erkänt gtt rykte på miljö- ch klimatmrådet är det viktigt att Stckhlmsreginen är med ch påverkar EU:s miljöplitik. Besluten ska fattas på rätt nivå ch vara genmförbara i strstadsreginer. Att EU:s miljöplitik nu har ett särskilt fkus på genmförande i städer gör det allt mer viktigt att Stckhlmsreginen deltar aktivt i utfrmandet av plitiken. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2015: EU:s luftplitik EU-kmmissinen presenterade i slutet av 2013 ett paket med initiativ ch ny lagstiftning för renare luft i Eurpa. Stckhlmsreginen deltg i översynen under 2012-2013 ch Eurpakntret kmmer under 2015 att följa förhandlingarna m de lika delarna i paketet sm nu inleds. Översyn av direktivet m mgivningsbuller En översyn av direktivet m mgivningsbuller har pågått under 2012-2014. Översynen har skett i frm av en öppen knsultatin där Stckhlmsreginen har deltagit ch ett yttrande antgs av Eurpaföreningen hösten 2012. Under 2014 inleddes därefter en revidering av direktivet ch den bilaga sm rör mätmetder för buller uppdaterades under smmaren 2014. Direktivet går nu in i en s.k. REFIT-fas då man gör en nggrann utvärdering av vad sm har åstadkmmits ch hur direktivet 8

bör se ut i framtiden. Sm ett led i detta kmmer man under 2015 att anrdna en wrkshp där intressenter kmmer att bjudas in för att tala. Utvärderingsperiden kan bli intressant att följa under 2015 ch Eurpakntret tänker även undersöka möjligheterna för deltagande i denna wrkshp från reginens sida. EU:s regler för miljötillsyn EU-kmmissinen förväntas under 2015 presentera förslag till bindande regler för miljötillsyn. Bindande regler för miljötillsyn kan kmma att innebära förändrade förutsättningar för kmmuner i reginen att ta sitt miljötillsynsansvar. Stckhlmsreginen deltg i samrådet sm pågick under 2013. EU:s vattendirektiv Många medlemsstater är långt ifrån att nå de mål sm fastlagts i vattendirektivet m ett gtt tillstånd av EU:s vattentillgångar senast 2015. Det behöver således göras mycket mer för att bevara ch förbättra EU:s vatten. Dricksvatten ch avlppsvatten är stra utmaningar för Stckhlmsreginen eftersm beflkningen ökar kraftigt. Fkus för EU: s vattenplitik ligger på att förbättra genmförandet genm bättre implementering av gällande lagstiftning. Från ch med 2015 kan det bli aktuellt att även föreslå förbättringar av det nuvarande regelverket. EU:s paket m cirkulär eknmi (kretslppssamhället) I mitten av 2014 presenterade EU-kmmissinen ett paket m cirkulär eknmi. Paketet innehåller meddelandet Mt ett kretslppssamhälle: Prgram för ett avfallsfritt Eurpa där det framgår hur en effektivare resursanvändning kmmer att leda till ny tillväxt ch nya arbetstillfällen. Kmpletterande meddelanden m grön sysselsättning, en grön handlingsplan för små ch medelstra företag ch möjligheter till resurseffektivitet i byggsektrn ingår i paketet. Sammantaget blir dessa meddelanden startskttet för en ny agenda för resurseffektivitet de kmmande åren ch ska antas under 2015. Därefter väntas ytterligare åtgärder. Förslag till ändringar av flera avfallsdirektiv I paketet m cirkulär eknmi från 2014 presenterades även lagförslag i syfte att skärpa målen i avfallsdirektivet, depnidirektivet ch förpackningsdirektivet. Förslagen innebär att senast 2030 ska 70 % av det kmmunala avfallet ch 80 % av förpackningsmaterialet återvinnas. Dessutm förbjuds depnering av återvinningsbart avfall från ch med 2025. Därutöver fastställs mål för minskning av marint avfall ch köksavfall. Lagförslagen ska förhandlas under 2015. Eurpakntret kmmer att följa beslutsprcessen ch det kan eventuellt bli aktuellt att initiera ett påverkansarbete. Klimat & Energi Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar ch Stckhlmsreginen måste både fasa ut fssila bränslen ch minska resursförbrukningen, m de natinella ch internatinella mål sm har fastställts ska kunna nås. I Stckhlmsreginen kpplas energi- ch miljöarbetet samman med den reginala utvecklingsplanen RUFS 2010 ch dess mål m en resurseffektiv ch klimatsmart regin med gd livsmiljö. En av de viktigaste utmaningarna handlar m att minska klimatpåverkan men ändå främja tillväxt. I RUFS 2010 ges en tydlig bild av vad Stckhlmsreginen bör åstadkmma för att kunna bidra till att uppfylla Sveriges ch EU:s klimatmål. Utmaningen är att trts en stark förväntad beflkningstillväxt minska länets ttala energianvändning med 40 prcent ch sänka våra växthusgasutsläpp med 80 prcent till år 2050 (jämfört med 2005). 9

Inm dessa ramar pågår arbete i reginen bl. a. med att förbättra användningen av avfall sm resurs, bygga ut bigasinfrastrukturen ch tillämpa en mer energieffektiv samhällsplanering, bl. a. vad gäller Stckhlmsreginens byggbestånd. Resultat visar att arbete med den reginala utvecklingsplanen har lett till en rad psitiva effekter men att det finns frtfarande mycket kvar att göra, bland annat ökar energianvändningen i länet ch inm transprtsektrn ökar kldixidutsläppen. Samtidigt har EU:s energiplitik blivit allt mer mfattande på senare år ch flera av vanstående mråden sm Eurpaföreningens medlemmar arbetar med påverkas av lika initiativ på EU-nivå. Nya geplitiska händelser i EU:s närmråde har ckså påskyndat en diskussin m att refrmera EU:s energiplitik genm att minska exprtberendet utifrån, öka energisäkerheten genm en bättre sammanlänkning av medlemsstaternas energisystem i en energiunin ch att öka energimixen genm en ökad andel energi från förnybara energikällr. Beslutade EU-mål på klimat- ch energimrådet att förhålla sig till finns dessutm redan på plats för 2050 ch även deltidsmål för 2030. EU:s energiplitik har ckså på senare år präglats av allt mer förslag på lagstiftning ch mer finansieringsmöjligheter i EU:s prgram ch fnder vilket innebär allt mer direkt påverkan på energiarbetet i reginen. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2015: Initiativ inm energieffektivitet Under 2014 tg EU fram klimatmål för 2030. Dessa kan innebära nya förslag till lagstiftningsåtgärder på bland annat energieffektivitetsmrådet. I sina plitiska pririteringar aviserar Juncker att en priritering inm energieffektiviseringsarbetet blir att öka energieffektiviseringen i fastigheter. Framförallt kan det gälla nya förslag på regler ch bindande mål vid renvering av befintliga fastigheter men även för ny bebyggelse, detta då kmmissinen ser en str energibesparingsptential i just fastigheter. Då Stckhlmsreginen är snabbt växande är fastigheter en aktuell fråga ch EU:s nya initiativ kan därför bli viktiga att ta ställning till. Eurpaföreningen har tidigare tagit fram synpunkter m energieffektivisering i fastighetsbestånd ch visat på gda exempel från Stckhlmsreginen. Initiativ inm förnybar energi Den nya EU-kmmissinens ambitin är att EU blir världsledande på förnybar energi ch en ledande regin i världen inför de glbala klimatsamtalen i Paris 2015. Då EU nyligen tg beslut m ett ramverk för energi- ch klimatplitiken 2030 ch Eurpaföreningen deltg i utfrmandet är det intressant att frtsätta följa utvecklingen ch se ifall det mynnar ut i nya knkreta initiativ. Juncker talar ckså m betydelsen av en grön tillväxt för nya arbetstillfällen ch m vikten att stärka den förnyelsebara energins andel i EU:s energimix. Det är dck i nuläget klart vilka nya initiativ sm kan kmma på mrådet under 2015. VERKTYG OCH ARBETSÄTT Dessa plitikmråden bevakas av föreningens helägda blag ch verksamhetsutförare, Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (blaget), sm i samarbete med tjänstemän hs huvudägarna ckså tar fram förslag till föreningsstyrelsen på vilka EU-initiativ Stckhlmsreginen ska vara med ch påverka genm yttranden. Det är viktigt att föreningen är praktiv i sitt påverkansarbete ch antar yttranden ch försöker påverka så tidigt sm möjligt i EU:s beslutsprcess. Bevakningen sker löpande under året ch även övriga medlemmar kan föreslå lika initiativ. När Eurpakntret fått i uppdrag från föreningen att föra fram Stckhlmsreginens synpunkter görs det på lika sätt. Oftast för Eurpakntret fram synpunkterna till EU-kmmissinen i ett tidigt 10

stadie innan knkreta åtgärdsförslag finns på papper, d.v.s. direktiv, regleringar, mål, prgram, etc. Men även i ett senare skede, t.ex. Eurpaparlamentets utsktt ska ta fram sin slutgiltiga ståndpunkt, kan kntret föra fram knkreta ändringsförlag på själva beslutstexten. Sveriges representanter i rådsförhandlingarna, d.v.s. ämnesråden från den svenska EU-representatinen, får ckså alltid ta del av Stckhlmsreginens synpunkter. Däremellan kan kntret ckså föra fram synpunkterna på lika möten, knferenser ch seminarier sm anrdnas kring frågan i Bryssel. Ibland för Stckhlmsreginen själv fram sin ståndpunkt, ibland tillsammans med andra intressenter, framförallt andra strstads- ch huvudstadsreginer. För ett framgångsrikt påverkansarbete bör vikten av Stckhlmsreginens plitiska representanters närvar i Bryssel på lika möten ch event understrykas. Det synliggör Stckhlmsreginen på ett psitivt sätt ch underlättar för reginen att väcka intresse för våra frågr ch psitinera Stckhlmsreginen sm en intressant samtalspartner i EU-samarbetet i Bryssel. Bevaknings- ch påverkansarbetet med de pririterade frågrna för 2015 rapprteras månadsvis till Föreningsstyrelsen. SÄRSKILDA MEDLEMSUPPDRAG Med särskilda medlemsuppdrag avses aktiviteter sm utförs av Eurpakntret för medlemmarna ch finansieras separat. Varje medlem kan ta fram en handlingsplan tillsammans med Eurpakntret där de särskilda uppdragen planeras i möjligaste mån. Handlingsplanen fkuserar på de mråden där medlemmen önskar ett fördjupat stöd av Eurpakntrets persnal ch tas fram gemensamt. Handlingsplanen definierar tjänster utöver SEF:s grunduppdrag ch baseras på en fastslagen timkstnad för Eurpakntrets persnal. 2015 kmmer Eurpakntret utföra ett antal särskilda medlemsuppdrag sm senare redvisas i blagets årsredvisning. 11

BUDGET Medlemsavgifter 2015 Knstituerande medlemmar Stckhlms stad Stckhlms läns landsting Kmmunförbundet Stckhlms län 2.500.000 kr 2.500.000 kr 2.500.000 kr Övriga medlemmar Reginförbundet Uppsala län Reginförbundet Sörmland Västmanlands Kmmuner ch Landsting Regin Gtland Mälardalsrådet Summa intäkter 200.000 kr 200.000 kr 200.000 kr 200.000 kr 200.000 kr 8.500.000 kr Kstnader 2015 Stckhlmsreginens Eurpakntr AB Administrativa kstnader inkl. revisin Summa kstnader 8.400.000 kr 100.000 kr 8.500.000 kr 12