Känslor av utsatthet. - En litteraturstudie om erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld

Känslor av utsatthet - En litteraturstudie om erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld Emelie Beckman Anna-Maja Larsson Höstterminen 2015 Självständigt arbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Handledare: Astrid Nystedt, Universitetslektor, Institutionen för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet

Känslor av utsatthet - En litteraturstudie om erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld Abstrakt Bakgrund: Partnerrelaterat våld är ett folkhälsoproblem och kvinnor är de som är mest utsatta. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld besöker sjukvården dubbelt så ofta jämfört med andra kvinnor. Sjukvårdspersonalen misslyckas ofta med att uppmärksamma och hjälpa kvinnorna. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga kvalitativa studier har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Tre kategorier och åtta underkategorier sammanställdes i resultatet. Resultat: Kvinnorna ville bli tillfrågade om partnerrelaterat våld av sjukvårdpersonalen. En del ansåg att det var svårt att avslöja våldet. Flera kvinnor uppgav att de inte fått den hjälp eller information de behövt. Kvinnorna som hade positiva erfarenheter belyste vikten av god information och ett empatiskt bemötande. Konklusion: Kvinnorna hade främst negativa erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonalen behöver få mer utbildning för att kunna ge en god vård. Nyckelord: Kvinnors erfarenheter, patienterfarenheter, partnerrelaterat våld och sjukvårdspersonalens bemötande.

The feelings of vulnerability - A literature review of the experience of encounters with health care professionals for women exposed to intimate partner violence. Abstract Background: Intimate partner violence is a public health problem and women are more exposed. Women suffering from intimate partner violence are visiting the health care twice as much compared to other women. The health care workers often fails to identify and help the women. Aim: The aim of the study is to illuminate the experience of encounters with health care professionals for women exposed to intimate partner violence. Methods: Literature study with qualitative approach. Twelve scientific qualitative studies have been analyzed with content analysis. Three categories with eight subcategories were compiled into a result. Findings: The women wanted to be asked about intimate partner violence by health care professional. Many women found it difficult disclosing violence. Many women stated that they had not got the help or the information they needed. Women who had positive experiences described the importance of relevant information and an emphatic approach. Conclusion: The women had mostly negative experiences of the encounters with the health care professionals. The health care professionals needs more education to be able to give a good health care. Keywords: Intimate Partner Violence, Womens Experience, Experiences of Patients and Attitude of Health Personnel.

Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Motiv... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Definitioner... 4 Sökmetoder... 5 Urval... 6 Analys... 6 Forskningsetik... 7 Resultat... 8 Att avslöja våldet eller inte... 8 Att vilja bli tillfrågad och få hjälp... 9 Att inte våga berätta om våldet... 9 Bristande stöd... 10 När bemötandet brister... 11 När den emotionella omvårdnaden brister... 12 Otillräcklig information... 13 Betydelsen av god vård... 14 Vikten av att få stöd... 14 Vikten av att få relevant information... 14 Vikten av att få ett gott bemötande... 15 Diskussion... 15 Resultatdiskussion... 15 Betydelse för omvårdnad... 20 Metoddiskussion... 21 Forskningsetisk diskussion... 23 Konklusion... 23 Litteraturförteckning... 25 Bilagor. Bilaga 1. Söktabell. Bilaga 2. Artikelsökning och kvalitetsbedömning Bilaga 3. SBU:s granskningsmall..

Bakgrund World Health Organization (2014) rapporterar att i genomsnitt 30 % av alla kvinnor i världen blivit utsatta för fysiskt och/eller sexuellt våld av deras partner. Prevalensen av partnerrelaterat våld är högst i Afrika, östra medelhavsområdet och sydöstra Asien, där ungefär 37 % av alla kvinnor rapporterat utsatthet. Motsvarande siffra i USA är 30 % och i Europa ligger prevalensen på cirka 25 % (García-Moreno, 2013, 16). Globalt sett är 38 % av alla mord på kvinnor utförda av en partner. Partnerrelaterat våld är en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter och ett folkhälsoproblem (WHO, 2014). Det ses som en global hälsoprioritering och är en del av Milleniummålet för att öka jämställdheten och stärka kvinnors inflytande i samhället (Garcia-Moreno, Watts, 2011). I Socialstyrelsens Våld handbok om socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relation framkommer det att cirka sju procent av den svenska befolkningen utsattes för partnerrelaterat våld under 2012. Var fjärde kvinna uppger ha blivit drabbad av partnerrelaterat våld, motsvarande siffra för män är var sjätte person. Kvinnor utsätts för mer upprepat och grövre våld än män. Var femte kvinna och var tjugonde man i Sverige har utsatts för sexuellt våld någon gång under sitt liv. Kvinnor blir dödade av en partner eller före detta partner fyra till fem gånger oftare än män (Socialstyrelsen, 2015, 14-15). Män drabbas oftare av fysiskt våld som utförs av för dem en okänd man. Kvinnor utsätts i större utsträckning för våld av en partner. (Folkhälsomyndigheten, 2014, 61). När det kommer till sexual- och våldsbrott som begås av en närstående är mörkertalet stort, då dessa brott anmäls mer sällan än om förövaren är okänd. (Socialstyrelsen, 2015, 15) De sociala och ekonomiska följderna av våld är stora och påverkar både kvinnan och samhället. Kvinnorna kan drabbas av isolering och få sämre möjligheter till att delta i sociala aktiviteter. De kan få sämre inkomst relaterat till svårigheter att arbeta och en försämrad förmåga att ta hand om sig själv och eventuella barn (WHO, 2014). En analys som Socialstyrelsen genomförde år 2006 i Sverige rapporterade att kostnaderna för våld i nära relation per år ligger runt tre miljarder kronor. Kostnaderna för tandvård, psykiatrisk vård, läkemedel och barns skador och lidande

var inte medräknat. Kostnaderna innefattar både män och kvinnor utsatta för våld, dock behöver kvinnorna uppsöka vården tio gånger oftare än männen (Socialstyrelsen, 2015, 14-15). Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld har nästan dubbelt så mycket kontakt med sjukvården i jämförelse med de kvinnor som inte är utsatta (Ulrich et al., 2003). Sjukvårdspersonalen uppmärksammar oftast inte våldet vilket leder till att kvinnorna inte identifieras. Det är sjukvårdspersonalens ansvar att uppmärksamma våldsutsatthet men kvinnorna har en benägenhet att inte vilja avslöja våldet (Bradbury-Jones et al., 2014). Sjukvårdspersonalen fokuserar ofta på de medicinska problemen och ignorerar de emotionella och psykiska problemen. Kvinnorna upplever därför att konsekvenserna av partnerrelaterat våld inte anses viktiga (Gasser, 2008). Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld tenderar att i mindre utsträckning avslöja våldet, jämfört med om det hade varit en okänd förövare. De skador en våldsutsatt kvinna kan uppvisa är till exempel sömnstörningar, ätstörningar, värk och smärta, blåmärken, rodnader, klösmärken, brännskador, avslitet hår, yrsel, oro, magont och andra psykosomatiska symtom. Det är dock oftast svårt att se på en kvinna att hon är utsatt (Socialstyrelsen, 2015, 18). För den enskilda kvinnan kan partnerrelaterat våld leda till emotionella, fysiska och psykiska konsekvenser. Konsekvenserna kan vara både kort- och långvariga (WHO, 2014). Emotionellt våld är nästan lika vanligt som det fysiskt våld (Taylor et al., 2013) och ger lika stora hälsoproblem (Kramer et al., 2004). De fysiska skadorna kan variera från mindre till större skador som i sin tur kan leda till neurologiska störningar, funktionshinder eller död (García-Moreno, 2013, 16, 21). Våldet kan bland annat resultera i kronisk smärta, frakturer och krampanfall. Andra fysiska konsekvenser är huvudvärk, mag-tarmproblem (Kramer et al., 2004), smärta i mage och rygg, fibromyalgi, sömnproblem och en generellt sämre hälsa (WHO, 2014). Även konsekvenser som sexuellt överförbara sjukdomar, vaginala blödningar (Kramer et al., 2004) och komplikationer vid graviditet och förlossning kan förekomma (WHO, 2014). Psykiska följder av våldet är depression och substansmissbruk (Kramer et al., 2004) och PTSD (WHO, 2014). Det finns risk att utveckla ohälsosamma matvanor 2

(de Albuquerque Netto et al., 2014) och suicidala beteenden (Kramer et al., 2004). Känslor som uppkomma är trötthet, sömnlöshet, energibrist, nervositet, självförakt, oduglighet, hjälplöshet, låg självkänsla, rädsla, tappat intresse för omgivningen och en känsla av att vara sliten. Kvinnorna uppger att de psykiska ärren är svårast att leva med (de Albuquerque Netto et al., 2014). Hälso- och sjukvården har ett ansvar att uppmärksamma våld (Socialstyrelsen, 2015, 134). Sjukvårdspersonalen har en viktig roll i att skapa en miljö där de tillsammans med patienterna öppet kan diskutera partnerrelaterat våld (Bradbury-Jones et al., 2014). Enligt Socialstyrelsen (2015, 146) ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonal frågar upp vid misstanke om partnerrelaterat våld. Vid fortsatt misstanke och om det finns barn i den aktuella familjen ska en anmälan till Socialtjänsten göras. Sjukvårdspersonalen ska även stötta kvinnan att förstå att hon är utsatt för partnerrelaterat våld (Bradbury-Jones et al., 2014). Patienten ska bli informerad om vilken vård som finns att tillgå och vad Socialtjänsten och frivilliga organisationer kan erbjuda för stöd och hjälp. Sjukvårdspersonalen ska bedöma vilket vårdbehov patienten har, både fysiskt och psykiskt, relaterat till våldet (Socialstyrelsen, 2015, 146). Flertalet sjuksköterskor förstår att det är deras ansvar att fråga upp om partnerrelaterat våld (Taylor et al., 2013). I en studie hade endast fem procent av sjuksköterskorna använt de riktlinjer som finns angående partnerrelaterat våld och tjugofem procent hade haft informationsbroschyrer som de kan ge till kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld (Sundborg et al., 2012). Sjuksköterskor uppger att de kan ha svårt att veta vad deras uppgift är och hur de ska hjälpa de utsatta kvinnorna. De beskriver att de saknar tillräcklig kunskap, inte har de rätta redskapen för att bemöta kvinnorna på ett bra sätt och att de är osäkra på hur de ska gå tillväga när de fått bekräftat att kvinnan är utsatt (Tower et al., 2012). Tower et al. (2012) visar i en studie att sjuksköterskorna kan ha fördomar mot kvinnor som är våldsutsatta och misstro deras berättelser. Trots detta visar studien på att sjuksköterskor vill hjälpa och ofta sympatiserar med kvinnorna. Sjukvårdspersonalen beskriver att de är osäkra på hur det ska fråga upp om våld och är oroliga för att kränka kvinnans integritet. 3

Många kvinnor är kritiska till sjukvårdspersonalens attityder gällande partnerrelaterat våld (Bradbury-Jones et al., 2014). En del kvinnor har vid avslöjande av våldet möts av reaktioner som ignorans, byte av ämne och känsla av att bli skuldbelagda. De har upplevt att sjukvårdspersonalen inte visat förståelse för allvaret i situationen och vilken risk kvinnan tar vid avslöjande av våld. (Gasser, 2008). Kvinnorna förklarar att de vill bli tillfrågade och att sjukvårdspersonalen har ett ansvar att fråga upp om partnerrelaterat våld (Bradbury-Jones et al., 2014). Majoriteten av kvinnorna föredrar direkta och gärna upprepade frågor. Det hjälper dem att erkänna deras utsatthet och gör det enklare att söka hjälp. Att personalen frågar om våldet ger en känsla av stöttning, omtanke och uppmuntran. Kvinnorna vill att ha ett stöttande och empatiskt bemötande (Gasser, 2008). Motiv Det är viktigt att upptäcka våld i ett tidigt skede då utsatta kvinnor beskrivit att våldet med tiden blivit grövre och ökat i frekvens (Socialstyrelsen, 2015, 17). En sjukvård som misslyckas med att uppmärksamma, bekräfta, hjälpa och ge rätt vård till dessa kvinnor kan än mer skada och förstöra för kvinnorna (Tower et al., 2012). För att förebygga att sjukdom eller skada uppstår igen och för att få ett varaktigt resultat är det viktigt att personal förstår den bakomliggande orsaken till patientens problem. (Socialstyrelsen, 2015, 135). Genom kunskap om hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld upplever vården kan sjukvårdspersonalen förbättra omvårdnaden och bemötandet av denna patientgrupp. Syfte Syftet är att belysa erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. Metod Definitioner Intimate partner violence är ett begrepp som innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld vilket inkluderar sexuellt tvång, psykisk misshandel, kontrollbehov och fysiskt aggressivt beteende. Våldet utförs av en partner eller före detta partner (WHO, 2014, 4

Lawoko et al, 2011). I litteraturstudien översätts Intimate Partner Violence till partnerrelaterat våld. Våld kan definieras som fyra olika våldstyper. Fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld och försummelse. Andra typer av våld är ekonomisk kontroll, funktionshinderrelaterat våld och materiellt våld. Våld är oftast en sammansättning av olika våldstyper (Socialstyrelsen, 2015, 17). Det framgår inte tydligt i resultatets artiklar vilken typ av sjukvårdspersonal som kvinnorna fått vård av. Av den anledningen refereras i litteraturstudien läkare, sjuksköterskor och barnmorskor till sjukvårdspersonal. Sökmetoder Vid artikelsökning har databaserna Cinahl, PubMed, Scopus och PsycINFO använts. Cinahl och Scopus innehåller material inom bland annat ämnet omvårdnad. Pubmed har ett bredare sortiment inom omvårdnad, medicin och tandvård. PsychINFO är en databas med material inom områdena psykologi och beteendevetenskap (Karlsson, 2012, 97-98). Några exempel på sökord som använts är: Domestic Violence, Intimate Partner Violence, Abuse against Women, Violence against Women, Nurse-patient relation, Attitude of Health Personnel, Experiences of Health Care, Nursing, Experiences of Patient, Patient Attitude, Professional-patient relations och Seeking Health Care. Sökorden kombinerades med varandra med hjälp av Booleska operatorerna AND och OR (Se bilaga 1). Karlsson (2012, 106-107) beskriver att AND avgränsar sökningen medan OR kan ge ett större sökresultat. De avgränsningar som använts i Cinahl är English, Peer-Reviewed, 10 years och Nursing. I PubMed användes avgränsningarna English, 10 years, Humans och Adult 19+ years. Vid sökning i Scopus användes English, Article och 10 years. I PsycINFO var English, Peer-Reviewed, 5 years, Adulthood och Human de avgränsningar som användes (Se bilaga 1). Enligt Östlundh (2012, 74) används avgränsningar för att sortera bort irrelevanta dokument. 5

Urval I litteraturstudien har kvalitativa vetenskapliga artiklar använts. Inklusionskriterier var studier av kvinnor över 18 år utsatta för partnerrelaterat våld och artiklar inriktade på kvinnornas erfarenheter för att hitta relevanta artiklar för litteraturstudiens syfte. Kvalitetsgranskade artiklar med medel eller hög kvalitet inkluderades. Kvalitetsgranskade artiklar med låg kvalitet exkluderades, likaså artiklar som inte var etiskt granskade. Artiklar inriktade mot barn och sjuksköterskors erfarenheter togs inte med. Inklusions- och exklusionskriterier ska styras av litteraturstudiens syfte och problemformulering (Friberg, 2012, 44). Vid urval av de vetenskapliga artiklarna följdes fem steg och bedömdes artiklarna inte vara relevanta uteslöts de. I urval 1 lästes artiklarnas titlar och i urval 2 lästes abstrakten för att bedöma om artiklarna var relevanta. Vidare i urval 3 lästes hela artiklarna för att få en fördjupad förståelse för innehållet. Artiklarna kvalitetsgranskades i urval 4 och de med medel till hög kvalité hamnade i urval 5, det vill säga de artiklar som användes i litteraturstudien (Se bilaga 2). Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik patientupplevelser (Se bilaga 3). Vid kvalitetsgranskning lästes artiklarna igenom för att få en förståelse av innehållet. Artiklarna kvalitetsgranskades var för sig sedan diskuterades resultat av kvalitetsgranskningarna för att nå konsensus. Nio artiklar bedömdes ha medelhög kvalitet och tre artiklar hög kvalitet. Av de 14 artiklar som granskades fick två artiklar resultatet låg kvalitet och exkluderades. Analys Vid innehållsanalysen lästes artiklarna flertalet gånger för att få en helhetsbild av materialet. Relevant fakta som svarade på studiens syfte togs ut och från detta valdes meningsenheter ut som översattes till svenska. Meningsenheterna kondenserades. Koder som svarade på meningsenheternas innebörd valdes ut. Koderna jämfördes med varandra och organiserades i kategorier med tillhörande underkategorier. Innehållsanalysen har inspirerats av Graneheim och Lundmans (2004, 105-108) 6

beskrivning av kvalitativ analys då de anser att det är en bra metod vid vårdvetenskapliga studier. Graneheim och Lundman (2004) beskriver i sin artikel analysering av intervjutexter. Vi ansåg oss kunna applicera deras modell på vårt resultat även om vi använt oss av kvalitativa studier då vi anser att deras modell ger en utförlig analys och risken att missa väsentligt resultat minskar. Graneheim och Lundman (2004, 106-107) förklarar hur man bearbetar en kvalitativ text genom att ta ut meningsenheter, kondensera, koda och sedan få fram kategorier. Vi prioriterade en noggrann kategorisering då Graneheim och Lundman (2004, 107) betonar att det är den viktigaste delen av kvalitativ innehållsanalys. Forskningsetik I litteraturstudien som består av tolv studier var det sju studier som sökt etiskt tillstånd av etiska kommissioner på universitet. Fyra studierna har sökt tillstånd av andra institutioner. Elva av de tolv studierna har etiskt tillstånd. Det bedömdes som en styrka att artiklarna hade etiskt resonemang och hälften av artiklarna bedömdes ha det. Det som ofta ingick i etiska resonemanget var att forskarna tagit i beaktning att kvinnorna var i ett utsatt läge. Relaterat till det har kvinnorna erbjudits stöd i efterhand samt att intervjupersonerna var lyhörda för hur kvinnorna hanterade samtalen. En annan aspekt som togs upp var att intervjuerna skedde i en trygg miljö och att kvinnorna kontaktades på ett säkert sätt. En del forskare beskrev också hur de förvarade datamaterialet och avidentifierade kvinnorna. I en del studier beskrivs det hur specifika riktlinjer följts för genomförande av intervjuer med kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. Inklusionskriterierna var att artiklarna i litteraturstudien skulle vara etiskt granskade. Barriers among Danish women and General practitioners to raising the issue of intimate partner violence in general practice: a qualitative design (Mørk et al., 2014) är inte etiskt godkänd, forskarna i studien förklarar att i Danmark krävs inget etiskt tillstånd vid sådana studier. Däremot har forskarna följt de etiska riktlinjerna. Deltagarna har fått muntlig information samt gett informerat samtycke. Riktlinjer har följts om hur forskning av partnerrelaterat våld ska gå till för att 7

säkerställa att deltagarna inte utsätts för fara. Av den anledningen inkluderades artikeln. Vid etikprövning av forskning som avser människor är det grundläggande att forskning ska utföras med respekt för människovärdet och att grundläggande friheter och mänskliga rättigheter tas i beaktning för att godkännas. De riktlinjer som finns i Helsingforsdeklarationen är grunden för den forskningsetiska granskningen (CODEX, 2015). Resultat Efter genomförd innehållsanalys sammanställdes tre kategorier med tillhörande underkategorier. Samtliga kategorier och underkategorier belyser erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld (Se tabell 1). Tabell 1. Översikt av kategorier och underkategorier. KATEGORIER Att avslöja våldet eller inte UNDERKATEGORIER Att vilja bli tillfrågad och få hjälp Att inte våga berätta om våldet Bristande stöd När bemötandet brister När den emotionella omvårdnaden brister Otillräcklig information Betydelsen av god vård Vikten av att få stöd Vikten av att få relevant information Vikten av att få ett gott bemötande Att avslöja våldet eller inte I kategorin Att avslöja våldet eller inte ingår underkategorierna Att vilja bli tillfrågad och få hjälp och Att inte våga berätta om våldet. 8

Att vilja bli tillfrågad och få hjälp I studierna framgick det att kvinnorna ville bli tillfrågade om partnerrelaterat våld (Damra et al., 2015, Mørk et al., 2014, Reisenhofer & Seibold, 2013). Många betonade vikten av att det var sjukvårdspersonalen som skulle ta initiativ till samtalet (Damra et al., 2015, Nemoto et al., 2006). Att få prata om partnerrelaterat våld inom sjukvården ansågs vara en viktig del av omvårdnaden (Reisenhofer & Seibold, 2013). Kvinnorna ville få möjlighet till hjälp (Mørk et al., 2014). Ett flertal kvinnor förklarade att de skulle avslöjat våldet om de blivit tillfrågade, men att sjukvårdspersonalen aldrig frågade upp om det (Damra et al., 2015, Reisenhofer & Seibold, 2013, Tower et al., 2006). En del kvinnor betonade att de skulle känt en lättnad vid att bli tillfrågade även om de hade förnekat utsatthet (Reisenhofer & Seibold, 2013, Tower et al., 2006). I en studie förklarade kvinnorna att de fått bättre kontroll över deras liv efter att blivit tillfrågade om partnerrelaterat våld (Tower et al., 2006). Kvinnorna motiverades till att berätta om sina erfarenheter av våldet när sjukvårdspersonalen inbjöd till samtal om deras bekymmer, oro och känslor (Nemoto et al., 2008). Kvinnorna rapporterade att det var mer troligt att de svarade ärligt på frågor om de var direkta och tydliga (Damra et al., 2015). Kvinnorna ville avslöja våldet men det krävdes att de kände förtroende och tillit för sjukvårdspersonalen (Bradbury-Jones et al., 2011, Catallo et al., 2013, Damra et al., 2015). I två studier framkom det att det underlättade för kvinnorna att avslöja våldet och få den hjälp de ville ha när barnmorskor gjorde hembesök. Den privata miljön som ett hembesök gav gjorde det lättare att diskutera våldet (Damra et al., 2015, Nemoto et al., 2008). Att inte våga berätta om våldet Det beskrevs en rädsla för att söka hjälp och avslöja våldet (Damra et al., 2015, Larsen, Krohn et al., 2014). En del kvinnor hade känslan av att ingen på allvar kan ändra situationen eller hjälpa dem (Lutz, 2005). En del kvinnor hade så pass lite 9

förtroende för sjukvårdspersonalen att de inte vågade avslöja våldet av rädsla för att inte bli betrodda (Larsen et al., 2014). De var även rädda att sjukvårdspersonalen skulle bryta tystnadsplikten (Mørk et al., 2014). Att inte våga berätta om våldet handlade återkommande om skamkänslor (Damra et al., 2015, Lutz, 2005, Nemoto et al., 2006). Kvinnorna uppgav att de vid tidigare vårdtillfällen blivit dåligt bemötta vid avslöjande av partnerrelaterat våld. De hade känt sig beskyllda och kritiserade vilket ledde till att de i fortsättningen dolde våldet för sjukvårdspersonalen (Reisenhofer & Seibold, 2013). Även de som upplevde sjukvårdspersonalen som fördömande eller okänslig valde att inte berätta om våldet (Lutz, 2005, Reisenhofer & Seibold, 2013). Vissa kvinnor vågade inte avslöja sina erfarenheter av våld på grund av att sjukvårdspersonalen gav intrycket av att vara upptagna och att det inte fanns tid att diskutera problemet (Mørk et al., 2014, Nemoto et al., 2006). Flera kvinnor uppger i en studie att de ville undvika sjukvården för att det partnerrelaterade våldet inte skulle avslöjas. Det eventuella avslöjandet skulle kunna inkräkta på kvinnornas liv genom förändring och splittring i vardagen. Där av kunde de förneka utsatthet vid frågor om våld (Catallo et al., 2013). Majoriteten av kvinnorna ville att sjukvårdspersonalen frågade upp om partnerrelaterat våld, men många hade erfarenheter av att aldrig blivit tillfrågade. För att kunna diskutera våldet krävdes det att kvinnorna kände förtroende för sjukvårdspersonalen. Resultatet visade också att många kvinnor inte vågade avslöja våldet. Anledningar var bland annat att de blivit dåligt bemötta, brist på förtroende eller tidigare dåliga erfarenheter inom sjukvården. Bristande stöd I Kategorin Bristande stöd ingår underkategorierna När bemötandet brister, När den emotionella omvårdnaden brister och Otillräcklig information. 10

När bemötandet brister I tre studier rapporterade kvinnorna om att ha mötts av ett okänsligt bemötande i sjukvården (Damra et al., 2015, Lutz, 2005, Nemoto et al., 2006). Detta kunde leda till att de kände sig kränkta, sårbara och skamsna (Reisenhofer & Seibold, 2013). Kvinnorna upplevde sjukvårdspersonalen som okänslig, otålig och ovänlig (Pratt- Eriksson et al., 2014, Reisenhofer & Seibold, 2013). Det bemötande kvinnorna fått inom vården fick dem att känna sig förödmjukade och en känsla av att inte ha något värde (Pratt-Eriksson et al., 2014, Tower et al., 2006). Kvinnorna kunde också känna sig straffade för att de sökte vård och att de inte förtjänade vård (Tower et al., 2006). I en annan studie förklarade kvinnorna att de kände sig beskyllda vilket ledde till normalisering av våldet (Reisenhofer & Seibold, 2013). En del kvinnor uppgav att de kände att de var till besvär, skapade onödiga problem och slösade på personalens tid (Pratt-Eriksson et al., 2014). De hade fått uppfattningen att sjukvårdspersonalen inte ville ha något med problemet att göra (Damra et al., 2015, Leppäkoski et al., 2011, Nemoto et al., 2006, Pratt-Eriksson et al., 2014). I tre studier rapporterade kvinnorna en känsla av att bli bortprioriterade (Nemoto et al., 2006, Pratt-Eriksson et al., 2014, Reisenhofer & Seibold, 2013). I två andra studier uppgav kvinnorna att de blivit förminskade av sjukvårdspersonalens avvisande bemötande (Larsen et al., 2014, Lutz, 2005). Kvinnornas uppfattning var att om de haft en annan sjukdomsbild skulle de fått ett mycket bättre bemötande (Reisenhofer & Seibold, 2013, Tower et al., 2006). Sjukvårdspersonalen uppvisade oförståelse inför det partnerrelaterade våldet och varför kvinnorna sökt vård (Damra et al., 2015, Nemoto et al., 2006, Pratt-Eriksson et al., 2014). En kvinna gav ett exempel på bristfälligt bemötande då hon behövde omvårdnad efter en episod av partnerrelaterat våld. Kvinnan blödde från munnen, näsan och underlivet och revbenen var brutna. Hon beskrev att när sjukvårdspersonal skulle tvätta bort blodet från underlivet var de inte var närvarande och rörde vid henne på ett avståndstagande sätt. Sjukvårdspersonalens negativa bemötande ledde till att hon kände en misstro gentemot dem och att sjukvårdspersonalen såg henne som en smitta de inte ville ha att göra med (Reisenhofer & Seibold, 2013). I två studier beskrev även kvinnorna där en känsla av att sjukvårdspersonalen misstrott deras upplevelser (Catallo et al., 2013, Lutz, 2005). 11

När den emotionella omvårdnaden brister I sju studier rapporterades en brist på holistisk vård där fokus låg på den somatiska vården (Damra et al., 2015, Larsen et al., 2014, Leppäkoski et al., 2011, Nemoto et al., 2006, Pratt-Eriksson et al., 2014, Reisenhofer & Seibold, 2013, Tower et al., 2006). Sjukvårdspersonalen misslyckades med att identifiera den bakomliggande orsaken till de skador och symtom de uppvisat (Lutz, 2005, Mørk et al., 2014, Tower et al., 2006). Istället för att vårda med ett helhetsperspektiv ordinerades läkemedel som en snabb lösning på problemet (Larsen et al., 2014, Nemoto et al., 2006, Reisenhofer & Seibold, 2013). Kvinnorna beskrev en brist på emotionell omvårdnad (Nemoto et al., 2006, Reisenhofer & Seibold, 2013, Tower et al., 2006). De hade varken fått stöd eller någon omtanke av sjukvårdspersonalen (Damra et al., 2015, Lutz, 2005, Nemoto et al., 2006). Kvinnorna förklarade hur de kämpade för att bli sedda och hörda. De kände att omvårdnaden var stressig och att de inte hade kontroll över situationen (Pratt-Eriksson et al., 2014). Ett flertal kvinnor uppgav att när de sökte vård och avslöjade att de var utsatta för partnerrelaterat våld fick de inte någon hjälp överhuvudtaget (Damra et al., 2015, Leppäkoski et al., 2011, Nemoto et al., 2006, Pratt-Eriksson et al., 2014, Reisenhofer & Seibold, 2013). Deltagare i tre studier beskrev en känsla av att vara lämnad ensam med problemet (Damra et al., 2015, Leppäkoski et al., 2011, Nemoto et al., 2006). I två studier uppkom det att sjukvårdspersonalen misslyckats med att tänka på kvinnornas integritet (Damra et al., 2015, Leppäkoski et al., 2011). En kvinna hade blivit tillfrågad om partnerrelaterat våld framför andra patienter (Leppäkoski et al., 2011). En annan fick frågan när hennes man suttit bredvid (Damra et al., 2015). En kvinna som blivit allvarligt misshandlad av sin man berättade att sjukvårdspersonalen frågat vad hon gjort för att göra mannen upprörd. Fem kvinnor hade blivit rekommenderade att åka på semester eller vila upp sig efter avslöjande om våld (Damra et al., 2015). I en studie förklarade kvinnorna att omvårdnaden de fått av sjukvårdspersonalen gett en negativ inverkan på deras hälsa och förvärrat deras tillstånd (Tower et al., 2006). 12

Otillräcklig information Flertalet kvinnor hade noterat broschyrer om partnerrelaterat våld i vårdmiljön, men däremot inte fått någon förfrågan eller information i övrigt av sjukvårdspersonalen. (Damra et al., 2015). I en annan studie var kvinnorna besvikna över utebliven eller felaktig screening av våld samt otillräcklig information trots att de uppvisat tydliga tecken på våld (Lutz, 2005). I två studier hade kvinnorna inte erhållit information om den hjälp som finns att tillgå för dem i samhället. De hade heller inte fått hjälpande råd angående eftervård (Damra et al., 2015, Leppäkoski et al., 2011). I en av studierna beskrevs brister i informationen om partnerrelaterat våld och dess negativa konsekvenser. Rekommendationer de fått angående hantering av våldet ansågs otillräckliga (Damra et al., 2015). I en studie har sjukvårdspersonalen istället förklarat för kvinnorna att de inte behöver oroa sig, konflikter i relationer är vanligt och sker i alla förhållanden. Sjukvårdspersonalen gjorde även klart för kvinnorna att de inte kan hjälpa dem med problemet (Nemoto et al., 2006). Det rådde bristfällig information om möjligheten till att dokumentera skadorna och göra en anmälan mot mannen. Kvinnorna i två studier uttryckte en önskan om att få sådan information (Larsen et al., 2014, Leppäkoski et al., 2011). Litteraturstudiens resultat visar på att kvinnorna fått ett negativ bemötande. Detta har lett till att de känt sig kränkta, sårbara och att de inte förtjänar att få vård. De upplevde att sjukvårdspersonalen inte vill ha något med deras problem att göra. En återkommande erfarenhet var bristen på holistisk vård och avsaknaden av emotionell omvårdnad. Kvinnorna kände sig lämnade ensamma med problemet och de var besvikna över bristen på information angående partnerrelaterat våld och vilken hjälp som finns att tillgå. 13

Betydelsen av god vård I Kategorin Betydelsen av god vård ingår underkategorierna Vikten av att få stöd, Vikten av att få relevant information och Vikten av att få ett gott bemötande. Vikten av att få stöd De få kvinnor som upplevt ett gott bemötande inom sjukvården förklarade att sjukvårdspersonalen hjälpt dem att erkänna våldet och ta sina egna beslut i egen takt (Reisenhofer & Seibold, 2013). Något många kvinnor belyste var vikten av att sjukvårdspersonalen visade genuin omtanke (Bradbury-Jones et al., 2011, Nemoto et al., 2008, Reisenhofer & Seibold, 2013). De beskrev hur sjukvårdspersonalen tagit sig tid att lyssna på deras berättelse och funnits där för dem (Bradbury-Jones et al., 2011, Nemoto et al., 2008). I en studie berättade en av deltagarna hur sjukvårdspersonalen spenderat flera timmar efter avtalad tid med att lyssna och diskutera hennes bekymmer (Nemoto et al., 2008). Olika stöttande åtgärder inom sjukvården som kvinnorna känt sig hjälpta av var dokumentation av skadorna, interventioner och gruppmöten för våldsutsatta kvinnor (Larsen et al., 2014, Nemoto et al., 2008). I en studie gav kvinnorna exempel på åtgärder de ansåg var hjälpsamma, till exempel medicineringen mot depression, PTSD och mardrömmar, medling med partnern, hembesök, uppföljningssamtal och remittering till vidare hjälp (Nemoto et al., 2008). Vikten av att få relevant information Genom god information har kvinnorna förstått att de inte var ansvariga för våldet (Nemoto et al., 2008, Reisenhofer & Seibold, 2013). Kvinnorna uppgav att de fått förståelse för de negativa konsekvenserna av att bli utsatt för våld. Två kvinnor hade upplysts om hur barnen kan ta skada av att växa upp med våld i sin närhet och detta motiverade dem att lämna sin partner (Nemoto et al., 2008). Kvinnorna uppgav att det varit stödjande att få information om kvinnofridsjourer och liknande organisationer (Nemoto et al., 2008). I en annan studie var ett flertal kvinnor nöjda med den information de fått angående partnerrelaterat våld (Lutz, 2005). 14

Vikten av att få ett gott bemötande De kvinnor som var nöjda med sjukvårdspersonalens bemötande fokuserade på att de visat empati och en vilja att lyssna (Larsen et al., 2014, Lutz, 2005, Mørk et al., 2014, Nemoto et al., 2008, Reisenhofer & Seibold, 2013). De ville bli behandlade på ett respektfullt sätt (Catallo et al., 2013, Lutz, 2005, Reisenhofer & Seibold, 2013). De var positiva över att oavsett vilket beslut de tog accepterades det av sjukvårdspersonalen (Lutz, 2005). En positiv relation med sjukvårdspersonalen kunde göra det enklare för kvinnorna att känna förtroende (Bradbury-Jones et al., 2011, Nemoto et al., 2008). Förtroendet var en viktig faktor för att kvinnorna skulle känna sig säkra i vården (Bradbury-Jones et al., 2011, Catallo et al., 2013, Nemoto et al., 2008). Flera kvinnor uppgav att de behövde tid och flera möten med samma sjukvårdspersonal innan de kunde känna förtroende för dem (Catallo et al., 2013, Damra et al., 2015). I en studie beskrev en kvinna det som att bli behandlad som vem som helst och hur viktigt det var att kunna visa sitt inre tumult utan att sjukvårdspersonalen dömde henne (Tower et al., 2006). I två studier framkom det att bemötandet kvinnorna fått från sjukvårdspersonalen gett stor verkan på hur de mått efteråt (Bradbury-Jones et al., 2011, Tower et al., 2006). En kvinna beskrev hur ett besök på vårdcentralen kunde leda till att känna sig nedslagen och ledsen eller gå därifrån med ett leende på läpparna och känna sig stärkt. Kvinnan förklarade att sjukvårdspersonalens bemötande kan göra stor skillnad (Bradbury-Jones et al., 2011). Kvinnorna ville att sjukvårdspersonalen tog sig tid och lyssnade på deras erfarenheter. Det fanns en rad olika stöttande åtgärder som var hjälpsamma. Det var viktigt att det gavs information om våldet, dess konsekvenser och vart de kunde vända sig för vidare hjälp. Kvinnorna ville bemötas med respekt och empati. De ville skapa ett förtroende och en positiv relation med sjukvårdspersonal utan att bli dömda. Diskussion Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. Kvinnorna i litteraturstudien ville bli tillfrågade om partnerrelaterat våld men de ville känna 15

förtroende för sjukvårdspersonalen. Anledningar till att inte våga berätta om våldet handlade ofta om tidigare negativa erfarenheter inom sjukvården. Kvinnorna upplevde att de inte fick hjälp när de sökte vård, de upplevde brist på helhetsperspektiv och ett okänsligt bemötande. De var missnöjda över den bristfälliga informationen. Kvinnorna ville att sjukvårdspersonalen tog sig tid att hjälpa dem. De beskrev positiva följder av att ha fått information om våldet. Kvinnorna ville bemötas med respekt och empati. Resultatet i litteraturstudien kommer att diskuteras genom att jämföra med vetenskapliga artiklar i samma ämnesområde samt genom vetenskaplig omvårdnadsteori. Litteraturstudiens resultat visar att kvinnorna ville bli tillfrågade om partnerrelaterat våld, oavsett om de valde att avslöja våldet eller inte. De flesta föredrog att frågorna var direkta och tydliga. Detta bekräftas i en studie av Chang et al., (2005a) då kvinnorna ville bli tillfrågade och ansåg att en sådan förfrågan kunde gynna dem trots förnekelse av våld. I Bacchus et al., (2003) studie menade kvinnorna att det var sjukvårdspersonalen som skulle ta upp problemet och de föredrog direkta frågor. Kvinnorna i Belknap och Sayeeds (2003) studie dementerade detta då de ville ha mer vaga och försiktiga frågor. Slutsatsen blir att sjukvårdspersonalen har en viktig uppgift när det kommer till att prata om partnerrelaterat våld och måste bli bättre på att fråga upp om det. Sigríður (1996) beskriver enligt Omvårdnadsteorin Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Healthcare from the Patients Perspective att den vårdande aspekten handlar om att vara öppen och mottaglig för patientens behov, närvarande och våga involvera sig i patienten på ett professionellt sätt. Vi anser att en del av involveringen handlar om att våga fråga upp om känsliga frågor. Sjukvårdspersonal behöver inte känna oro för att frågor om våld kommer förvärra kvinnans situation. Kvinnorna väljer själva om de vill avslöja eller inte och anser det positivt att bli tillfrågad. Resultat visar på att det fanns många anledningar till att inte våga berätta om våldet. I en studie gjord av Wester et al., (2007) beskrevs att anledningar till att inte våga avslöja våldet handlade om skam och en rädsla för att mannen ska hämnas. De ansåg att det inte fanns någon mening med att berätta om våldet relaterat till en känsla av 16

att sjukvårdspersonalen inte skulle lyssna eller kunna hjälpa. Flertalet kvinnor i Liebschutz et al., (2008) studie valde att undanhålla våldet på grund av tidigare negativa erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Detta återfinns även i litteraturstudiens resultat. En av artiklarna i litteraturstudien avviker genom att kvinnorna i den studien undvek sjukvården då de inte ville att våldet skulle avslöjas. De var rädda att deras liv skulle förändras negativt vid ett avslöjande. Slutsatsen blir att sjukvårdspersonal behöver ha förståelse för kvinnans situation och svårigheterna med att berätta om våldet. Vi anser att de behöver ge ett öppet och fördomsfritt intryck för att kvinnorna ska få bästa möjliga förutsättningarna och inte känna en rädsla för att berätta om våldet. Kvinnorna i litteraturstudien beskrev hur de mötts av ett okänsligt och ovänligt bemötande som ledde till att de bland annat kände sig skamsna, kränkta och straffade för att de sökte vård. I en annan studie (Kelly, 2006) beskrev kvinnorna hur de känt sig behandlade på ett kyligt och avståndstagande sätt. Sjukvårdspersonalen var respektlös och saknade empati. I samma studie beskrev en kvinna att hon kände sig som en siffra, inte ens värd att vara patient. Ett ickevårdande möte som innehåller ett kyligt bemötande kan få patienten att känna sig ovälkommen i vården och till besvär för sjukvårdspersonalen (Sigríður, 1996). Resultatet visar att sjukvårdspersonalens attityd och bemötande spelar en stor roll för hur kvinnan upplever hela vården. Det negativa bemötandet tyder på att det finns problematiska fördomar hos sjukvårdspersonalen. För att bekämpa fördomarna hos sjukvårdspersonalen krävs mer utbildning om partnerrelaterat våld för att kvinnorna ska få den vård de förtjänar. I litteraturstudien beskrev kvinnorna att de inte fått den hjälp de behövt. Kvinnorna upplevde en brist på holistisk vård. De upplevde även att sjukvårdspersonalen inte haft deras integritet i åtanke. I en studie gjord av Bacchus et al., (2003) upplevde kvinnorna att sjukvårdspersonalen inte brydde sig utan bara ville gå vidare till nästa patient. De beskrev precis som kvinnorna i litteraturstudien en vård utan omtanke och hur de endast fått behandling för deras fysiska symtom. I både Bacchus et al., (2003) och Loke et al., (2012) studier beskrivs hur den emotionella omvårdnaden 17

bortsågs. Chang et al (2005b) beskrev i sin studie hur mannen varit närvarande när sjukvårdspersonalen frågat upp om partnerrelaterat våld. Detta gjorde att kvinnorna kände sig osäkra och obekväma. I litteraturstudien och i Bacchus et al., (2003) studie hade kvinnorna fått rekommendationen att vila upp sig eller åka på semester efter avslöjande av våld. Dessa råd anser vi visar att sjukvårdpersonalen hade svårt att se partnerrelaterat våld som ett problem. Det kan grundas i förutfattade meningar om könsroller. Enligt Stier (2003, 62-63) är stereotypiska kvinnliga egenskaper undergivenhet, hjälplöshet, försvarslöshet och känslosamhet vidare förklarar han att stereotypiskt manliga egenskaperna är mod, aggressivitet och beslutsamhet. Har sjukvårdspersonal föreställningen att kvinnan är underlägsen mannen i en relation anser vi att det finns en risk att kvinnan får bristfällig hjälp. Slutsatsen är att sjukvårdspersonalen misslyckats med att ge den omvårdnad kvinnorna behövt. De har många gånger svikit kvinnorna när de varit i stort behov av stöd. Sjukvårdspersonalen har ett ansvar att hjälpa alla patienter oavsett sjukdomsbild och kvinnorna förtjänar en god vård. Sjukvårdspersonalen behöver vara lyhörd och visa ett genuint intresse för kvinnan som person. Sigríður (1996) beskriver i sin omvårdnadsteori att sjukvårdspersonal som är ointresserad och okänslig inför patientens känslor och behov resulterar i en misstro mellan vårdare och patient. Misstron kan skapa ett ickevårdande möte med negativa effekter som följd. Detta belyser hur viktigt det är med en holistisk vård som inte bara ser till kvinnornas fysiska symtom utan också vågar se till de emotionella behoven. Deltagarna i litteraturstudien var besvikna över den otillräckliga informationen de fått. Bristen på information om hjälporganisationer som kunde vara till nytta för kvinnorna var tydliga i både litteraturstudien, i Liebschutz et al., (2008) och i Bacchus et al., (2003) studier. Kvinnorna i Bacchus et al., (2003) studie hade inte sett broschyrer eller annan information om partnerrelaterat våld i sjukhusmiljön. De kände sig osäkra på om deras problem var värt att ta upp med sjukvårdspersonalen. Utifrån detta dras slutsatsen att information om partnerrelaterat våld och vilken hjälp som finns att få är en viktig del av omvårdnaden. Kvinnorna måste få känna att de inte är ensamma och att våldet blir bekräftat som ett problem. Sigríður (1996) beskriver att brist på professionell vård bland annat innebär att inte respektera patientens behov av information, inte ge handledning eller positiv respons. Vi anser 18

att det inom sjukvården bör vara tydligt vilken typ av information som ska ges angående partnerrelaterat våld. Sjukvårdspersonalen ska känna sig trygga med att fråga upp och informera om våld. Det ska heller inte finnas någon tvekan hos sjukvårdspersonalen om att detta tillhör deras arbetsuppgifter. Litteraturstudiens resultat visar på att det är få kvinnor som upplevt ett gott bemötande inom sjukvården. De som hade goda erfarenheter beskrev hur sjukvårdspersonalen visat omtanke och lyssnat på dem. De har även blivit hjälpta med att erkänna våldet som ett problem. I en annan studie gjord av Liebschutz et al., (2008) uppgav kvinnorna att sjukvårdspersonalen hjälpt dem förstå deras utsatthet, höjt deras självkänsla och belyst vilka hjälpalternativ som finns. I en studie av Chang et al., (2005a) ansåg kvinnorna det hjälpsamt med medicinsk behandling mot depression och oro. Slutsatsen dras att det är individuellt vilken vård kvinnorna behöver och vill ha. Som sjukvårdspersonal är det viktigt att lyssna till patientens behov och respektera kvinnans autonomi och inte lägga in egna värderingar i den vård som ges. I Sigríðurs (1996) omvårdnadsteori beskrivs det hur ett vårdande möte som innehåller god kommunikation, sjukvårdspersonal som lyssnar, är öppen för patientens behov och genuint bryr sig kan leda till att patienten får ökat välmående och bättre upplevd hälsa. Resultatet visar att genom att få det stöd de behövt har de kunnat lämna sjukvården med en känsla av att ha blivit hjälpta. En sjukvårdspersonal som är stöttande, kompetent och lyssnar kan göra stor skillnad för dessa kvinnor och deras hälsa. I litteraturstudien belystes vikten av att relevant information ges. Genom detta har kvinnorna insett att de inte håller ansvar för våldet och förstått de negativa följderna av våldet. Detta bekräftas i en studie (Chang et al., 2005a) då en kvinna beskrev hur sjukvårdspersonalen fått henne att fundera över vad hennes mans beteende och insett att det inte var ett acceptabelt sådant. I Omvårdnadsteorin Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Healthcare from the Patients Perspective (Sigríður, 1996) beskrivs kompetens som en viktig del av ett professionellt vårdande och där ingår det att utbilda och informera patienten. Slutsatsen dras att det är viktigt att sjukvårdspersonalen har kompetens vid samtal om partnerrelaterat våld och har 19

tillgång till rätt information. Resultatet visar att trots sjukvårdpersonalens goda kompetens om sjukdomstillstånd brister kompetensen vid omvårdnad av emotionella problem som inte har en enkel lösning. Vidare bör det läggas ansvar på sjukvården i sin helhet då vi anser att det finns en brist i att förse sjukvårdspersonalen med broschyrer och andra informationskällor som kan förenkla deras arbete i att hjälpa utsatta kvinnor. God information har stor betydelse för hur kvinnan ser på sig själv, sin relation och på framtidsutsikterna. Egenskaper hos sjukvårdspersonalen som kvinnorna i litteraturstudien ansåg som positiva var ett respektfullt och empatiskt bemötande, en vilja att lyssna och att deras beslut accepterades. Kvinnorna ansåg att en positiv och förtroendefull relation med sjukvårdspersonalen var en viktig del av en god vård. Kvinnorna i Belknap och Sayeeds (2003) studie beskrev att för att få ett förtroende var det viktigt med sjukvårdspersonal som var närvarande. I en studie ansåg de att möjligheten till att få ta egna beslut gav en känsla av kontroll (Chang et al., 2005a). Sigríður (1996) beskriver hur ett vårdande möte med patienten kan leda till att ett förtroende och en god relation byggs. Då krävs det att sjukvårdspersonal är öppen, empatisk, respektfull mot patienten, närvarande, engagerad och har kompetens. Även resultatet i litteraturstudien betonar hur viktigt det är att sjukvårdspersonalen besitter dessa egenskaper för att kvinnorna ska uppleva att de får ett gott bemötande. Kvinnorna är i ett utsatt läge och sjukvårdspersonal har möjligheten att genom enkla medel få dem att känna sig säkra och att hjälp finns att få. Vi anser det som en självklarhet att dessa kvinnor precis som alla andra patienter förtjänar ett gott bemötande inom sjukvården. Betydelse för omvårdnad Litteraturstudiens resultat visar att det finns brister i sjukvårdpersonalens bemötande gentemot våldsutsatta kvinnor. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014) ingår det i sjuksköterskans yrkesroll att uppvisa lyhördhet, medkänsla, respektfullhet och trovärdighet. Genom att kvinnorna får möta sjukvårdspersonal med dessa egenskaper finns det en chans att de vågar berätta om våldet, får tillgång till hjälp och information som kan få dem att se våldet som ett problem och att de inte är ansvariga för det. Detta ökar möjligheten för att de ska kunna ta sig ur deras 20

situation. Sjuksköterskans huvuduppgift är att hjälpa patienter i behov av vård (Svenska sjuksköterskeförening, 2014). Vi får inte låta våra fördomar eller rädslor för känsliga frågor styra vilken omvårdnad vi ger. Litteraturstudiens resultat visar på hur viktigt det är att vi sjuksköterskor har detta i åtanke för att kunna ge en rättvis vård oavsett vilken patient vi möter. Metoddiskussion Kvalitativa vetenskapliga artiklar har använts då syftet i litteraturstudien riktar sig mot kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld och deras erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Vid studier av personers levda erfarenheter av ett fenomen används kvalitativ design (Henricson, 2012, 130). Av den anledningen anses att relevant vetenskaplig metod använts. Polit och Beck (2013, 120-122) rekommenderar Cinahl och PubMed som databaser vid artikelsökning. Databaserna Scopus och PsycINFO inkluderades för bredare artikelsökning. För att öka artiklarnas trovärdighet användes SBU:s mall för kvalitetsgranskning (Se bilaga 3). Riktlinjerna för kvalitetsgranskning följdes men upplevdes ibland som tvetydiga. Det finns därför en risk att bedömningen är något subjektiv. Granskningarna gjordes individuellt och diskuterades sedan vilket ökar trovärdigheten. I litteraturstudien användes 12 artiklar. Willman et al., (2011, 110) menar att om flera studier används och sammanställs ökar trovärdigheten. Ett större datamaterial hade dock kunnat vara gynnsamt. Under analysen diskuterades resultatet för att nå konsensus. Graneheim och Lundman (2004, 107-110) anser att en god dialog mellan författarna till studien förstärker trovärdigheten. Vidare förklarar de att för att uppnå trovärdighet är det av stor vikt att endast ta ut relevanta meningsenheter som svarar till syftet. En viktig aspekt att beakta är risken att förlora viktigt innehåll vid kondensering. En svaghet i studien är att analysen inte gjorts helt och hållet enskilt innan diskussion. Författarna gjorde analysen var för sig men diskuterade samtidigt med varandra. Detta förfarande kan göra att analyseringen till viss del påverkat varandras åsikter. 21

Granskningar som utförs oberoende av varandra och sedan förs samman ger en större tyngd (Willman et al., 2011, 93). I Barriers among Danish women and General practitioners to raising the issue of intimate partner violence in general practice: a qualitative design (Mørk et al., 2014) har forskarna undersökt både hur allmänläkare, kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld och kvinnor som inte är utsatta för partnerrelaterat våld upplevt screening av partnerrelaterat våld. För att svara på litteraturstudiens syfte togs endast resultatet från kvinnorna utsatta för partnerrelaterat våld ut. I Experiences of emergency care by the women exposed to acute physical intimate partner violence from the Finnish perspective (Leppäkoski et al., 2011) har både kvalitativ och kvantitativ ansats använts. Artikeln inkluderas i litteraturstudien tack vare att det var lätt att skilja på vilket resultat som kom från den kvalitativa delen. Det kvantitativa resultatet har inte använts i litteraturstudien. Artiklarna i litteraturstudien kommer från tio olika länder världen runt vilket ökar överförbarheten. Länderna har olika ekonomiska och sociala förutsättningar och åldern hos deltagarna varierar. Polit och Beck (2013, 75) förklarar att data från olika sammanhang ger ökad överförbarhet. Endast i tre av de tolv artiklar var bortfallet angivet. Detta blir en svaghet även i litteraturstudien då det inte ges en klar bild av hur många kvinnor som av olika anledningar avvikit från studierna. Olsson och Sörensen (2011, 153-154) menar att bortfallet bör presenteras i studier då bortfall kan påverka resultatet. De artiklar som ingår i litteraturstudien är skrivna på engelska. Det finns en risk att författarna missförstått delar av innehållet och gjort felaktig översättning till svenska. Av denna anledning kan studiens trovärdighet reduceras. Syftet med litteraturstudien, att belysa kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld, deras erfarenheter av möten med personal inom hälso- och sjukvården, anses ha besvarats. Resultatet ger en god beskrivning av kvinnornas erfarenheter. 22

Forskningsetisk diskussion Trots att Barriers among Danish women and General practitioners to raising the issue of intimate partner violence in general practice: a qualitative design (Mørk et al., 2014) saknade etiskt tillstånd anses inte litteraturstudiens resultat ha påverkats negativt. Det kan dock vara problematiskt att ingen utomstående har granskat hur forskningen genomförts. Hälften av studierna bedöms ha relevant etiskt resonemang. Eftersom kvinnorna är i ett utsatt läge och det är ett känsligt ämne hade vi önskat att alla studier haft ett etiskt resonemang och att det tydligt framgått hur forskarna tänkt kvinnornas säkerhet och välmående. Trots det ibland bristande etiska resonemanget anser vi att det framgår i studierna att forskningen utförts med respekt för kvinnorna och deras rättigheter. I några studier har kvinnorna fått ekonomisk ersättning för att delta i forskningen, detta kan vara problematiskt då det är viktigt att de medverkande verkligen vill prata om deras erfarenheter och inte gör det av ekonomiska skäl. Under analysen gjordes etiska reflektioner, till exempel noggrannhet med att inte utesluta resultat relaterat till egna åsikter och att allt resultat från artiklarna som svarade på studiens syfte inkluderades. Forsberg och Wengström (2013, 70) belyser vikten av att studiers resultat ska redovisas även om det inte stämmer överens med författarnas åsikter. De oenigheter som uppstått under analyseringen har diskuterats tills samstämmighet uppkommit. I största möjliga mån har resultatet framställts på ett neutralt sätt för att få en så tillförlitlig studie som möjligt. Konklusion Litteraturstudiens resultat har gett bredare kunskap om de erfarenheter som kvinnorna har angående bemötandet från sjukvårdspersonalen. De vetenskapliga artiklarna i litteraturstudier är från olika länder och det faktum att de flesta kvinnor har liknande negativa erfarenheter i mötet med sjukvårdspersonal tyder på att det finns en global problematik. För att sjukvårdspersonal ska kunna ge kvinnorna den vård de behöver krävs mer utbildning i att bemöta och vårda våldsutsatta kvinnor. Sjukvårdspersonalen behöver ha kunskap om de symtom kvinnorna kan uppvisa relaterat till partnerrelaterat våld. Uppmärksammas inte kvinnorna är risken stor att de heller inte får den hjälp de behöver. Sjukvårdspersonalen behöver förstå innebörden av partnerrelaterat våld och hur de skapar en trygg vårdmiljö för 23

kvinnorna. Litteraturstudiens resultat visar på att det finns fördomar om partnerrelaterat våld och att de utsatta kvinnorna ofta blir skuldbelagda när de söker vård. Ökad utbildning kan leda till att fördomar minskar och kan stärka sjukvårdspersonalen i sin roll och göra att de känner sig mer säkra att diskutera partnerrelaterat våld. Förslag på vidare forskning är att studera om det finns skillnader i hur utlandsfödda kvinnor upplever bemötandet från sjukvårdspersonalen. Mer kunskap kring våld i samkönade relationer samt män som blir utsatta för partnerrelaterat våld av kvinnor skulle öka förståelsen för hur våldet kan gestalta sig. Det krävs vidare forskning som fokuserar på vilken information de våldsutsatta verkligen vill ha och vilka åtgärder som är effektivast för att uppmärksamma våldet och hjälpa dem. Via evidensbaserad omvårdnad har sjukvårdspersonal en unik möjlighet att hjälpa kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. 24

Litteraturförteckning *= De artiklar som använts i resultatet Bacchus, L., Mezey, G & Bewley, S (2003). Experiences of seeking help from health professionals in a sample of women who experienced domestic violence. Health & Social Care in the Community 11(1) 10-18. Belknap, R. A & Sayeed, P (2003). Te contaria mi vida: I would tell you my life, if only you would ask. Health Care for Women International 24(8) 723-737. *Bradbury-Jones, C., Duncan, F., Kroll, T., Moy, M & Taylor, J (2011). Improving the health care of women living with domestic abuse. Nursing Standard 25(43) 35-40. Bradbury-Jones, C., Taylor J., Kroll, T & Duncan F (2014). Domestic abuse awareness and recognition among primary healthcare professionals and abused women: a qualitative investigation. Journal of Clinical Nursing 23(21/22) 3057-3068. *Catallo, C., Jack, S., Ciliska, D & MacMillan, H (2013). Minimizing the risk of intrusion: a grounded theory of intimate partner violence disclosure in emergency departments. Journal of Advanced Nursing 69(6) 1366-1376. Chang, J. C., Cluss, P. A., Ranieri, L., Hawker, L., Buranosky, R., Dado, D., McNeil, M & Scholle, S. H (2005a). Health care interventions for intimate partner violence: what women want. Women's Health Issues 15(1) 21-30. Chang, J. C., Decker, M. R., Moracco, K. E., Martin, S.L., Petersen, R & Frasier, P. Y (2005b). Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care providers. Patient Education and Counseling 59(2) 141-147. CODEX regler och riktlinjer för forskning (2015). Forskarens etik. CODEX. www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml (Hämtad 2015-11-10). *Damra, J. K., Abujilban, S., Rock, M., Tawalbeh, I., Ghbari, T & Ghaith, S (2015). Pregnant women s experiences of intimate partner violence and seeking help from 25

health care professionals: A Jordanian qualitative study. Journal of Family Violence 30(6) 807-816. de Albuquerque Netto, L., Aparecida Vasconcelos Moura, M., Beatriz Azevedo Queiroz, A. B., Rubio Tyrrell, M. A & del Mar Pastor Bravo, M (2014). Violence against women and its consequences. Acta Paulista de Enfermagem 27(5) 458-464. Folkhälsomyndigheten (2014). Folkhälsan i Sverige: årsrapport 2014. Solna: Folkhälsomyndigheten. Forsberg, C & Wengström, Y (2013). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F (2012). Tankeprocessen under examensarbetet. Friberg, F (Red.). Dags för uppsats Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Upplaga 2:1. Lund. Studentlitteratur. 37-46. García-Moreno, C (2013). Global and regional estimates of violence against women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Schweiz, World Health Organization. Gasser, H. I (2008). Female domestic violence victims' experiences of hospital care -- a literature review. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden 28(1) 51-55. Graneheim, U. H & Lundman, B (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24(2) 105-112. Henricson, M & Billhult, A (2012). Kvalitativ design. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod Från ide till examination inom omvårdnad. Upplaga 1:3. Lund. Studentlitteratur. 130-137. 26

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensksjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf (Hämtad 2016-01-06) Karlsson, E (2012). Informationssökning. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod Från ide till examination inom omvårdnad. Upplaga 1:3. Lund. Studentlitteratur. Sid 96-113. Kelly, U (2006). 'What will happen if I tell you?' Battered Latina women's experiences of health care. Canadian Journal of Nursing Research 38(4) 79-95. Kramer, A., Lorenzon, D & Mueller, G (2004). Prevalence of intimate partner violence and health implications for women using emergency departments and primary care clinics. Women's Health Issues 14(1) 19-29. * Larsen, M. M., Krohn, J., Puschel, K & Seifert, D (2014). Experiences of health and health care among women exposed to intimate partner violence: Qualitative findings from Germany. Health Care for Women International 35(4) 359-379. *Leppäkoski, T., Paavilainen, E & Åstedt-Kurki, P (2011). Experiences of emergency care by the women exposed to acute physical intimate partner violence from the finnish perspective. International Emergency Nursing 19(1) 27-36. Liebschutz, J., Battaglia, T., Finley, E & Averbuch, T (2008). Disclosing intimate partner violence to health care clinicians - what a difference the setting makes: a qualitative study. BioMed Central Public Health 8 229-236. Loke, A. Y., Wan, M. L. E & Hayter, H (2012). The lived experience of women victims of intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing 21(15/16) 2336-2346. 27

*Lutz, K. F (2005). Abused pregnant women's interactions with health care providers during the childbearing year. JOGNN - Journal of Obstetric, Gynecologic, and Neonatal Nursing 34(2) 151-162. *Mørk, T., Andersen, P. T & Taket, A (2014). Barriers among Danish women and general practitioners to raising the issue of intimate partner violence in general practice: A qualitative study. BioMed Central Women's Health 14(1). *Nemoto, K., Rodriguez, R & Mkandawire-Valhmu, L (2008). Battered japanese women's perceptions and experiences of beneficial health care. Japan Journal of Nursing Science 5(1) 41-49. *Nemoto, K., Rodriguez, R & Valhmu, L. M (2006). Exploring the health care needs of women in abusive relationships in Japan. Health Care for Women International 27(4) 290-306. Olsson, H. & Sörensen, S (2011). Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber. Polit, D. F & Beck, C. T (2013). Essentials of nursing research : appraising evidence for nursing practice. Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins. *Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I & Lyckhage, E. D (2014). Don't ask don't tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 9: 23166. *Reisenhofer, S & Seibold, K (2013). Emergency healthcare experiences of women living with intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing 22(15/16) 2253-2263. Sigríður, H (1996). Caring and uncaring encounters in nursing and health care: developing a theory. Diss., Linköpings universitet. 28

Socialstyrelsen (2015). Våld : handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Stier, J (2003). Identitet: människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur Sundborg, E. M., Saleh-Stattin, N., Wändell, P & Törnkvist, L (2012). Nurses' preparedness to care for women exposed to Intimate Partner Violence: a quantitative study in primary health care. BioMed Central Nursing 11(1) 1-11. Taylor, J., Bradbury-Jones C., Kroll, T & Duncan, F (2013). Health professionals' beliefs about domestic abuse and the issue of disclosure: a critical incident technique study. Health & Social Care in the Community 21(5) 489-499. *Tower, M., McMurray, A., Rowe, J & Wallis, M (2006). Domestic violence, health & health care: women's accounts of their experiences. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession 21(2) 186-198. Tower, M., Rowe, M & Wallis, M (2012). Reconceptualising health and health care for women affected by domestic violence. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession 42(2) 216-225. Ulrich, Y. C., Cain, K. C., Sugg, N.K., Rivara, F.P., Rubanowice, D. M & Thompson, R. S (2003). Medical care utilization patterns in women with diagnosed domestic violence. American Journal of Preventive Medicine 24(1) 9-15. Wester, W., Wong, S. L. F & Lagro-Janssen, A. L. M (2007). What do abused women expect from their family physicians? A qualitative study among women in shelter homes. Women & Health 45(1) 105-119. Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C (2011). Evidensbaserad omvårdnad : en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. 29

World Health Organization (2014). Violence against women - Intimate partner and sexual violence against women, World Health Organisation. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs239/en/ (Hämtad 2015-11-10) Östlundh, L (2012). Informationssökning. Friberg, F (Red.). Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Upplaga 2:1. Lund. Studentlitteratur. Sid 57-79. 30

Bilagor Bilaga 1. Söktabell Datum Databas Filter Sökord Antal träffar Urval 1* Urval 2** Urval 3*** Urval 4**** Urval 5***** 15-11-08 Cinahl English Peer-Reviewed 10 years Nursing Domestic Violence OR Intimate Partner Violence AND Nurse- Patient Relation 47 7 1 0 0 0 15-11-08. Cinahl English Peer-Reviewed 10 years Nursing 15-11-08 Scopus English Article 10 years 15-11-16 Cinahl English Peer-Reviewed 10 years Nursing 15-11-16 PubMed 10 years English Humans Adult 19+ years Domestic Violence OR Intimate Partner Violence AND Attitude of Health Personnel Intimate Partner Violence OR Domestic Violence AND Attitude of Health Personnel AND Experience of Health Care Abuse Against Women AND Health Care AND Experience Intimate Partner Violence OR Domestic Violence AND Nursing AND Experiences of Health Care AND Women Experience 48 11 5 2 1 1 34 11 7 3 3 3 14 3 3 3 3 1 19 5 2 2 1 1 15-11-16 Cinahl English Peer-Reviewed 10 years Nursing Intimate Partner Violence OR Domestic Violence AND Patient Attitude AND Experiences of Patient 27 9 5 3 3 3

Datum Databas Filter Sökord Antal träffar Urval 1* Urval 2** Urval 3*** Urval 4**** Urval 5***** 2015-11-20 Cinahl English Peer-Reviewed Nursing 10 years Domestic Violence OR Intimate Partner Violence OR Violence Against Women AND Health Care Experiences AND Experiences of Women AND Professional-patient Relations 15 7 4 3 3 2 2015-11-20 PsycINFO English Peer-Reviewed 5 years Adulthood Human Intimate Partner Violence AND Seeking Health Care AND Experiences of Women 19 8 1 1 1 1 * = Titel överensstämmer med litteraturstudiens syfte ** = Abstrakt läst *** = Hel artikel läst **** = Artikel kvalitetsgranskad ***** = Vald artikel

Bilaga 2. Artikelöversikt och kvalitetsbedömning Författare/År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet /Land (Bortfall) Bradbury- Improving the Att utforska Kvalitativ studie. 17 st kvinnor Tre teman var sammanlänkade med Grad: II Jones, C. health care of sjukvårdsupplevelserna hos Semistrukturerade (ej angivet). kvinnornas sjukvårds-upplevelser: Mfl Women living with kvinnor som är utsatta för intervjuer som Ålder: 18+ organisatoriska-, mellanmänskliga- domestic abuse våld i nära relation. analyserats med hjälp av och psykologiska problem. Dålig 2011 tematisk analysmetod. kommunikation mellan Skottland organisationer misslyckas med att hjälpa kvinnorna, och dålig självkänsla och rädsla för stigmatisering gör det svårt för kvinnorna att diskutera våldet. Catallo, C. Minimizing the risk Att beskriva på vilka olika Kvalitativ studie. 19st kvinnor Studien visade att det är Grad: II Jack, S. of intrusion: a sätt kvinnor avslöjar Semistrukturerade (1). problematiskt när Ciliska, D. grounded theory of partnerrelaterat våld till intervjuer som Ålder: 18-48 sjukvårdspersonalen kommer på att MacMillan, H. intimate sjukvårdspersonal vid analyserats med hjälp av år. kvinnan utsätts för partnerrelaterat partner violence akutavdelning. Grounded Theory. våld. För att möta detta problem 2012 disclosure in försökte kvinnorna minimera risken Kanada emergency för intrång på privatliv, detta genom departments att bestämma sig för om de ska söka vård, utvärdera hur mycket tillit de känner för personalen och att etablera en känsla av att känna sig redo att avslöja våldet.

Författare/År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet /Land (Bortfall) Damra, J. Pregnant Women s Att undersöka gravida Kvalitativ studie. 25st kvinnor Kvinnorna var inte nöjda med Grad: I Abujilban, S. Experiences of kvinnors erfarenheter av att Semistrukturerade (ej angivet). sjukvårdspersonalens Rock, M. Intimate Partner avslöja partnerrelaterat våld intervjuer som Ålder: 20-42 undersökningar, bemötande och Tawalbeh, I. Violence och söka hjälp av analyserats med hjälp av år. uppföljningar. Kvinnorna föredrog Ghbari, T. and Seeking Help sjukvårdspersonal på tematisk innehållsanalys. att diskutera våldet med kvinnor, Ghaith, S. from Health Care sjukhus i Jordanien. specialister och sjukvårdspersonal Professionals: A som är i samma ålder eller äldre. 2015 Jordanian Jordanien Qualitative Study Larsen, M. Experiences of Att undersöka kvinnliga Kvalitativ studie. Data 6 st kvinnor Kvinnorna ser på våldet som ett Grad: II Krohn, J. Health and Health överlevare av hämtades genom (3). Ålder: hälsoproblem. De vill att Puschel, K. Care Among partnerrelaterat våld, intervjuer. 20-49 år. sjukvårdspersonalen visar empati Seifert, D. Women Exposed to upplevelser av möjligheten Analysmetoden som och förväntar sig att de ska Intimate Partner till att söka sjukvård. användes var AnSWR. uppmärksamma sambandet 2012 Violence: mellan partnerrelaterat våld och Tyskland Qualitative hälsa. Findings From Germany

Författare/År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet /Land (Bortfall) Leppäkoski, T. Experiences of Att beskriva partnerrelaterat Kvalitativ- och kvantitativ 7st kvinnor Kvalitativ studie: De utsatta Grad: II Paavilainen, E. emergency care by våld genom historien och studie. (ej angivet). kvinnorna betonade de individuella Åstedt- Kurki, the dess hälsokonsekvenser för Semistrukturerade Ålder: 19-67 behoven av vård som inkluderar P. women exposed to kvinnor när de söker vård intervjuer som år. lämplig medicinsk vård av skador acute physical för akuta skador och vilken analyserats med hjälp av och psykologiskt stöd. Kvinnorna 2009 intimate typ av vårderfarenheter de innehållsanalys. oroade sig över deras barn och Finland partner violence fått efter att besökt akuten. partners och ansåg att det var from the Finnish viktigt att sjukvårdpersonalen perspective stöttade hela familjen. Lutz, K. Abused Pregnant Att undersöka hur Kvalitativ studie. Data 12st kvinnor. Gravida kvinnor utsatta för Grad: I Women s partnerrelaterat våld under hämtades genom (ej angivet) partnerrelaterat våld hamnade i en 2005 Interactions graviditet påverkar kvinnors intervjuer och Ålder: 18-43 process av att skydda/avslöja USA With Health Care beslut om att söka vård och analyserades med hjälp år. deras offentliga och privata liv. Providers avslöja våldet och hur de vill av Grounded Theory. Denna process påverkade hur During the att sjukvårdspersonalen ska kvinnor sökte och besökte Childbearing Year reagera vid ett avslöjande. mödravården. Den påverkade även deras upplevelse av sjukvårdspersonalens medling och att avslöja våldet.

Författare/År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet /Land (Bortfall) Mørk, T. Barriers among Att undersöka vilka attityder Kvalitativ studie. 8st kvinnor Kvinnorna ansåg att det var Grad: II Tanggaard Danish women and och barriärer som finns Semistrukturerade (ej angivet). accepterat att ställa rutinmässiga Andersen, P. general bland allmänläkare, kvinnor intervjuer som Ålder: 18-74 frågor angående partnerrelaterat Taket, A. practitioners to utsatta för partnerrelaterat analyserats med hjälp av år. våld om det gjordes på ett raising the issue of våld och icke-utsatta tolkande analys. empatiskt och icke-dömande sätt. 2014 intimate kvinnor gentemot Det var viktigt att information om Danmark partner violence in rutinmässig undersökning partnerrelaterat våld och dess general practice: a av partnerrelaterat våld i prevalens gavs. qualitative sjukvården. study Nemoto, K. Battered Japanese Att undersöka våldsutsatta Kvalitativ studie. 15st kvinnor Tre olika teman var identifierade. Grad: II Rodriguez, R. women s japanska kvinnors Semistrukturerade (ej angivet). Kvinnorna ansåg att det var Mkandawire- perceptions and upplevelser och erfarenheter intervjuer som spelades Ålder: 20-49 hjälpsamt när sjukvårdspersonalen Valhmu, L. experiences of av att få en vård som kan in och analyserats med år. visade empati och förståelse, gav beneficial health hjälpa dem att hantera hjälp av tematisk professionell medling och hjälp när 2008 care partnerrelaterade våldet. analysmetod. de sökte vård. USA

Författare/År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet /Land (Bortfall) Nemoto, K. Exploring the Att undersöka våldsutsatta Kvalitativ studie. 6st kvinnor Deltagarnas skador som uppkom Grad: II Rodriguez, R. Health Care Needs kvinnors erfarenheter av Semistrukturerade (3) från partnerrelaterat våld blev Mkandawire of Women sjukvårdsinrättningar i intervjuer som Ålder: 20-59 trivialiserade av Valhmu, L. in Abusive Japan. analyserats med hjälp av år. sjukvårdspersonalen. Kvinnorna Relationships in innehållsanalys. fick lite tid att prata med 2005 Japan sjukvårdspersonalen. Japan Pratt- Eriksson, Don t ask don t Att få en djupare förståelse Kvalitativ studie. 12st kvinnor Kvinnorna hade erfarenheter av Grad: I D. Bergbom, I. tell: Battered av kvinnors levda Intervjuer som (ej angivet). återupplevande av trauma, dåligt Lyckhage, E. women living in erfarenheter av analyserats med hjälp av Ålder: 23-56 bemötande och outhärdligt lidande Sweden encounter partnerrelaterat våld och fenomenologisk år. under deras möte med 2014 with deras möten med hermeneutik metod. sjukvårdspersonal. De blev Sverige healthcare sjukvårdspersonal, besvikna, uppskakade och ledsna personnel and their socialarbetare och polisen. över avsaknaden av stöd, omsorg experience of the och empati. care given

Författare/År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet /Land (Bortfall) Reisenhofer, S. Emergency Att undersöka australienska Kvalitativ studie. 7st kvinnor Kvinnorna mötte stora utmaningar Grad: II Seibold, C. healthcare kvinnor, som utsatts för Semistrukturerade (ej angivet) med att komma i kontakt med experiences of partnerrelaterat våld, deras intervjuer som analyserat Ålder: 20-50 akutvården och sjukvården 2012 women living with erfarenheter av sjukvården med hjälp av NVIVO 8 år. saknade ofta empati. Fyra Australien intimate och hur det påverkar deras Software. kategorier var identifierade: partner violence. förståelse för Tillgång till sjukvård utmaningar partnerrelaterat våld och och hinder, den vård kvinnorna deras bild av dem själva. behöver vs den vård de ges, samtal angående partnerrelaterat våld och hur det påverkar kvinnorna och att erkänna våldet och gå vidare i livet. Tower, M. Domestic violence, Undersöka hälso-och Kvalitativ studie. 9st kvinnor Resultatet visar att kvinnornas Grad: II McMurray, A. health and sjukvårdserfarenheter hos Inspelade intervjuer som (ej angivet) hälsoproblem inte blev tillräckligt Rowe, J. health care: kvinnor utsatta för analyserats med hjälp av Ålder: 29-45 uppmärksammade av Wallis, M. Women s accounts partnerrelaterat våld och postmodern och år. sjukvårdspersonalen, istället of their utforska den vård som ges feministisk metod. gjorde sjukvårdspersonalens 2005 experiences idag för att öka kunskapen bemötande att hälsan ytterligare Australien hos sjukvårdspersonal om påverkades negativt hos dessa kvinnors erfarenheter deltagarna. och problem.

Bilaga 3. SBU:s granskningsmall

Bilaga 3. SBU:s granskningsmall