Bidragskalkyler. för. Ekologisk Produktion. Landsbygdsavdelningen (Borås, Skara, Uddevalla) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg

Bidragskalkyler för Ekologisk Produktion 2016 Landsbygdsavdelningen (Borås, Skara, Uddevalla) Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg

INNEHÅLL Förord 2 Omläggning till ekologisk produktion 4 Avkastningsnivåer 6 Förfruktseffekter 7 Växtföljder 7 Prisutveckling för KRAV-godkända avsalugrödor 2004-2015 9 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 10 Lönekostnader för anställd arbetskraft 10 Beskrivning av olika stödformer 11 Exempel på maskinkostnader 18 Exempel på beräkning av traktortimmar per hektar för olika grödor 19 Förklaringar till bidragskalkyler mjölk- och nötköttsproduktion 21 Bidragskalkyler Växtodling Husdjur Höstvete-brödsäd fånggr. Förfrukt: ärter 22 Mjölkko 8000/9000 (koncentrat) 90 Höstvete-brödsäd Förfrukt: gröngödsling, vall 24 Mjölkko 10000/9000 (konc/färdigfoder 92 Höstvete-fodersäd Förfrukt: ärter, vall 26 Mjölkko 8000/9000 (ärter+rapskaka) 94 Speltvete Förfrukt: stråsäd 28 Mjölkko 10000 (ärter+rapskaka 96 Höstråg Förfrukt: vall, gröngödsling 30 Mjölkraskviga-rekrytering 98 Rågvete Förfrukt: höstraps, vall 32 Mjölkrastjur 100 Höstraps Förfrukt: gröngödsl. el vall 34 Mjölkrasstut 102 Vårvete Förfrukt: åkerböna, höstraps 36 Diko-köttras (jan-,marskalvning) 104 Vårvete Förfrukt: gröngödsling, vall 38 Diko-köttras (juni-,sept.kalvning) 106 Korn-foder Förfrukt: vall 40 Köttraskviga-rekrytering (född i jan/mars) 108 Korn-malt Förfrukt: stråsäd 42 Köttraskviga-rekrytering (född i juni/sep.) 110 Havre-foder Förfrukt: stråsäd 44 Köttraskviga-slakt (född i jan./mars) 112 Havre-gryn Förfrukt: stråsäd 46 Köttraskviga-slakt (född i juni/sep.) 114 Havre-100 % glutenfri Förfrukt: vall, raps, trindsäd 48 Köttrastjur (född i jan./mars) 116 Blandsäd-havre/korn 50 Köttrastjur (född i jan./mars) 118 Blandsäd-havre/ärt 52 Köttrastjur (född i juni/sep.) 120 Foderärt 54 Köttrasstut (född i jan./mars) 122 Åkerböna 56 Köttrasstut (född i juni/sep.) 124 Lupin (med havre) 58 Modersugga-ute (KRAV) 126 Matpotatis-bevattnad 60 Modersugga-byggnad (KRAV) 128 Frövall-rödklöver 62 Modersugga-byggnad (EU) 130 Frövall-timotej 64 Slaktsvin-blött/torrt foder (KRAV) 132 Frövall-ängssvingel 66 Slaktsvin-blött/torrt foder (EU) 134 Helsädesensilage 68 Lammproduktion (jan-, marslammn.) 136 Helsädesensilage Havre/ärt 70 Blanketter f sammanställning 138 Slåttervall-ensilage Vete/åkerböna 72 Slåttervall-ensilage Balar 74 Slåttervall-ensilage/bete Plansilo 76 Slåttervall-hö/bete 78 Betesvall 80 Betesvall rovdjursavvisande stängsel 82 Bete betesmark 84 Bete rovdjursavvisande stängsel 86 Gröngödsling Skördad/skördad + putsad 88 1

FÖRORD Bidragskalkylerna är anpassade till förutsättningarna i Västra Götalands län. De har gjorts i samarbete mellan husdjurs- och växtodlingsrådgivare i länet, Jordbruksverkets regionala rådgivare samt Svenska Pig. Kalkylerna är avsedda som hjälpmedel vid driftsplanering i enskilda företag. De kan också användas för information om insats- och avkastningsuppgifter i olika produktionsgrenar. När kalkylerna används för driftsplanering bör de justeras med hänsyn till data från den enskilda gården. Genom att räkna med dina egna siffror för avkastning och priser får du bättre grepp om ekonomin. Årets upplaga har justerats med avseende på bland annat priser, traktortimmar, bränsle och arbetsåtgång. En ny kalkyl för havre 100 % glutenfri har gjorts. Kalkylpriser och avkastningsnivåer I häftet finns exempel på hur man kan räkna på en omläggning till ekologisk produktion och handledning till beräkningarna. Kalkylerna är exempel på hur omlagd ekologisk produktion kan fungera och vilka resultat man i genomsnitt kan uppnå. Kalkylerna är gjorda som prognoskalkyler och en prognos har alltid en osäkerhet. Kalkylerna är gjorda vintern 2015/2016 och baseras på den kunskap vi hade då. Priserna har valts med utgångspunkt från prisläget under hösten 2015. Texten intill kalkylerna innehåller en förklaring om vilken prisnivå som använts i respektive fall. Om du får bättre pris genom lagring, annan inköpstidpunkt eller egen förädling kan du ange ditt pris i högerkolumnen istället eller behandla prisskillnaden som en organisationsintäkt. Vallfoder och bete produceras som regel för användning på gården och dessa priser har satts med hänsyn till markens alternativvärde. Växtodlingskalkylerna har gjorts med olika avkastningsnivåer. Vissa grödor med höga förfruktsvärden underskattas om man bara ser till deras direkta avkastning. En tabell med förfruktseffekter finns för att försöka spegla odlingen i ett längre perspektiv. Gödselgivorna är anpassade efter kalkylens avkastning och Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016. Resultat Lönsamhetsmåttet i bidragskalkylerna är täckningsbidraget. Täckningsbidraget för en produktionsgren är lika med de totala intäkterna minskat med särkostnaderna. Täckningsbidrag 1 (TB 1) visar netto efter att rörliga särkostnader är betalda. Täckningsbidrag 2 (TB 2) visar netto efter att samtliga särkostnader är betalda, där även kostnaderna för arbete och ränta på djur- och rörelsekapital är särkostnad. Totala nettot från TB 2 ska tillsammans med övriga intäkter (t ex. stöden) i företaget betala samkostnaderna samt räntor och avskrivningar på maskiner och byggnader samt markkostnad. Vill du ha hjälp med att göra en omläggning till ekologisk produktion, med både biologiska, tekniska och ekonomiska förutsättningar beaktade, kan du vända dig till t.ex. Länsstyrelsens Landsbygdsavdelning eller andra rådgivningsorganisationer för rådgivning. Gårdsstöd och miljöersättningar Gårdsstödet är inte kopplat till produktionen och varken gårdsstödet eller miljöersättningar har tagits med på intäktssidan i kalkylerna. Du får själv komplettera kalkylerna med de stöd som är aktuella på din egen gård. Information om stöd som kan vara aktuella lämnas på sidorna 11-18. Maskinkostnader Kostnaden för maskiner som är den största posten i växtodlingen varierar med val av bearbetningsstrategi, maskinstorlek och jordart. Val av maskiner och bearbetningsstrategi har dessutom stor 2

betydelse för växtnäringsutnyttjande och bekämpningsbehov. Arbets- och dieselförbrukning för kalkylerna utgår från konventionell bearbetning enligt beräkningarna på sidorna 19-20. Drivmedelsförbrukningen i maskinkostnadsberäkningarna och i växtodlingskalkylerna baseras på jordbearbetning av jordar med 25 % lerhalt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Eftertryck utan tillåtelse förbjuden. 3

OMLÄGGNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION Att lägga om gården till ekologisk produktion innebär biologiska, tekniska och ekonomiska förändringar av produktionen. Hur ekonomin påverkas vid en omläggning beror i stor utsträckning på vilken produktionsinriktning företaget har. För en del gårdar blir det ekonomiska utfallet sådant att det är klart intressant att lägga om gården, för andra gör det ingen skillnad i gårdens ekonomi. Det finns också gårdar där en omläggning ger ett sämre resultat än nudriften. Det ekonomiska utfallet beror på en rad faktorer, t.ex. gårdens förutsättningar, företagets tidigare resultat, omläggningstakten och marknadssituationen. I den ekonomiska bedömningen måste man använda underlag från den enskilda gården. De befintliga resurserna som arbetskraft, byggnader, maskiner, kunskap etc. påverkar valet av inriktning. Andra faktorer som bör vägas in är avkastningsförmåga, produktionskostnader, extrakostnader under omläggningsperioden samt investeringsförmåga. Därtill skall man lägga bedömningen av hur ekonomin i företaget utvecklas både på kort och på lång sikt. Omläggningen kan ge gården nya möjligheter som motiverar risktagande och kortsiktiga påfrestningar på ekonomin. Att lägga om växtodling och djur till ekologisk produktion är kanske inte det största problemet ofta är det bonden och hans tankar som tar längst tid att ställa om. Det krävs intresse, klar målsättning, och noggrann planering för att nå positiva resultat och lyckad omläggning till ekologisk produktion. Att tänka på vid omläggningen: Hur går nudriften? Låga produktionsresultat blir inte bättre med ekologisk produktion. Ett underskott bör rättas till innan en eventuell omläggning. Ekologisk produktion är sällan lösningen på ekonomiska svårigheter! Vilka förändringar medför omläggningen i avkastning? Hur påverkas avkastningen från djur och grödor? Ekologisk produktion kan ge större årsvariationer. Behöver jag investera? Krävs nya maskiner och byggnader för att lägga om? Hur ordnas finansiering, tål företaget ökad skuldsättning? Eller innebär omläggning till ekologisk produktion att jag slipper vissa investeringar? Likviditet? Hur snabbt kan driften läggas om utan att anstränga ekonomin? Har jag tillräckligt med pengar för att klara ett år när skörden slår fel? Avsättning för produkterna? Hur säljer jag mina varor till konsumenterna? En förutsättning för merpris är anslutning till certifiering; KRAV- eller EU-certifiering. Pris och kvalitet I ekologisk produktion har priset som betalas för produkterna ofta en nära koppling till kvaliteten. Den merbetalning som förekommer förutsätter att en hög kvalitet uppnås. Därmed kan den ekologiska produktionen påverkas mer drastiskt av eventuella årsvariationer än vad som är fallet med konventionell produktion. Det ekonomiska utfallet kan bli väldigt bra om de efterfrågade kvaliteterna uppnås. En förhållandevis låg avkastning kan på så vis ändå ge ett hyfsat netto. Blir däremot kvaliteten dålig, särskilt kombinerat med låg avkastning, kan ekonomin i produktionen bli mycket dålig. Således är kvalitet och pris viktiga riskfaktorer att beakta vid kalkylering av ekologisk produktion. 4

Omläggningsplanering Vid omläggningsplanering är det lämpligt att jämföra nudriften med den planerade ekologiska produktionen. För nuvarande drift görs efterkalkyler och för den ekologiska görs förkalkyler. Det är inte rätt att jämföra enskilda grödor eller produktionsgrenar i konventionell respektive ekologisk produktion. Det är istället den helt omlagda produktionen med alla grödor i en växtföljd och alla djur i produktion, det samlade täckningsbidraget för gården, som skall jämföras för de olika produktionsformerna. Nedan följer en kortfattad vägledning i punktform hur man går tillväga för att räkna på gården före och efter omläggning. En del punkter på checklistan för djurhållning ligger till grund för beräkningarna i checklistan för växtodling. Räkna gärna på bästa och sämsta utfall i produktionen för att bedöma känsligheten i driften. Bidragskalkylerna kan också användas för att få grepp om vilka avkastningsnivåer som är minimum för att klara ekonomin under omläggningen. Checklista för ekologisk växtodling gör en växtföljd som grundas på behov av grovfoder, de grödor som är odlingssäkra på gården och efterfrågas av marknaden samt andelen närande och tärande grödor fördela mängden stallgödsel och planera eventuella inköp av gödselmedel godkända för ekologisk odling gör bidragskalkyler för respektive gröda, avkastningsnivån beräknas efter förfrukt och stallgödseltillgång lägg ihop TB1 för alla grödorna i växtföljden blir totalt TB1 för planerad växtföljd rimligt? (jämför bästa och sämsta alternativ) lägg till eventuella EU-stöd som söks Checklista för ekologisk djurhållning hur många djur av olika slag kommer att finnas på den omlagda gården? beräkna årligt foderbehov för dessa djur beräkna producerad gödselmängd gör en bidragskalkyl för respektive djurslag sammanställ TB1 för alla djuren blir totalt TB1 för planerad produktion rimligt? (jämför bästa och sämsta alternativ) lägg till eventuella EU-stöd som söks Sammanställning Sist i detta häfte finns tomma formulär för sammanställning av täckningsbidrag för växtodlingen respektive djurhållningen. Där kan täckningsbidragen (TB 1) från kalkylerna fyllas i och bruttoresultatet av de olika produktionsformerna räknas fram. Titta gärna på checklistorna ovan och kolla av de sista punkterna. Sedan kommer det viktigaste: att utvärdera resultatet av beräkningarna och fatta beslut om vilken produktion som skall bedrivas. Här nedan följer några av de frågor som kan vara väsentliga att ställa. Du kan säkert komma på fler som är viktiga för dig och ditt företag. Ger den ekologiska produktionen ett acceptabelt resultat jämfört med nuvarande produktion? Vad gör merpriset för resultatet? Hur blir resultatet om produkterna inte skulle hålla kvalitetskraven och merbetalningen uteblir? Vad gör EU-stöden? Vad händer om bidragssystemet försvinner inom några år och hur påverkar det ekonomin? 5

AVKASTNINGSNIVÅER Räkna med sänkt avkastningsnivå under och efter omläggning till ekologisk produktion. Hur stora sänkningarna blir beror av många faktorer. För växtodlingen har grundförutsättningar såsom klimat, geografiskt läge, jordens bördighetsförhållande samt dränering, kalkning, gödsling etc. en avgörande betydelse. Växtföljden och grödornas placering i växtföljden är också mycket viktiga faktorer. Utgå från ett medeltal av skörden i nuvarande drift, t.ex. de senaste fem åren. Jämför hellre med dig själv i nuvarande drift än med normskörden i området. Titta gärna också på bästa och sämsta tänkbara skörd. Det ger en uppfattning om variationerna i omlagd produktion. Klarar du foderbalans och ekonomi i det sämsta alternativet? Djurhållning Begränsningar i de ekologiska reglerna beträffande grovfoder och kraftfoder etc kan påverka produktion, tillväxt och klassning av djuren. Tillgång till ett bra grovfoder är en mycket viktig förutsättning för att få nötkreatur och lamm att avkasta tillfredsställande i ekologisk mjölk- och köttproduktion. För mjölk har det visat sig att det kan bli en nedgång i produktion med omkring 10 % (0-20 %). Korna kan anpassa sig till de nya förutsättningarna och avkastningen kan öka på längre sikt. När det gäller köttproduktion är det svårare att förutsäga eventuell sänkning av avkastningen. Tabell 1. Tänkbara skördenivåer i ekologisk växtodling. Variationen kan vara större p.g.a. årsvariation etc. Gröda Skörd, % av konventionell (normalår) Förutsättning Vårsäd 60-70 % Anpassad växtföljd & gödsling Höstsäd 60-70 % Anpassad växtföljd & gödsling Trindsäd 80-100 % Kontroll på ogräs Slåttervall 1 80-100 % 30-50 % baljväxt i grönmassan Betesvall 90-100 % 2 ca 30 % vitklöver i grönmassan 1 Skörden för slåttervall avser en jämförelse med konventionell klöver/gräsvall de två första åren. 2 Betad nettoskörd ca 3 000 kg ts/ha. 6

FÖRFRUKTSEFFEKT Förfrukt Kväveeffekt, kg N/ha Skördeökning höstvete, kg/ha Skördeökning vårsäd, kg/ha Korn, höstsäd 0 0 0 Havre 0 700 Gräsvall 15 400 200 Blandvall Gröngödslingsvall 40 50-60 800 1 000-3 000 Foderärter 25-35 1 000 500 Åkerbönor 25 700 700 Höstraps 40 1 200 Potatis 10 800 800 Stubbträda 0-20 700 500 500 1 000-3 000 VÄXTFÖLJDER Växtföljden är grunden i ekologisk odling. Med växtföljden försöker man minimera förekomst av t.ex. ogräs och sjukdomar. Är djur en viktig del av produktionen skall växtföljden också tillgodose foderbehovet i så stor utsträckning som möjligt, samtidigt som djurhållningen ger stallgödsel som kan spridas på valfri plats i växtföljden. För att den ekologiska produktionen skall fungera ställs bl.a. följande krav på växtföljden: den skall vara varierad minst 35 50 % kvävefixerande baljväxtvall eller gröngödsling (trindsäd ej medräknad) minst 30 40 % baljväxter i den kvävefixerande vallen/gröngödslingen högst 3 år i rad med tärande grödor, t.ex. spannmål Den enskilda gårdens förutsättningar i form av klimat, jordarter, maskiner, tork- och lagringsmöjligheter, lantbrukarens intresse och efterfrågan från marknaden m.m. avgör vilka grödor som till slut odlas i växtföljden. Grödvalet i växtföljden är också en viktig del av ekonomin, särskilt när det gäller växtodlingsgårdar med kreaturslös drift. Här nedan följer några exempel på växtföljder för ekologisk produktion i västra Sverige för växtodlingsgårdar och djurgårdar. Eftersom området varierar stort mellan slättbygder och skogsbygder ges exempel både för gårdar med hög och med låg djurtäthet. Växtföljderna är tänkta att ge vägledning vid planering av växtföljd på den egna gården. Avkastningsnivåerna är skattade till vad som är möjligt att uppnå, men ger inte direkt svar på hur det går på den enskilda gården. Bidragskalkyler för grödorna i respektive växtföljd samt sammanställningar av TB1 etc. finns längre fram i häftet. Gård utan nötkreatur eller får På en gård utan idisslare odlas vall till avsalu, frövall eller gröngödsling på 25-40 % av arealen, och i övrigt ärter, åkerbönor och stråsäd. Höstoljeväxter kan odlas om man har lämpliga förutsättningar, liksom potatis på lättare jord. Om man har ekologiska KRAV-grisar blir växtföljden likartad, men då finns också behov av areal för bete/böke åt grisarna. Betesvall till grisar kan läggas in i växtföljden nedan eller i en särskild växtföljd på de skiften där det passar att hålla grisarna. 7

Tabell 2. Exempel på växtföljd för en ekologisk växtodlingsgård. Växtodlingsgård Avkastning Kommentarer havre + insådd 4 000 kg Gödslas med t.ex. hönsgödsel el. pelleterat köttbenmjöl vall eller gröngödsling - Höstraps 2 500 kg Radhackning. Gödsling vid sådd viktigast. vårvete + insådd 4 000 kg Gödslas med t.ex. pelleterat köttbenmjöl vall eller gröngödsling - höstvete 4 500 kg Radhackning. åkerböna eller ärter 3 000 kg Radhackning. Höstsäd som förfrukt ger en bra markstruktur och är oftast en bättre förfrukt än vårsäd till ärter och bönor. Gårdar med nötkreatur eller får På gårdar med idisslare blir djurens behov av bete och grovfoder tillsammans med arealtillgång avgörande för växtföljden. Ju högre djurtäthet desto större andel av arealen måste vara grovfoder. I de första två exemplen på växtföljd för djurgårdar cirkulerar dessutom betesvallar i en särskild växtföljd närmast ladugården. Tabell 3. Exempel på växtföljd för en ekologisk djurgård med låg djurtäthet. Djurgård Avkastning Kommentarer helsäd + insådd 3 500 kg ts vall I 7 000 kg ts vall II 5 500 kg ts 2 skördar Höstraps 2 500 kg 40 ton nötflytgödsel, radhackning Höstvete 4 500 kg 30 ton nötflytgödsel Åkerböna 3 000 kg Radhackning Havre 3 000 kg 20 ton nötflytgödsel Tabell 4. Exempel på växtföljd för en ekologisk djurgård med medelhög djurtäthet. Djurgård Avkastning Kommentarer grönfoder + insådd 3 500 kg ts vall I 7 000 kg ts vall II 5 500 kg ts 2 skördar, 20 ton stallgödsel höstvete 4 500 kg 30 ton stallgödsel havre 3 500 kg 20 ton stallgödsel Om man har lämpliga förutsättningar kan upp till hälften av höstvetet i denna växtföljd ersättas med höstraps. Detta är särskilt aktuellt på mjölkgårdar, där tillgång till rapsmjöl eller krossat rapsfrö är mycket värdefullt i utfodringen. Tabell 5. Exempel på växtföljd för en ekologisk djurgård med hög djurtäthet. Djurgård Avkastning Kommentarer helsäd+ insådd 4 500 kg ts 30 ton stallgödsel vall I 7 000 kg ts vall II 5 500 kg ts 20 ton stallgödsel eller urin vall III/bete 3 000 + 2 100 kg ts 30 ton stallgödsel eller urin Bete 3 300 kg ts Här utgörs hela arealen av grovfoder och bete. Eventuellt behov av foderspannmål eller proteinkraftfoder får köpas in. 8

PRISUTVECKLING FÖR KRAV-GODKÄNDA AVSALUGRÖDOR 2003-2014, kr/kg Lantmännens odlarpriser för prisområde Västra Sverige, Pool 1. 2000-2012 inkl. lagerersättning 1 och kontraktstillägg. KRAV-godkänd vara. Maltkorn 2013 och 2014 Syd, Matärt 2013 till 2015 Östra Sverige, raps/rybs Syd och Öst. Några priser har hämtats från Varaslättens Lagerhus, avräkningspriser vid skörd. Rågvete 2014 Svenska Foder. Varuslag 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Höstvete 1,53 1,18 1,33 1,74 3,20 2,37 1,82 3,00 3,03 3,00 2,55 2,33 2,75 Fodervete 1,53 1,18 1,33 1,73 3,20 2,25 1,77 2,89 3,03 3,00 2,33 2,25 Råg 1,58 1,31 1,36 1,54 3,20 2,69 1,60 2,41 2,96 2,87 2,50 1,88 1,70 Vårvete 13 % 1,86 1,62 1,83 2,38 3,75 2,70 2,13 3,07 3,28 3,17 2,65 2,53 3,00 protein Foderhavre 0,97 1,01 1,18 1,94 2,81 2,51 1,28 2,86 2,53 2,47 1,81 1,93 2,20 Grynhavre 1,06 1,07 1,35 2,03 2,95 2,66 1,37 3,06 3,28 2,82 2,08 2,33 2,60 Grynhavre USA 1,17 1,19 1,44 2,07 3,00 2,69 1,41 - - Foderkorn 1,15 1,18 1,32 1,98 3,21 2,24 1,80 3,00 3,03 2,90 2,45 1,78 2,30 Maltkorn 1,15 1,35 1,48 2,38 3,75 2,85 1,83 3,36 3,23 3,23 2,85 2,38 2,70 Matärt 2,48 2,55 2,52 2,60 3,90 3,85 2,85 3,6 - - 3,70 3,88 4,00 Foderärt 1,83 1,53 1,64 1,90 3,55 3,45 2,44 3,14 3,41 3,42 3,20 3,38 3,30 Åkerböna 1,69 1,46 1,54 1,90 3,55 3,42 2,33 3,08 3,51 3,42 3,26 3,43 3,30 Raps, rybs utan kontrakt 3,90 3,80 3,40 3,00 4,00 3,63 5,10 6,26 5,63 6,02 6,45 7,17 7,28 7,60 7,20 Rågvete 1,48 1,08 1,19 1,62 2,91 2,00 2,69 2,91 2,90-1,82 1) För leverans under skördeperioden är priset 5 öre lägre per kg. (år 2005-2009) 9

ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Ändamål Arbetsgivaravgift % 2015 Egenavgift % 2015 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 Sjukförsäkringsavgift 4,35 4,44 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 Arbetsskadeavgift 0,30 0,30 Arbetsmarknadsavgift 2,64 0,10 Allmän löneavgift 10,15 10,15 Summa avgiftsprocent 31,42 28,97 Egenavgifter gäller vid en karensdag Egenavgift till sjukförsäkringen 2015 (vid inkomst upp till 7,5 gånger basbeloppet) 7 karensdagar 4,44 % innebär summa avgiftsprocent 28,97 14 karensdagar 4,34 % - - 28,87 30 karensdagar 4,16 % - - 28,69 Undantag 2015 från redovisningsperioden maj För anställda som är födda 1992 eller senare betalar du bara ålderspensionsavgift på 10,21procent. För anställda som är födda 1990 eller 1991 betalar du bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av övriga avgifter, det vill säga 15,49 procent. För anställda som är födda 1938 1949 betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. För anställda som är födda 1937 eller tidigare betalar du varken arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Från och med redovisningsperioden maj 2015 betalar du full arbetsgivaravgift för anställda födda 1989. LÖNEKOSTNADER FÖR ANSTÄLLD ARBETSKRAFT Avtalen för lönerna gäller från 1 juni 2015. Växtodling och annat arbete än djurskötsel Grundlön Semesterlön 13% Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42% Avtalsbundna försäkringar 5,70% Summa timkostnad, normal arbetstid 1850 tim Övertid, vardagar 200 tim x 62,60 kr / 2115 tim Kr 128,40 kr 16,70 kr 145,10 kr 45,60 kr 8,30 kr 199 kr 5,90 kr 10

Övertid och helgtillägg, lörd, sönd 65 tim x 106,45 kr / 2115 tim Semesterlön på övertidsersättning 13% Avgifter 31,42% + 5,70% på övertidsersättning Timkostnad inkl lönetillägg och normal övertid, 200 tim 3,30 kr 1,20 kr 3,40 kr 212,80 kr Djurskötsel Grundlön Semesterlön 13% Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42% Avtalsbundna försäkringar 5,70% Summa timkostnad, normal arbetstid, vardagar 1642 tim Lönetillägg lörd, sönd, helgdag (uppskattat till 224 timmar per år/2047 h) Lönetillägg storhelg, (uppskattat till 16 timmar per år/2047h) Semesterlön på lönetillägg 13% Avgifter 31,42% + 5,70% på lönetillägg Summa timkostnad, inkl lönetillägg Övertid, vardagar 100 tim x 61,45 kr / 2047 tim Övertid, lörd, sönd 65 tim x 104,25 kr / 2047 tim Semesterlön på övertidsersättning 13% Avgifter 31,42 %+ 5,70 % på övertidsersättning Timkostnad inkl lönetillägg och normal övertid, 165 tim 127,20 kr 16,50kr 143,70 kr 45,15 kr 8,20 kr 197,05 kr 5,25 kr 0,75 kr 0,75 kr 2,25 kr 206,05 kr 3,00 kr 3,30 kr 0,80kr 1,55 kr 214,70 kr BESKRIVNING AV OLIKA STÖDFORMER Gårdsstödet Gårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Det är den som har rätt att använda marken, som ansvarar för driften och förvaltningen av marken den 15 juni och som redovisar marken i sin SAM-ansökan som kan söka gårdsstöd. Hur mycket gårdsstöd du kan få beror på värdet av dina stödrätter. Du måste ha minst 4 hektar jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar i din ansökan för att gårdsstödet ska betalas ut. Stödrätterna är inte knutna till ett visst skifte. Det krävs bara att du har stödrätter som motsvarar den areal jordbruksmark som du vill ha gårdsstöd för. Mer information om gårdsstödet finns på Jordbruksverkets webbsida. Förgröningsstöd Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för 11

jordbruksmetoder som är bra för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. För att få förgröningsstödstöd måste du få gårdsstödet utbetalt och följa de villkor för förgröningsstödet som gäller dig. Du ska ha minst två eller tre grödor på din åkermark Ett av villkoren för förgröningsstödet är att du ska odla ett visst antal grödor på din åkermark under perioden 1 juni 31 juli. Hur många grödor du ska ha beror på var i landet du har din jordbruksmark och hur många hektar åkermark du har. Om du uppfyller någon av nedanstående punkter får du förgröningsstöd utan att du behöver uppfylla villkoret i förgröningsstödet att odla ett visst antal grödor: Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du har mindre än 10 hektar åkermark kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Om minst 75 procent av din åkermark som blir kvar efter det att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark är vall eller träda eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om mer än hälften av den åkermark som du söker gårdsstöd för i år inte fanns med i din ansökan förra året och all din åkermark i år odlas med en annan gröda är förra året. Om du inte passar in i någon av dessa punkter behöver du odla två eller tre grödor. Mer information om två eller tre grödor finns på Jordbruksverkets webbsida. Minst fem procent av din åkermark ska vara ekologiska fokusarealer I förgröningsstödet finns regler om att du ska ha minst fem procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Detta gäller dig som har mer än hälften av din jordbruksmark i slättbygd och vissa andra områden i Götaland och Svealand och har mer är 15 hektar åkermark. Ekologiska fokusarealer är områden som kan förbättra den biologiska mångfalden. Det betyder inte att de behöver vara ekologiskt odlade. Om du uppfyller någon av nedanstående punkter får du förgröningsstöd utan att du behöver ha ekologiska fokusarealer oavsett var i Sverige du har din jordbruksmark: Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du har 15 hektar åkermark eller mindre kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Om minst 75 procent av din åkermark som blir kvar efter det att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark är vall, träda eller baljväxter eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om du inte passar in i någon av dessa punkter och mer än hälften av din jordbruksmark ligger i slättbygd eller vissa andra områden i Götaland och Svealand behöver du ha minst fem procent av din åkermark som ekologisk fokusareal. Mer information om ekologiska fokusarealer finns på Jordbruksverkets webbsida. 12

Nötkreatursstöd Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Stödet ska ge företag inom näringen möjlighet att behålla en lönsam produktion och dämpa en nedåtgående trend inom branschen. Du kan få ersättning för alla nötkreatur över 1 år som du har under beräkningsperioden. Du kan få ersättning för varje dag som djuret är över 1 år, även om djuret är yngre än så när beräkningsperioden startar. Alla djurens in- och uthändelser ska vara registrerade i centrala nötkreatursregistret (CDB) inom 7 dagar. För år 2016 får du stöd för de nötkreatur som du har under beräkningsperioden 1 augusti 2015 31 juli 2016. Mer information om nötkreatursstödet finns på Jordbruksverkets webbsida. Stöd till unga jordbrukare Nu finns det ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag för första gången. Syftet med stödet är att göra det lite lättare för unga personer att starta ett jordbruksföretag. Du kan få stöd till unga jordbrukare om du: är 40 år eller yngre det första året som du söker stödet har startat ett jordbruksföretag för första gången 2010 eller senare har stödrätter och får gårdsstöd samma år som du söker stöd Mer information om stödet till unga jordbrukare finns på Jordbruksverkets webbsida. Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Du kan få ersättning om du sköter eller bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Syftet är att bevara och förstärka betesmarkernas och slåtterängarnas natur- och kulturmiljövärden. Miljöersättning för minskat kväveläckage Du kan få ersättning om du antingen odlar fånggröda eller vårbearbetar, eller gör både och på samma mark. Syftet är att minska kväveutlakning och fosforförluster från åkermark och att lagra in kol i marken. För att få ersättningen måste din åkermark ligga i ett nitratkänsligt område. Åtagandet är femårigt. Storleken på åtagande är den areal du har sökt utbetalning för första året i åtagandet. Där ingår den sammanlagda arealen för fånggröda, vårbearbetning eller en kombination av bägge delarna på samma mark. År 2-5 måste du söka utbetalning för minst 80 procent av arealen, och du kan som mest söka utbetalning för 120 procent av arealen som ingår i ditt åtagande. Med fånggröda menas växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas i syfte att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall, eller bevuxen träda, räknas inte som huvudgröda. Du ska så fånggrödan med en utsädesmängd som är normal för arten och syftet med odlingen. Om fånggrödan inte är tillräckligt etablerad kan din ersättning minskas. Du ska så fångrödan vid en tidpunkt så att den kan utvecklas väl och ta upp kväve under hösten. Det här får du inte göra med fånggrödan Du får inte använda fånggrödan förrän efter tidigaste datum för brytning. Fånggrödan får inte heller övergå till huvudgröda året efter det aktuella stödåret. Efter skörd av huvudgrödan får du inte gödsla eller sprida växtskyddsmedel på marken fram till datum för brytning av fånggrödan. 13

Du får inte låta täckdika marken innan fånggrödan bryts. Grödor som du får använda som fånggröda Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får bestå av vallbaljväxter. Du ska så in fånggrödan i huvudgrödan. Huvudgrödan kan inte vara potatis, rotfrukter eller grönsaker. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Om huvudgrödan är potatis, rotfrukter eller grönsaker ska du så fånggrödan snarast efter att du har skördat huvudgrödan. Om huvudgrödan är annan än potatis, rotfrukter eller grönsaker så ska du så in fånggrödan i huvudgrödan eller så den snarast efter att du har skördat huvudgrödan. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Du ska så fånggrödan snarast efter att du har skördat potatis, rotfrukter eller grönsaker. Det finns inga specifika datum för när olika fånggrödor senast måste ha såtts. Däremot finns ett villkor att du ska så fånggrödan vid en tidpunkt så att den kan utvecklas väl och ta upp kväve efter skörd av huvudgrödan. Du får bryta din fånggröda tidigast den 10 oktober om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap, oljerättika eller rättika. Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas tidigast 1 januari året efter stödåret. Med vårbearbetning menas att du inte får jordbearbeta marken på hösten. Tidigast den 1 januari året efter det aktuella stödåret efter skörd av en huvudgröda eller vall, eller efter en bevuxen träda får du jordbearbeta marken. Om du söker stöd för vårbearbetning får du bearbeta marken tidigast den 1 januari året efter det aktuella stödåret. Det betyder att du till exempel inte får gräva täckdiken under hösten. Däremot får du göra en grund jordbearbetning inför sådd av vitsenap, oljerättika eller rättika. Efter att du har skördat huvudgrödan får du inte gödsla eller sprida växtskyddsmedel på marken förrän efter årsskiftet. Året efter det aktuella stödåret ska du så en huvudgröda eller vall senast den 30 juni. Ersättningsnivå Miljöersättning Fånggröda Vårbearbetning Fånggröda + vårbearbetning 1 100 kr/ha 600 kr/ha 1 700 kr/ha Miljöersättning för vallodling Du kan få ersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning för vallodling är att stimulera hållbar odling och minska läckage av växtnäring. För att få ersättningen behöver du uppfylla de här villkoren: Du ska odla fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd Vallen ska vara korrekt anlagd senast den 30 juni Vallen ska skötas varje år. Detta kan du göra genom skörd eller att låta djuren beta motsvarande en vallskörd. Senast den 31 oktober ska detta vara gjort Vallen är korrekt anlagd om den är sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av 14

dessa. Högst 50 procent inblandning av insektsbefrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall Vallen är godkänd om vallgrödan som täcker marken består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa och har ett fodervärde. Dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter ingå men får inte vara dominerande Vallen ska vara huvudgröda det år du söker utbetalning Den vall som du söker utbetalning för ska ligga obruten i minst 3 odlingssäsonger. Vallen får brytas tidigast 31 juli det tredje året Du får inte sprida kemiska växtskyddsmedel på vallen under den tiden som den ska ligga obruten. Men du får bryta den kemiskt efter 3 odlingssäsonger Du kan söka miljöersättning för vallodling utanför de områden där du kan söka kompensationsstöd. Det gäller områdena 9:m, 9:s, 10:a och 10:b. Karta över stödområdena finns på Jordbruksverkets webbsida. Ersättningsnivå Miljöersättning Vallodling 500 kr/ha Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för omställning till ekologisk produktion Du som har eller ställer om till ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för din produktion. Ersättningarna finns för att vi ska bibehålla och öka den ekologiska produktionen. För att få ersättning till ekologisk växtodling eller omläggning till ekologisk växtodling ska du: ha ett 2-årigt åtagande för ersättning för omställning till ekologisk produktion, eller ha ett 5-årigt åtagande för ekologisk produktion Du ska även: följa villkoren för åtagandet från och med den 1 januari det år du går in i åtagandet söka utbetalning för ersättningen varje år i SAM Internet följa EU:s regler för ekologisk produktion. Du kan läsa mer om EU:s regler för ekologisk produktion på Jordbruksverkets webbsida vara ansluten till ett kontrollorgan för ekologisk produktion Du kan bara få ersättning för växtodling på åkermark. Din odling måste bedrivas på samma mark under hela åtagandeperioden. Du ska odla dina grödor med sikte på god skörd. Grödan måste skördas och användas för att du ska ha rätt till ersättning. Spannmål och proteingrödor ska du odla för att tröska eller ensilera Oljeväxter, oljelin, bruna bönor och konservärtor ska du odla för att tröska Frövall ska du odla för att tröska. Du ska också kunna visa ett avtal med utsädesleverantör Grönfoder ska vara ettåriga grödor och duga till foder Du kan inte få ersättning för grödor som du odlar för energiproduktion. Däremot kan du få ersättning för stärkelsepotatis och hampa. Du får inte heller ersättning för att du odlar vall. Om du däremot har ekologisk djurhållning kommer din vall vara med i underlaget för den ersättning du kan få för djuren. Detsamma gäller för betesmark och slåtterängar om du har miljöersättning för dem. För att få ersättning för ekologisk djurhållning och för omställning till ekologisk djurhållning ska du: ha ett 2-årigt åtagande för omställning till ekologisk produktion djurhållning, eller 15

ha ett 5-årigt åtagande för ekologisk produktion - djurhållning Du ska även ha ett 2-årigt åtagande för omställning till ekologisk produktion växtodling eller ha ett 5- årigt åtagande för ekologisk produktion växtodling följa villkoren för åtagandet från och med den 1 januari det år du går in i åtagandet söka utbetalning för ersättningen varje år i SAM Internet följa EU:s regler för ekologisk produktion. Du kan läsa mer om EU:s regler på Jordbruksverkets webbsida vara ansluten till ett kontrollorgan för ekologisk produktion Antalet djur styr hur mycket pengar du får Ersättning för ekologisk produktion med djurhållning och ersättning för omställning till ekologisk produktion med djurhållning baseras på det antal mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur), suggor, slaktsvin, värphönor och slaktkycklingar som du har inom företaget. För att få utbetalt för 1,0 djurenhet måste du ha 1 hektar åkermark eller 2 hektar betesmark. Dina djur räknas om till djurenheter enligt tabellen nedan. Antal djur som motsvarar en djurenhet Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet Antal djurenheter som ett djur motsvarar Mjölkkor, am- och dikor 1,00 1,00 Ungnöt (6 mån-2 år) 1,67 0,60 Tackor, getter 6,67 0,15 Suggor 2,00 0,50 Slaktsvin (slaktade) 3,33 0,30 Slaktkyckling 33,33 0,03 Värphöns 71,43 0,014 Djurantalet får variera mellan åren under åtagandeperioden. Den ekologiska djurhållningen måste under varje år i hela åtagandeperioden minst omfatta något av följande djur: 1 tacka, 1 get eller 1 sugga under hållandeperioden 1 nötkreatur i genomsnitt 2 djurenheter av värphöns i genomsnitt 2 djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt 1 slaktsvin som levererats till slakteri Ersättningsnivå Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för omläggning till ekologisk produktion Spannmål, oljeväxter, proteingrödor m.fl. (inte 1 500 kr per hektar vallodling på åkermark) Potatis och grönsaker 5 000 kr per hektar Frukt och bär 7 500 kr per hektar Djurersättning på åkermark, där 1 ha åkermark 1 600 kr per hektar motsvarar1 djurenhet Djurersättning på betesmark, där 2 ha betesmark 800 kr per hektar motsvarar1 djurenhet 16

Kompensationsstöd Du kan söka kompensationsstöd även 2016. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva jordbruk. För att få kompensationsstöd måste du bedriva jordbruk på minst 4 hektar jordbruksmark. Dessa 4 hektar måste finnas inom de stödområden där du kan få kompensationsstöd, område 1-9:b eller stödområdet där man kan få övergångsstöd, 10:a. Du kan få kompensationsstöd för fler grödor än tidigare år. Grödorna som du kan få stöd för kommer att delas in i olika så kallade typer av jordbruk, typ 1, 2, 3, 4 och 5. Typen av jordbruk och stödområdet där du har marken avgör beloppet per hektar. All din mark med grovfodergrödor klassas som typ 1, 2, 3 eller 5, beroende på din genomsnittliga djurtäthet All din areal med växtodlingsgrödor, som spannmål eller oljeväxter, klassas som typ 4. Det finns inget djurtäthetskrav för växtodlingsgrödor Det är företagets djurtäthet som avgör vilket belopp per hektar som du kan få för dina grovfodergrödor. Din djurtäthet är ditt antal djurenheter delat med din areal med grovfodergrödor. De grovfodergrödor som du kan få kompensationsstöd för är: vall, betesmarker, slåtterängar och grönfoder De djurslag som godtas är nötkreatur som är minst 6 månader gammalt, get och tacka. Så här många djurenheter blir varje djur Djurslag Antal djurenheter Nötkreatur 2 år eller äldre 1,0 Nötkreatur mellan 6 månader och 2 år 0,6 Get 0,15 Tacka 0,15 Vilken djurtäthet krävs för typ 1, 2, 3 och 5? Hela din areal med grovfodergrödor klassas som samma typ av jordbruk. Grovfodergrödorna klassas som 1, 2, 3 eller 5 beroende på vilken genomsnittlig djurtäthet du har och i vilket område din mark finns. Har du mark i mer än ett kompensationsområde och kravet på djurtäthet är olika för områdena så gäller det krav på djurtäthet som finns för området där ditt brukningscentrum ligger. Har du brukningscentrum utanför kompensationsområdena så gäller kravet för område 5:c och 5:d. Om du inte har nöt, tackor eller getter i ditt jordbruk eller har under 0,1 djurenheter per hektar klassas dina grovfodergrödor som typ 5. Olika typer av jordbruk Område Typ 1, Jordbruk Typ 2, jordbruk Typ 3, Typ 5, extensivt med betesdjur och fodergrödor mest på åkermark med fodergrödor mest på betesmark fodergrödor mest jordbruk på extensiv betesmark 1, 2:a, 2:b, 3 0,65 eller högre 0,3-0,4 0,1-0,29 0-0,09 4:a 0,65 eller högre 0,3-0,4 0,1-0,29 Ingen ersättning 4:b 0,8 eller högre 0,4-0,79 0,1-0,39 Ingen ersättning 5:a, 5:b 0,9 eller högre 0,4-0,89 0,1-0,39 Ingen ersättning 5:c, 5:d, 9:a, 9:b 1 eller högre 0,4-0,99 0,1-0,39 Ingen ersättning 17

Vilka växtodlingsgrödor kan du få ersättning för? De växtodlingsgrödor, typ 4, som du kan få kompensationsstöd för är spannmål, proteingrödor och oljeväxter, potatis, energiskog, trädgårdsgrödor och vissa andra grödor, du hittar information på Jordbruksverkets webbsida. EXEMPEL PÅ MASKINKOSTNADER Källa: MASKINKOSTNADER 2015, Maskinkalkylgruppen Timkostnaderna utgår från väl utnyttjade maskiner. Kapacitetsuppgifterna är ett medeltal, i praktiken är variationerna stora beroende på arrondering, jordart, stenförekomst etc. Maskin Kostnad kr/tim Kapacitet ha/tim Traktor 50 kw (ca 68 hk) 2-hjulsdrift 50 * Traktor 90 kw (ca 121 hk) 4-hjulsdrift 133 * Traktor 130 kw (ca 176 hk) 4-hjulsdrift 196 * Skördetröska, 4,5 m (140 kw) med hack 1 047 * 1,3 Skördetröska, 7,5 m (275 kw) med hack 1 651 * 2,5 Växelplog, 4-skärig, buren 185 0,8 Kultivator, 4 m 139 2,8 Tallrikskultivator (disc och vält) buren 4 m 183 3,0 Harv, 7 m 322 4,5 Ogräsharv, långfingerharv 6 m 133 4,0 Ogräsharv, långfingerharv 12 m 218 8,0 Såmaskin, 4 m, bogserad 196 2,0 Universalsåmaskin, kombi 4 m 613 2,1 Såmaskin med radrensare 8 m 431 Vält, 9 m 345 3,0 Konstgödselspridare, rampspridare, bogs, 4000 l, 12 m 505 5,0 Konstgödselspridare, kastspridare, buren, 2500 l, 24 m 213 6,0 Slåtterkross, buren, 2,4 m 242 1,6 Slåtterkross, bogserad, 4 m, centrumdrag 570 3,0 Rotorhövändare, 6,5 m 303 3,3 Rotorsträngläggare, 3,5 m 172 2,0 Hackvagn, 35 m 3 793 Lastarvagn, 25-30 m 3 209 Hårdpress 226 Rundbalspress med snitt 379 Inplastare, bogserad 265 Betesputsare/rotorklippare, 6 m 385 Potatissättare, 4-radig, buren 670 0,6 Potatisupptagare, 1-radig 984 0,2 Potatiskupare, 4-radig 274 1,7 Fastgödselspridare, vertikalspridare, 12 m 3 245 Tankvagn, 15 m 3, slangspridare 12 m 395 * Exklusive förare och bränsle/ 18

EXEMPEL PÅ BERÄKNINGAR AV TRAKTORTIMMAR PER HA FÖR OLIKA GRÖDOR Beräkningarna nedan ligger till grund för arbetsbehov och dieselförbrukning i kalkylerna på sida 22-87. Höststråsäd, med stallgödsel Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 3 ggr 0,7 Sådd (4 m, universalsåmaskin) 0,5 Flytgödselspridning (15 m³), giva 30 m³ 0,7 Ogräsharvning (12 m) 1 gång 0,1 Stubbearbetning (4 m fjädrande pinnar) 1 gång 0,4 Transport 0,5 Summa traktortimmar 4,2 Vårstråsäd, med pelleterat köttbenmjöl Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 2 ggr 0,4 Sådd (4 m, universalsåmaskin kombi, frölåda) 0,5 Gödselspridning (24 m, buren 2 500 l) 0,2 Ogräsharvning (12 m) 2 ggr 0,3 Stubbearbetning (4 m fjädrande pinnar) 2 ggr 0,7 Transport 0,5 Summa traktortimmar 3,9 Åkerbönor Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 1 ggr 0,2 Sådd (4 m, universalsåmaskin) 0,7 Ogräsharvning (12 m) 3 ggr 0,4 Stubbearbetning (4 m fjädrande pinnar) 1 ggr 0,4 Transport 0,5 Summa traktortimmar 3,5 19

Höstraps Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 3 ggr 0,6 Sådd (8 m, bogserad såmaskin med radrensare) 0,3 Gödsling (24 m buren 2 500 l), 2 ggr 0,3 Ogräshackning (8 m) 1:a gång 0,3 Ogräshackning (8 m) 2:a och 3:dje gång 0,5 Stubbearbetning/stubbputsning (4 m) 0,33 ggr 0,1 Transport 0,3 Summa traktortimmar 3,7 Ensilage (3 skördar, 7 000 kg ts/ha, balar, pressning och inplastning ingår ej i beräkningen) Arbete Traktortimmar/ha En extra harvning vid sådd (kombisådd i vårsäd) 0,33 ggr 0,1 Flytgödselspridning (15 m 3 ) giva 20 m 3 /ha, 2 år av 3, 2 ggr 0,4 Slåtterkross (2,8 m, buren) 3 ggr 1,5 Stubbearbetning (4 m) 2 ggr vart tredje år 0,2 Transport av ensilagebalar 1,2 (0,9 vid skörd 5 500 kg ts) Summa traktortimmar 3,4 Potatis (avkastning 33 000 kg/ha) Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 2 ggr 0,4 Kultivator (4 m) 1 ggr 0,4 Potatissättare, 4-radig, buren 1,5 Potatiskupare, 4-radig 2ggr 1,3 Gödselspridning (24 m, buren 2500 l) 3 ggr 0,7 Sprutning (24 m, bogserad) 8,2 ggr 1,2 Potatisupptagare, 1-radig 7,0 Transport 3,0 Övrigt (transport till och från fält, lastning m.m.) 1,2 Summa traktortimmar 18,0 Gräsfrö (liggtid 2 år) Arbete Traktortimmar/ha En extra harvning vid sådd (kombisådd i vårsäd) 0,33 ggr 0,1 Sådd (4 m) 0,5 ggr 0,3 Gödsling (24 m, buren 2 500 l) 0,3 Strängläggning (2,8 m rotorslåtter) 0,5 Putsning höst (4,5 m betesputs) 0,5 Summa traktortimmar 1,7 20

FÖRKLARINGAR TILL BIDRAGSKALKYLER MJÖLK- OCH NÖTKÖTTPRODUKTION Inkalvningsåldern för rekryteringskvigorna av mjölkras är satt till 25 respektive 28 månader, vilket är möjlig ålder respektive en anpassning till medeltalet i kokontrollen. Egenvikt vid inkalvning är 580 kg. För mjölkrasungdjuren har beräkningar gjorts för både vårfödda (maj) och höstfödda (november) kalvar. Mjölkrasstutarna föds upp extensivt för att få så bra klass som möjligt och slaktas först vid 27 månaders ålder. Notera att handjur över 24 månader inte ger djurkopplat ekostöd. Foderbehovet är framräknat enligt gällande utfodringsnormer (Fodermedelstabeller för idisslare 2003). Målet har varit att täcka såväl energi- som proteinbehov. I en del ungdjurskalkyler där djuren har lågt proteinbehov har vi accepterat ett mindre proteinöverskott. Samtliga ungdjurskalkyler bygger på att läsaren skall kunna se födelsemånad, slaktålder och slaktmånad. Till exempel är en köttrasstut med beteckningen 3.23.2 född i mars, och slaktas vid 23 månaders ålder i februari. Dikokalkylerna bygger på moderdjur som väger ca 700 kg och betäcks med tung köttrastjur. Vi har valt fyra olika kalvningstidpunkter: januari, mars, juni och september. Följaktligen finns det fyra kalkyler med respektive födelsemånad för köttraskviga-rekrytering, köttraskviga-slakt, köttrastjur och köttrasstut. Rekryteringskvigorna i köttproduktionen går ihop med dikorna vid eller efter betäckningen. De äter därvid samma ensilagekvalitet som dikorna, 10 MJ/kg ts. Deras foderförbrukning stämmer överens med slaktkvigorna fram till de släpps till tjuren, därefter äter de dikornas ensilage eller bete med lägre energiinnehåll. Då fostret prioriteras kommer den högdräktiga kvigan att växa mindre än vad slaktkvigorna gör. En annan orsak till lägre tillväxt är att kvigan i dikogruppen får sämre grovfoder. Rekryteringskvigorna väger i därför i genomsnitt 50 kg mindre (egenvikt vid kalvning 24 mån) än vad motsvarande köttraskviga skulle ha vägt om man slaktat den vid 24 månaders ålder. Allt foder som dikalvarna intar efter 6 månaders ålder belastar ungdjurskalkylerna. Energiåtgången per kg tillväxt är angiven i respektive ungnötskalkyl. Ingående fodermedel är valda med tanke på djurens energibehov. Detta innebär att dikorna får ett energifattigare ensilage eftersom de annars riskerar att bli för feta. 21

EKO HÖSTVETE MED FÅNGGRÖDA - BRÖDSÄD Förfrukt: ärter Kärna, brödsäd: Lantmännens poolpris 1 2015. Prisområde Västra Sverige. Kärna, fodersäd: Lantmännens poolpris 1 2015. Prisområde Västra Sverige Förfruktsvärde fånggröda: Upp till 30 kg kväve per hektar till efterföljande vårsäd. Utsäde: Avser inköpt vara av C-kvalitet. Pris dec 2015. Utsäde fånggröda: Gödselmedel: Kalk: Vitklöver/rödsvingel 15/85 %, sådd på våren. Pris dec 2015. Förfruktsvärde ca 10-30 kg/ha till efterföljande vårsäd. Förfruktsverkan från ärter samt gödsling med Biofer 10-3-1 (75 % N-effekt). Långsiktig N-effekt 15 kg/ha. Kostnad för bortförd kalium. Underhållskalkning kg CaO per ha och år. Pris inkl transport och spridning 2015. Hagelförsäkring: Försäkring för hagelskada. Analyskostnad: Torkning: Driv- och smörjmedel: Lastning spannmål: Frakt: Kontrollavgift: Avgift för prov av vattenhalt, rymdvikt, falltal och proteinhalt vid försäljning av spannmål 2015, lassvikt 35 ton. Torkningsavgift vid försäljning av spannmål hösten 2015, torkavtal. Vattenhalt 18%. Ska täcka kostnader för bränsle, oljor och smörjmedel till traktor och tröska. Såmaskin med radrensare; en radhackning, myllning pelleterad gödsel på våren. Traktor: 3,7 tim och 72 l diesel per hektar. Tröska skärbord 4,5 m, med hack: 0,77 tim och 24 l diesel per hektar. Dieselpriset reducerat 1,70 kr/l för återbetalda energi- och koldioxidskatter. Väntetid lastbil utöver 30 min, samt arbete och maskin för lastning. Frakt från gård till leveransort (ca 40 km), lassvikt 35 ton. Beräknad kostnad per hektar för växtodling 2016. SMAK fast avgift 130 ha växtodling, samt licensavgift KRAV. Rörelsekapital: (Särkostnader + kostnad för arbete) x 60%. 22

BIDRAGSKALKYL EKO HÖSTVETE 3 000 KG EKO HÖSTVETE 4 000 KG EGEN BERÄKNING Brödsäd Brödsäd Vattenhalt 14 % Vattenhalt 14 % Falltal 220 Falltal 220 Rymdvikt 780 g/l Rymdvikt 780 g/l Protein 11,0 % Protein 11,0 % Förfrukt: Ärter Förfrukt: Ärter Kärna brödsäd 2 400 2,75 6 600 3 200 2,75 8 800 Kärna fodersäd 600 2,25 1 350 800 2,25 1 800 Förfruktsvärde fånggröda Sum m a 7 950 Sum m a 10 600 Sum m a Utsäde, höstvete 230 5,41 1 244 230 5,41 1 244 Utsäde, fånggröda 4 40 160 4 40 160 Biofer 10-3-1 400 1,66 664 800 3,97 3 176 Gödsel kalium 8 13,88 111 9 13,88 125 Kalk 100 1,20 120 100 1,20 120 Hagelförsäkring 1 30 30 1 30 30 Analys, brödvete 32 0,51 16 43 0,51 22 Torkning, spannmål 32 9,50 304 43 9,50 409 Drivmedel, traktor 72 7,64 552 72 7,64 552 Drivmedel, tröska 24 7,64 183 24 7,64 183 Lastning, spannmål 1 89 89 1 118 118 Frakt 32 6,50 208 43 6,50 280 Kontrollavgift 1 62 62 1 62 62 Sum m a 3 744 Sum m a 6 480 Sum m a ÖVRIGA KOSTNADER Benäm ning Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Räntekost rörelsekap 2 974 4% 119 4 616 4% 185 Löner växtodling 5,7 213 1 213 5,7 213 1 213 NYCKELTAL Sum m a 1 332 Sum m a 1 398 Sum m a Täckningsbidrag I 4 206 4 120 Täckningsbidrag II 2 874 2 722 Procentsats rörelsekapital (Schablon) 60% 60% 23