Jämtlands läns landsting Miljöbokslut 2003 Utgåva 1 2004.11.01
Förord Det finns ett mycket tydligt samband mellan miljö och hälsa. Jämtlands läns landsting utnyttjar stora mängder resurser som tas från vår natur. Energi och råvaror omvandlas till avfall och utsläpp som sedan går vidare till luft och vatten. Landstinget är också en av länets största arbetsgivare med verksamheter spridda över hela länet och mot den bakgrunden har det stor betydelse för hela Jämtlands län hur vi hanterar miljöfrågorna. I enlighet med det miljöpolitiska handlingsprogrammet som 1995 antogs av landstingsfullmäktige skall Jämtlands läns landsting verka för ett ekologiskt, miljöanpassat och hälsosamt samhälle. Vår uppgift är därför att arbeta med de miljöfrågor som vi själva råder över och att minska våra egna verksamheters miljöpåverkan. Under våren 2004 blev Jämtlands läns landsting det första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14 001 och EMAS. Målet är att införa ett sätt att arbeta med miljöfrågorna som ger ständiga förbättringar, år efter år. Det är en glädje att se det engagemang som skapats i miljöfrågorna vilket ger en indikation på att miljöarbetet fått en bred acceptans inom organisationen. Det är dock viktigt att att vi nu inte stannar upp och lutar oss tillbaka bara för att vi fått en miljöcertifiering. Det är nu arbetet börjar! En miljöcertifiering innebär att vi påtagit oss förpliktelserna att förbättra oss ännu mer från år till år. Låt oss nu med samma glädje fortsätta att förbättra oss för att värna om vår unika jämtländska miljö! Charlotte Wäreborn-Schultz Landstingsdirektör SEMKO-DEKRA Certifikation AB Ackrediteringsnummer 1639
Jämtlands läns landsting Jämtlands läns landsting är en stor organisation som ansvarar för insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård, kultur, utbildning, forskning och utveckling, näringsliv och miljö. Verksamheterna är av stor betydelse för den enskilde medborgaren och utvecklingen av Jämtlands län. Målet med landstingets verksamheter är att erbjuda länets innevånare en God hälsa och en positiv livsmiljö. Sedan 1995 har landstinget aktivt arbetat med miljöfrågorna som en del i vår verksamhet. Eftersom vi har en relativt stor miljöpåverkan i våra verksamheter har landstinget arbetat för att integrera miljöarbetet i ett miljöledningssystem. Miljöledningssystemet är uppbyggt utifrån de internationella standarden ISO 14 001 och den europeiska standarden EMAS. Miljöledningsystemet gäller för alla verksamheter i Jämtlands läns landsting. Certifieringen gäller Länssjukvård, Primärvård, Tandvård och Länsutveckling med tillhörande stödtjänster i Landstingets kansli, Emefté och Landstingshälsan. De verksamheter som inte omfattas av certifieringen är stiftelser och bolag som helt eller delvis ägs av Jämtlands läns landsting, samt politiska beredningar, revisorer, Landstingsstyrelse och -fullmäktige. Miljöledningsystemet ställer krav på organisationen att utifrån miljöpolicyn ställa upp miljömål och presentera resultaten av arbetet i en offentlig miljöredovisning. I den här miljöredovisningen kan du läsa hur vi lyckats i det arbetet, vad vi gjort och vad vi kan förbättra oss på. Hälso- och sjukvård Den dominerande verksamheten inom Jämtlands läns landsting är hälso- och sjukvården. Av den totala budgeten för Jämtlands läns landsting används ca 80 procent till hälso- och sjukvård. Av landstingets 4 000 anställda arbetar ca 75-80% inom hälso- och sjukvård och tandvård. Hälso- och sjukvårdområdet är uppdelat i tre förvaltningar, länssjukvård, primärvård och tandvård. Länssjukvården har ett sjukhus i Östersund samt 11 ambulansstationer runt om i länet fördelade på tre distrikt norr, mitt och syd. Utöver ambulanserna köper länssjukvården in en helikoptertjänst för akuta transporter. Primärvården har 29 hälsocentraler samt en ambulansstation belägen i Gäddede. institut för regional lantbyggdsutveckling med ett naturbruksgymnasium. Förvaltningen stödjer även regionala näringslivsfrågor och deltar aktivt i ett interregionalt miljöprojekt med Norge. Serviceförvaltningen I Jämlands läns landsting ingår också förvaltningar som ger stöd och service till de övriga verksamheterna. Emefté (serviceförvaltningen) sörjer för landtingets lokalförsörjning och tillhandahåller drift och service samt teknisk och ekonomisk förvaltning av fastighetsbeståndet. Emefté ansvarar för upphandling av varor och tjänster samt för förrådsverksamheten. Vidare distribuerar Emefté gods från centraldepån samt post, prover och tvätt till landstingets verksamheter. Emefté sörjer även för att farligt avfall samt källsorterat avfall från länet körs till miljöstationen på Östersunds sjukhus. Landstingshälsan Landstingshälsans uppgift är att bedriva arbetsmiljöarbete gentemot landstinget och övriga kunder som oberoende arbetsmiljökonsulter. Verksamhetsmålet är att erbjuda företagshälsovård med så hög kvalitet som möjligt. Folktandvården Folktandvården är organiserad i 24 allmänna tandvårdskliniker. Det finns även fyra specialisttandvårdskliniker, sjukhustandvård samt dentallaboratorium. Målet för folktandvården är att erbjuda vård som leder till att våra kunder erhåller en så god munhälsa som möjligt. Länsutvecklingen Länsutvecklingens verksamhetsmål är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en positiv länsutveckling. Länsutvecklingen driver två folkhögskolor samt ett
Miljöpolicy för Jämtlands läns landsting Landstinget ska i den egna verksamheten sträva efter att välja rätt teknisk, ekonomisk och hälsobefrämjande lösning för största möjliga miljöhänsyn. Vi ska också, genom att vidga miljö- och hälsoarbetet, verka för god hälsa och positiv livsmiljö i Jämtlands län För att nå detta ska vi arbeta enligt följande: - Vi ska leva upp till de miljökrav som ställs i gällande lagstiftning - Vi ska leva upp till nationella och regionala miljökrav som landstinget berörs av genom att minska miljöpåverkan och förebygga föroreningar från vår verksamhet - Miljömål för verksamheten ska upprättas för att en ständig förbättring ska uppnås - Vi ska minska miljöpåverkan och förebygga föroreningar från vår verksamhet genom att ställa miljö- och trafiksäkerhetskrav på transporter liksom krav på avfallssamt kemikaliehantering - Miljöfrågorna ska integreras i den löpande verksamheten - Vi ska ha tydliga ansvars- och beslutsfunktioner i miljöfrågor - Personalen ska få miljöutbildning - Gröna nyckeltal ska användas för att följa miljöutvecklingen - Vi ska stödja externa projekt av betydelse för en god miljö i länet och samverka med andra aktörer i frågor om miljö och hälsa - Vi ska bedriva och stödja forsknings- och utvecklingsarbete där sambandet mellan miljöfaktorer och hälsotillstånd behandlas Miljöpolicyn är tillsammans med det miljöpolitiska handlingsprogrammet under översyn.
Vår påverkan på miljön Bredden i landstingets verksamheter gör att vi påverkar miljön både direkt och indirekt. Landstinget köper t ex in varor för cirka 234 miljoner kronor och den totala mängden avfall uppgår till ca 900 ton. Tjänsteresor och transporter inom och utom länet leder till stora utsläpp av koldioxid. Fastigheterna kräver stora mängder energi i form av el och värme. Kemikalier och läkemedel som används inom vården ger stora utsläpp både till luft och vatten. Bilden nedan visar några av våra vardagliga små verksamheter som tillsammans med alla andra påverkar miljön. För utförligare data se miljödata längst bak.
Införande av miljöledningssystem Förutsättningen för att en organisation i storlek med Jämtlands läns landsting ska få ett effektivt och tydligt miljöarbete är att det systematiskt förs in i det dagliga arbetet. Miljöledningssystemet beskriver hur miljöarbetet i organisationen ska bedrivas i den dagliga verksamheten. För att identifiera våra miljöaspekter, hur vi påverkar miljön, gjordes under 2000-2001 miljöutredningar för samtliga förvaltningar. Utifrån resultatet av miljöutredningarna formulerades en miljöpolicy som ligger till grund för de övergripande och detaljerade miljömålen. Utifrån de landstingsövergripande detaljerade miljömålen formulerade förvaltningarna handlingsplaner med aktiviteter för att miljömålen ska uppnås. Jämtlands läns landsting har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14 001 och den europeiska motsvarigheten EMAS. EMAS och ISO 14 001 har samma gemensamma uppbyggnad, men för ett godkännande enligt EMAS krävs en offentlig miljöredovisning som allmänheten får ta del av. I miljöledningssystemet dokumenteras rutiner för hur uppföljning och kontroll av landstingets miljöarbete ska utföras. Tanken med miljöledningssystemet är att organisationen ständigt skall förbättra sin miljöprestanda. Landstingets miljöledningssystem har granskats av revisorer från SEMKO DEKRA Certification AB. Granskningen syftar till att landstingets miljöledningssystem lever upp till kraven i miljöledningsstandarderna ISO 14 001 och EMAS. Miljöchef och miljökoordinator Till sin hjälp har landstingsdirektören miljöchef och miljökoordinator för att miljöledningssystemet hålls uppdaterat utifrån ändrade lagkrav och förändringar i verksamheterna. Jämtlands läns landstings miljöorganisation EMAS-handläggarens uppgift är att följa upp förvaltningens handlingsplan och fungera som ett stöd för förvaltningschefen. Miljösamordnaren ska genom sina kunskaper fungera som ett stöd ute på arbetsplatserna. Det är anställda inom organisationen och har miljösamordnarrollen som en liten del av sitt arbete för att informera och öka miljömedvetenheten. För närvarande finns det nästan 140 miljösamordnare. Jämtlands läns landstings miljöorganisation Landstingsdirektör Lt dir ledning Länssjukvård Primärvård Tandvård Landst.kansli Emefté Landst.hälsan Länsutveckl Miljöombud Miljöchef Miljökoordinator 1 EMAS-handlägg 67 Miljösamordn 1 EMAShandlägg 24 Miljösamordn 1 EMAShandlägg 28 Miljösamordn 1 EMAShandlägg 1 Miljösamordn 1 EMAShandläghandlägg 1 EMAS- 13 Miljösamordn 1 Miljösamordn 1 EMAShandlägg 5 Miljösamordn
Miljömålen En miljöutredning som visar hur verksamheterna i Jämtlands läns landsting påverkar miljön har lett fram till en lista med miljöaspekter. Utifrån de miljöaspekterna har ett antal betydande miljöaspekter identifierats. Identifieringen av miljöaspekterna och värderingen av betydande miljöaspekterna genomförs av förvaltningarnas EMAS-handläggare och landstingets miljökoordinator. De betydande miljöaspekterna har delats upp i olika områden och berör förvaltningarna på olika sätt. De betydande miljöaspekterna har värderats utifrån följande kriterier. Utsläpp till luft: Från transporter och resor, användning av fossila bränslen för uppvärmning Utsläpp till mark, vatten: Avloppsvatten från lasarettet, utsläpp av silver från röntgenverksamhet, oljeutsläpp Energiförbrukning: Användning av fjärrvärme, elektricitet Råvaror/Material: Pappersförbrukning, engångsartiklar, byggmaterial Kemikaliehantering: Röntgenvätskor, läkemedel, kemikalier Avfallshantering: Källsortering, deponi, riskavfall, farligt avfall Transporter: Tjänsteresor, sjuktransporter Upphandling: Produkter, tjänster Indirekt påverkan: Utbildning och rådgivning Övergripande miljömål för Jämtlands läns landsting: - Minska landstingets koldioxidutsläpp (CO 2 ) - Öka mängden miljöanpassade varor och tjänster i landstinget. Detaljerade miljömål 2003 Minska pappersförbrukningen med 5 % Nyckeltal: Kg CO 2 /arbetad timme. Minska koldioxidutsläppen vid tjänsteresor med 5 % Nyckeltal: Kg CO 2 /arbetad timme. Minska koldioxidutsläppen vid energianvändning med 5 % Nyckeltal: Kg CO 2 /BRA. Andelen centralt upphandlade miljöanpassade varor och tjänster skall öka med 6% i förhållande till den totala upphandlingsvolymen i kronor. Nyckeltal: Kronor, miljöanpassade varor och tjänster/ kronor, totalt upphandlat. Upphandling och Inköp Landstinget köper in varor och tjänster till en kostnad av 234 miljoner kronor. De varor som köps in varierar från sjukvårdsartiklar och läkemedel till hästfoder och grönsaker. Den största delen av de varor och tjänster som köps in görs via Emefté upphandling som knyter avtal med leverantörer och köper in förbrukningsvaror. Lagen om offentlig upphandling styr vilka krav som kan ställas vid de upphandlingar som görs. Krav kan ställas på att leverantörerna ska ha ett miljöledningssystem enligt ISO 14 001 och EMAS eller ett annat miljöledningssystem. De inköpare som gör upphandlingen vet när krav på miljön kan ställas och när det ska göras. Genom att välja produkter som kan återanvändas före engångsartiklar kan mängden avfall minskas. Ett exempel är de använda rengöringsmedelsbehållare som går i retur till materialdepån för påfyllning. Papper till kopiatorer och skrivare är en stor förbrukningsvara i landstinget. Pappersförbrukningen i landstinget låg under året på 44 ton papper eller 9,2 miljoner ark till den totala kostnaden av 435 000 kr. Produktionen och distributionen av papper leder till ett koldioxidutsläpp som för landstinget uppgick till 127, 9 ton under 2002. Avfall Källsortering av avfall har bedrivits inom hela landstinget sedan 1996. Samma system för källsortering har införts i landstingets samtliga verksamheter. Källsorterat avfall från hälsocentraler och tandvårds- kliniker i länet går med Emeftés returtransporter till Östersunds sjukhus och miljöstationen. Avfallet sorteras i totalt 38 olika fraktioner. Andelen avfall till deponi var år 1995, 1 200 ton och under år 2003 deponerades 4,4 ton. En stor del av minskningen beror på att komposterbart och brännbart material sorteras ut. Från sjukhuset tas varje år ca 50 ton kaffesump tillvara som komposterbart. I de kommuner i länet där komposterbart avfall ej tas om hand har de fastigheter som landstinget äger utrustats med egna komposter. Farligt avfall Den största mängden av farligt avfall består av fotokemikalier som används vid röntgenverksamheterna i länssjukvården, primärvården samt tandvården. På länssjukvården används till största del digital röntgen, mammografin är den enda avdelning som fortfarande
använder röntgenkemikalier. Under 2002 togs 5,1 ton fotokemikalier om hand för destruering. Användningen av fotokemikalier har minskat från 5,1 ton år 2002 till 2,3 ton 2003. Från sjukhusets arkiv togs under 2003 6 ton filmavfall om hand. Tandfyllnadsmaterialet amalgam som innehåller kvicksilver samlas upp i amalgamavskiljare från tandvårdsklinikerna. Under 2002 tillvaratogs 321 kg kvicksilverhaltigt amalgam och under 2003 hade motsvarande siffra minskat till 168 kilogram. Risk avfall Skärande, stickande och smittfarligt material, biologiskt avfall och cytostatika räknas som riskavfall. Läkemedelsrester hanteras som riskavfall och tas om hand av apoteket för destruktion. Det smittfarliga avfallet hettas upp i en ugn på miljöstationen för att ta död på alla smittfarliga ämnen. Efter upphettning hanteras avfallet som brännbart avfall. Biologiskt avfall fryses ned i väntan på transport för destruktion av Stena Miljö. Rester från cytostatikabehandling (cellgift) läggs i speciella kärl med förslutningsbara lock innan det hämtas för destruktion av Stena Miljö. Mängden cytostatiska avfall som tillvaratogs uppgick till 3,7 ton. Under 2004 kommer nya direktiv att börja gälla för tillvaratagande av toxiska läkemedel, t ex antibiotikarester från ampuller, droppaggregat och rester i sprutor Kemikalier Utbytet av fotokemikalier mot digital röntgen sker successivt i länssjukvården och primärvården. Förbrukningen av fotokemikalier i länssjukvården har minskat från 30 000 liter 1997 till 1 900 liter 2003. Sköljvattnet från röntgen verksamheten renas från silvret i en jonbytaranläggning på Östersunds sjukhus. Av de elva hälsocentraler inom Primärvården som har röntgenutrustning är fem utrustade med digital röntgen. De förbrukade fotokemikalierna från primärvården och tandvården tas om hand som farligt avfall. Sjukhuset använde 6 200 liter ytdesinfektion under 2003 för att rengöra britsar och andra hårdgjorda ytor efter patienter. Primärvården använde 930 liter ytdesinfektion. Innehållet i ytdesinfektionen består av olika sorters alkoholer såsom etanol, isopropanol och n- propanol. Hanteringen av desinfektionsmedel leder till att luft och vatten påverkas. Läkemedel Läkemedelsrester skickas till apoteket där de tas om hand för destruktion. Överblivna skvättar av antibiotika i sprutor, ampuller och droppsystem utgör ett problem. Faran med antibiotika som kommer ut i naturen via avlopp eller läcker ut från soptippar är att bakterier blir multiresistenta mot dessa läkemedel. En del av den antibiotika som förskrivs och som används på sjukhuset är av sådan typ att att den ej bryts ned i naturen. Studier har visat att vissa av de aktiva substanserna som används i antibiotika och som återfunnits slam ej brutits ned efter ett år. En annan fara med läkemedel som kommer ut i naturen är att reproduktionen störs hos vissa vattenlevande arter. Läkemedel som påverkar detta är t ex hormonpreparat. Läkemedelskommittén har tagit fram lokala rutiner för hanteringen och tillvaratagandet av antibiotikarester, hormoner och vacciner. Arbetet med att utreda läkemedlens miljöpåverkan kommer att fortsätta under 2004. Landstinget kommer att stödja länsstyrelsens arbete med det regionala miljömålet giftfri miljö och provtagningarna efter läkemedelsrester som ska göras på reningsverk i länet. Vidare kommer Jegrelius research center utreda vilka av läkemedlen som landstinget använder sig av som har en miljöpåverkan och ge rekommendationer på alternativ. Transporter och resor Länets storlek gör att det krävs många transporter av varor och persontransporter. Emefté distribuerar varor från centraldepån i Östersund ut till länets hälsocentraler och tandvårdskliniker. Returtransporterna tar med sig källsorterat avfall tillbaka till Östersund. Emefté håller också med post och provturer i länet. Fyra stycken turer levererar post ut i länet och blod-, urinprover transporteras in till Östersund för analys. Emeftés totala körsträcka för transporter och postturer uppgick till 118 500 mil. Övriga transporter som utförs i landstingets regi är persontransporter med ambulans och sjuktransporter. Distrikssköterskor i primärvården gör även hembesök hos patienter ute i länet. Ambulanssjukvården är uppdelad i tre geografiska områden, norr, mitt och syd. Den totala körsträckan med ambulans under 2002, uppgick till 237 900 mil. Ambulanshelikoptern utförde 912 uppdrag med en flygtid på 800 timmar. De flesta uppdragen flögs inom länet och tiden från larm till att patienten hämtats till sjukhuset ligger inom länet på en och en halv timma. Den största delen av de uppdrag som flögs utanför länet gick till regionsjukhuset i Umeå. Tjänsteresor inom landstinget bedrivs med antingen leasade bilar, tillfälligt inhyrda bilar eller med egen privat bil. Förvaltningarna i landstinget förfogar över totalt 36 st långtidsleasade bilar. Inget av fordonen som används i landstinget är ett s.k. miljöfordon, vilket per definition är ett fordon som är drivet av gas (natur- eller biogas), etanol eller elektircitet och s k hybridbilar. De resor och transporter som utfördes i landstingets regi uppgick året 2003 till 1 037 224 mil, vilket blir 26 varv runt jorden. De totala utsläppen av koldioxid för landstinget var under året 1 905 ton. Under 2004 kommer rutiner över val av tjänstebilar
VOLVO inom landstinget att ses över. Då kommer även möjligheterna till en gemensam bilpool mellan lands- tinget och Östersunds kommun att utredas. Jordbruk Vid Torsta gårdsbruk, landstingets naturbruksgymnasium bedrivs lantbruksutbildning, gården drivs enligt KRAV-reglerna. Skolan tar tillvara flytgödsel i tre stora gödselbrunnar. Brunnarna är fyllda till våren och då sprids de ut på åkrar som skolan använder sig av för vall- och spannmålsodling. Skolan sprider ca 2 200 m 3 flytgödsel per år. Vid spridningen av flytgödsel lär sig eleverna de regler som gäller för skyddsavstånden som ska hållas till ytvattentäkter och brunnar. Cykelutmaningen Östersunds kommun har startat ett projekt som heter, Cykelutmaningen i Jämtland. Syftet med projektet är att minska koldioxidutsläppen och inspirera invånarna i länet till ett hälsosammare liv. Utmaningen vänder sig till såväl företag som organisationer och privatpersoner. Under 2003 deltog lag från landstinget och tillsammans cyklade de 43 174 km. Omräknat till bilresor innebär detta ett minskat utsläpp av koldioxid med 9 067 kg. Energianvändning Energi i olika former används dagligen för att värma upp hus, driva datorer, fläktar och belysningen. Förbrukningen av fossila bränslen, såsom kol, olja leder till utsläpp av koldioxid som kan påverka klimatet. Emefté fastighet som förvaltar landstingets fastighetsbestånd använder i sina fastigheter, Bra Miljöval el, till drift och underhåll samt verksamheternas elanvändning. Bra miljöval el är producerat av förnyelsebar energi såsom vind, sol och vattenkraft om den är bygd före 1996, el från kraftvärmeverk som eldas med biobränslen såsom energiskog eller spill från skogsavverkning. Uppvärmningen av sjukhuset i Östersund sker med biobränsleproducerad fjärrvärme från Lugnvik. Sjukhuset har kraftverk som kan producera el vid strömavbrott och oljepannor för produktion av värme. Oljepannorna provkörs en gång i månaden och förbrukar därigenom ca 40 m 3 olja EO 1 per år. Utfasningen av landstingets oljeförbrukning har fortsatt under året i och med att Torsta gårdsbruk har kopplats in på fjärrvärmenätet. Landstingets tjänsteresor fördelade på fordonsslag Buss 197 600 km Tåg 1 612 270 km Bil 6 074 360 km Flyg 2 488 010 km Buss 14,9 ton CO C 2 Flyg 671 ton CO 2 Tåg 0 ton CO 2 Bil 1 190 ton CO 2 AYK 749
Utbildning och kommunikation Landstinget driver två stycken folkhögskolor samt ett naturbruksgymnasium. Skolorna är lokaliserade i Sveg, Bäckedals folkhögskola och i Ås, Birka folkhögskola samt JiLU Åsbygdens naturbruksgymnasium. På naturbruksgymnasiet drivs lantbruket enligt KRAV:s regler, vilket innebär att jordbruket bedrivs utan kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel. Eleverna läser 50 poäng i grunderna i ekologiskt jordbruk, allmän miljökunskap, källsortering, miljöledningssystem och ekologi. Mycket av miljöutbildning ingår som praktiska moment i jord- och skogsbruksundervisningen. På Bäckedals folkhögskola finns distanskurser i engelska med inriktning på miljö. inom landstinget. Arkivet kommer även att medverka i framtagandet av krav som ska ställas i upphandlingar som landstinget gör på kemisktekniska varor och produkter Nordens gröna bälte Intern utbildning Förvaltningarnas miljösamordnare har årligen återkommande träffar för fort- och vidareutbildning. Miljösamordnarna har en viktig funktion som kunskapsförmedlare och stöd till cheferna i det dagliga miljöarbetet. Träffar under 2003 Datum Kursdeltagare Kursnamn Antal deltag 5 maj EMAS-handl/ Miljöutb 25 19 maj miljösamordn energi 44 8 dec Miljösamordn Miljöutb 51 15 dec Miljösamordn läkemedel 38 Kommunikation Informationsspridningen av det interna miljöarbetet görs via det interna nätverket och via landstingets tidningar. På intranätet finns en hemsida med rutiner som styr hanteringen av avfall, kemikalier och registrering av tjänsteresor. Miljösamordnarna har en viktig roll i att sprida information om landstingets miljöarbete på sina respektive arbetsplatser. Miljöbokslutet med information om landstingets miljöarbete har givits ut sedan 1997. I Jämtlands läns landstings miljöpolicy står att Vi ska samverka med andra aktörer i fråga om hälsa och miljö. Landstinget deltar tillsammans med Länsstyrelsen i arbetet med att ta fram de regionala miljömålen och speciellt målet med en, giftfri miljö. Landstingets ansvar är att förbättra informationen kring miljö- och hälsofrågor genom att utveckla nätverk och informationssystem. Detta för att lättare få tag i fakta om dessa frågor, få kontakt med rätt person inom regionen samt att samordna miljö- och hälsoarbetet. Jegrelius research center är ett forskningsarkiv med fakta om kemikalier och deras inverkan på människa och miljö. Kunskaperna i arkviet kommer att användas för att ta fram faktablad på kemikalier som används Landstinget deltar som huvudman i ett interregionalt projekt kallat, Nordens gröna bälte, som omfattar Jämtlands län samt Nord- och Sör Tröndelag i Norge. Syftet med projektet är att utveckla en tydlig miljöprofil på regionen. Projektet omfattar 80 företag, 26 kommuner, Jämtlands läns landsting, två gymnasieskolor samt Statens Vegvesen. Genom att systematisera ett trovärdigt miljöarbete i hela regionen och öka människors förståelse för en hållbar utveckling, parallellt med att näringsliv, kommuner och landsting arbetar med att införa miljöledningssystem, skapas en tydlig miljöprofil på regionen.
Förvaltningarnas miljöarbete Utifrån fastställda mål har varje förvaltning tagit fram handlingsplaner för hur miljöarbetet inom respektive förvaltning skall genomföras. Verksamheter som sker på hälsocentraler och folk- tandvårdskliniker i länet är jämförbara med varandra. Verksamheten på Östersunds sjukhus och JiLU samt deras miljöpåverkan beskrivs något mer under respektive förvaltning samt i miljöprestanda. Här nedan följer exempel på resultatet av arbetet med miljömålen inom respektive förvaltning. Länssjukvården Östersunds sjukhus bedriver en verksamhet som är anmälningspliktig. Anmälningsplikten grundar sig på antalet vårdplatser och hur mycket röntgenfilm som används. När en verksamhet är anmälningspliktig krävs att verksamhetsutövaren har ett egenkontrollprogram där verksamhetens miljöpåverkan redovisas och ansvar i frågor kopplat till miljöbalken definieras. på Östersunds sjukhus är det sjukhusdirektören som har det högsta ansvaret i frågor kopplade till miljöbalken. En gång per år lämnar Östersunds sjukhus in en rapport till Östersunds kommun där sjukhuset beskriver hur driftsutrustning kontrolleras, vilka prover på avloppsvattnet som tagits samt vilka kemikalier som hanteras på sjukhuset. Papper Förvaltningens pappersförbrukning har under året stigit. Orsaken till detta beror på att kopieringsmaskiner och skrivare ej bytts ut mot sådana med dubbelsidig kopiering. Hus 3 som länssjukvården flyttat in i kommer att utrustas med dubbelsidiga alternativ. Tjänsteresor och transporter Under året som gått har andelen flyg ökat med 60 % jämfört med 2002. En stor orsak till ökningen är att redovisningen av resorna blivit bättre under 2003. Sett på kostnaderna har flygresandet ökat med 15 %. Tågresandet har ökat inom förvaltningen och detta stämmer bättre i relation till kostnaden. Energiförbrukning Fjärrvärmeförbrukningen under 2003 är jämförbar med den under 2002. Oljeförbrukningen har minskat ytterliggare med 30 % jämfört med 2002. Miljöanpassade varor och tjänster Under 2003 påbörjades en kemikalieinventering av länssjukvården. Kemikalieinventeringen kommer att användas för att se över vilka kemikalier som används på sjukhuset samt att finna alternativ till de som har en påverkan på människors hälsa och miljö. Ekologisk mat Av livsmedelsköpen som gjordes till sjukhusets kök var 3,7 % ekologiskt odlat. Primärvården Papper Förvaltningens pappersförbrukning har under året stigit med 4 %. Tjänsteresor och transporter Resor med tåg har ökat inom primärvårdsförvaltnin gen. Beräknat på kostnaderna har tågresandet ökat med 16 %. Redovisningen av resor har jämfört med 2002 blivit bättre. Energiförbrukning Majoriteten av primärvårdens hälsocentraler är kommunalt ägda och någon energiförbrukning redovisas ej. I de fastigheter som Primärvården hyr av Emefté finns uppföljning av energiförbrukningen. Hede hälsocentral har minskat sin energiförbrukning vid eluppvärmnig med 2 % och sin fjärrvärmeförbrukning med 6 %. Tandvården Papper Förvaltningens pappersförbrukning har ökat med 22%. Orsaken till den kraftiga ökningen är att specialisttandvården förut räknats in i länssjukvårdens statistik. Förvaltningen har under övriga år minskat sin pappersförbrukning. Tjänsteresor och transporter Förvaltningen har minskat sina koldioxidutsläpp från tjänsteresor med 9 %. Andelen tåg har fördubblats och flygresorna har minskats. Energiförbrukning Folktandvårdens lokaler hyrs till största del av de kommuner som de verkar i. Någon statistik över energiförbrukningen i de lokalerna finns ej att tillgå. Länsutvecklingen Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling, JiLU har sedan 1992 arbetat utifrån att vara ett ekologiskt centrum i länet. Målsättningen med miljöarbetet är att det byggs upp underifrån för att få personalen delaktig. En miljöledningsgrupp träffas fyra gånger per år och där sitter representanter från de olika enheterna samt elevrepresentanter. Frågor som tas upp på miljöledningsgruppen är t.ex. vilken material som används i ombyggnationer och reparationer? Vilken miljöinformation eleverna i de olika kurserna ska få? För att minska miljöpåverkan har JiLU arbetat
med att införa rutiner och väga in miljöhänsyn vid ombyggnationer. Mellan 2002 och 2003 har oljeförbrukningen vid uppvärmning minskat från 607 MWh till 227 MWh. Skolan har anslutits till fjärrvärmenätet så att under 2004 kommer därför användningen av olja för uppvärmning helt försvinna. Användningen av RME, rapsmetylester, har minskat under året p g a problem med motorhaverier. När ostkällaren, som skolans mejeri förvarar sina ostar i, skulle byggas om valdes värmebehandlat trä istället för tryckimpregnerat. Mjölkkorna på gården producerar KRAV-mjölk och i växthuset produceras KRAV-godkända kryddor. Naturbruksgymnasiet har arbetat med att utveckla den biologiska mångfalden med ytterliggare 2 hektar skogs/hagmarksbete. Under 2004 kommer verksamheterna på JiLU inventera kemikalier och plocka bort sådana kemikalier som ej är godkända. Papper Förvaltningens pappersförbrukning har minskat med 15 %. En stor del i det är att elever på t.ex. Birka folkhögskola har gått över till att använda cd-skivor för att spara sina arbeten som de gör. Tjänsteresor och transporter Förvaltningen har ökat utsläppen från sina tjänsteresor och transporter med 34 %. Utsläppen från flygresorna har minskat med 28 % och andelen tågresor har ökat med 66 %. Det som gjort att koldioxidutsläppen ökat totalt sett är koldioxidutsläpp från bilresor och maskiner som används vid skogs- och jordbruksutbildningar. Ökningen består till stor del av att diesel som används till maskinerna ej räknades med 2002. Maskinernas koldioxidutsläpp är medräknat i 2003 års utsläpp för tjänsteresor och transporter. Koldioxidutsläppen från förvaltningens tjänsteresor och transporter har minskat med 5 %. Förvaltningen har utbildat sina chaufförer i ecodriving och uppföljningen av transporterna sker av varje fordon. Koldioxidutsläppen från flygresorna har minskat med 39 %. Energiförbrukning Emefté som förvaltar och sköter driften av landstingets fastigheter har arbetat med att fasa ut oljeanvändning i landstingets fastigheter. Koldioxidutsläppen har minskat från 16.3 kg CO2/m2 år 1998 till 10,0 kg CO2/m2 år 2003. Landstingshälsan Papper Förvaltningens pappersförbrukning har ökat med 20%. Tjänsteresor och transporter Landstingshälsan har minskat koldioxidutsläppen från tjänsteresor med 56%. Flygresorna står för den största delen av minskningen. Landstingets kansli Papper Kansliets förbrukning av papper är densamma som föregående år. Tjänsteresor och transporter Kansliet har minskat koldioxidutsläppen från tjänsteresor med 7%. Resandet med tåg ökar samtidigt som flygresorna minskat. Energiförbrukning Omställningen av landstingets fastigheter till fjärrvärme har lett till att Rösta minskat sin oljeanvändning med 63 %. Emefté Papper Förvaltningens pappersförbrukning har minskat med 19 %. Tjänsteresor och transporter
Målsättning för miljöarbetet Landstingets övergripande målsättning är att minska verksamheternas koldioxidutsläpp samt att öka mängden miljöanpassade varor och tjänster. Kopplat till de två övergripande målen har landstinget arbetat med fyra detaljerade mål för att nå de övergripande målen. Detaljerade miljömål Minska pappersförbrukningen med 5 % Nyckeltal: kg CO 2 /arbetad timme 2001: Pappersförbrukningen låg under 2001 på 43,4 ton skrivar- och kopiatorpapper motsvarande ca 9 miljoner A4-ark. Produktionen och distributionen av papperet gav ett totalt utsläpp av 125 ton CO 2. Kostnaden för pappret uppgick till 422 184 kr. 2002: Under 2002 ökade pappersförbrukningen till 43,5 ton papper eller ca 9,1 miljoner A4-ark. Produktionen och distributionen av pappret ledde till ett totalt utsläpp av 126 ton CO 2. Papperskostnaden ökade till 434 985 kr. 2003 Pappersförbrukningen 2003 var totalt 43,7 ton papper eller 9,1 miljoner ark. Produktionen och distributionen av papperet ledde till ett totalt utsläpp av 125 ton koldioxid. Kostnaden för papperet uppgick till 467 350 kronor. Resultat: mindre än 1 % minskning Nyckeltal 2001: 0,023 kg CO 2 / arbetad timme Nyckeltal 2002: 0,024 kg CO 2 / arbetad timme Nyckeltal 2003: 0,023 kg CO 2 / arbetad timme Pappersförbrukning fördelad på resp förvaltning: 2001 2002 2003 Länssjukvården 22 ton 23 ton 23 ton = 66 ton CO 2 Primärvården 6,9 ton 7,3 ton 7,6 ton = 22 tonco 2 Landstingets kansli 10 ton 6,5 ton 6,5 ton = 18,7 ton CO 2 Tandvården 1,0 ton 0,8 ton 1,06 ton = 3,05 ton CO 2 Länsutvecklingen 3,5 ton 3,7 ton 3,2 ton = 9,2 ton CO 2 Landstingshälsan 0,22 ton 0,20 ton 0,24 ton = 0,7 ton CO 2 Emefté 5,3 ton 2,2 ton 1,9 ton = 5,5 ton CO 2 Måluppfyllelse Koldioxidutsläppen från pappersanvändningen har minskat med mindre än 1%. Med hänsyn till nyckeltalet har koldioxidutsläppet behållit samma nivå som 2002. Orsaken till att pappersförbrukningen inte minskar är av teknisk natur. Utbyten av kopiatorer och skrivare pågår och kopiatorer med inbyggda skrivarfunktioner används allt mer. Målet med att minska pappersförbrukningen kommer att tas bort under 2004. Förbrukningen kommer fortsättningsvis att mätas och kontrolleras. Minska koldioxidutsläppen vid tjänsteresor och transporter med 5 % Nyckeltal: kg CO 2 /arbetad timme 2002 Koldioxidutsläppen från tjänsteresor och transporter utförda i landstinget uppgick till 1 712 ton. 2003 Koldioxidutsläppen från tjänsteresor och transporter utförda i landstinget uppgick till 1 905 ton.
Resultat 11 % ökning Nyckeltal 2001: 0,033 kg CO 2 /arbetad timme Nyckeltal 2002: 0,032 kg CO 2 /arbetad timme Nyckeltal 2003: 0,037 kg CO 2 /arbetad timme Måluppfyllelse Målet har ej uppnåtts. Uppföljningen av tjänsteresor och transporter har under 2003 förbättrats. Det positiva är att resor med tåg och buss ökar. Arbetet med att öka andelen alternativt drivna fordon kommer att fortsätta under 2004. Detta kommer att förtydligas i och med att landsingets miljöpolicy ses över. Målet kommer att ligga kvar för 2004. Minska koldioxidutsläppen vid energianvändning med 5 % Nyckeltal: kg CO 2 /BRA-yta. Bra ytan är det samma som bruksrelaterad area. 2001: Koldioxidutsläppen från energianvändningen under 2001 var 12,0 kg CO 2 /BRA-yta. 2002: Koldioxidutsläppen från energianvändningen under 2002 var 11,9 kg CO 2 /BRA-yta. 2003: Koldioxidutsläppen från energianvändningen under 2003 var under 10 kg CO 2 /BRA-yta. Resultat: 16 % minskning Måluppfyllelse Målet har uppnåtts! Inkoppling av huvudbyggnad Rösta och växthuset till fjärrvärmenätet blev klart under hösten 2002. Koldioxidutsläppen och energiförbrukningen från landstingets fastigheter kommer fortsättningsvis att mätas. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16,4 16,3 14,4 12,0 11,9 10,0-98 -99-00 -01-02 -03 Diagram: Minskning av landstingets koldioxidutsläpp 1998-2002 Minska landstingets andel avfall till deponi med 35 % Nyckeltal: kg/arbetad timme 2001: Andelen hushållsavfall till deponi låg under 2001 på 253 ton. 2002: Andelen hushållsavfall till deponi låg under 2002 på 40,3 ton. 2003: Andelen hushållsavfall till deponi hade under 2003 minskat till 4,4 ton. Resultat: 89 % minskning Nyckeltal 2001: 0,046 Nyckeltal 2002: 0,0075 Nyckeltal 2003: 0,0073 Måluppfyllelse Målet har med råge uppnåtts. Landstingets arbete med källsortering fungerar mycket bra. Anledningen till den stora minskningen är att allt brännbart och komposterbart sorteras ut. Den stora utmaningen fortsättningsvis är att minska andelen källsorterat avfall.
Andelen centralt upphandlade miljöanpassade varor och tjänster skall öka med 6% i förhållande till den totala uppahndlingsvolymen i kronor Nyckeltal: Kronor, miljöanpassade varor och tjänster/kronor, totalt upphandlat. Resultat: Målet med att öka andelen miljöanpassade varor och tjänster har visat sig svårt att följa upp utifrån de upphandlingar som redan genomförts. Samtliga avtal som landstinget använder sig av har därför viktats utifrån kvantitet (kostnader) och miljöpåverkan. Kriterierna för miljöpåverkan är desamma som används för prioritering av miljöaspekter. De varugrupper som prioriterats är byggmaterial, datorer, driftstjänster, elmaterial, eldningsolja, fordon, förbrukningsvaror sjukvård och inkontinensartiklar. Kraven som skall ställas vid upphandlingarna kommer att tas fram för de prioriterade varorna med hjälp av Jegrelius forskningsarkiv under 2004.
Miljöprestanda Antal arbetade timmar i landstinget: 2002-5 404 902 timmar 2003-5 462 043 timmar Avfall Källsorterat avfall i ton 2000 2001 2002 2003 Wellpapp 75,6 79,4 83,5 69,5 Papper 51,9 52,9 55,1 33,7 Pappersförpackningar 43,6 50,2 52,2 25,2 Mjukplast 13,8 16,5 16,7 9,0 Hårdplast 11,2 12,1 12,6 6,5 Sekretess papper 16,1 18,0 22,9 22,8 Färgat glas 3,2 4,2 4,5 4,3 Ofärgat glas 5,5 5,4 5,7 6,4 Metall avfall 3,0 3,2 3,4 3,9 Ackumulatorblyskrot 4,2 4,2 1,8 2,4 Blandskrot 37,2 59,2 52,4 50,1 Vitvaror 0 1 - - Deponi Slam spolplatta 8,1 0 3,5 3,4 Fettavskiljare 5,6 0 2,5 8,7 Grovavfall, osorterat 1,4 2,7 5,5 - Industriavfall, byggverksamh 148,1 190,6 79,1 24,0 Restavfall, hushållsavfall 292,1 253 40,3 4,4 Sand & vatten, slambil 3,6 3,7 10,8 6,9 Brännbart Brännbart träavfall 33,1 25,1 12,0 14,1 Brännbart avfall 3,1 0 189,1 286 Komposterbart Komposterbart avfall 60,5 110,1 191,14 149,7 Övrigt Lysrör 7 372 st 9 410 st 6 585 st 0 Lågenergilampor 0 840 st 860 st 0 Farligt avfall Cytostatika 1,1 1,27 1,5 3,7 Fotokemikalier 17,8 8,33 5,1 2,3 Oljeavfall 0,12 0 0,025 0,024 Spillolja 0,3 0,4 1,7 1,0 Oljefilter 0,06 0,012 0,04 - Småkemikalier 0,2 0,085 0,025 0,15 Färgavfall 0,14 0,43 0,8 1,1 Labavfall 0,012 0,043 0,125 0,012 Lösningsmedel 0,161 0,234 0,122 0,7 Kvicksilver (amalgam) 0,242 0,296 0,321 0,17 Syror 0 0 0 0 PCB 0 0 0 0,5 Elektronikskrot 9,6 17,7 15,1 0, Småbatterier 0 0,05 0 0,2
Bekämpningsmedel 0 0 0 0,2 Biologiskt avfall 1,6 1,63 2,3 1,7 Alkaliskt rengöringsmedel 0 0,276 0,2 0 Surt rengöringsmedel 0 0,072 0,013 0 Skärande stickande 0 5,72 4,4 5,0 Composite 0 0,021 0,121 0,016 Glykol 0 0,192 0 0,3 Filmavfall 0 5,497 6,8 6,0 Utsläpp till vatten För avloppsvatten i anslutningspunkter till kommunens spillvattennät, punkterna Köpmangatan och Fältjägargränd, gäller följande parametrar med riktvärden*. Utsläppen till avloppet är kopplat till länssjukvårdens kontrollprogram. * Riktvärde får överskridas om företaget/organisationen under tiden vidtar åtgärder som skall leda till att sänka utsläppen. Riktvärden 2001 1,2,3 2002 1,2,3 Silver 0,1 mg/l <0,005 1 ; 0,005 2 ; - <0,005 1 ; <0,005 2 ; - Kvicksilver 0,002 mg/l 0,00011 1 ; 0,00012 2 ; - 0,00019 1 ; 0,00003 2 ; - Kadmium 0,004 mg/l <0,001 1 ; <0,001 2 ; - <0,001 1 ; <0,001 2 ; - Formaldehyd 10 mg/l <0,50 1 ; <0,50 2 ; - <0,50 1 ; <0,50 2 ; - Totalt extraherbara alifatiska ämnen 10 mg/l 18 1 ; 11 2 ; 0,77 3 7,6 1 ; 0,43 2 ; 3,3 3 Opolära alifatiska kolväten 5 mg/l 0,9 1 ; 0,92 2 ; 0,32 3 0,6 1 ; <0,10 2 ; 0,17 3 ph 6,5-10 8,0 1 ; 7,3 2 ; - 7,6 1 ; 7,8 2 ; - Temperatur <45 C 12 1 ; 13 2 ; 20 3 12 1 ; 12 2 ; 19 3 1 Provpunkt Fältjägargränd 2 Provpunkt Köpmangatan 3 Provpunkt Oljeavskiljare Utsläpp till luft Svavelutsläpp Oljeeldade pannor för ångproduktion får endast eldas med olja som medför ett utsläpp av svavelföreningar som motsvarar högst 0,10 gram svavel per MJ bränsle. Koldioxidutsläpp från ångproduktion är medräknat i koldioxidutsläpp vid energianvändning. 2000 2001 2002 Svavel g/mj 0,016 0,016 0,016 Tjänstresor och transporter Bil och transporter 2002 2003 Länssjukv 2 392 208 km 469 ton CO 2 2 644 459 km 518 ton CO 2 Primärv 742 200 km 145 ton CO 2 821 870 km 161 ton CO 2 Folktandv 126 340 km 25 ton CO 2 149 970 km 29 ton CO 2 Landst kansli 272 830 km 53 ton CO 2 324 360 km 64 ton CO 2 Emefté 1 283 120 km 251 ton CO 2 1 258 590 km 247 ton CO 2 Länsutveckl förv 643 120 km 126 ton CO 2 828 020 km 162 ton CO 2 Landstingshälsan 67 380 km 13 ton CO 2 23 331 km 4,6 ton CO 2 Patientnämnd 2 920 km 0,57 ton CO 2 450 km 0,089 ton CO 2 Revision 15 980 km 3,13 ton CO 2 23 310 km 4,6 ton CO 2 Totalt: 5 546 098 km 1 086 ton CO 2 6 074 360 km 1 190 ton CO 2
Flyg Länssjukv 781 210 km 211 ton CO 2 1 261 840 km 341 ton CO 2 Primärv 205 730 km 56 ton CO 2 356 330 km 96 ton CO 2 Folktandv 72 760 km 20 ton CO 2 43 030 km 12 ton CO 2 Landst kansli 482 620 km 130 ton CO 2 388 620 km 105 ton CO 2 Emefté 104 120 km 28 ton CO 2 74 380 km 20 ton CO 2 Länsutv förv 385 150 km 104 ton CO 2 303 050 km 81 ton CO 2 Landstingshälsan 36 380 km 9,8 ton CO 2 19 850 km 5,4 ton CO 2 Patientnämnd 13 000 km 3,5 ton CO 2 12 270 km 3,3 ton CO 2 Revision 37 000 km 10 ton CO 2 28 640 km 7,7 ton CO 2 Totalt: 2 117 970 km 572 ton CO 2 2 488 010 km 671 ton CO 2 Tåg Länssjukv 432 070 km 0 ton CO 2 894 240 km 0 ton CO 2 Primärv 79 350 km 0 ton CO 2 140 690 km 0 ton CO 2 Folktandv 32 950 km 0 ton CO 2 67 050 km 0 ton CO 2 Landst kansli 39 180 km 0 ton CO 2 94 430 km 0 ton CO 2 Emefté 59 830 km 0 ton CO 2 40 140 km 0 ton CO 2 Länsutveckl 216 830 km 0 ton CO 2 360 320 km 0 ton CO 2 Landstingshälsan 6 620 km 0 ton CO 2 5 800 km 0 ton CO 2 Patientnämnd 1 310 km 0 ton CO 2 2 400 km 0 ton CO 2 Revision 1 200 km 0 ton CO 2 7 200 km 0 ton CO 2 Totalt: 869 340 km 0 ton CO 2 1 612 270 km 0 ton CO 2 Buss Länssjukv 53 050 km 3,7 ton CO 2 104 030 km 7,3 ton CO 2 Primärv 17 870 km 1,3 ton CO 2 29 210 km 2,0 ton CO 2 Folktandv 12 010 km 0,841 ton CO 2 5 650 km 0,4 ton CO 2 Landst kansli 4 500 km 0,315 ton CO 2 8 520 km 1,7 ton CO 2 Emefté 3 430 km 0,240 ton CO 2 1 320 km 0,09 ton CO 2 Länsutv förv 8 030 km 0,562 ton CO 2 47 800 km 3,3 ton CO 2 Landstingshälsan - km - ton CO 2 - km - ton CO 2 Patientnämnd - km - ton CO 2 450 km 0,032 ton CO 2 Revision - km - ton CO 2 620 km 0.043 ton CO 2 0 Totalt: 98 890 km 6,958 ton CO 2 197 600 km 14,865 ton CO 2 Övrigt Aspen Emefté 170 liter; 0,37 ton CO 2 170 liter; 0,37 ton CO 2 Länsutvecklingen 400 liter; 0,86 ton CO 2 300 liter; 0,65 ton CO 2 Totalt: 570 liter; 1,23 ton CO 2 470 liter; 1,02 ton CO 2 RME Länsutvecklingen 15 348 liter; 18 ton CO 2 0 liter; 0 ton CO 2 Helikopter 800 timmar; 28 ton CO 2 800 timmar; 28 ton CO 2 Totalt utsläpp vid resor och tranporter: 1 712,188 ton CO 2 1 904,885 ton CO 2
Koldioxidutsläpp vid energianvändning 2001 2002 2003 Bra-yta, m2 196 184 m 2 194 926 m 2 198 088 m 2 Olja 770 ton CO 2 578 ton CO 2 424 ton CO 2 Fjärrvärme 1591 ton CO 2 1557 ton CO 2 1537 ton CO 2 El 0 ton CO 2 0 ton CO 2 0 ton CO 2 Totalt 2361 ton CO 2 2135 ton CO 2 1961 ton CO 2 Koldioxidutsläpp kg CO 2 /BRA-yta 12,0 11,9 10 Energi- och vattenförbrukning - Landstingsägda fastigheter 2001 2002 2003 Vattenförbrukning 136 118 m 3 132 547 m 3 137 003 m 3 Olja 2 281 MWh 2 109 MWh 1 547 MWh Fjärrvärme 21 792 MWh 21 334 MWh 21 055 MWh El-uppvärmning 902 MWh 1 246 MWh 1 015 MWh Hushållsel 21 292 MWh 20 901 MWh 21 077 MWh Totalt: 46 267 MWh 45 590 MWh 44 694 MWh Förbrukning Röntgenfilm 2 Primärvården 4 047 m 2 759m 2 Länssjukvården 1 935 m 2 1 123m 2 Sprit för ytdesinfektion Primärvården 1 213 liter 930 liter Länssjukvården 9 808 liter* 6 213 liter Handdesinfektion Länssjukvården 3 332 liter 2 822 liter Primärvården 402 liter 425 liter Klorhexidinlösningar Länssjukvården 3 967 liter 7 300 liter Kylmedier, kg 2002 2003 CFC installerat/påfyllt/omhändertagen - 0/0/0 0/0/0 HCFC installerat/påfyllt/omhändertagen - 29/0/10 12/0/0 HFC installerat/påfyllt/omhändertagen - 85/0/99 965/123/23 * 2002 års siffra innehåller även sprit för klorhexidinlösning