Innehåll Medlemskap och samarbete med andra förbund 2 Intern organisation 4 Ekonomi och avgifter 8 Upplösning av förbundets donationsfonder 11 Stadgeändring avseende medlemskap i IFJ 12 Handlingsprogram för Journalistförbundet 13 Bilagor: Medieförbund eller yrkesförbund? För vilka? 39 En flexibel organisation för ett förbund i förändring 44 1
Förbundsstyrelsens förslag angående Medlemskap och samarbete med andra förbund Kongressen 2008 gav FS i uppdrag att fortsätta diskutera frågan om ett medieförbund (som väckts i en motion från OJ-distriktet) och medlemskapets gränser. Den utredning som gjordes (se bilaga) ledde fram till slutsatsen att det för närvarande inte finns några förutsättningar för att bilda ett medieförbund genom samgående med andra förbund eller genom utvidgning av Journalistförbundet. Däremot bör Journalistförbundet hålla dörren öppen och ha beredskap för att inleda diskussioner om nära praktiskt/administrativt samarbete med andra förbund om/när möjlighet uppstår. Förutsättningarna för och eventuella möjligheter till sådant samarbete bör utredas aktivt under den kommande kongressperioden och samarbete om möjligt inledas. Reglerna för medlemskap i förbundet (stadgar och praxis) ska utformas/förändras så att medlemskapskriterierna förändras i takt med yrkesrollen och villkoren i branschen. Utredningen har varit utsänd på remiss till klubbar och distrikt. De flesta valde att inte yttra sig, men bland dem som gjorde det fick slutsatserna stöd. Praxis i medlemskapsfrågor har förändrats kontinuerligt sedan 2000, då kongressen avvisade ett förslag om förändring av medlemskapsparagrafen men uttalade att den önskade utvidgningen av förbundets representativitet i bland annat nya medier bör kunna uppnås med förändrad praxis. Kravet på anställningstid har till exempel förkortats. Huvudsaklighetskriteriet gäller numera för såväl frilansar (det vill säga frilansjournalistiken ska vara huvudsaklig sysselsättning) som anställda (inom ramen för anställningen). Publicering i bok och på film kan också vara journalistik. Vid kongressen 2008 gjordes två mindre förändringar i medlemskapsparagrafen för att markera just detta (se utredningsrapporten). Nuvarande stadgeskrivning och den tolkning av denna som redogörs för i utredningsrapporten är tillräckligt vida för att Journalistförbundet ska kunna fortsätta rekrytera dem som arbetar som journalister. Provmedlemskap och förlängt studerandemedlemskap Kongressen 2008 gav också FS i uppdrag att pröva två andra frågor som väckts i motioner, om provmedlemskap respektive förlängt studerandemedlemskap. Frilans Riks motionerade om provmedlemskap för frilansar som inte når upp till de inkomstkrav som ställs för att verksamheten ska kunna anses som huvudsaklig (för närvarande 7 800 kr/mån). Avsikten var att det skulle bli lättare att rekrytera unga, nyblivna frilansar. Kongressen hänsköt också ett tilläggsförslag från debatten på kongressen, om att presskort inte skulle utges förrän efter det att provmedlemskapet övergått i ordinarie, aktivt medlemskap. Frilans Riks motionerade också om förlängning av studerandemedlemskapet, från nuvarande sex till tolv månader efter avslutad utbildning. Under detta år skulle studerandemedlemmen knytas till en lokal frilansklubb och ha samma förmåner som en aktiv frilansmedlem. Syftet var detsamma, det vill säga att underlätta rekrytering av nyblivna journalister. Journalistförbundet är ett yrkesförbund bara den som är yrkesverksam som journalist kan bli och vara medlem. Det är FS uppfattning att provmedlemskap och ytterligare förlängning av studerandemedlemskapet för dem som inte uppfyller kriterierna för ordinarie, aktivt, medlemskap innebär att skapa nya kategorier av medlemmar, med en form av B-medlemskap och begränsade rättigheter och som förbundet inte kan representera fullt ut. Det är inte önskvärt. Under ett halvår, men knappast längre, kan kopplingen till studierna motivera medlemskap med begränsade rättigheter i avvaktan på att en nyutbildad journalist ska komma igång 2
med yrkesverksamheten. Förlängt studerandemedlemskap skulle också kunna motverka rekryteringen till ordinarie medlemskap. Därför lägger FS inget förslag om provmedlemskap eller ytterligare förlängt studerandemedlemskap. FS föreslår kongressen besluta att att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda förutsättningar för/möjligheter till praktiskt samarbete med andra förbund och om möjligt inleda sådant samarbete samt att i övrigt godkänna rapporten. 3
Förbundsstyrelsens förslag angående Intern organisation Bakgrund Kongressen 2008 gav FS i uppdrag att utreda förbundets organisation, inklusive verksamhetsbidragen till distrikten och fördelningen av dessa. Arbetet resulterade i en rapport En flexibel organisation för ett förbund i förändring som skickades ut på remiss till klubbar och distrikt i december 2010. Utredningens slutsatser och förslag fick i huvudsak stöd av dem som yttrade sig. Förslag Journalistförbundet har till uppgift att tillvarata medlemmarnas fackliga, sociala och ideella intressen, samt verka för en god yrkesetik. Medlemmarna ska ha nytta av att vara med i förbundet. Förbundet måste kunna tillgodose såväl kollektiva som enskilda behov och försvara såväl hela kåren som enskilda medlemmar. Det innebär för kollektivets del att försvara och förbättra yrkets och kårens status, löner/inkomster, anställnings-/avtalsvillkor och arbetsmiljö, de särskilda arbetsvillkor som regleras av grundlagar och vanliga lagar, yrkesetiska regler med mera. Olika grupper inom förbundet måste kunna få sina särskilda behov och intressen tillgodosedda. Alla enskilda medlemmars samtliga önskemål kan knappast tillgodoses, men var och en har rätt till stöd och hjälp när så behövs i frågor som rör jobbet, i vid mening. Han/hon ska kunna påverka de egna arbetsvillkoren och har rätt till information i såväl yrkes- som fackliga frågor och till inflytande i organisationen. Dagens och morgondagens journalistförbund behöver en mera flexibel organisation. Klubbarna är och bör förbli basen i organisationen. På varje arbetsplats bör finnas en klubb/sektion eller, om arbetsplatsen är för liten, ett arbetsplatsombud. Men ytterligare ett led behövs för att ge alla medlemmar stöd, gemenskap och möjlighet att arbeta fackligt. Därför bör distrikten finnas kvar, men med tydligare fokus på uppdraget att vara fora för yrkesfrågor, fackliga frågor och möten mellan olika grupper av medlemmar och, om möjligt, starta och stödja klubbar, klubbsektioner och arbetsplatsombud i deras fackliga verksamhet. Det är klubbarna och sektionerna som är medlemmar i distrikten, men distrikten har ansvar för att göra verksamheten tillgänglig för alla medlemmar och ett särskilt ansvar för att de medlemmar som i praktiken är klubblösa (medlemmarna i de allmänna klubbarna) får möjlighet att delta i verksamheten, för att stötta dessa medlemmar och om möjligt bilda klubbar. Den huvudsakligen geografiska distriktsindelningen bibehålls det är viktigt att medlemmar från olika typer av medier kan träffas. Det ska bli tydligt att det är möjligt att bilda nya distrikt och att byta distrikt. Hittills har bara några få klubbar och -sektioner utnyttjat den möjlighet som redan finns att byta distrikt. Förutom seniordistriktet har inga nya distrikt tillkommit sedan nuvarande organisation infördes. Det behöver inte ta lång tid och det behövs ingen utdragen byråkratisk process för att skapa nya distrikt och förändrade distriktsgränser FS kan fatta beslut i enlighet med distriktens och klubbarnas önskemål. Förtroendevalda i bägge leden ska få bättre information om detta. Möjlighet till intern dubbelorganisering införs, det vill säga en enskild medlem kan tillhöra mer än en klubb. Varje medlem har ett grundläggande, organisatoriskt medlemskap (arbetsplatsklubben, om sådan finns) och därutöver för den som vill ett eller flera intressemedlemskap. 4
Förbundsstyrelsens förslag Nya klubbar kan då bildas för olika grupper av medlemmar som önskar fora för att tillvarata särskilda yrkesintressen (till exempel fotografer, medieöversättare med mera). Den organisatoriska tillhörigheten utgår från arbetsplatsen och eventuell arbetsplatsklubb eller frilansverksamheten, om den är huvudsaklig sysselsättning. För anställda i bemanningsföretag innebär det att de har sitt O-medlemskap i klubben vid bemanningsföretaget och I-medlemskap i det medieföretag där de arbetar. Den som huvudsakligen är frilans har sitt O-medlemskap i en frilansklubb och blir I-medlem i en arbetsplatsklubb om han/hon till exempel vikarierar där under en period. Vikarier och andra visstidsanställda har rösträtt och är valbara till uppdrag i arbetsplatsklubben på sin arbetsplats (i praktiken naturligtvis avhängigt av anställningens längd). Det gäller förstås även om de är I-medlemmar i klubben. Dessa förändringar i organisationen kräver, förutom ändringar av stadgarna (se förslag nedan) om- och utbyggnad av förbundets medlemsregister. De kan därför, om förslagen antas, inte träda i kraft omedelbart efter kongressen. Målsättningen är att en ny organisation ska vara genomförd senast 1 juli 2012. FS föreslår kongressen besluta att att att bifalla ovanstående förslag till ändringar i den interna organisationen, ändra förbundsstadgarnas 22 och 2 i Stadgar för klubbar och (i tillämpliga delar) klubbsektioner, enligt nedanstående samt dessa stadgeändringar träder i kraft 1 juli 2012. Rösträtten i valet av kongressombud utövas i den valkrets där det organisatoriska medlemskapet finns. Även seniordistriktet får en allmän klubb, dit alla nya seniormedlemmar hör som inte kan tillhöra någon av de nu verksamma seniorklubbarna. Alla seniormedlemmar tillhör därmed seniordistriktet, men har också möjlighet att delta i verksamhet inom sina geografiska distrikt. Verksamhetsbidragen till distrikten ska också finnas kvar. Vad som kan finansieras via verksamhetsbidrag ska vara tydligt: Verksamhetsbidragen ska täcka kostnader för basverksamhet (stadgeenliga möten med mera) och kan också utgå som stöd till annan verksamhet. Medfinansiering från distrikten, med hjälp av medlemsavgifter ska dock vara en förutsättning för verksamhetsbidrag, vad gäller annan verksamhet än basverksamheten. Verksamhetsbidrag utgår bara för kostnader i samband med de uppgifter som distrikten har enligt stadgarna. Även förbundets ekonomiska resurser är starkt begränsade och måste fördelas så rättvist som möjligt. Därför måste eventuell övrig verksamhet och arvoden till distriktens förtroendevalda bekostas av distriktens egna medel. 5
Nuvarande lydelse ( 22) Mom 1. Inom förbundet finns företagsklubbar, arbetsplatsklubbar, riksklubbar, gemensamma klubbar och allmänna klubbar. Förslag till ny lydelse Mom 1. Inom förbundet finns företagsklubbar, arbetsplatsklubbar, riksklubbar, gemensamma klubbar och allmänna klubbar. Samtliga medlemmar, utom direktmedlemmar, skall tillhöra en journalistklubb. Samtliga medlemmar, utom direktmedlemmar, skall tillhöra en journalistklubb (organisationsmedlemskap). Därutöver kan medlemmar också tillhöra annan klubb (intressemedlemskap). Passiva medlemmar, enligt 5, mom2 (pensionärer) kan istället för att kvarstå i tidigare klubb vara medlem i pensionärsklubb. Passiva medlemmar, enligt 5, mom 2 (pensionärer) tillhör pensionärsklubb men kan också kvarstå i tidigare klubb som intressemedlem. Mom 3. Riksklubbar kan bildas för vissa medlemskategorier. Mom 3. Riksklubbar kan bildas för vissa medlemskategorier. Även den som är medlem i journalistklubb vid den egna arbetsplatsen kan tillhöra riksklubb, som associerad medlem. Direktmedlem kan vara associerad medlem i riksklubb för arbetsledare. Även den som är medlem i journalistklubb vid den egna arbetsplatsen kan tillhöra riksklubb, som intressemedlem. Direktmedlem kan vara intressemedlem i riksklubb för arbetsledare. Mom 4. Medlemmar som har sin verksamhet förlagd där företagsklubb, arbetsplatsklubb eller riksklubbsektion ej finns, kan ingå i gemensam klubb med medlemmar på andra likartade arbetsplatser inom distriktet. I annat fall skall sådan medlem tillhöra en allmän klubb. Mom 4. Medlemmar som har sin verksamhet förlagd där företagsklubb, arbetsplatsklubb eller riksklubbsektion ej finns, kan ingå i gemensam klubb med medlemmar på andra likartade arbetsplatser inom distriktet. I annat fall skall sådan medlem tillhöra en allmän klubb. Även den som är medlem i journalistklubb vid den egna arbetsplatsen kan tillhöra gemensam klubb som intressemedlem. Mom 5. Arbetslös medlem tillhör den allmänna klubben i det distrikt där medlemmen senast var yrkesverksam. Arbetslösa medlemmar kan också bilda egna klubbar. Mom 5. Arbetslös medlem tillhör den allmänna klubben i det distrikt där medlemmen senast var yrkesverksam (organisatoriskt medlemskap). Arbetslösa medlemmar kan också bilda egna klubbar och/eller tillhöra riksklubbar (intressemedlemskap). 6
Nuvarande lydelse (klubbstadgar, 2) 2 Verksamhetsområde och medlemskap Förslag till ny lydelse 2 Verksamhetsområde och medlemskap Klubben är en underavdelning inom Svenska Journalistförbundet. Samtliga medlemmar i förbundet som finns inom klubbens verksamhetsområde, utom direktmedlemmar enligt 4 i förbundsstadgarna, är automatiskt medlemmar i klubben. Klubben är en underavdelning inom Svenska Journalistförbundet. Samtliga medlemmar i förbundet som finns inom klubbens verksamhetsområde, utom direktmedlemmar enligt 4 i förbundsstadgarna, är automatiskt medlemmar i klubben. Medlem i annan klubb kan tillhöra klubben som intressemedlem. Klubben är medlem av det distrikt inom förbundet som fastställts i enlighet med förbundsstadgarnas 21, mom 1. Klubben är medlem av det distrikt inom förbundet som fastställts i enlighet med förbundsstadgarnas 21, mom 1. 7
Förbundsstyrelsens förslag angående Ekonomi och avgifter Förbundets ekonomi Journalistförbundets verksamhet kostade 2008 cirka 71,5 miljoner kr, och 2009 cirka 73,4 miljoner kr. Intäkterna från verksamheten täckte inte kostnaderna under dessa år. Verksamheten gick 2008 med ett underskott om drygt en halv miljon kr. 2009 var underskottet i verksamheten knappt 2,2 miljoner kr. För 2010 blev resultatet för verksamheten visserligen positivt, drygt 200 tkr, men det beror på en förändrad momshantering som genomfördes under året. Resultatet av denna gav ett positivt tillskott om 800 tkr, varav hälften egentligen härrör från 2009. Resultatet för verksamheten 2010 är alltså egentligen negativt. Förbundets ekonomiska placeringar har gett god utdelning under de aktuella åren, vilket innebär att resultatet blivit positivt i slutändan trots underskotet i verksamheten. Resultat efter skatt var 2008 närmare en halv miljon kr, och 2009 nästan 800 000 kr. För 2010 blev resultatet efter skatt närmare 3,1 miljoner kr. Kongressen 2008 fastställde att förbundet ska verka för en ekonomi i balans. En sund verksamhet bör kunna bära sina egna kostnader. Genom en god finansiell förvaltning behöver inte löpande medlemsintäkter användas för att stärka sparkapitalet. Kapitalförvaltningen ska ske på ett så säkert och riskfritt sätt som möjligt. Finansiell spekulation, oavsett risktagande, bör dock inte ligga till grund för finansiering av förbundets löpande verksamhet. Avkastningen på förbundets finansiella medel ska i första hand användas för att stärka förbundets konfliktberedskap. Under denna kongressperiod har över 3 miljoner kronor som kunnat förstärka förbundets konfliktkassa istället täckt verksamhetens underskott. Förbundets krav på konfliktberedskap är fastställt genom kongressbeslut. Det innebär en beredskap motsvarande minst 33 procent av nettomedellönen per månad inom avtalsområdena. En summa på cirka 104 miljoner kronor 2011. Konfliktfonden var 2010 bokförd till knappt 42,8 miljoner kr. Kongressen har fastställt att konfliktfonden ska växa med sex procent årligen. I konfliktberedskapen räknas även värdet på förbundets fastighet in. En obelånad fastighet, centralt placerad i Stockholm, har ett högt, men inte stabilt, värde. Vid den senaste professionella värderingen (2010) fastställdes fastighetens värde till cirka 70 miljoner kr. Förbundets avgifter Förbundets nuvarande intäktssystem har varit oförändrat sedan 2002. Vid kongressen detta år ersattes de procentuella avgifterna med ett intervallsystem. Detta system byggde på en proportionell avgift för månadsinkomster upp till 24 000 kr. Den som tjänar därutöver betalar maximal förbundsavgift. Den enda förändring av avgiftssystemet som införts efter 2002 är införandet av en obligatorisk inkomstförsäkring 2008. Det innebar att de försäkringsberättigade (medlemmar i a-kassa med månadsinkomst överstigande 18 700kr) fick en månatlig premie utöver förbundsavgiften. Denna premie har varit densamma sedan införandet, 22 kr/mån. Kongressen 2008 gav förbundsstyrelsen en möjlighet att höja avgiften i form av extra uttaxering om fem procent från och med 1 januari 2010. Förbundsstyrelsen har valt att inte utnyttja den möjligheten, utan istället använda befintliga intäkter så effektivt som möjligt. Möjligheterna till att ytterligare finansiera nuvarande verksamhet med befintliga intäkter genom effektiviseringar är därför starkt begränsad. Kongressen 2008 uppmanade även förbundsstyrelsen att inför nästa kongress diskutera avgiftstrappan. Situationen 2011 December 2010 betalade 78 procent av yrkesaktiva anställda högsta avgift. Av förbundets frilansande medlemmar betalade 45 procent högsta avgift samma månad. Över 30 procent av de yrkesaktiva medlemmarna, anställda såväl som frilansar, angav december 8
2010 en månadsinkomst överstigande 36 000 kr. Att antalet medlemmar skulle växa i någon större omfattning är inte troligt. Förbundet har uppskattningsvis redan en mycket hög organisationsgrad jämfört med andra TCO-förbund. Förbundets rekryteringsarbete är i första hand inriktat på att hålla den höga organisationsgraden uppe, genom att organisera nyblivna journalister, och genom aktiv medlemsvård. Förbundet växte med drygt 2 procent (325 medlemmar) under 2010. Huvudförklaringen till denna ökning är framgångsrikt arbete med att värva studerandemedlemmar. Antalet yrkesaktiva medlemmar minskade tvärtom något under 2010. Förbundskansliet är anpassat utifrån dagens verksamhetsnivå. Utifrån nuvarande intäktsnivå är personalkostnaderna emellertid alltför höga. Kommande naturliga avgångar på grund av ålder fram till kongressen kommer därför inte att kunna ersättas. På sikt kommer dock vidare personalminskningar att drabba verksamheten. Förbundet utmanar ständigt sina kostnader. Inför 2011 upphandlades en ny olycksfallsförsäkring som innebar en lägre kostnad utan att produkten försämrades. Till 2011 infördes också en aviseringsavgift för de medlemmar som väljer aviseringar via post. Det innebär att mer medlemsintäkter kan användas i verksamheten istället för att finansiera mellanhänder inom aviseringsrutinen. Den medlem som väljer autogiro slipper aviseringsavgift. Med bibehållen nivå på medlemsavgiften finns ingen större intäktsökning i sikt, då majoriteten redan betalar maxavgift, och rekryteringspotentialen är begränsad. Det alternativ som då återstår för att hålla en ekonomi i balans är en förändring av verksamheten. Ett mindre förbundskansli, lägre service, färre förhandlingar, färre utbildningar är olika alternativ på begränsad verksamhet. Övriga intäkter Utöver medlemsintäkter och intäkter från finansiella medel har förbundet två huvudsakliga intäkter: från fastigheten och via medlemstidningen. Fastighetens intäkter blev 2011 drygt 4,7 miljoner kr. Kostnaderna blev drygt 5,2 miljoner. Mellanskillnaden utgör i praktiken en lokalkostnad för förbundskansliet. Inklusive skatt och avskrivning så har kansliet en faktisk kvadratmeterkostnad på drygt 1 300 kr/år. Hyresnivåerna i motsvarande lägen är 2 500 4 000 kr/år. Journalisten hade intäkter på cirka 5,1 miljoner kr för 2010. Tidningens kostnader är drygt 10,6 miljoner samma år. Tidningsutgivningen är med andra ord finansierad till nästan hälften av medlemsintäkter. Andra förbundsorgan inom TCO har en finansiering som består av medlemsintäkter till 65-90 procent. Journalisten har alltså en förhållandevis hög egen finansieringsgrad. Förbundet har även mindre intäkter för regional skyddsombudsverksamhet (2010 c:a 800 tkr), och försäkringsinformationsmedel via PTK (2010 c:a 400 tkr). Dessa intäkter fastställs av utomstående intressenter och är inte garanterade. I dagsläget finansierar dessa intäkter ungefär en tjänst på förbundskansliet. Upphovsrättsmedel Vid sidan av den ordinarie verksamheten hanterar förbundet upphovsrättsmedel motsvarande 10-11 miljoner kr/år. Dessa medel tillfaller upphovsmännen direkt via stipendier. Medlen finansierar också direkt administration i detta arbete, samt arbetet i stort med att stärka upphovsrätten för enskilda och grupper. I dagsläget finansieras 2-3 tjänster på förbundskansliet via dessa intäkter. En utvecklad avgiftstrappa Förbundsstyrelsen har beslutat att utveckla befintlig avgiftsmodell för att säkerställa förbundets verksamhet. Inkomstintervallerna bör fortsätta upp till 30 000 kr/mån för att fördela förbundsavgifterna på ett än mer solidariskt sätt. Ett införande av flera nya inkomstintervaller på en gång vore dock inte önskvärt då det skulle innebära en alltför kraftig avgiftsökning, vilket kan leda till medlemstapp. Samtidigt riskerar en enstaka höjning att urholka förbundets långsiktiga ekonomi och påverka verksamheten och därmed medlemsantalet negativt. En lösning vore därför att införa nya intervaller löpande. De som betalar lägsta avgift, i dag främst seniorer och studenter, bör undantas från en höjning av flera skäl. De bär redan sina egna kostnader (medlemstidning och presskort). Studerandemedlemskapet är redan dyrare än vad många andra förbund erbjuder, och för en fortsatt framgångsrik rekrytering bland studenter vore det olyckligt med en avgiftshöjning. Höjda avgifter kommer att leda till att medlemmar lämnar förbundet, det är konstaterat sedan tidigare. Hur stor denna effekt blir går dock inte att förutse. En höjning måste motiveras utifrån värdet i medlemskapet och hur detta värde riskerar att urholkas om förbundets intäkter minskar. En mer begränsad verksamhet riskerar också att på sikt få färre att välja medlemskap i förbundet, även om denna effekt inte kommer att vara så direkt som vid en avgiftshöjning. 9
Förslag till nya avgifter 2011-07-01 höjs samtliga avgifter, utom den lägsta, med 10 kr/mån. Dessutom införs ytterligare ett avgiftsintervall, för de som tjänar över 26 000 kr/ mån. Det innebär lägsta förbundsavgift 50 kr och högsta 310 kr/mån. Samtliga medlemmar, utom de som betalar lägsta avgift, får då en avgiftshöjning på 10 kr/mån. Den som tjänar över 26 000 kr/mån får en ytterligare höjning om 10 kr/mån, totalt 20 kr/mån i höjning. Frilansande medlemmar får förbundsavgiften höjd med 6 kr/mån och avgiften till Servicebolaget med 5-6 kr/mån i enlighet med rådande modell. Frilans som tjänar över 26 000 kr får ytterligare 6 kr i höjning på förbundsavgift och 4 kr i höjning till Servicebolaget. För dessa blir höjningen alltså 12 kr till förbundsavgiften och 10 kr till Servicebolaget. Servicebolagets avgift är avdragsgill. Utifrån nuvarande medlemmars inkomstuppgifter skulle detta ge ett tillskott på knappt 220 000 kr/ månaden, d v s cirka 2,7 miljoner kr/år. En viss effekt på medlemsantalet lär dock avgiftshöjningen få. Denna effekt ska då ställas mot effekten av en förändrad verksamhetsnivå. 2012-07-01 införs ytterligare ett avgiftsintervall för de som tjänar över 28 000 kr/mån. Högsta avgift blir då 320 kr/mån, en höjning med 10 kr. Övriga avgifter blir oförändrade. Frilansande medlemmar som tjänar över 28 000 kr/mån får en höjning på 6 kr i förbundsavgift och 5 kr till Servicebolaget. 2013-07-01 införs ytterligare ett avgiftsintervall för de som tjänar över 30 000 kr/mån. Högsta avgift blir då 330 kr/mån. Övriga avgifter blir oförändrade. Frilansande medlemmar som tjänar över 30 000 kr får en höjning på 6 kr i förbundsavgift och 6 kr till Servicebolaget. FS föreslår kongressen besluta att att att målet för förbundets totala konfliktberedskap skall vara att ha egna medel motsvarande minst 33 procent av medellönen per månad inom de olika avtalsområdena avsättningen till konfliktfonden sker varje år med sex procent av fondens storlek fasta arvoden utgår till alla i förbundsstyrelsen, revisorer och valberedningens sammankallande enligt nedan: Ordförande och vice ordförande ersätts i att särskild ordning efter förhandlingar med förbundsstyrelsen. Övrig AU-ledamot ersätts med 0,4 prisbasbelopp per år. Övrig förbundsstyrelseledamot ersätts med 0,2 prisbasbelopp per år. Förtroendevald revisor ersätts med 0,1 prisbasbelopp per år. Valberedningens sammankallande ersätts med 0,05 prisbasbelopp per år. förrättningsarvoden utbetalas i enlighet med tidigare fastställda regler att minimiavgiften till förbundet sätts till 50 kronor per månad och maximiavgiften till 310 kr från 2011-07-01, 320 kr från 2012-07-01, 330 kr från 2013-07-01. att avgifterna mellan minimi- och maximinivåerna uttas i intervaller enligt följande: Månadsinkomst 0-6 000 50 6 001-8 000 80 8 001-10 000 110 10 001-12 000 140 12 001-14 000 170 14 001-16 000 200 16 001-18 000 230 18 001-20 000 260 20 001-22 000 280 22 001-24 000 290 24 001-26 000 300 26 001-310 Förbundsavgift 28 001-320 (Träder i kraft 2012-07-01) 30 001-330 (Träder i kraft att att 2013-07-01) samtliga medlemmar utom hedersmedlemmar betalar lägst minimiavgift, samt att passiva medlemmar alltid betalar minimiavgift, samt frilansande medlemmar betalar förbundsavgift respektive serviceavgift enligt tidigare fastslagen fördelningsmodell. 10
Förbundsstyrelsens förslag angående Upplösning av förbundets donationsfonder Förbundets donationsfonder är Jubileumsfonden och SJFs samfond. Jubileumsfonden kom till i samband med förbundets 50-årsjubileum 1951 då föreningarna överlämnade 14 000 kronor som grundplåt till en jubileumsfond och i gåvobrevet förutsatte att fonden på olika sätt ökas genom anslag och gåvor från förbundet, föreningar och enskilda. Ändamålet är att av fondens avkastning dela ut stipendier till förtjänta medlemmar, som lagt ner ett osjälviskt arbete till förbundets fromma och vars arbete inte på annat sätt uppmärksammats. Ett sådant stipendium har hittills delats ut vid varje kongress, vilket fått till följd att kapitalet är så gott som förbrukat (1 029 kr återstår), eftersom några nya donationer inte gjorts på mycket länge och avkastningen följaktligen inte räckt till. Det jubileumsstipendium som delades ut på kongressen 2008 bekostades av förbundets egna medel. Samfonden har bildats genom sammanläggning av tre mindre fonder. Tio procent av nettoavkastningen ska varje år läggas till kapitalet, återstående belopp ska i första hand användas för socialt stöd till medlemmar och deras efterlevande men får också användas till resestipendier. Inte heller till samfonden har förts några nya medel på mycket länge och även detta kapital är för litet (85 652 kr) för att stöd/stipendier ska kunna delas ut av avkastningen. Inga ansökningar har heller kommit in. Enligt förbundets auktoriserade revisor kan fonderna upplösas om kongressen så beslutar och förbundet därefter ansöker hos länsstyrelsen om upplösning. Behållningen i samfonden bör därefter delas ut i form av resestipendium/stipendier. FS föreslår kongressen besluta att att ansöka hos länsstyrelsen om upplösning av donationsfonderna och behållningen i samfonden därefter används till utdelning av ett eller flera resestipendier. 11
Förbundsstyrelsens förslag angående Stadgeändring avseende medlemskap i IFJ Internationellt samarbete är en nödvändighet i förbundets ordinarie arbete för att ta tillvara medlemmarnas intressen. Såväl traditionellt fackliga frågor, som arbetsrätt och arbetsmiljö, som yrkesfrågor som yttrandefrihet, offentlighet, källskydd och upphovsrätt diskuteras och avgörs numera på europeisk och/eller global nivå, i EU och/eller i multinationella mediekoncerner. Journalistförbundet måste vara med och påverka där, tillsammans med andra berörda. I många länder saknas såväl yttrandefrihet som fackliga fri- och rättigheter. Internationell opinionsbildning via protester och kampanjer och direkt personligt stöd till hotade journalister har stor betydelse för att förhindra att journalister hotas, förföljs, fängslas, mördas och att självständiga och kritiska medier hindras att fullgöra sina uppgifter. På längre sikt är uppbyggnaden av journalistfackliga organisationer i andra länder en viktig uppgift i solidaritetsarbetet till stöd för den fria journalistiken och journalisternas fackliga kamp i världen. Journalistförbundet har i nära samarbete med IFJ och med ekonomiskt stöd från LO/TCO Biståndsnämnd bedrivit sådant arbete i mer än 20 år. Medlemskapet och aktivt deltagande i arbetet i IFJ och EFJ har varit självklart för Journalistförbundet. Så självklart att medlemskap i IFJ har skrivits in i förbundets stadgar. (Medlemmar i EFJ är IFJs medlemsförbund i Europa). Tyvärr har dock utvecklingen inom IFJ under det senaste året präglats av instabilitet. En ny ledning vill förändra inriktning och arbetsformer och det finns risk för att organisationen utvecklas på ett sådant sätt att dess syften och verksamhet inte längre stämmer överens med Journalistförbundets. Journalistförbundet arbetar för att detta inte ska inträffa, men måste i värsta fall om det ändå händer ha handlingsfrihet att lämna IFJ och söka nya samarbeten med journalistförbund i olika delar av världen. Därför måste medlemskapet i IFJ strykas ur stadgarna. Det internationella engagemanget och arbetet ska fortsätta i lika stor omfattning som hittills! FS föreslår kongressen besluta att ändra 1 i förbundets stadgar i enlighet med nedanstående förslag och att stadgeändringen träder i kraft 1 juli 2011. Nuvarande lydelse 1 Förbundets ändamål / / För att främja förbundets ändamål samarbetar SJF med övriga nordiska journalistorganisationer genom Nordiska Journalistförbundet (NJF) samt med andra länders journalistorganisationer genom International Federation of Journalists (IFJ). / / Förslag till ny lydelse / / För att främja förbundets ändamål samarbetar SJF med övriga nordiska journalistorganisationer genom Nordiska Journalistförbundet (NJF) samt med andra journalistorganisationer på såväl europeisk som global nivå. / 12
Förbundsstyrelsens förslag angående Handlingsprogram för Journalistförbundet 2011 2014 Argument och historik om varför Journalistförbundet tycker som det tycker hittar du i EVIGA SANNINGAR. Där utvecklas bakgrund och argument under motsvarande rubriker. Akuta behov Journalistik är inte vilken vara som helst Journalistförbundet informerar och opinionsbildar om journalistikens roll i samhället, farorna med industrialiseringen av journalistisk produktion och effekterna av ägarkoncentrationen. Demokrati, inte bara för vissa Kunskap om lagstiftningen mot diskriminering sprids på förbundets kurser och åtgärder mot diskriminering lyfts i kollektivavtalsförhandlingarna, liksom sambandet mellan underbemannade organisationer och svårigheter att arbeta effektivt med diskrimineringsfrågor. Journalistförbundet arbetar för en jämn könsfördelning bland förtroendevalda, utbildar medlemmar i jämställdhets- och diskrimineringsfrågor, tillhandahåller statistik om löner och arbetsförhållanden och följer och tar hjälp av forskning framförallt om jämställdhet och könsroller i arbetslivet. Förbundskansliet förser klubbarna med konkreta verktyg, som handledning för jämställdhetsarbetet steg för steg. I kollektivavtalsförhandlingar drivs att diskriminerande löner ska rättas till vid sidan av ordinarie lokala löneförhandlingar. Journalistförbundet arbetar för att detta synsätt sprids i vår fackliga omvärld och för en tydligare instruktion till Medlingsinstitutet som hittills inte levt upp till sin skyldighet att främja jämställda löner. Journalistförbundet fortsätter diskussion om marknadskrafterna kontra likabehandling i kollektivavtalsförhandlingar, lokala löneförhandlingar och den allmänna debatten. Har diskriminering skett på grund av marknadskrafterna ska en plan upprättas för att korrigera orättvisan. I centrala och lokala förhandlingar hålls diskrimineringslagen levande. Arbetsgivaren ska underlätta för den anställde att kombinera föräldraskap och yrkesarbete. Journalistförbundet ersätter extra kostnader för barntillsyn när behov uppkommer på grund av fackligt arbete för den centrala organisationen. 13
Både yrkesförbund och fackförbund På hemsidan, i välkomstbrev till nya medlemmar, i kursverksamheten och liknande informerar vi om den ideologiska tanke som förbundets tvådelade verksamhet - både yrkes- och fackförbund - bygger på. Tydlighet om vikten av att olika journalistgrupper håller ihop är väsentlig i förbundets inre verksamhet: solidaritet mellan etermediejournalister och tidningsjournalister, mellan journalister i traditionella och nya medier, mellan frilansar och anställda och mellan visstidsanställda och tillsvidareanställda. Tydlighet är viktig i förbundets utåtriktade verksamhet, om sambandet mellan goda materiella förhållanden, goda ideella förhållanden och journalistikens möjlighet att fylla sitt uppdrag i demokratin. Förbundet bedriver ett fördomsfritt arbete med att samarbeta med gamla allierade och för att hitta nya, med syfte att stärka såväl yttrande- och tryckfriheten som arbetsrätt. Förbundet ger arbetsledarna möjlighet att framföra sina önskemål och behov i organiserad form, så att de kan få hjälp med utbildning och informationsutbyte. Förbundet intensifierar sitt arbete med organisera, informera och stödja journaliststuderande. En del av demokratin Inte enbart i kollektivavtalsförhandlingarna utan också i den offentliga debatten och vid möten i det offentliga rummet argumenterar Journalistförbundet för att journalistiken behöver ekonomiska och utbildnings- och tidsmässiga resurser för att fylla sin granskande, informerande och kommenterande uppgift till gagn för det demokratiska samhället. På alla nivåer arbetar Journalistförbundet för att arbetsplatsdemokrati blir ett reellt begrepp i vardagen. Journalistförbundet samarbetar med andra organisationer och grupper som delar våra demokratiska värderingar för att värna journalistiken, dess roll i samhället och demokratiska betydelse. Förbundets hemsida påminner regelbundet om hur Journalistförbundet fungerar som organisation, så att medlemmarna tar tillvara möjligheterna att påverka, engagera sig och ta ansvar. Journalistförbundet uppmuntrar klubbarna att pröva möjligheten att skriva medbestämmandeavtal. Förutsättningar för folkstyret är fri åsiktsbildning Journalistförbundet fortsätter att sprida kunskap om den pågående undermineringen av grundlagen via tvångsmedelslagstiftning och annan vanlig lag. Vi intensifierar vår opinionsbildning mot kränkningarna av meddelarfriheten och källskyddet. Journalistklubbarna uppmanas att driva frågan med målet att varje redaktion ska ha en policy för hur meddelarfrihet och källskydd ska försvaras. Journalistförbundets ställningstagande och handlingslinje i yttrande- och tryckfrihetsfrågor görs tydliga för medlemmarna och omvärlden. Journalistförbundet driver att sekretesslagen åter förs in i Tryckfrihetsförordningen och fortsätter sitt opinionsarbete mot inskränkningar och för vidgande av offentlighetsprincipen. Journalistförbundet anser att lika viktigt som det är att slå vakt om den yttrande- och tryckfrihet vi har, lika viktigt är att utvidga den så dess principer omfattar journalistik oavsett medium. 14
Journalistförbundet bedriver ett upplysningsarbete så att skiljelinjen mellan journalistik och andra yttranden på nätet blir tydlig, för att inte journalistiken ska drabbas ytterligare av trubbig lagstiftning. Journalistförbundet accepterar inte att den svenska grundlagen förändras med hänvisning till EU-lagstiftningen. Journalistförbundet driver att offentlighetsprincipen ska utökas till att gälla all offentligt finansierad verksamhet. Meddelarfrihet och efterforskningsförbud gäller bara offentligt anställda. Journalistförbundet driver att de ska utökas till att också gälla privat anställda. Journalistförbundets och andras öppenhetstester visar att kunskaperna om offentlighetsprincipen och dess tillämpning är otillräcklig hos många offentliganställda och politiker. Journalistförbundet driver enskilt och tillsammans med andra fackförbund, att myndigheterna via systematisk utbildning av sina medarbetare ökar kunskaperna både om offentlighetsprincipens grundläggande betydelse för demokratin och dess praktiska tillämpning. Journalistförbundet anser att redaktioner och journalistiskt material inte får utsättas för husrannsakan eller tas i beslag. Mångfald, enfald eller mittemellan Etableringsfrihet är så viktigt för yttrande- och tryckfriheten att den inte får vara en frihet enbart för de redan etablerade. Förbundets huvudlinje är att stimulera nya etableringar, ägare och ägarformer men möjligheten att inskränka ägarmonopol måste också diskuteras på allvar eftersom det är en demokratifråga i vid mening. Därför är förbundets uppgift fortsatt att framförallt via information och debatt öka omvärldens insikt i mediekoncentrationens påverkan på demokratin. Journalistförbundet slår vakt om presstödet, som en motvikt mot ett allt mer likriktat medieutbud och som ett värn för mångfalden, men driver att det ska breddas till ett journalistik- eller publicistikstöd. Detta får inte ske på ett sådant sätt att den redan bristfälliga ägarkonkurrensen ytterligare minskar, utan inriktas på att stödja metoder för att upprätthålla konkurrens, hjälpa fram nya oberoende medier och nya ägarformer. Genom utbildning och rådgivning motverkar Journalistförbundet utvecklingen som innebär att företagsledningar allt oftare vill belägga klubbrepresentanter med tystnadsplikt, som villkor för att de ska få tillgång till information som lagen ger dem rätt till. Vi har sett exempel på att bolagsstämmor inom medieföretagen stängs för journalistisk bevakning. Förbundsstyrelsen kan därför av informationsskäl köpa mindre aktieposter i medieföretag. Medieägarnas villighet att diskutera mediernas villkor är mycket begränsad. Stor kreativitet måste utvecklas för att göra mediedebatten till bred demokratisk debatt. Journalistförbundet slår vakt om public servicetanken och allmännyttiga medier. Hoten mot public service analyseras ur ett internationellt perspektiv och kräver internationellt samarbete för att public serviceverksamheter ska kunna försvaras. Att vi står bakom public servicetanken innebär inte att förbundet accepterar att företag oavsett ägarform inte uppträder som goda arbetsgivare. Public service som representant för den allmänna nyttan bör vara ett demokratiskt föredöme också arbetsrättsligt. Journalistförbundet motverkar att public service kärnverksamhet blir administration och att företagen utvecklas till inköpscentraler. Vi driver kravet att public service ska följa god sed på svensk arbetsmarknad och inte 15
handla av underleverantörer utan kollektivavtal. Vi vidhåller vårt krav på public service att inte dumpa frilansmarknaden genom orättfärdiga avtalsvillkor. Journalistförbundet driver kravet att reklamskatten ska bort på medier som tar ett publicistiskt ansvar och att direktreklam ska beskattas. Etiken en vardagsvara att värna Journalistförbundet håller debatten levande om riskerna med den kommersiella påverkan på journalistiken internt inom förbundet, i kontakterna med arbetsgivare och utgivare, i Pressens samarbetsnämnd och i den utåtriktade debatten. Journalistförbundet påminner om att ägare, utgivare och redaktionsledningar har ett stort ansvar för att ge utrymme åt etikdiskussionen på redaktionerna. Journalistförbundet sprider kunskap om det självsanerande etiska systemets funktion bland medlemmarna och medborgarna. De som kontaktar Journalistförbundet i publiceringsetiska frågor informeras om hur de kan ta del av Spelreglerna och i övrigt få information om det etiska regelverket. Kunskaperna om möjligheterna att vägra förödmjukande uppdrag och under vilka förutsättningar det kan ske, lyfts fram i förbundets utbildningsverksamhet. När någon söker medlemskap i Journalistförbundet informeras hon också om att detta innebär ett yrkesetiskt kontrakt med förbundet. I extern och intern debatt lyfter förbundet fram sambandet mellan arbetsorganisation, arbetstempo, bemanning och arbetsplatsdemokrati å ena sidan och utrymmet för en levande debatt på redaktionerna och möjligheten att utöva en genomtänkt journalistik å den andra. Alla förbundsled stimulerar den yrkesetiska debatten, inte bara när händelser i omvärlden föranleder det, utan som ett led i det redaktionella vardagsarbetet. Journalistförbundet värnar om och verkar för ett självsanerande regelverk lika för alla journalister och journalistiska yttringar. Journalistförbundet verkar för att återinföra granskning av textreklam. En rätt som skyddar och driver skaparkraften Journalistförbundet försvarar envetet och målmedvetet den enskildes upphovsrätt och fortsätter arbetet med att förstärka den i lag och kollektivavtalsförhandlingar. Tillsammans med nordiska och europeiska kolleger motarbetar Journalistförbundet medieägarnas krav på försämringar i avtal och lagförslag som inskränker den individuella upphovsrätten. Vi sprider kunskap i vår fackliga omvärld och bland andra demokratiska organisationer om nödvändigheten och den demokratiska nyttan av detta arbete. Journalistförbundet verkar tillsammans med andra svenska organisationer med intressen på upphovsrättsområdet för förstärkt individuell ekonomisk och ideell upphovsrätt. Inom förbundet sprider vi kunskap om vikten av att verka solidariskt tillsammans med andra upphovsrättsorganisationer. Journalistförbundet bevakar och beivrar intrång. Genom upplysningsverksamhet riktad till såväl medlemmar som utomstående aktörer sprider vi kunskap om vad som är intrång i upphovsrätten. När det är nödvändigt driver vi fall i domstol, när uppgörelser inte kunnat nås. 16
Journalistförbundet fortsätter sin idoga informations- och utbildningsverksamhet för att underlätta för klubbarna att träffa lokala avtal om kontrollerat och acceptabelt vidareutnyttjande. Journalistförbundet fortsätter arbetet för att stärka frilansarnas möjligheter att bibehålla rättigheterna för vidareutnyttjande. Genom upplysningsverksamhet sprider vi insikt om att frilansar och anställda, oavsett anställningsform, har ett starkt gemensamt intresse av att stödja varandra i upphovsrättsfrågor. Journalistförbundet opinionsbildar och sprider kunskap om upphovsrätten med utgångspunkt från dess funktion i demokratin och som garant för mångfald. När begreppen copyright och individuell upphovsrätt rörs ihop i den offentliga debatten lyfter Journalistförbundet fram att enskilda upphovsrättsinnehavare och medborgarna i allmänhet har mer gemensamt än allmänheten och medieägarna. Journalistförbundet verkar för att upphovsrätten blir en del i den allmänna undervisningen med syftet att sprida kunskap om att det är lika illa att stjäla andras ord och bilder som att stjäla fysiska föremål. Journalistförbundet sprider kunskap om sambandet mellan god publicistisk etik och individens inflytande över upphovsrätten. Förbundet och omvärlden Journalistförbundet undersöker kontinuerligt möjligheterna till utökat samarbete med andra fackförbund inom mediebranschen, för ökad styrka på de områden där gemensamma intressen finns och för att öka förbundets inflytande i mediesektorn. Journalistförbundet arbetar aktivt tillsammans med fackliga centralorganisationer och andra fackförbund i fackliga frågor och tillsammans med andra organisationer i yrkesfrågor, framförallt upphovsrätt, samt mediepolitiska frågor. Samma aktiva arbete med samma mål bedrivs internationellt och framförallt på europanivå. Medlemsrekryteringen har fortsatt hög prioritet på förbundskansliet och förbundet i sin helhet. Alla förbundsled och framförallt klubbarna görs uppmärksamma på den direkta effekt på förbundets arbete medlemsrekryteringen har. Där så är lämpligt sätts konkreta mål för medlemsrekryteringen. Arbetet med att hitta möjligheter till att vidga förbundets bas fortsätter. Arbetsledarnas behov av förbundet och förbundets behov av arbetsledarna får särskilt utrymme i rekryteringsarbetet. Vår plats i världen Journalistförbundet stödjer tillsammans med lämpliga samarbetspartners uppbyggnad och utveckling av journalistfackliga organisationer i andra länder och genom protester, kampanjer, aktioner och vädjanden stödjer vi journalister som förföljs på grund av sin yrkesutövning eller fackliga verksamhet. Vårt engagemang innebär att medel från SIDA via LO/TCOs biståndsnämnd kan användas för detta framtidsarbete i omvärlden. Förbundet bedriver sitt hjälparbete via IFJ Safety Fund, såvitt inte vägande argument mot detta presenteras under kongressperioden. IFJs Safety Fund behöver reformeras och utvecklas så att såväl insamling som användning av medlen blir effektivare. Detta reformarbete sker i samarbete med de nordiska journalistförbunden. Tillsammans med EFJ, TCO/EFS och andra lämpliga samarbetspartners driver Journalistförbun- 17
det yrkesfrågor som är av vikt för demokratin som offentlighet, insyn, källskydd, upphovsrätt och mediekoncentration i EU och övriga Europa. Journalistförbundet utvecklar tillsammans med de övriga nordiska systerorganisationerna NJF som ett samarbetsorgan för förbundens ledningar och verkar för gemensamma nordiska ståndpunkter i IFJ och EFJ och driver yrkesfrågor och mediekoncentration på nordisk nivå. Journalistförbundet sprider information om sina olika internationella engagemang inom och utom förbundet. Partslikställighet eller möjlig maktbalans Ett starkt kollektivavtal är den grundläggande plattformen för fackligt inflytande. Förbundet sprider kunskapen om vikten av att försvara och utveckla kollektivavtalen bland alla medlemmar, så att insikten ökar om kollektivavtalens betydelse inte minst för löneutvecklingen och därmed också för arvoderingen. Att tillsammans med meningsfränder och till exempel via TCO dra igång en bredare debatt om ökad demokrati i arbetslivet är en nödvändig åtgärd. Journalistförbundet påverkar ansvariga för och anordnare av utbildningar, så att arbetsrätt får en rimlig plats i den ordinarie utbildningen och verkar aktivt för att utbildning i arbetsrätt får en ordinarie plats i kursplanerna på journalistutbildningarna. Eftersom demokratin på arbetsplatsen och demokratin i arbetslivet är fundamentala förutsättningar för individens livskvalitet såväl i vardagssituationen som i yrkeslivsperspektiv, erbjuder förbundets alla led sina medlemmar utbildning i arbetsrätt och tar på sig ett särskilt ansvar för att studerandemedlemmarna får en sådan utbildning. Journalistförbundet utbildar förtroendevalda så att de får tillräcklig kunskap för att utnyttja det medbestämmande som redan finns reglerat i svensk lagstiftning, men formulerar också konkreta krav för att utveckla medbestämmandet via kollektivavtal. Journalistförbundet träffar avtal med Medieföretagen om att deras medlemsföretag och medarbetarna i dessa företag, ska kunna välja PP Pension som förvaltare av den kollektivavtalade tjänstepensionen. Journalistförbundet fortsätter genom aktivt styrelsearbete, arbetet med att säkra utvecklingen av medlemmars tjänstepension och att stärka PP Pensions marknadsandel. I utbildning och via opinionsbildning lyfter Journalistförbundet fram sambandet mellan bristande demokratiskt inflytande på arbetsplatserna och den ökande anställningsotryggheten. Arbetet för att stärka kollektivavtalets ställning internationellt förs också på europeisk nivå tillsammans med andra journalister men också till exempel via engagemang i TCO och dess internationella huvudorganisationer. Journalistförbundet driver kravet att ersättningsnivån och taket i A-kasseersättningen höjs så att minst 80 procent av de arbetslösa får 80 procent av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning. Anställningsotrygghet och anställningstrygghet Journalistförbundet arbetar vidare för ökad anställningstrygghet. Vi motverkar utlasning och omotiverad användning av bemanningsföretag för att kringgå LAS. I kollektivavtalsförhandlingarna verkar vi för trygga anställningsformer. Vi opinonsbildar och sprider kunskap inom förbundet och främst bland de visstidsanställda. Tillsammans med andra förbund fortsätter vi arbetet för en bättre lagstiftning och i den offentliga debatten argumenterar vi emot dem som vill avskaffa eller försvaga anställningsskyddet. Ett led i detta är att stärka anställningstryggheten i kollektivavtalen. 18
Under begreppet flexibilitet odlar arbetsgivarna ett bristande ansvar för såväl anställda som frilansar. Visstidsanställda som borde varit tillsvidareanställda kallas frilansar och frilansar förmås vara beroende uppdragstagare. Behovet av att definiera vad anställda respektive frilansar är och har för rättigheter och under vilka omständigheter deras tjänster kan utnyttjas är stort. Utöver uppstramning i avtalstexter ska förbundet göra ett eget definieringsarbete som verktyg för klubbar och enskilda medlemmar. Förbundet fortsätter att söka former för att öka kontakten mellan anställda och frilansar för att därmed öka förståelsen för sambandet mellan respektive gruppers villkor. Förbundet accepterar inte att arbetsgivare genom så kallat falsklanseri underminerar kollektivavtalen. Alla former av diskriminering av föräldrar i arbetslivet på grund av deras föräldraskap påtalas och beivras. Klubbförhandlare uppmärksammas på de lag- och avtalsskrivningar som kan tillämpas och inte minst på den effekt det har på allas löner om föräldraledigas löner tillåts släpa efter. När verksamhet läggs ut på produktionsbolag kräver Journalistförbundet att upphandlaren tillämpar god sed vid upphandlingen. Till god sed på arbetsmarknaden hör att kollektivavtal tecknas. Där har klubbarna en viktig uppgift att fylla. Journalistförbundet satsar i ökande omfattning resurser på att kräva kollektivavtal av produktionsbolagen. För att inte bidra till en ökande uppluckring av anställningsbegreppet och till att sänka yrkets status beivrar förbundet via klubbarna alla brott mot kollektivavtalet som begås i form av gratispraktikanter, bristande kontroll av praktikantavtalets efterlevnad, otillåtna lärlingsplatser och liknande. Klubbarna erinras om sitt särskilda ansvar att ta hand om visstidsanställda så att de kan utöva sina demokratiska rättigheter som klubbmedlemmar, men också bevaka att lag och avtal tillämpas fullt ut för alla visstidsanställda. Journalistikens lön Journalistförbundet sprider kunskap bland medlemmarna om förutsättningarna för att driva lönepolitik i Sverige idag. Vi håller diskussionen om löneutveckling och lönepolitik levande inom och utom förbundet. Vi lever i en verklighet där utrymmet för fria löneförhandlingar minskar. Därför omprövar och utvecklar vi vår lönestrategi och söker nya möjligheter till förbättrad löneutveckling genom lokala förhandlingar. I detta arbete ingår att analysera frågor om lönespridningens betydelse för enskildas löneutveckling och att koppla frågan om den överdimensionerade utbildningen till löneutvecklingen. Journalistförbundet arbetar för att höja reallönerna och särskilt lägstalönerna i centrala löneavtal och för att i förhandlingar utveckla kollektivavtalens lönedrivande skrivningar. En konkret åtgärd är att i förhandlingarna driva att minimilöner höjs mer än utgående löner. Journalistförbundet kräver relevant lönestatistik av arbetsgivarna, förser klubbarna med lönestatistik och lär klubbarna att framställa egen lokal lönestatistik så att de kan driva lokala förhandlingar på ett ändamålsenligt sätt och för att sätta stopp för diskriminerande löner. Satsningen på löneförhandlarutbildning fortsätter och beredskap ska finnas för att vid behov snabbt anordna särskild löneförhandlarutbildning. Opinionsbildning bland medlemmarna skärps så att alla tar ut det de har rätt till enligt kollektivavtalet; journalister ska ta betalt för sin arbetade övertid. Det är klubbarnas ansvar att se till 19
att det sker. Alla medlemmar ska kunna och våga ta ut alla avtalsenliga ersättningar. Relaterat till den ökade ägarkoncentrationen verkar förbundet för att via förändringar i avtalslagen och påverkan på Konkurrensverket stärka rätten för frilansar i avtalssituationen. Journalistförbundet arbetar för ett gemensamt avtal för alla journalister, med sikte på att alla ska ha lika goda villkor. Ett älskat jobb i en dålig miljö Journalistförbundet fortsätter att utbilda skyddsombud, andra förtroendevalda och medlemmar om rättigheter och skyldigheter i de lagar, avtal och förordningar som reglerar arbetsmiljön. Framförallt måste de enskilda medlemmarnas kunskaper öka om rätten till en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågorna drivs i kollektivavtalsförhandlingar med målet att nå ökat inflytande över organisationsfrågor. Arbetsgivarna övertygas om att arbetsmiljön är ett gemensamt intresse för parterna och att arbetsmiljön är ett område som lämpar sig för samverkan mellan parterna. Medlemmarna ges insikt i att arbetsplatsdemokrati är en arbetsmiljöfråga. I det lokala förhandlingsarbetet och i arbetsmiljöarbetet måste finnas vaksamhet mot tekniska och företagsekonomiska modetrender. Kontrollen över teknik och organisation måste återerövras så att den anpassas till journalistikens kreativa behov: journalistik är inte industri. Förbundsstyrelsen formulerar strategier för att via seminarier, utbildning eller på annat sätt förbättra arbetsledarnas möjligheter till en god arbetsmiljö. Eftersom hot mot journalister innebär försök att förhindra att information når medborgarna, ska sådana brott betraktas som brott mot grundlagen och behandlas som högmålsbrott. Förbundsstyrelsen verkar för att detta synsätt omfattas av rättsväsendet. Utbildning och arbetsmarknad i otakt Journalistförbundet påverkar politiker och utbildningsanordnare för att få till stånd en väl dimensionerad grundutbildning och en ökad fort- och vidareutbildning för journalister. Stärkt opinionsbildning krävs för att väcka insikt om den demokratiska vikten av journalisternas möjlighet till vidareutbildning. Inte minst när det gäller den redaktionella ledarutbildningen ska ansträngningarna öka. Journalistförbundet ställer upp kriterier för vad förbundet anser är nödvändigt att en god journalistutbildning innehåller. Journalistförbundet sprider insikten att källkontroll och -kritik är lika viktig oavsett vilket medium journalisterna hämtar sin information ifrån. En ökad mångfald i studenternas bakgrund breddar rekryteringen till journalistutbildningarna. Journalistförbundet bedriver påverkansarbete mot såväl departement som utbildningsanordnare för att uppnå detta. En väg är att hitta intagningssystem som ökar möjligheten till lika behandling av de sökande. Journalistförbundet slår vakt om de möjligheter till fort- och vidareutbildning som finns idag samt påverkar arbetsgivare för att öka den enskildes möjligheter att delta i fortbildning på egna villkor, utifrån egna behov. Vi arbetar för att utveckla Fojo och Nordisk Journalistcenter i Århus och strävar efter ett förnyat samarbete med arbetsgivarna i dessa utbildningsfrågor. 20