Lilla Erstagården barn- och ungdomshospice. Christina Lindström Bitr. Vårdchef

Relevanta dokument
Barn palliativvård. Christina Lindström Biträdande vårdchef Lilla Erstagården barn och ungdomshospice

Palliativ smärtlindring ett teamarbete Erfarenheter från Lilla Erstagården

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Barn och unga i palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

God palliativ vård state of the art

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Palliativ vård ett förhållningssätt

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativt förhållningssätt

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Palliativt förhållningssätt

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Palliativ vård i livets slutskede

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

Kommunikation och bemötande. Empati

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Dödsfallsenkät fr o m

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Hur bygger vi framtidens palliativa vård för barn i Sverige?

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Sundsvall

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Att få leva tills man dör

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Palliativregistret - värdegrund

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

BARNET I DEN PALLIATIVA VÅRDEN PÅVERKAR HELA FAMILJEN

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Döendet. Palliativa rådet

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Skandinavisk lederkonferense oktober 2018, Köpenhamn Johan Sundelöf, läkare och programchef, Betaniastiftelsen

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

Mediyoga i palliativ vård

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Transkript:

Lilla Erstagården barn- och ungdomshospice Christina Lindström Bitr. Vårdchef 1

Palliativ vård Palliativ kommer från ordet pallium på latin och betyder mantel Med palliativ vård menas i litteraturen all vård som inte har ett kurativt syfte och innebär på så sätt inte bara vård i livets slutskede Beck-Friis B, Strang P. Palliativ medicin. 3. uppl. ed. Stockholm: Liber; 2005. 2

WHOs definition Palliativ vård för barn En total omvårdnad av barnets kropp och själ samt ett stöd åt barnets familj En vård som börjar när sjukdomen är diagnostiserad och fortsätter oavsett om barnet får behandling mot sjukdomen Att vårdpersonalen utvärderar och lindrar barnets fysiska och psykiska smärta samt sociala konsekvenser Hämtat från Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen Maj 2013 3

WHOs definition Palliativ vård för barn Breda tvärvetenskapliga strategier som inkluderar familjen i syfte att få en så effektiv vård som möjligt, men som kan genomföras framgångsrikt även om resurserna är begränsade En vård som kan ske både på sjukhus och i barnets hem 4 Hämtat från Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen Maj 2013

Palliativ vård Gruppering enligt europeisk arbetsgrupp Barn med livshotande tillstånd/sjukdom som kan ha botande behandling men behandlingen kan misslyckas Tillstånd barnet har en allvarlig sjukdom och en tidig död är oundviklig Progressiva sjukdomar, där möjlighet till bot inte finns men som kan bli långvarigt liv Bestående sjukdomer som inte är progressiva men med ett svårt handikapp där komplikationer kan leda till för tidig död 5 Fritt översatt från Craig F, Abu-Saad Huijer H, Benini F, Kuttner L, Wood C, Feraris PC, et al. [IMPaCCT: standards of paediatric palliative care]. Schmerz. 2008 Aug;22(4):401-8.

Palliativa hörnstenar Symtomlindring - såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella behov Samarbete - i ett multiprofessionellt arbetslag Kommunikation och relation - för att främja patientens livskvalitet med god kommunikation och relation inom och mellan arbetslag och förhållandet till patienten och dennas närstående Stöd till de närstående - under sjukdomen och efter dödsfallet Hämtat från Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen Maj 2013 Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014 6

Palliativa förhållningssättet En helhetsyn på patienten, stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. Väga fördelar mot nackdelar. Fysiskt Psykiskt Existentiellt Socialt 7

Brytpunktsamtal Fas 1= tidig fas, När det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara botande till att vara lindrande Palliativ vård Fas 2 = sen fas, När vården övergång till palliativ vård i livets slutskede ansvarig läkare dokumentera i journalen 8

Etiskt råd

Palliativ vård av barn Det palliativa förloppet kan vara - ett par dagar (olycksfall/akut dödlig sjukdom) - månader till flera år - kan ha många olika förlopp 10

11 Integrerad palliativ vård

Föräldrarna Nyckeln till en god palliativ vård för barn är ett bra samarbete med föräldrarna 12

Samarbete Hemsjukvård Sjukhus Hospice/Palliativt team 13

DÖDSFALL BLAND BARN 1-19 ÅR I SVERIGE År 2015 RIKET STOCKHOLM Perintala tillstånd 142 36 Medfödda missbildningar 75 12 Tumörsjukdomar/blod 58 15 Nervsystemet 27 5 Endokrina sjd 19 7 Symptom & sjudomstecken 36 4 Yttre orsaker 125 30 Förgiftningar 13 3 Totalt; 559 133 Socialstyrelsens databas data hämtad 20150903

Vad dör barn av? SVERIGE 2014 UTAN DE YTTRE ORSAKER 388 barn Tumörer Nervsystemet Ämnesomsättningssjukdomar Missbildningar Cirkulation Infektion Sjukdom ej specificerad Perinatala tillstånd 15

Policies and managerial guidelines - WHO 2002 Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, Socialstyrelsen Maj 2013 Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014 The Rainbows childrens`s hospice guidlines 2008 Satbir, Singh Jassal FN:s barnkonvention Hälso- och sjukvårdslagen 16 Föräldrabalken

http://www.icpcn.o rg/1949-2/ Tillgänglighet av palliativ vård av barn

Barnpalliativ vård Sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet (SABH) och Lilla Erstagården 24/7 Övrigt via barnklinikerna och vuxen hemsjukvård 18

Lilla Erstagården Barn- och ungdomshospice Nordens första barn- och ungdomshospice Drivs av Ersta sjukhus i Stockholm, icke vinstsyftande Riksintag Barn och ungdomar 0-18 år 19

Två huvudsakliga patientgrupper Neurologiskt sjuka barn Ex Lysosomala sjukdomar som Krabbes, Sandhoffs sjukdom, Tay-Sachs sjukdom, Metakromatisk leukosdystrofi,mitokondriella sjukdomar som Zellweger, ALPERSsyndrom Svåra asfyxiskador - hjärnskada efter syrebrist, Syndrom som trisomi 13, 18 Svåra neurologiska sjukdomar utan diagnos Barn med onkologisk sjukdom 20

Patienterna på Lilla Erstagården 2016 11barn avled på Lilla Erstagården 0-1 år 2 st. 1-5 år 2 st. 6-10 år 4 st. 11-18 år 3 st. Onkologiska patienter 3 st. Nerologisk sjukdom 8 st. 21

Hur kan man komma till Lilla Erstagården? Vård i livets slutskede Patienter i palliativ definition - Avlastningsvård i samarbete med specialistkliniker tex neurologmott, barnhabilitering - Eftervård om behov av lång vårdtid på sjukhus, utslussning till hemmet 22

23 Nya Lilla Erstagården

Multiprofessionellt teamarbete på Lilla Erstagården Hemsjukhus, hemsjukvård (spec.läk, spec.ssk, dietist, fysioterapeuter), habilitering, smärtenhet Bildpedagog Barnsjuksköterska Musikterapeut Närstående Barnet läkare Kurator Syskonstödjare Barnsköterska usk Sjukgymnast 24 Diakon Clown Kock

Multiprofessionellt teamarbete på Lilla Erstagården Hemsjukhus, hemsjukvård (spec.läk, spec.ssk, dietist, fysioterapeuter), habilitering, smärtenhet Bildpedagog Barnsjuksköterska Musikterapeut Närstående Barnet läkare Kurator Syskonstödjare Barnsköterska usk Sjukgymnast 25 Diakon Clown Kock

Traditioner, kanske den sista 26

Familjer delar varandras vardag. Möten. 27

28 Tid att göra det lilla extra

29 Födelsedagar

30 Välbefinnande

31 Miljöombyte

32 Gåvopengar ger möjligheter

Syskonstödjare En tjänst 75% som delas på två personer som är barnsjuksköterskor 33

34 Här och nu stöd

35 Efterlevandestöd

36 Att våga prata om döden

Ambulanspapper överenskommelsen om ambulanspapper görs mellan behandlande läkare och föräldrar gäller max i 3 månader kan förlängas om behov dokumenteras i patientens journal i Take Care under sökord Behandlingsbegränsningar men ambulanspappret föräldrarna väljer om det använd 37

Döden Kom ihåg 4 H Håll om Håll tyst Håll ut Häll i 38

Efter döden Lyssna efter föräldrars önskemål - inget är fel eller omöjligt redan före döden Konstatera dödsfall Obduktion Kistläggning Bårhus Begravning Uppföljning 39

40 Minnesdagen

Hur orkar personalen? Spegling Handledning 41 Reflekterande och lärande samtal

42 Begravning

Efterlevnadsamtal eller uppföljningssamtal? 43

44 Svenska palliativ registret

Nätverk för palliativvård för barn Uppstartat och utgår från Lilla Erstagården kontakt person christina.lindstrom@erstadiakoni.se Syfte: Att samla den kunskap och kompetens som finns i palliativ vård för barn i Sverige i ett multidisciplinärt nätverk för ett bättre och enhetligare omhändertagande av barn och familj. Verka för att vi får en nationell utbildning i barnpallliativvård i Sverige Sprida kunskap

Referenser Oxford specialist handbook in pediatrics. Paediatric palliative medicine Rickard D.W Hain, Satir Singh Jassal Beck-Friis, B, Strang, P (2005) Palliativ medicin. Stockholm: Liber Basic symptom cotrol in paediatric palliative care The Rainbows childrens`s hospice guidlines 7th edition 2008 Satbir, Singh Jassal Textbook of Interdisciplinary Pediatric Palliative Care Joanne Wolfe, Pamela S Hindss, Barbara M Sourkes Elsevier Saunders 2011 Fritzson A, TavelinB, Axelsson B. ArtificialNutrition and Hydrationin the last week of life does it helpor harm palliative patients? BMJ SuppPall 2013;0:1 9. doi:10.1136/bmjspcare-2013-000501 46

Referenser http://www.vardhandboken.se/texter/trycksar/forebyggande-atgarder/ http://www.karolinska.se/upload/astrid%20lindgrens%20barnsjukhus/barnan estesi%20och%20intensivv%c3%a5rd/sm%c3%a4rtbehandlingsenheten/rik tlinjer2013.pdf Under hösten 2014 kom boken Sjukt viktigt ut en pysselbok för barn. En lärorik, pedagogisk, inspirerande och unik bok med tema kroppen, sjukhus, sjukdomar och döden http://palliativ.se/?page_id=16 http://palliativ.se/wp-content/uploads/2014/04/nu-vet-vi-lite-merforskningsresultat-från-registret.pdf http://sempremedia.se/erstadiakoni/lillae/ 47

Referenser Jamsell, L (2015). Towards good palliation for children with cancer. Recognizing the Family and the Value of Communication. Doktorsavhandling.Uppsala Universitet. Medicinska fakulteten. Kreicbergs, U (2004). To Lose a Child to Cancer, A Nationwide Study of Parental Experiences. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet.. Barn och kvinnors hälsa Walter, J., & Friedman Ross. L. (2014). Relational Autonomy: Moving Beyond the Limits of Isolated Individualism. Pediatrics vol 133 48

Tack För er uppmärksamhet 49