Back to basics Glöm inte hälsa och skola SiS, 27 mars 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se
Varför bry oss om somatisk hälsa? 1. Troligt det finns mkt ohälsa bland SiS-ungdomar A. Risktagande beteende (missbruk, våld etc) Ökad risk för olyckor/skador, sexuellt överförda sjukdomar etc B. Många har utblivit från rek hälsokontroller C. En stor grupp kommer från vårdmiljöer med bristfälligt hälsoomhändertagande (hvb, fosterhem)
2. Enhetlig bild från internationell forskning USA: Minst hälften av ungdomar i SiS-liknande vårdmiljöer har ngt allvarligt somatiskt hälsoproblem Liknande resultat från UK, Spanien, Australien, Kanada Sjukdomar i luftvägarna, följdtillstånd av skador från yttre våld, syn/hörselproblem etc Stor grupp saknar vaccinationer (USA, Kanada, Spanien) Höga/extrema förekomster av tandohälsa (USA, Kanada, Spanien, UK)
USA: federala riktlinjer och rek från Barnläkarförbundet Hälsoscreening direkt vid intag av utbildad personal, t ex sjuksköterska (std formulär): (2004: 76% av institutionerna) Hälsoundersökning/health assessment inom 24 tim efter intagning (sjuksköterska och/eller läkare) Syn, hörsel, öron/näsa/hals, blodtryck/puls, blodprov, anamnes (2004: 26% inom 24 tim, 73% inom en vecka)
3. Inga svenska studier på SiS-ungdomar men.. Somatisk läkarundersökning av 121 barn som aktualiserats för utredning/behandling/placering hos kommunalt vårdbolag i Skåne 1/3 förskolebarn, 1/3 skolbarn, 1/3 tonåringar Barnen undersökta av en skolöverläkare med lång erfarenhet
Antal remisser Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Tandhälsovård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 50% fick minst en remiss Summa 94 (för 121undersökta barn) Bild från Stefan Kling, Skolöverläkare i Malmö Stad
75% hade en omfattande sjukdomshistoria Vanligt med kroppsliga symtom och obehandlade sjukdomar - nedsatt hörsel, synproblem, allergier etc 20% saknade rek vaccinationer Varannan tonårspojke/var tredje tonårsflicka hade karies som krävde behandling
4. Vad ungdomarna själva säger SiS ungdomar som skrevs in 2011: 87% uppger minst ett hälsoproblem Varannan flicka/var tredje pojke vill ha hjälp med hälsoproblem Flickor: 81 % minst tre hälsoproblem (pojkar 41%) 53% ryggbesvär, 39% dålig syn, 41% mensbesvär, 37% allergi/astma
4. Hur det ser ut idag på SiS SiS-ungdomar får ingen std hälsokontroll Varannan flicka/var tredje pojke vill ha hjälp med hälsoproblem SiS behandlare: 27% av flickorna och 14% av pojkarna behöver minst viss hjälp Bara för 3% av alla inskrivna anser behandlarna att hjälp är nödvändig el absolut nödvändig
SiS-finansierat projekt Vi genomför hälsokontroller med alla skolpliktiga ungdomar som under ett år skrivs in på fyra SiS-hem i södra Sverige (förväntat n=ca 120) Översampling av flickor. Fullständig/ofullständig vaccinering? Indikationer på somatiska hälsoproblem som bör leda till sjukvårdsinsatser? Indikation på tandhälsoproblem som kräver behandling?
Vi? Skolöverläkare Stefan Kling i Malmö + en sjuksköterska gör jobbet Vetenskaplig ledning: Anders Hjern, barnläkare/professor vid KI/CHESS Bo Vinnerljung Fick OK från etikprövningsnämnden igår. Alla förberedelser klara.
Hälsokontroll: Den eviga svenska frågan Vems ansvar? Sjukvården Socialtjänsten SiS? Ungdomarna och föräldrarna bryr sig inte. Vi tar inte ställning det är en politisk fråga.
Genomförande Insamling av journalmaterial - den unges hälsohistoria inkl vaccinationer (anamnes) Std test välmående (Kidscreen) före läkarbesök Undersökning av syn, hörsel, längd/vikt (BMI) Läkarundersökning inkl karieskoll Hälsosamtal med läkare (ca 1 tim) Blodprov, urinprov (Hepatit, HIV, chlamydia) Åtgärdsplan (remisser, kompl av vaccinationer m m)
Vad tycker SiS-hemmen om det här? Initierat av SiS Mycket positiv inställning från inst cheferna och sjuksköterskorna på SiS-hemmen.
Varför bry oss om skola? Ivar Frönes, norsk sociolog: I kunskapssamhället är skolan marginaliseringsgeneratorn Exklusion från arbetsmarknad, destruktiv livsstil, ohälsa, missbruk, kriminalitet etc
I industrisamhället var dåliga skolresultat inget problem. Det var bara att följa kompisarna in genom fabriksgrindarna. I kunskapssamhället krävs utbildning i någon form - för att få jobb. Skolbetyg mer avgörande för framtiden idag än socioekonomisk bakgrund
Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Procent Män 14 12 10 8 6 4 2 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 14 12 10 8 6 4 2 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög
Bakgrundsvariabel Samband med nark missbruk RR Mors socioekonomiska status el utbildning Mor född utanför Europa ** 1,7 Mor ensamstående * 1,5 Mor tonårsmamma -- Mor arbetar inte -- Mor förtidspension -- Mor lever på socialbidrag * 1,4 Mor allvarlig psykisk ohälsa * 1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa -- Mor missbruk * 1,4 Far missbruk ** 1,6 Mor allvarlig kriminalitet * 1,3 Far allvarlig kriminalitet * 1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet ** 1,7 Personen är man *** 2,4 Inga/ofullständiga/låga betyg *** 4,1 --
Oberoende av föräldrars SES 10-12 % av alla pojkar med inga/ofullst/låga betyg har indikation på narkotikamissbruk 5-6 % av flickorna
Skolmisslyckande har stort förklaringsvärde om man vill förstå varför socialt utsatta barn har då dystra framtidsutsikter
Inga/ofullst/låga betyg i åk 9 Över medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13% Växt upp i fosterhem 60% 11% Flickor Normalgrupp 11% 60% Barn i fam med mkt soc bidr 40% 25% Växt upp i fosterhem 43% 23% Har tagit bort alla med förtidspension el likn vid 23 år. Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård).
8 7 Barn i familjer med långvarigt socialbidrag RR före/efter kontroll for misslyckad skolgång Normalpop RR=1 6 5 4 korr för kön/ålder och dåliga betyg 3 2 1 Nark missbruk Allv krim Teen föräld Lever på socialbidrag
Risk att bli tonårsmamma för flickor placerade under tonåren. N=11.000 8 7 6 5 4 3 2 Normalpop RR=1 Modell 1: just för kön, f-år Modell 2: + skolmisslyckande 1 Mod 1 Mod 2 Tonårmamma
Vilka faktorer ökar chansen för negativa utfall bland fosterbarn och barn från socialbidragsfamiljer? Skolmisslyckande plus kön Ingen/marginell betydelse mors utbildning mor/far psykisk sjukdom eller missbruk ålder vid placering, tid i vård (för f-barn)
Vilka faktorer ökar chansen för positiva utfall bland fosterbarn och barn från socialbidragsfamiljer? Frånvaron av skolmisslyckande plus kön Ingen/marginell betydelse mors utbildning mor/far psykisk sjukdom eller missbruk ålder vid placering, tid i vård (för f-barn)
Samband dåliga skolresultat antisocialt beteende Dåliga skolresultat Antisoc beteende
Samband dåliga skolresultat antisocialt beteende Dåliga skolresultat Antisoc beteende Dåliga skolresultat Antisoc beteende skolan blir en plåga söker sig till likasinnade kamrater skolk etc
Interventioner yngre barn + Skolresultat Antisoc beteende Antisoc beteende + Skolresultat
Interventioner yngre barn + Skolresultat Antisoc beteende Antisoc beteende + Skolresultat ----------------------------------------------------------------- Interventioner tonåringar Antisoc beteende + Skolresultat + Skolresultat? Antisoc beteende
Har förbättrade läs- och matte-kunskaper ett egenvärde även om vi inte kan relatera det till minskad kriminalitet på kort sikt? Ja det bör öka chansen att de unga kan tillgodogöra sig vändpunkter längre fram i livet (hypotes).
Obesvarade frågor Är skolmisslyckande en tung riskmarkör för SiS-ungdomars fortsatta utveckling? I vilken utsträckning är skolmisslyckande en påverkbar riskfaktor för SiS-ungdomar?
Mark Lipsey: metaanalys av 400 studier av insatser mot ungdomskriminalitet (1995) Utfall Korrelation med minskad brottslighet Sign Psykologiska mått 0.12 n.s. Personlig anpassning (bred) 0.25 <0.01 Går i skolan 0.57 <0.01 Skolprestationer 0.09 n.s Yrkesutbildning/-träning 0.30 <0.05 Flera rapporter från intervjuer med SiS-ungdomar: Skolan var/är bäst
Regeringsuppdraget SiSam Varför inte också göra något som är möjligt att göra under begränsad plac tid ungdomarna kan ha faktisk nytta av när de kommer till sina hemskolor har hygglig chans att visa positiva resultat
Konkret Std tester av alla Läsförmåga Mattefärdigheter (särskilt viktigt att identifiera kunskapsluckor) Påbörja träning utifrån den unges behov - som kan fortsätta i hemskolan Läs- och mattefärdigheter Arbetsminnesträning (?) Pre-post mätningar av det som kan mätas inom relativt kort intervall
Och gärna en kunskapsöversikt.. likt Jansson & Björcks Traumatisering bland ungdomar med antisocial problematik (SiS, 2012). Vilka specialpedagogiska modeller/metoder verkar vara verksamma för ungdomar med antisocial problematik? Utfall: läskunskaper, mattekunskaper, förbättrade skolprestationer mm inte minskat antisocialt beteende
Allt vad vi vet tyder på Att skolan är uppskattad/efterfrågad av eleverna Skolan var/är bäst Att SiS har bra och engagerade lärare Mitt förslag: använd denna resurs ännu mer systematiskt, även för ungdomar med kort placeringstid Jfr hälsokontroll: systematik samma för alla
bo.vinnerljung@socarb.su.se
Urval av referenser American Academy of Pediatrics (AAP) (2001). Health care for children and youth in the juvenile correctional care system. Pediatrics, 107, 799-803. American Academy of Pediatrics (AAP) (2011). Health care for youth in the juvenile justice system. Policy statement. Pediatrics, 128, 1219-1235. Bartlett L, Kanellos-Sutton M & van Wylick R (2008). Immunization rates in a Canadian juvenile corrections facility. Journal of Adolescent Health, 43, 609-611. Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33, 2489-2497 Gallager C & Dobrin A (2007). Can juvenile justice dentention facilities meet the call of the American Academy of Pediatrics and National Commission on Correctional Health care? A national analysis of current practice. Pediatrics, 119, 991-1001. Gauffin K, Vinnerljung B, Fridell M, Hesse M & Hjern A (2013). Childhood socioeconomic status, school failure, and drug abuse a Swedish national cohort study. Addiction, 108, 1441-1449. Golzari M, Hunt S & Anoshiravani A (2006). The health status of youth in juvenile detention facilities. Journal of Adolescent Health, 38, 776-782. van Harten M (2012). The oral health status of incarcerated youth at a Toronto-area youth center. Acad Thesis. Toronto: University of Toronto, dept of Biological and Diagnostic Sciences/Dental Public Health.
Urval av ref, forts Kling S (2010). Fosterbarns hälsa - det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö, rapport till Socialstyrelsen. Malmö: Malmö stad. Kling S, Nilsson I, Vinnerljung B & Hjern A (kommande). Hälsa grundläggande medicinsk hälsobedömning - uppföljning av 120 barn som utretts inom socialtjänsten. Olivan G G (2002). Estado de salud de jouvenes varones delicuentes [Heath status of delinquent male youths]. Aten Primaria, 29, 421-424. Sedlak A & McPherson K (2010). Survey of youth in residential placement: Youth s needs and services. Rockville, MD: Weststat. Hämtad från http://syrp.org/images/needs%20and%20services_syrp%20report.pdf Shelton D (2000). Health status of young offenders and their families. Journal of Nursing Scholarship, 32, 173-178. SiS (2012). Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2011. Stockholm: SiS, Institutionsvård i fokus, nr 13/2012. Society for Adolescent Medicine (SAM) (2000). Health care for incarcerated youth. Position paper of the Society for Adolescent Medicine. Journal of Adolescent Health, 27, 73-75. Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social Rapport 2010, kap 7, s 227-266. Stockholm: Socialstyrelsen