Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Relevanta dokument
Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Palliativregistret - värdegrund

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

God palliativ vård state of the art

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Samtal med den döende människan

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Palliativ vård förtydligande och konkretisering av begrepp

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Förbättringscoach. 15 Hp Kirurgkliniken Sös 4 avd 8 ssk, 2 ÖL 2 coacher Heldagar 1 g/mån

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Brytpunktssamtal - problem eller möjlighet? Gunilla Lundquist Palliativa teamet Västerbergslagen

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Vård av äldre i livets slut

Palliativ vård PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Palliativ vård förtydligande och konkretisering av begrepp. Remissversion

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Palliativ vård i samverkan

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Döendet. Palliativa rådet

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Säkerhet, roller och riktlinjer

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop Palliativ vård Workshop 2010

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Palliativregistrets värdegrund

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Antal % % % % % % Min-max Riket

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

RIKTLINJER FÖR BASAL PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

RIKTLINJER FÖR ALLMÄN PALLIATIV VÅRD INOM NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORRA SKARABORG

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Alice i underlandet och katten

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

ORD OCH BEGREPP [7] Dokumentets namn: Rutin för palliativ vård inom särskilt boende, hemsjukvård

ORD OCH BEGREPP [8]

Kommunikation och bemötande. Empati

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Omvårdnad vid livets slutskede

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Omvårdnad vid livets slutskede

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Palliativ vård några av talarna

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård

Palliativ vård i livets slutskede

Vägledning för en god palliativ vård

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Palliativ vård i Västra Götaland

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

SoS riktlinjer om vård i livets slutskede och Palliativ nefrologi. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

Transkript:

Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret

Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Olika faser

Brytpunkt - definition En gräns där vården ändrar inriktning och mål - byte av behandlingsintention, kurativ-palliativ - övergång livsförlängande till lindrande behandling - övergång till vård i livets slutskede Ofta inte distinkt, mer en process över tid med successiv förskjutning av vårdens mål. Engagerar hela teamet runt patienten

Patientens brytpunkt Inte alltid densamma som vår Inte orka äta Inte klara hygien Få KAD Inte klara förflyttning eller bli rullstolsbunden Inte kunna åka till sommarstugan

Brytpunktssamtal - definition Brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede: SoS termbank: samtal mellan ansvarig eller tjänstgörande läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. Om det är i enlighet med patientens önskemål erbjuds närstående att delta.

Brytpunktssamtal Vägleder patienten och närstående till en djupare förståelse av sjukdomsläget Ett bra förhållningssätt gör det möjligt för patient och närstående att acceptera budskapet kognitivt och emotionellt Ofta krävs upprepade samtal

Brytpunktssamtal Utmaning för läkaren Det är svårt ibland att se att någon faktiskt är döende Kan kännas som ett nederlag att avsluta behandling Rädd att ha fel och göra bort sig Rädd att ta ifrån patienten hoppet Enklare att fortsätta som inget hänt, risk för ett överoptimistiskt förhållningssätt Egen dödsrädsla

Brytpunktssamtal Utmaning för patienten Svårt att ta in, känslosamt Väcker många frågor om framtiden Hoppet förändras Vill inte oroa doktorn

Vinster vid god kommunikation/information Patient- och närståendeperspektiv Minskad osäkerhet, oro och ångest Ökad följsamhet till behandling Bättre symtomkontroll Ökad livskvalitet Kan ge hopp och ökad balans i tillvaron Tid att förbereda sig och avsluta sitt liv Underlättar närståendes sorgeprocess

Vinster vid god kommunikation/information Vårt perspektiv läkare/sjuksköterskor Bättre samsyn och samverkan Minskad stress Minskad emotionell trötthet Mer nöjd på jobbet och mer nöjd med sin prestation Remiss till palliativ vård i rätt tid och hälsoekonomiska vinster

Brytpunktssamtal och hopp Samtal kring sjukdomens begränsningar och möjligt framtidsscenario hjälper patienten till ökad förståelse av situationen och skapar möjligheter till ett mer realistiskt hopp.

Brytpunktssamtal riktlinjer Nationella vårdprogrammet i palliativ vård 2012 Nationellt kunskapsstöd 2013 (SoS) Termer, begrepp, indikatorer Svenska Palliativregistret (bl a video)

Förändringsarbete i vården Micaela Kronberg Thor Specialist sjuksköterska inom intensivvård, organisation och ledarskap Svenska palliativregistret, analys och utveckling.

Om du ändå inte vet vart du ska har det ingen betydelse vilken väg du tar Alice i Underlandet

Orsak/verkandiagram Fiskbensdiagram

Formulera ett problem Formulera problemet som en VARFÖR fråga. Skriv förslag på ORSAKER till problemet. Gruppera FÖRSLAGEN. KATEGORISERA utifrån innehåll. Poängsätt eller välj det som NI i gruppen kan åtgärda.

PGSA Cykeln T. Nolans och E. Demings förbättringsmodell Förbättringar kommer från kunskap. Bygger på tre basala frågor. 1. Vad försöker du uppnå? 2. Hur kommer du veta att en förändring är en förbättring? 3. Vilka förändringar kan vi göra som kommer att resultera i en förbättring.

PGSA cykeln