Stadskvalitet efterfrågas Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Alexander Ståhle landskapsarkitekt & stadsbyggnadsforskare Vi arbetar med kommuner, arkitektkontor, byggherrar, fastighetsägare, statliga verk. Analys Forskning Lab Barn i tät stad Vår väg till dagis Dialog Plan Våra tjänster Vår gata till dagis Dagis Hemma Inga bilar 1
- - - - - + + + + + - + 2
Innerstaden har 25 000 barn = Trondheim Östermalm Södermalm Antal barn per stadsdel >1000 Årsta 500 0 Bebyggelsetäthet Enskede 3
Östermalm Östermalm Södermalm Södermalm Årsta Årsta Gångavstånd till närmaste grönområde Enskede Gångavstånd till närmaste lekplats Enskede Kristineberg Tyst stad Bullrig stad Södermalm Miljöförvaltning Gångavstånd till närmaste tyst område (<50 dba) 4
Nya planer för tät stad i Stockholm Internationellt >>> Nationellt >>> Regionalt För att möta den efterfrågan som finns måste vi helt enkelt bygga en mer tät stad. ( ) Bilens roll kan vara viktig, men den måste underordnas stadens villkor. (Alvendal 2008) Framkomlighetsstrategi Stockholms stad (2011) 1. Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel, dvs. kollektivtrafik, cykel och gång. 2. Framkomligheten i väg och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och öka restidspålitligheten för alla trafikanter. 3. Vägarnas och gatornas roll som attraktiva platser ska förstärkas genom att förbättra gångvänligheten i staden. 4. De negativa effekterna av väg och gatutrafiken ska minimeras genom att styra bilanvändning till de resor där bilen gör mest samhällsnytta. 45 meter Gymnasieungdomars bilder av framtidsstaden Uppdrag av Riksdagens utredningstjänst 5
G öteborg och 2012-01-12 teknikutveckling stora parker mindre kriminalitet bra skolor alla lämnar bilen hemma miljövänligare öppna kulturhus bilfri innerstad omställning från oljeberoende kulturell mångfald fler cykelvägar gröna tak och parker Kungsträdgården enligt Tensta gymnasium Slussen enligt Globala gymnasiet Varför växer städer? Production will tend to concentrate in larger cities, which will become densely populated but will also have higher levels of income. Paul Krugman 34 Större städer har större mångfald Högre täthet ger fler verksamheter Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald Handel Restauranger Kultur Antalolika näringar 600 400 Malmö Stockholm Antal inom 1000 meter Antal inom 1000 meter Antal inom 1000 meter 200 0 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Storlek på stad Storlek på stad Befolkning ilokalarbetsm arknad Storlek på stad Källa: Bettencourt et al (2007) Källa: Bettencourt et al (2007) Källa: RTK Rapport 6 1998 Boende och arbetande inom 1000 meter Täthet Boende och arbetande inom 1000 meter Täthet Boende och arbetande inom 1000 meter Täthet 35 Källa: Värdering av stadskvaliteter : Resultat från Storstockholmsregionen (Evidens, Spacescape 2011) 6
Ju centralare gata desto fler butiker hög låg centralitet SOFO/Skånegatan idag SOFO/Skånegatan idag SOFO/Skånegatan i ett annat läge Varför växer och förtätas stora städer? Därför att de är mötesplatser och kreativa arenor de har stort kultur och serviceutbud de skapar arbetstillfällen och innovation de har höga löne och utbildningsnivåer de är miljö och transporteffektiva Vad är stadskvalitet? Därför flyttar man till och stannar i Sthlm. 7
Projektets genomförande Värdering av stadskvaliteter Värdering av stadskvaliteter Stadsbyggnadsanalyser Statistiska analyser Stadsbyggnadsstruktur 43 43 Resultat Stadskvaliteterna består av sju rena stadsbyggnadskvaliteter och ett socioekonomiskt index som kontrollvariabel. Stadskvaliteternas monetära värde Kvartersform Närhet till City Socioekonomiskt index Tillgång till gång-gatunät 90% PRIS Variabler som påverkar priset Antagen förändring Prisförändring, kr/kvm Gång gatunätsavstånd till city 1 000 m 1 190 Gång gatunätsavstånd till vatten 1 000 m 1 550 Parkytor inom 1 km 10 hektar 600 Urbana verksamheter inom 1 km 100 procent 1 760 Tillgång till gång och gatunät, R12 0,1 640 Mindre än 500 m till spårstation Ja 1 370 Kvartersform (andel slutet och utåtvända entréer) 10 procentenheter 500 Socioekonomiskt index (0 100) 1 procentenhet 460 45 46 Stadskvaliteterna 1. NÄRHET TILL CITY Resultatet bekräftar storstadens monocentrism och Centralstationens dragningskraft. Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 1. NÄRHET TILL CITY Notera att norra innerstaden har fördel framför södra, och att Torsvik på Lidingö och Sickla ligger lika nära Centralen som Bromma. 47 8
1. NÄRHET TILL CITY Man kan illustrera denna partiella prispåverkande effekt genom att flytta Södra Farsta till centralstationen. I genomsnitt kostar en bostadsrätt i Södra Farsta 22 900 kr/kvm. Priset blir då 35 000 kr/kvm för Farstabostaden som flyttats till centralstationen. Räkneexempel Stadskvaliteterna 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION Resultaten bekräftar spårstationers starka dragningskraft för stabil regional tillgänglighet. 22 900 kr/kvm 35 000 kr/kvm 50 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys Räkneexempel 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION Stockholms exceptionella spårutbyggnad ger en väl fördelad attraktivitet. Hässelby, N Lidingö och N Haninge, N Nacka är stadsdelar som dock inte har denna attraktivitet. 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION Resultaten kan illustreras med att man tar bort tunnelbanestationen vid Södra Farsta, allt annat lika, vilket skulle betyda att en genomsnittlig bostad på 80 kvm skulle falla i pris med drygt 100 000 kr, för fastigheter inom 500 meter skulle det ge en värdesänkning med 350 Mn kr. 80 kvm 500 m - 350 000 000 kr - 100 000 kr Stadskvaliteterna 3. TILLGÅNG TILL GÅNG- OCH GATUNÄTET Resultaten bekräftar vikten av ett väl sammankopplat nät för gående på stadsdelsnivå, dvs att det finns långa gator, med många tvärgator. Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 3. TILLGÅNG TILL GÅNG- OCH GATUNÄTET Innerstaden gynnas av sitt fotgängarvänliga gatunät. Stora delar av Västerort och stadsdelarna kring Enskede, Spånga och Sundbyberg ligger också väl integrerat. Nacka, Lidingö, Haninge och västra Söderort ligger mer avskuret. 53 9
Stadskvaliteterna 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER Resultaten bekräftar den täta blandstadens och stadsgatans attraktivitet, även värdet av verksamheter i gatuplan. Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER City och innerstaden är särskilt attraktiv. Subregionala kluster finns i Farsta, Högdalen, Skärholmen, Gullmarsplan, Sundbyberg-Solna, Vällingby, Tensta, Kista, Nacka C och Lidingö C. 55 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER Resultaten kan illustreras med att om tillgången till urbana verksamheter i Södra Farsta skulle bli densamma som vid Götgatsbacken (genom förtätning av boende och arbetande) så skulle priserna på bostäderna i Södra Farsta öka med nästan 13 000 kr/kvm, dvs. från ca 23 000 till ca 36 000 kr/kvm. Räkneexempel Stadskvaliteterna 5. NÄRHET TILL VATTEN Resultaten bekräftar betydelsen av sjöutsikt och närheten till offentlig strand och kaj vid större vattenområden. + 13 000 kr/kvm 5 58 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 5. NÄRHET TILL VATTEN Innerstaden har denna världsunika kvalitet, och även stora delar av ytterstaden, dock sämre i Söderort och norra Västerort. Nacka och Lidingö har här stora fördelar. Stadskvaliteterna 6. TILLGÅNG TILL PARK Resultaten bekräftar vikten av kvalitativa grönområden. Stora parker, som får stort genomslag, har ofta en mångfald av både lek, sport och rofyllda naturmiljöer. 60 10
Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 6. TILLGÅNG TILL PARK Distributionen av parker är ganska jämn i regionen. Vissa delar av innerstaden (västra Södermalm, östra Östermalm) har klart mer än många glesbebyggda gröna förorter (Handen, Nacka). Vad är detta värt? Nya Årstafältet Stadskvaliteterna Ca 2 Mrd kr! 7. KVARTERSFORM Resultaten bekräftar betydelsen av bebyggelsens och i synnerhet kvarterets utformning. Det slutna kvarteret med utåtvända entréer visar på större attraktivitet, sannolikt för att det skapar gårds- och stadsrumskvaliteter samtidigt. Nya Årstafältet 64 Stadskvalitet och stadsbyggnadsanalys 7. KVARTERSFORM Täthet? Måttet fångar variationen från helt öppen punkthusbebyggelse, via halvöppen och halvsluten till helt sluten kvartersbebyggelse. Tidigare studier visar att olika kvarterstyper har olika möjligheter till ombyggnad och förtätning (Tätare Stockholm 2008). Midsommarkransen Hässelby strand 11
Täthet? Täthet? Midsommarkransen Hässelby strand Blecktornet Akalla E=100% Täthet? Samma täthet, olika kvartersform 3 vån 5 vån Blecktornet Akalla E=200% 6 vån 25 vån Analys av hållbar stadsutveckling EKONOMISK Mer park i tätare stad? MILJÖ Doktorsavhandling Compact Sprawl (Ståhle 2008) SOCIAL 12
Hur många upplever brist på parker och naturområden? Hur många upplever brist på parker och naturområden? ÖRBY Exploateringstal=0,2 BROMMA Exploateringstal=0,2 ÖRBY Exploateringstal=0,2 BROMMA Exploateringstal=0,2 *TEMO:s enkätundersökning Service i stadsdelen *TEMO:s enkätundersökning Service i stadsdelen Hur många upplever brist på parker och naturområden? Hur många upplever brist på parker och naturområden? HÖGDALEN Exploateringstal=0,5 FARSTA Exploateringstal=0,5 HÖGDALEN Exploateringstal=0,5 FARSTA Exploateringstal=0,5 *TEMO:s enkätundersökning Service i stadsdelen *TEMO:s enkätundersökning Service i stadsdelen Hur många upplever brist på parker och naturområden? Hur många upplever brist på parker och naturområden? NORRMALM Exploateringstal=2 ÖSTERMALM Exploateringstal=2 NORRMALM Exploateringstal=2 ÖSTERMALM Exploateringstal=2 *TEMO:s enkätundersökning Service i stadsdelen *TEMO:s enkätundersökning Service i stadsdelen 13
Stadsbyggande skapar tillgång på grönområden genom 1.Storlek 2.Kvalitet 3.Närhet Täthet 4. Orienterbarhet Grönhet Täthet Kompakt stad Täthet Attraherar företag Blandstad Attraherar boende Grönhet Grönhet Vad är förtätningens konsekvenser? Hur stadsutveckla? + Mer service Mer kultur Mer handel Fler restauranger Fler mötesplatser Fler företag Bättre kollektivtrafik Mindre bilberoende Ökad trängsel Mindre avskildhet Mer buller Mindre grönyta Ökat parkslitage Förlorad karaktär Mindre solljus Mindre utsikt 14
All förtätning får konsekvenser Gluggförtäta eller stadsutveckla? Business as usual eller Smart growth Ökad trängsel >>> Satsa på gång, cykel, koll Mindre avskildhet>>> Skapa gårdar och bra parker Mer buller >>> Avskärma, minska hastighet Mindre grönyta >>> Utveckla gröna kvaliteter Ökat parkslitage >>> Utöka skötsel och underhåll Mindre utsikt >>> Anpassa byggnader Mindre solljus >>> Utveckla arkitekturen Förlorad karaktär >>> Ta vara på natur och kultur + 20 30% täthet Grönyta minskar + 80 100 % täthet + Parktillgång ökar + Stadskvaliteter ökar NULÄGE ESKILSVÄGEN KOMPLETTERA ESKILSVÄGEN FÖRVANDLA ESKILSVÄGEN NULÄGE NYNÄSVÄGEN 15
KOMPLETTERA NYNÄSVÄGEN FÖRVANDLA NYNÄSVÄGEN JAKOBSBERG 24 000 inv BARKARBY STADEN + 18 000 inv Jakobsberg KOMPLETTERA + 7 000 inv NULÄGE KOMPLETTERA FÖRVANDLA FÖRVANDLA + 18 000 inv TÄTHET (EXPLOATERINGSTAL) 16
+18 000 inv = 42 000 inv Förvandla Jakobsberg = 42 000 inv Karlstad Sundsvall Östersund 18 000 inv Barkarbystaden = 18 000 inv Enköping Härnösand Märsta Förvandla Jakobsberg vs. Barkarbystaden Bildkälla Wikipedia Bröset, Trondheim Tack! www.spacescape.se alexander.stahle@spacescape.se 17