SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission



Relevanta dokument
februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Strukturella löneskillnader

Ojämställt ledarskap

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

Lönekartläggning behövs!

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Chefer och den kommunala lönesättningsprocessen

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

Jämställda löner för Sverige framåt

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

De viktigaste valen 2010

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Din lön. - så går det till i Västerås stad

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

De viktigaste valen 2010

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

De viktigaste valen 2010

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

De viktigaste valen 2010

Perspektiv på lärarlöner, del 3

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

Din lön. - så går det till på Mälarenergi

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det?

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Pengar är inte allt. (men inte heller helt oviktigt )

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU

Personalchefsbarometern

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Ökade löneskillnader i privat sektor

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Vi lägger ut information om vad som händer i avdelningen på Facebook, som ett komplement till medlemstidningen Ettan.

LEDARNA. Lönlöst att prestera? SVERIGES CHEFSORGANISATION. Små möjligheter till lönekarriär i kvinnodominerade yrken 6/8/2016

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Jämställd arbetsmarknad - jämställda löner

Punkt 20 Protokollsutdrag KS personalutskott Lönepolitisk målbild 2018 och lönepolitisk vision 2021

Stina Odlingson Tf. Utbildningsansvarig

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Lönebildning för en ny tid

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Rapport inför löneöversyn

Löneskillnader mellan yrken och den könsuppdelade arbetsmarknaden

Nr 201. Motion av Marlene Burwick (S) ska tillsätta en lokal jämställdhetskommission. Ser. A Nr 201,

Pensioner och deltidsarbete

Lön i privata och kommunala skolor

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Hela lönen, hela tiden

Hur går det med jämställdheten?

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.

Yttrande över motion från Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) om att ingen post skall ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får

Handlingsplan för jämställda löner

Avtalsrörelsen Februari 2012

(Framsida) Unga om drömjobbet. Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb

Avtal 2013 LOs lönekrav 2013 LO-förbundens gemensamma lönekrav inför avtalsrörelsen 2013 Krav för mer jämställda löner

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Nr 8. Motion av Marlene Burwick (S) om att tillsätta en jämställdhetskommission

Minskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V)

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

Löner i kommun och landsting

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Minskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V)

V ästerås stad står inför stora rekryterings- och kompetensförsörjningsbehov.

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

Gladare. måndagar. Gladare. måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Prova oss utan kostnad i tre månader* Sms:a Vision till 71501

Min väg till lycka behöver inte vara din väg till lycka

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Transkript:

SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011

Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och hur de strukturella löneskillnaderna påverkar enskilda individers livslön. Statistik och fakta talar sitt tydliga språk. Vi har lång väg kvar att gå tills vi verkligen blir världens mest jämställda land och det krävs konkreta initiativ för att komma till rätta med problemet. SKTF kräver därför att det tillsätts en jämställdhetskommission med representanter från arbetsgivarorganisationer, fackföreningsrörelsen och regeringen. 2009 uppgick skillnaden mellan kvinnors och mäns löner enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) till hela 15 procent, en siffra som inte förbättrats de senaste 15 åren. Sverige har, i sällskap av de andra nordiska länderna, en extremt könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnor och män arbetar i olika sektorer, inom olika yrkesgrupper och på olika positioner. Det ger skilda förutsättningar, och framförallt skilda lönenivåer. Detta är vad man brukar kalla strukturella löneskillnader. Det innebär att kvinnors lägre lön i regel inte är ett utslag av diskriminering från enskilda personer eller arbetsplatser, utan av de könsnormer och makförhållanden som genomsyrar hela samhället, och därigenom även arbetsmarknaden. Kvinnor och män arbetar inom olika sektorer, och arbetet inom de sektorer som är mansdominerade värderas högre. I sektorer där de flesta är kvinnor tjänar alla, inklusive männen, lägre. Exempelvis tjänar en ekonom som arbetar inom en kvinnodominerad bransch som en kommun tusentals kronor mindre i månaden än en ekonom i ett mansdominerat privat företag. Liknande siffror gäller för en mängd andra yrken, som till exempel it-tekniker och personalchefer. När vi jämför lönerna mellan olika arbetsmarknadssektorer ser vi att det finns en tydlig strukturell skillnad. I yrke efter yrke, i bransch efter bransch, ligger de anställda i kvinnodominerade branscher efter de anställda i mansdominerade verksamheter lönemässigt. 2

Metod Skillnad i kronor För att visa på den skillnad som de strukturella löneskillnaderna innebär för en anställd i en bransch eller sektor där merparten är kvinnor så har vi gjort beräkningar för tre jämförbara yrken, ekonom, it-tekniker och personalchef. Skillnaderna är svindlande. Skillnaden är störst för ekonomen som arbetar i en kommun. Eftersom denna ekonom arbetar i en kvinnodominerad bransch eller sektor så går han eller hon miste om sammanlagt 4,5 miljoner kronor under 20 år. Samma beräkningar för personalchef och it-tekniker ger ett resultat på 3,8 miljoner respektive drygt 2 miljoner kronor. Så här har vi räknat För varje yrke så har vi räknat på två exakt lika jämförelsepersoner anställda i kommun, med vårt pensionssystem och våra avtal i 2010 års nivåer, båda är 41 år fyllda. För den ena personen har vi räknat på SKTFs medellön för respektive yrke plus avtalsvärde (avsättning till pension med mera). För den andra personen har vi räknat på en privat medellön plus vårt avtalsvärde, inkl avsättning till pension. Skillnaden för de olika yrkenas avtalsvärde är mellan 10.000 och drygt 27.000 kronor, löneskillnaderna för de olika yrkesgrupperna är mellan 10.000 och dryga 12.000 kronor. Till dessa summor läggs också avsättningar till pension som naturligtvis blir högre ju högre lön man har. Om dessa löneskillnader skulle vara helt statiska under 20 år blir skillnaderna stora, det vill säga flera miljoner kronor. (Exakta beräkningar se bilaga) 3

Vilka blir konsekvenserna? Världens modernaste välfärd För SKTF där tre fjärdedelar av våra medlemmar är kvinnor, och där en merpart dessutom arbetar inom kvinnodominerade sektorer, är dessa frågor centrala. Våra medlemmar, både kvinnor och män, förlorar som synes stora summor. Men, för oss vars medlemmar till största del arbetar inom välfärdssektorer blir också frågan denna: Vad händer med kvaliteten i vår gemensamma välfärd när sektorn inte kan upprätthålla konkurrenskraftiga löner? Många verksamheter är mitt uppe i eller står inför ett stort generationsskifte och det kommer att behövas män och kvinnor med varierande utbildningsbakgrund. Våra egna undersökningar bland personalchefer i kommuner och landsting visar exempelvis att en överväldigande majoritet av de tjänstemän som ska rekryteras kommer att behöva högskoleutbildning. I Sverige finns det dessutom en bred uppslutning kring det samhälle vi valt, ett samhälle med demokrati, rättssäkerhet och hög generell välfärd. För att det samhället ska fortsätta utvecklas krävs fortsatt högt förtroende hos medborgarna. Medborgarna har rätt att förvänta sig hög kompetens och god effektivitet i välfärden. Dessutom utgör en väl utbyggd välfärd en god grund för annan samhällelig utveckling och produktion. Väl fungerande förskolor, skolor, vård och omsorg är en förutsättning för ett blomstrande näringsliv. SKTF vill vara med och utveckla världens modernaste välfärd. Ska vi klara av det så behövs en välfärdssektor som präglas av goda löner och villkor för medarbetarna inte en som ligger efter lönemässigt på grund samhällets förlegade värdering av kvinnligt och manligt arbete. Hela vårt samhälle förlorar på dagens orättfärdiga löneskillnader. 4

Beräkningar Ekonom Vi har räknat på två exakt lika personer anställda i kommun, med vårt pensionssystem och våra avtal i 2010 års nivåer, 41 år fyllda. För den ena personen har vi räknat på SKTFs medellön på 29.500 och avtalsvärdet som ger 69.378/år. För den andra personen har vi räknat på en privat medellön på 41.000. Vårt avtalsvärde på den lönen skulle ge 96.924 kr/år, inklusive avsättning till pension. Skillnaden är alltså 27.546 kronor. Om löneskillnaden skulle vara helt statisk i 20 år skulle personen med SKTF-medellön förlora totalt sett 550.920 kr i avtalsvärde på dessa 20 år. Varje 1.000 kronor i högre lön för personen med SKTF-medellön skulle höja avtalets värde med 2.364kr/år inkl avsättning till pension. Pensioner på SKTF-medellön: 17.700 i avsättning till tjänstepension, varje tusenlapp högre lön ger ökad avsättning med 600 kr/år. Varje tusenlapps lönehöjning skulle vid 65 ge cirka 560 kr i högre pension per månad, livsvarigt. Pension på den privata medellönen skulle ge 24.600 i avsättning till tjänstepension, alltså 6.900 kr mer per år. Om skillnaden på 11.500 kr i lön skulle bestå till 65, skulle pensionen på vår medellön bli cirka 6.400 kr lägre per månad, livsvarigt. Avtalsvärde är en schablonisering av vårt avtals olika förmåner som semester, övertidsersättning och så vidare. När det gäller pensionsnivåer är effekten en sammanräkning av allmän pension via arbetsgivaravgifter och avsättning till tjänstepension enligt vårt pensionsavtal. Sammanställning Löneskillnad Skillnad i avtalsvärde Sammanlagt 11.500/mån blir 138.000/år 2.760.000 på 20 år. 27.546/år blir 550.920 på 20 år 3.310.920 på 20 år Till det kommer skillnad i pension 6.400/mån 76.800/år 1.152.000 om man lever till 80 års ålder Personalchef Vi har räknat på två exakt lika personer anställda i kommun, med vårt pensionssystem och våra avtal i 2010 års nivåer, 41 år fyllda. För den ena personen har vi räknat på SKTFs medellön på 42.000 och avtalsvärdet som ger 99.288/år. För den andra personen har vi räknat på en privat medellön på 52.000, vårt avtalsvärde på den 5

lönen skulle ge 122.928/år, inkl avsättning till pension. Skillnaden är alltså 23.640 kronor. Om löneskillnaden skulle vara helt statisk i 20 år skulle personen med SKTF-medellön förlora totalt sett 472.800 kr i avtalsvärde på dessa 20 år. Varje 1.000 kronor i högre lön för personen med SKTF-medellön skulle höja avtalets värde med 2.364 kr/år inklusive avsättning till pension. Pensioner på SKTF-medellön: 25.200 i avsättning till tjänstepension, varje tusenlapp högre lön ger ökad avsättning med 600 kr/år. Varje tusenlapps lönehöjning skulle vid 65 ge ca 560 kr i högre pension per månad, livsvarigt. Pension på den privata medellönen skulle ge 31.200 i avsättning till tjänstepension, alltså 6.000 kr mer per år. Om skillnaden på 10.000 kr i lön skulle bestå till 65, skulle pensionen på vår medellön bli cirka 5.600 kr lägre per månad, livsvarigt. Avtalsvärde är en schablonisering av vårt avtals olika förmåner som semester, övertidsersättning och så vidare. När det gäller pensionsnivåer är effekten en sammanräkning av allmän pension via arbetsgivaravgifter och avsättning till tjänstepension enligt vårt pensionsavtal. Sammanställning Löneskillnad 10.000/mån blir 120.000/år 2.400.000 på 20 år. Skillnad i avtalsvärde 23.640/år 472.800 på 20 år Sammanlagt 2.872.800 på 20 år Skillnad i pension 5.600/mån 67.200/år 1.008.000 om man lever till 80 års ålder IT-tekniker Vi har räknat på två exakt lika personer anställda i kommun, med vårt pensionssystem och våra avtal i 2010 års nivåer, 41 år fyllda. För den ena personen har vi räknat på SKTFs medellön på 26.200 och avtalsvärdet som ger 61.937/år. För den andra personen har vi räknat på en privat medellön på 31.500. Vårt avtalsvärde på den lönen skulle ge 74.466 kr/år, inklusive avsättning till pension. Skillnaden är alltså 12.529 kronor. Om löneskillnaden skulle vara helt statisk i 20 år skulle personen med SKTF-medellön förlora totalt sett 250.580 kr i avtalsvärde på dessa 20 år. Varje 1.000 kronor i högre lön för personen med SKTF-medellön skulle höja avtalets värde med 2364kr/år inkl avsättning till pension. 6

Pensioner på SKTF-medellön: 15.720 i avsättning till tjänstepension, varje tusenlapp högre lön ger ökad avsättning med 600 kr/år. Varje tusenlapps lönehöjning skulle vid 65 ge ca 560 kr i högre pension per månad, livsvarigt. Pension på den privata medellönen skulle ge 18.900 i avsättning till tjänstepension, alltså 6.900 kr mer per år. Om skillnaden på 5.300 kr i lön skulle bestå till 65, skulle pensionen på vår medellön bli cirka 2.968 kr lägre per månad, livsvarigt. Avtalsvärde är en schablonisering av vårt avtals olika förmåner som semester, övertidsersättning och så vidare. När det gäller pensionsnivåer är effekten en sammanräkning av allmän pension via arbetsgivaravgifter och avsättning till tjänstepension enligt vårt pensionsavtal. Sammanställning Löneskillnad Skillnad i avtalsvärde Sammanlagt 5.300/mån blir 63.600/år 1.272.000 på 20 år. 12.529/år 250.580 på 20 år 1.522.580 på 20 år Till det kommer skillnad i pension 2.968/mån 35.616/år 534.240 om man lever till 80 års ålder 7

SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka 160 000 medlemmar. För frågor om rapporten, kontakta SKTFs biträdande förhandlingschef Eva-Lotta Nilsson eva-lotta.nilsson@sktf.se 070-584 99 29 eller SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark eva.nordmark@sktf.se 070-624 13 11 Presskontakter: Presschef Peter Bloch peter.bloch@sktf.se 070-255 13 37 SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon 0771 44 00 00 e-post sktfdirekt@sktf.se 8