Gråbo förskolors likabehandlingsarbete

Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1

Varför ett likabehandlingsarbete? Som anställd i förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Förskolan inte bara återspeglar samhällets värderingar utan är också med och formar dem! Enligt diskrimineringslagen 3 kap 14-16 och skollagen 6 kap måste förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter även kallat likabehandlingsarbete. Tillika står det i vår läroplan att inget barn i förskolan får utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan religionsuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (Lpfö 98/10). Med begreppet likabehandling menas att barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och lika möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Vad är kränkande behandling, trakasserier och diskriminering? Diskriminering definieras i diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer och grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Den kan vara antingen direkt eller indirekt. De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön (att någon är man eller kvinna) Könsöverskridande identitet eller uttryck (att någon inte definierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Etnisk tillhörighet (nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande) Religion eller annan trosuppfattning (sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning) Funktionsnedsättning (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga) Sexuell läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning) Ålder (uppnådd levnadslängd) Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte 2

diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Det betyder att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier innebär ett handlande av en individ som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, alltså det som sker mellan individer. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I Skollagen 6 kap 3 definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna, kränker ett barns värdighet, t.ex. reta någon för att hen har stora öron. En handling benämns som kränkande om den upplevs så av den enskilda individen. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Hur kan diskriminering och trakasserier se ut i förskolan utifrån de olika diskrimineringsgrunderna? Kön: När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi kan kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. Könsidentitet eller könsuttryck: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. Etnisk tillhörighet: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. 3

Religion eller annan trosuppfattning: Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av pedagogerna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. Funktionsnedsättning: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. Sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. Ålder: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som har valt det. De andra barnen retar honom för det. Exempel på hur vi arbetar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna Kön: Pojkar och flickor ges lika stort utrymme och inflytande, t.ex. med hjälp av talrundor eller samtalsmattan. Ett kartläggningsmoment per år bör innehålla en granskning om verksamheten medverkar till traditionella könsmönster. Könsidentitet och könsuttryck: Förskolan granskar kritiskt material och aktiviteter som styr in barnen i pojk- och flickroller. Könsneutrala toaletter. Etnisk tillhörighet: Granskar och tar bort pedagogiskt material som beskriver olika kulturer på ett generaliserande sätt. Föräldrar och barn erbjuds tolk vid behov, särskilt vid inskolning och utvecklingssamtal. Leksaker, t.ex. dockor bör spegla människor med olika ursprung. 4

Pedagogerna uppmuntrar och använder barnets modermål i vardagen på förskolan. Religion och annan trosuppfattning: Pedagogerna inhämtar kunskap om religiösa högtider som firas bland barnen. T.ex. vid inskolning och utvecklingssamtal. Högtider firas utan förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen, alla barn och vuxna ska kunna delta. Funktionsnedsättning: Verksamheten utformas så att alla barn kan delta. Förskolan, erbjuder i samråd med specialpedagog och föräldrar, önskekost vid behov. Verksamheten planeras och organiseras utifrån barn med funktionsnedsättning. Sexuell läggning: Ålder: Alla familjekonstellationer uppmärksammas. Vi fokuserar på betydelsefulla vuxna. Pedagogerna undviker att spekulera i blivande par (pojke/flicka) som att de skulle vara kära i varandra. Att barn tycker om varandra (pojke-flicka, pojke-pojke, flicka-flicka) benämns och uppmärksammas. Förskolan granskar material som kommer från andra instanser, t.ex. BVC, så att de visar på mångfald, t.ex. affischer och böcker. Individuella förutsättningar går före ålder vid planering av verksamhet. Pedagogerna undviker stereotypa förväntningar på en viss ålder, t.ex. du är fem år nu och borde kunna ta på dig jackan själv.. Vad betyder det att arbeta med likabehandling? Att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att vi kartlägger verksamheten. Blir barn kränkta? Vad hindrar lika möjligheter och lika rättigheter? Att kritiskt granska normer och värderingar. Att göra det ovanliga vanligt. Det går ofta att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till rådande normer. Normer som finns både i samhället i stort men också de som finns på just din förskola. Att arbeta med att ifrågasätta och 5

synliggöra normer är att arbeta med att främja barns lika möjligheter och rättigheter. Då barnen i juridisk bemärkelse inte kan dömas för diskriminering så blir det viktigaste i förskolan det pedagogerna gör eller inte gör! Gråbo förskolors gemensamma mål Vårt gemensamma mål för det dagliga arbetet är att verksamheten erbjuder en miljö där alla barn och föräldrar ges lika möjligheter och lika rättigheter och som tydligt tar avstånd mot kränkningar. Vår vision markerar förskolans inställning och visar på det övergripande målet för likabehandlingsarbetet: På våra förskolor möts du av barn som hjälper varandra att lyckas, de har en tillit till sin egen förmåga och ser framtiden som något de skapar tillsammans för en hållbar utveckling I Gråbo förskolor ingår: Fågelkärr, Parasollen, Rösekullen, Olstorp, Bäckamaden och Ljungviks förskola. De är olika stora men har alla barn från 1-5 år. I enheten ingår också dagbarnvårdare vilka i dagsläget är fyra stycken. Gråbo förskolors gemensamma tänk - så här gör vi: Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling. Gråbo förskolor har valt att sammanföra dessa båda till en enda plan. Vi har dock delat in den i två delar. En första del (den du läser nu) vilken är gemensam för alla förskolor i Gråbo och en andra del vilken är specifik för respektive förskolas löpande arbete. Den andra delen är en arbetsmall, framtagen av vår likabehandlingsgrupp bestående av en till två pedagoger från varje förskola. Arbetsmallen benämns: Mall för Gråbo förskolors likabehandlingsprocess. Arbetsmallen fokuserar på mål som satts utifrån utvärderingar och kartläggningar. Om en kartläggning visar på situationer och händelser där kränkningar eller orättvis behandling sker, tittar vi först på om det finns ett samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Är det enskilda fallet en del av ett större mönster? Vi tänker att kränkningar sällan uppstår som enskilda företeelser utan att de ofta är ett resultat av normskapande processer som pågår i verksamheten, exempelvis: Förskolans personal uppmärksammar att det ofta är konflikter om förskolans puttbilar. En till synes enkel åtgärd skulle kunna vara att göra en kölista/turtagningslista och sen förvänta sig konflikterna vara borta. Det är dock här som vi går steget längre. Nu börjar vi observera och kartlägga med våra diskrimineringsglasögon på. Finns det ett mönster? Kan det vara så att 6

konflikterna grundar sig i någon av diskrimineringsgrunderna? T.ex. kön, ålder eller funktionshinder? Vem får företräde, pojken eller flickan eller det barn som är äldst? Resultatet av kartläggningen ger oss ökade möjligheter till rätt åtgärder men också information om vad som händer i barngruppen. Kan denna anledning vara orsak till fler av barnens konflikter? Vi får också möjlighet att få syn på oss själva. Finns det något vi säger eller gör i vår verksamhet som skapar detta beteende hos barnen? Resultat och analys av verksamhetens kartläggning kan resultera i mål som ligger på ett årligt plan men också i en tidsprocess på några månader beroende på vad det är som ska åtgärdas. Vi ser därför fördelar med en arbetsmall som öppnar upp för möjligheten till att nå fler mål under året. Arbetsmallen blir på så sätt ett levande verktyg som används kontinuerligt och flera gånger under året. Där av benämningen löpande likabehandlingsprocess. Kartläggningarna kan också visa på skillnader mellan avdelningarna på förskolan och då har vi öppnat upp för möjligheten till olika mål på samma förskola. På så sätt blir likabehandlingsarbetet nära, förankrat och konkret. 7

Så här gör vi när något har hänt: Vid kännedom om kränkningar mot ett enskilt barn Våra kartläggningar hjälper oss att se på vår verksamhet i stort men tyvärr kan också kränkningar ske mot enskilda barn. Så fort det kommer till vår kännedom om att ett barn känner sig kränkt av ett annat barn gör pedagogen följande: 1. Talar enskilt med det utsatta barnet, antecknar och är noga med detaljerna! Erbjuder barnet det stöd det behöver. 2. Samtalar enskilt med det eller de barn som utsatt. Utgår från den utsattes berättelse. Är allvarlig i sitt uttryck och betonar att kränkningarna måste upphöra direkt. Berättar om nästa steg. Dokumenterar. 3. Återkopplar till föräldrarna inom 24 timmar. Berättar vad som har hänt och vad förskolans nästa steg är. 4. Alla pedagoger informeras samt förskolechef (förskolechefen anmäler i sin tur till huvudmannen). 5. Uppföljning sker veckan efter, en och en med alla inblandade. Börjar med det utsatta barnet. Dokumenterar. 6. Återkopplar till föräldrarna. 7. Fortsätter uppföljningen ett par månader. Dokumenterar. Uppföljningen gäller även arbetslaget! Pedagogen datummärker alltid dokumentationen och antecknar vem som är ansvarig för åtgärderna. Om barnet skulle bli kränkt av personal på förskolan sker följande: Händelsen anmäls till förskolechefen. Vårdnadshavare informeras. Förskolechefen utreder och tecknar åtgärder. Förskolechefen anmäler till huvudman. Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och hans/hennes vårdnadshavare. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur relationen med det berörda barnet fungerar. Om åtgärderna inte är tillräckliga kontaktas verksamhetschefen för hjälp och stöd i det fortsatta arbetet. 8

Hur ser vi till att det blir gjort? Vi kompetensutvecklar och kvalitetssäkrar. Det gör vi bland annat genom vår likabehandlingsgrupp som träffas regelbundet hela året för att fördjupa och utveckla vårt likabehandlingsarbete. Representanterna i gruppen ansvarar också för att driva och förankra arbetet på sin förskola. Gruppen leds av specialpedagogen. Den gemensamma delen i likabehandlingsplanen syftar till att öka likvärdigheten bland våra förskolor samt höja kompetensen på likabehandlingsarbetet. Kompetensutvecklande insatser kan vara föreläsningar på APT, arbetsuppgifter utdelade av likabehandlingsgruppen och studiecirklar. I år har vi haft fokus på normkritiskt tänkande samt hur vi kartlägger med diskrimineringsglasögonen på. En annan kvalitetssäkrande insats är att när en förskola eller avdelning är klar med sin arbetsmall och arbetet med att nå uppställt mål har börjat, så startar också en parallell process där andra delar av verksamheten kartläggs. Syftet är att undvika perioder där det förebyggande arbetet står still. Vi har även arbetat fram en inspirationsmall (se bilaga) vid terminsstart för arbetet i augusti och fram till septembers slut. Denna har fokus på uppstarten efter sommaruppehållet så att nya" och "gamla barn känner sig välkomna. Utgångspunkten för denna mall är; vad fyller vi dagarna med för att arbeta främjande mot läroplanen och diskrimineringsgrunderna? Vårt kvalitetssäkrande arbete synliggörs på nedanstående bild, framtagen av likabehandlingsgruppen: 9

Mall för Gråbo förskolors likabehandlingsprocess En process där verksamheten kartläggs och som mynnar ut i mål och åtgärder för barns lika möjligheter och lika rättigheter. Förskola: UTVÄRDERING (av det föregående arbetet) Ange det mål som utvärderas. Vilka resultat har vi nått? Hur vet vi det, syns det i barnen? Analysera (kvalificerade gissningar) varför det gick som det gick. KARTLÄGGNING (underlag för det nya arbetet) Vad ska vi titta på? När, hur och vem ska göra det? Hur får vi med barnen och föräldrarna? Vilka metoder ska vi använda? När går vi igenom resultatet? ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN Vad visade kartläggningen? Vilka slutsatser drar vi av resultatet? MÅL Formulera målet som det ska se ut när det är uppnått, tänk lika möjligheter, lika rättigheter. Det ska härledas till kartläggningen eller utvärderingen. Målet ska vara konkret och utvärderingsbart. ÅTGÄRDER Åtgärderna ska vara direkt kopplade till målet. Motivera respektive åtgärd. Hur ska de utföras och när? Hur får vi med barnen? Vem/vilka är ansvariga? UPPFÖLJNING När följer vi upp åtgärderna? Vem ansvarar för att de följs upp? Vad visade uppföljningen? Datum: 10

Mall för Gråbo förskolors likabehandlingsprocess En process där verksamheten kartläggs och som mynnar ut i mål och åtgärder för barns lika möjligheter och lika rättigheter. Förskola: Bäckamadens förskola Datum: 2015/ 2016 UTVÄRDERING (av det föregående arbetet) Ange det mål som utvärderas. Vilka resultat har vi nått? Hur vet vi det, syns det i barnen? Analysera (kvalificerade gissningar) varför det gick som det gick. Förra årets mål: Vi har enbart material på vår förskola som har ett medvetet syfte att tjäna lika möjligheter och lika rättigheter. I inledningen av vårt arbete tilldelades samtliga pedagoger olika ansvarsområden som vi kritiskt skulle granska utifrån vårt mål. På så vis blev vi alla delaktiga och materialgenomgången tydlig. Under året har vi arbetat aktivt och medvetet med att kritiskt granska allt material som tas in på förskolan. Vi har alla ansvar för att materialet skall visa på mångfald och tjäna till lika möjligheter, lika rättigheter. Vi har vidgat vårt materialutbud av litteratur på förskolan genom projektet: Veckans bok. I detta projekt har vårdnadhavare och barn blivit delaktiga i materialvalet och vi pedagoger har fått analysera och förhålla oss kritiskt till de böcker som valts ut. Samtliga pedagoger har i utvärderingsarbetet fått skriva ned sina reflektioner av vårt arbete med veckans bok utifrån målet och följande frågeställningar: *Hur har du upplevt arbetet med Veckans bok (utifrån målet)? Hur har boksamtalen sett ut? 11

KARTLÄGGNING (underlag för det nya arbetet) Vad ska vi titta på? När, hur och vem ska göra det? Hur får vi med barnen och föräldrarna? Vilka metoder ska vi använda? När går vi igenom resultatet? *Vilken respons har vårdnadhavarna/barnen gett? Samtliga pedagoger har uttryckt att de tycker det varit ett givande projekt. Några ha uttryckt att de haft givande boksamtal med barnen där värdegrundsdiskussioner och språkutveckling blivit centrala delar. Flera anser att projektet bidragit till en bredd av litteratur och att det varit värdefullt då barnen varit väldigt stolta när de fått visa upp sin bok och berätta om den. En pedagog uttrycker väl värt att göra om, tror barnen kommer bli mer och mer vana med formen! Några pedagoger uttryckte att boksamtalen med de yngre barnen varit varierande i sin form och att det inte alltid gått att genomföra samtalen av olika anledningar. Vårdnadshavarnas respons har varit till största del positiv. Flera vårdnadshavare har uttryckt att de är roligt att få ta del av vårt arbete i och med likabehandlingsplanen och att deras barn sett fram emot att få ta med sin bok. Flera vårdnadshavare har även uttryckt att de känt sig osäkra inför bokvalet och ifall boken skall uppfylla syftet. Vi har observerat vid flera tillfällen och på olika platser att uteslutning sker mellan barnen. Vi vill därför undersöka följande frågeställning: Hur ser uteslutningen ut mellan barnen i leken? Vi använder observationer som metod. Alla pedagoger skriver ner observationer under vecka 13-15. Sofia och Daniela förbereder kartläggningsmaterial med observationsfrågor och utdrag ur diskrimineringslagen 4 paragrafen. Detta material placeras på flertalet ställen på förskolan, både utomhus och inomhus så 12

ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN Vad visade kartläggningen? Vilka slutsatser drar vi av resultatet? det ska vara lättillgängligt. På husmötet, den 21/4, delar vi pedagoger in oss i mindre grupper för att gå igenom kartläggningsmaterialet. Alla observationsanteckningar läses igenom och kategoriseras för att få en överblick över vilka diskrimingeringsgrunder som berörs. Efter att vi gått igenom vårt kartläggningsmaterialet kunde vi se att diskrimineringsgrunderna kön och ålder var mest förekommande. Vi noterade även att många uteslutningar kan bero på hierarkier och statusförhållanden mellan barnen. Kartläggningen visade även att uteslutningar mellan barnen förekom när barnen själva fick välja plats vid i olika situationer samt där de förekom många barn på en lite yta. De uteslutningar vi sett var oberoende av plats och skedde på samtliga hemvister. Slutsatsen vi drar av detta är att kön, ålder och status är områden vi behöver arbeta mer aktivt med för att alla barn ska känna sig inkluderade i leken på hela förskolan. Vi har valt att fokusera på ålder som diskrimineringsgrund då vår uppfattning är att ålder i nuläget är den mest förekommande orsak till uteslutningar mellan barnen. Avslutningsvis anser vi att observation som metod var ett bra sätt att samla in information på då samtliga pedagoger blev delaktiga i kartläggningsarbetet. Vid analysarbetet av observationsmaterialet upptäckte vi dock att vissa observationer inte hade tiiräckligt information för att behandlas. Därmed har vi lärt oss att nästa gång använda oss av en tydligare observationsmall där samtlig information för varje observation fylls i en separat frågemall. 13

MÅL Formulera målet som det ska se ut när det är uppnått, tänk lika möjligheter, lika rättigheter. Det ska härledas till kartläggningen eller utvärderingen. Målet ska vara konkret och utvärderingsbart. ÅTGÄRDER Åtgärderna ska vara direkt kopplade till målet. Motivera respektive åtgärd. Hur ska de utföras och när? Hur får vi med barnen? Vem/vilka är ansvariga? Alla barn har lika möjlighet och lika rättighet till samspel och delaktighet i lek oavsett ålder. Vi har valt att arbeta med följande åtgärder för att nå vårt mål (2015-08-17): * Vi inför fasta platser i samling, vila och vid matsituationen då vi sett att kränkningar och uteslutningar är mest förekommande när barnen själva får välja sin plats. * Vi bestämmer vilka barn som håller handen vid promenader. * På Trollet delar vi in barnen i mindre grupper som varierar i antal utefter barnen behov och inte efter ålder. *Vi inför drama och gestaltande inslag där vi synliggör aktuella händelser där vi arbetar med värdegrundsfrågor. Barnen får leva på så sätt erfara olika perspektiv för att få syn på sig själv och andra. * Vi pratar till och om barnen utifrån deras namn och inte utefter vilken storlek- eller åldersgrupp de tillhör. * Hemvisterna benämns numera som Grön och Blå och inte efter begreppen Lill och Stor. * Barnens intressen får styra det mesta vi gör snarare än ålder. Fler åtgärder: (2015-11-16) * Vi har kontinuerligt skapat mötesplatser i våra lärmiljöer där olika behov och intressen möts. * Vi arbetar utefter ett Entreprenöriellt förhållningssätt där alla barn är med och 14

UPPFÖLJNING När följer vi upp åtgärderna? Vem ansvarar för att de följs upp? Vad visade uppföljningen? bidrar utefter sin förmåga och sitt intresse. Vi uppmuntrar därmed barnens olika förmågor och där varje individs insats blir en vinst för kollektivet. 2015-08-17: Uppföljning sker i respektive arbetslag på höstens husmöte den 23/11-15. Alla pedagoger ansvarar för att genomföra och fundera kring ovanstående förebyggande åtgärdspunkter. Daniela mailar ut följande uppföljningsfrågor: Har vi gjort fler insatser än ovanstående? Vilka resultat har vi fått av våra insatser? Hur vet vi det? (hur syns det i barnen) Vilka kvalificerade gissningar gör vi? Varför gick det som det gick? Samtliga pedagoger besvarar i skrift och tar med vid respektive arbetslagsmöte. Daniela samlar ihop dessa och sammanställer dem efter mötet. 2016-01-17: På grund av inställt husmöte den 23/11-15 besvaras åtgärdpunkterna gemensamt i skrift vid respektive arbetslagsmöte. Daniela samlar ihop dessa och sammanställer dem efter mötena. Utvärderade analys: Trollet: På Trollet vi sett att mer tydlighet i placeringar och gruppindelningar bidragit till större lugn och trygghet hos barnen. Nya kamratkonstellationer har skapats vilket våra nya föränderliga lärmiljöer legat till grund för. Vi upplever även att ovanstående åtgärdspunkter lett till 15

färre kräkningar och konflikter uppstått mellan barnen. Barnen har fått fler strategier för att bjuda in varandra i leken och vi upplever att barnen generellt visar en större respekt för varandras gränser. Genom vårt projektarbete som utgår ifrån ett Entreprenöriellt förhållningssätt upplever vi en större vi-känsla där toleransen för olikheter har blivit större. Sländan: Blåsländan har lagt stor fokus på att skapa trygghet i barngruppen efter att flera nya barn börjat under hösten. Pedagogerna upplever att det varit positivt med kontinuerlig uppdelning i lärgrupper då de valt gruppsammansättningen. Ett lugn har skapats i gruppen och barnen har i och med det klarat av att delat in sig själva i grupper under andra delar av dagen. Grönsländan har arbetat med olika sagor som utgångspunkt och haft diskussioner om värdegrund utifrån dessa. Barnen hjälper varandra på eget initiativ och pedagogerna upplever mötena mellan barnen som mer positiva. Avslutningsvis anser vi att vi har nått vårt mål. Ovanstående åtgärdspunkter kommer finnas med som en del i vårt fortsatta arbete. Vårt nästa steg i processen är att göra en ny kartläggning för att få syn på vilka behov vi ser i barngrupperna och vilka/vilken diskrimineringsgrund vi vill koppla vårt kommande mål till. Varje arbetslag diskuterar förslag på kartläggningsmetod och fokusområde under v.6-7 som vi delger varandra och beslutar om på vårt gemensamma möte 2016-02-23. 16