TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Relevanta dokument
Nyquistkriteriet, kretsformning

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Specifikationer i frekvensplanet ( )

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Kretsformning och känslighet

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

EL1000/1120 Reglerteknik AK

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

EL1010 Reglerteknik AK

Reglerteknik AK Tentamen

Överföringsfunktion 21

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Övningar i Reglerteknik

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Reglerteknik AK, FRTF05

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

TSIU61: Reglerteknik

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Cirkelkriteriet (12.3)

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Reglerteknik AK, FRTF05

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Reglerteknik, TSIU 61

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Lösningar till övningar i Reglerteknik

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

REGLERTEKNIK I BERÄKNINGSLABORATION 2

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TSRT19 Reglerteknik: Välkomna!

Reglerteknik AK, FRT010

Sammanfattning TSRT mars 2017

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Transkript:

TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 / 7 Innehåll föreläsning 6 TSIU6: Reglerteknik Föreläsning 6 Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning Gustaf Hendeby ˆ Sammanfattning av föreläsning 5 ˆ Formalisering av stabilitet och bodediagram ˆ Specifikationer i frekvensplanet ˆ Samband mellan bodediagram och stegsvar hendeby@isy.liu.se TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 2 / 7 Sammanfattning av föreläsning 5 (/4) TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 3 / 7 Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Sinus in, sinus ut Förutsätter att G(s) är stabilt, alla poler har negativ realdel. Bodediagram u(t) = sin(ω 0 t) efter transienter = y(t) = G ( 0 t) sin ( 0 t + arg G( 0 ) ) ˆ G() kallas frekvensfunktion (frekvenssvar) ˆ Ett bodediagram består av två figurer som var för sig visar amplitudkurvan och faskurvan som funktion av ω. G() Amplitudkurva (beloppskurva) log-log-skala (ofta i db). 2. arg G() Faskurva (argumentkurva), lin-log-skala.. Seriekoppling av system är enkelt (addera kurvorna). 2. Potenser av s blir räta linjer.

TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 4 / 7 G(s) = s + p TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 4 / 7 G(s) = s + p Lutningen ges i db-skalan av 20 db per 0 rad/s, eller 20 db per dekad. Dekad = 0-potens G() : Amplitudkurva (belopskurva) log-log-skala (ofta i db) arg G(): Faskurva (argumentkurva) lin-log-skala TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 4 / 7 G(s) = s 2 + 2ζs + Den asymptotiska approximationen är dålig nära resonanstoppen. TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 5 / 7 Sammanfattning från föreläsning 5 (4/4) allmänna system Allmän rationell överföringsfunktion: G(s) = K( + s z )( + s z 2 )... ( + s ) s p ( + s p )( + s p 2 )... ( + s ) Amplitudkurva: log G() = log K p log ω + log + z + + log + log + p log + Faskurva: arg G() = p90 + arctan ω z + + arctan ω arctan ω p arctan ω Tumregel ˆ Brytpunk i täljaren = Asymp. Ampl. kurvans lutning ökar med. ˆ Brytpunk i nämnaren = Asymp. Ampl. kurvans lutning minskar med.

TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 7 / 7 Stabilitet och bodediagram: intuition (/2) Tankeexperiment Stabilitet För frekvensen ω 0 gäller att: G o ( 0 ) = arg G o ( 0 ) = 80 Omkopplaren i läga A (stationärt tillstånd): y(t) = G o ( 0 ) sin ( ω 0 t + arg G o ( 0 ) ) = sin(ω 0 t π) = sin(ω 0 t) TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 8 / 7 Stabilitet och bodediagram: intuition (2/2) Tankeexperiment TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 9 / 7 Stabilitet och bodediagram Självsvängning (stabilitetsgräns) G( 0 ) = 0 arg G( 0 ) = 80 ˆ I punkten B är signalen y(t) = sin(ω 0 t) ˆ Momentan förändring från A till B medför nu att systemet upprätthåller en sjävsvängning ˆ Två fall: Fall, G o ( 0 ) < : Fall 2, G o ( 0 ) > : Svängningens amplitud avtar. Svängningens amplitud ökar. Stabil Instabil

TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 0 / 7 Några användbara begrepp TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 / 7 Stabilitet för det slutna systemet arg G o ϕ m A m G o Stabilitetsregler 80 Hjälpmedel för att analysera stabilitet hos det slutna systemet så här långt: ω c Skärfrekvens, ω c : G( c ) = ω p Fasmarginal, ϕ m : ϕ m = arg G o ( C ) ( 80 ) Amplitudmarginal, A m : A m = G o( p) Fas-skärfrekvens, ω p : arg G o ( p ) = 80 ω [rad/s] ˆ Slutna systemets poler ligger alla i VHP (negativ realdel) ˆ Bodediagrammet för det öppna systemet (amplitud- och fasmarginal) TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 3 / 7 Specifikationer för det sluta systemet Specifikationer i frekvensplanet Y (s) = G c (s)r(s) = G o(s) + G o (s) R(s)

TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 4 / 7 Samband mellan bodediagram och stegsvar TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 5 / 7 Fundera på till nästa föreläsning G o (s) = s a + dvs en brytpunkt i s = a Vi vill ha en regulator som uppfyller: ˆ Snabbare: ω c,d = 5 rad/s ˆ Mer dämpad: minst ϕ m = 50 ˆ Stationära felet då insignalen är ett steg: max 5 % Fundera i termer av P, I och D på hur ni mha bodediagrammet skulle lösa detta. TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 7 / 7 Några begrepp som får summera föreläsning 6 Sammanfattning Kretsförstärkning: Annat namn för det öppna systemet (F (s)g(s)) Skärfrekvens, ω c : G o ( c ) = Fasmarginal, ϕ m : ϕ m = arg G o ( 0 ) ( 80 ) Amplitudmarginal, A m : A m = G o( p) Fas-skärfrekvens, ϕ p : arg G o ( p ) = 80 Bandbredd: Anger det ω-värde för vilket förstärkningen sjunkit under 3 db Resonanstopp: En förstärkningstopp i närheten av en viss frekvens Resonansfrekvens: Den frekvens kring vilken det finns en resonanstopp